YouTube en främjare av demokrati eller demokratism?
En fallstudie i svenska riksdagspartiers politiska kommunikation på YouTube
Institutionen för mediestudier
Enheten för Journalistik, Medier och Kommunikation Medie och kommunikationsvetenskap kandidat 30hp Examensarbete 15 hp
YouTube en främjare av demokrati eller demokratism?
V16MKAND Vårterminen 2016
Handledare: Martin Karlsson
Författare: Linn Gustavsson & Zaid Hamam
Abstract
Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTubeanvändning; dels att analysera text, diskursiv och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers
YouTubeanvändning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i
kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och
Sverigedemokraterna) YouTubekanaler med kommentarfält och tre filmer och deras
kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTubekanalerna och
kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög
videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin.
Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.
Nyckelord: politisk kommunikation, YouTube, sociala medier, demokratism, demokrati,
“Det goda samhället”, CDA.
Innehållsförteckning
1. Inledning……….. s. 4 2. Syfte och frågeställningar……….... s. 8 2.1 Syfte………... s. 8 2.2 Frågeställningar………. s. 8 3. Avgränsningar……….……. s. 10 3.1 Kommentarfält, reklamfilmer och kanaler……….... s. 10 4. Begreppsdefinitioner………..…. s. 12 4.1 “Pajkastning”... s. 12 5. Teori och tidigare forskning………. s. 13 5.1 Etisk användning av propaganda en form av strategisk kommunikation?... s. 13 5.2 Strategisk politisk kommunikation vs. propaganda……… s. 15 5.3 Demokrati i sociala mediers politiska kommunikation………... s. 16 5.4 Tidigare forskning om dialoger i kommentarfälten sedda ur ett
demokratifrämjande perspektiv………...…. s. 18 6. Metod och material………...…… s. 22 6.1 Innehållsanalys………...….... s. 22 6.1.1 Kvantitativ metod: Deskriptiv innehållsanalys………...…… s. 22 6.1.2 Material: riksdagspartiers YouTubekanaler och kommentarfält……...……. s. 24 6.2 Kritisk diskursanalys kompletterat med semiotisk analys av YouTubefilmer.. s. 24 6.2.1 Kvalitativ metod: Norman Faircloughs kritiska diskursanalys…………..…. s. 24 6.2.2 Material: Val och reklamfilmer från C, SD och V samt kommentarfält….... s. 28 6.2.2.1 Material: Valfilm Vänsterpartiet 2014 “Swedish Election Heroes”
och kommentarfält... s. 28 6.2.2.2 Material: Valfilm Centerpartiet 2014 “Centerpartiets valfilm 2014”
och kommentarfält……… s. 28 6.2.2.3 Material: Reklamfilm Sverigedemokraterna 2015 “Lagom är bäst”
och kommentarfält……… s. 29 7. Analys / resultatredovisning………. s. 30 7.1 Kvantitativ deskriptiv innehållsanalys………. s. 30 7.1.1 Fråga 1. Riksdagspartiernas användning av kanaler på YouTube…………... s. 30
7.2 Kvalitativ kritisk diskursanalys……….. s. 33 7.2.1 Fråga 2. Text, diskursiv och social praktik hos Cs, SDs och
Vs YouTubefilmer och kommentarfält………...….. s. 33 7.2.1.1 Resultat från CDA av “Centerpartiets valfilm 2014” ………...…... s. 34 7.2.1.2 Resultat från CDA av Sverigedemokraternas “Lagom är bäst”... s. 38 7.2.1.3 Resultat från CDA av Vänsterpartietes “Swedish Election Heroes”... s. 42 7.2 Fråga 2. Text, diskursiv och social praktik hos Cs, SDs och
Vs YouTubefilmer och kommentarfält: sammanfattning………. s. 46 7.3 Fråga 3. YouTube en demokratifrämjare och politisk plattform…………... s. 50 8. Slutdiskussion……….. s. 53 9. Eventuella åtgärdsförslag………. s. 56 10. Käll och litteraturförteckning……… s. 57 11. Bilagor………...………. s. 60
1.Inledning
Idag är det populärt bland partier att kommunicera via YouTube (hädanefter hänvisar vi till detta som YT, eller bara YouTube) vilket vi finner är intressant och viktigt och därför är vårt syfte att förstå svenska riksdagspartiers användning av sociala medier. Men varför är då YouTube intressant för politisk kommunikation? YouTube är inte bara intressant för att över en miljard använder det (YouTube O), utan också för att det väcker nya frågor om medier, demokrati, politik och makt inom exempelvis politisk kommunikation. YouTube är speciellt och skiljer sig från t.ex. TV och radio genom att YT är något som de flesta har tillgång till i mobilen eller datorn hemma eller på jobbet/biblioteket/i skolan. YT är också lätt att använda för partierna. TV och radio kan visserligen idag också nås via datorn eller mobilen men där finns ingen möjlighet för personer/grupper/partier att skapa en plats (i detta fall en kanal) där de kan lägga upp vad de vill och samtidigt hålla en dialog med medborgarna i
kommentarfälten. På TV och radion är det inte möjligt på samma enkla sätt som YT att skapa en dialog med tittarna/lyssnarna så vida de inte ringer eller mailar in till programmet och att programledarna tar emot meddelandet i sändingen. I så fall kan en dialog skapas mellan programledaren och lyssnaren men inte nödvändigtvis mellan lyssnarna själva på samma sätt som i YTs kommentarfält där båda dialoger är möjliga, mellan kommenterande själva och mellan de samma och kanalen som en organisation eller person står bakom.
Bakgrunden till vårt intresse att undersöka politiska partiers kommunikation på YouTube är alltså att dagens partier använder YT i sin kommunikation och enligt Mattias Ekman är mer högerextrema grupper de mest aktiva användarna. Sverigedemokraterna (SD) hade samtidigt kommit in i riksdagen nyligen och påstods vara frekventa YTanvändare vilket gjorde att vi blev nyfikna på hur partiets och andra riksdagspartiers kommunikation på plattformen skiljer sig åt samt hur vi kan förstå YT som plattform för politisk kommunikation (Ekman 2014:
7981, 85).
Därför har vi använt oss av teori som är relevant för politisk kommunikation idag som begreppen det demokratiskt “goda samhället” och demokratism, (Dahlgren 2009: 2) dialoger i sociala medier (Ekman 2014: 7981, 85; Halpern & Gibbs, 2012: 11631164; Neumayer 2012: 5657) samt propaganda och etisk användning av sådan (Arthos 2013: 582584). Vi
gick därför också in på teorier om strategisk kommunikation (Calderaro 2014: 35; Giansante 2015: 1). Partiers aktivitet och användning av YouTube skiljer sig mellan varandra. Vissa har många kommentarer, många gilla, många prenumeranter och har en hög
uppladdningsfrekvens på sin kanal. Idag används YouTube av många olika åldersgrupper men framförallt yngre människor blir lättare att nå via plattformen. Därför har vi gjort en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys av hela partiernas YouTubekanaler och kommentarfält. Vi gjorde det för att beskriva och jämföra mellan alla partier exempelvis i fråga om hur många kommentarfält som är öppna och stängda hos partierna sedan 2014 och kanalregistreringen, hur många videos som har laddats upp sedan 2014 och sedan
registreringen. Vi undersökte också partiets ålder och knöt an denna till deras YouTubeanvändning för att dra slutsatser mellan dessa och andra partier.
Efter resultatet från innehållsanalysen fann vi att främst yngre och/eller mindre partier som Centerpartiet (C), Vänsterpartiet (V) och SD har många kommentarfält öppna och använder sociala medier på ett annat sätt än äldre och större partier. Sedan 2014 hade ofta äldre och/eller större partier kommentarfälten stängda och möjliggjorde därför ingen dialog med väljarna. Större partier som Socialdemokraterna hade också lägst antal uppladdade filmer sedan valet 2014 medan de hade flest klipp uppladdade sedan registreringen, där kom SD på en andraplats. Därför valde vi att närmare analysera användningen av YouTube genom att vi gjorde en kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) av innehållet i den politiska
kommunikationen i tre filmer, en från C, en från V och en från SD. I CDAn av respektive film analyserade vi det tillhörande kommentarfältet som är en del av platsen och
sammanhanget där filmerna konsumeras. Fälten undersökte vi bland annat i fråga om dialog eller elaka kommentarer förekom (så kallad pajkastning), om uppskattning eller kritik mot partierna uttrycktes.
Ytterligare bakgrunder till valet av partier till den mer ingående CDAn var att SD var det tredje största partiet. De hade under de senaste två valen fått ökade röstmängder (Val 2014), beskrev sig själva ideologiskt som varken vänster eller högerparti och påstods alltså vara frekventa YT användare vilket blir intressant för analysen (Ekman 2014: 7981, 85;
Sverigedemokraterna u.å.). V å andra sidan var fortsatt ett av riksdagens minsta partier, de fick generellt ungefär samma mängd röster men de har ändå varit stigande det senaste
decenniet och vi hade inte hört något om deras YTanvändning tidigare (Val 2014). Partiet beskrev sig själva ideologiskt som feminister och socialister med en ekologisk grund (Vänsterpartiet u.å.). C å andra sidan var också ett av de mindre partierna i riksdagen, deras valsiffror hade varit sjunkande under det senaste decenniet och vi hade inte heller hört något om deras YTanvändning tidigare. Partiet beskrev sig själva ideologiskt som jordnära, sociala och gröna liberalister (Centerpartiet u.å.; Val 2014).
CDAn gjorde vi enligt Norman Faircloughs modell (Bergström & Boréus 2012: 280285, 373378, Fairclouh 1992) på tre val eller reklamfilmer, SDs “Lagom är bäst” (YouTube F 2015), Vs “Swedish Election Heroes” (YouTube C 2014) och Cs “Centerpartiet valfilm 2014” (YouTube E 2014). Skillnaden mellan val respektive reklamfilmerna var att
valfilmerna är från valet 2014 (C och V) och reklamfilmen från 2015 (SD). Anledningen till att vi inte bara valde valfilmer var att vi behövde filmer från partier som hade öppna
kommentarfält och dessa var avstängda för SDs tre valfilmer från 2014 men annars hade SD öppna kommentarfält och därför fick vi välja en av SDs reklamfilmer från året därpå med öppna fält. Vårt val av filmer möjliggjorde en analys av riksdagspartiernas politiska kommunikation i filminnehållet på YouTube de senaste åren. Faircloughs CDA valdes eftersom att den passar till granskning av politiskt innehåll där tankar har gjorts
underförstådda (Bergström & Boréus 2012: 280285, 373378, Fairclough 1992).
Vi använde oss av teoretiska begrepp som bland annat frågan om etisk användning av propaganda enligt John Arthos (Arthos 2013). Begreppet användes också som en form av grundförklaring till hur partiernas kommunikativa handlanden på YouTube går till och hur de fungerar. Jesper Falkheimer & Mats Heides begrepp Strategisk Politisk Kommunikation (“Political Public Relations”) blev en del av förklaringen till propagandans värld (Falkheimer
& Heide 2011). Kommentarfältens funktion och dialoger såg vi på med Christina Neumayers och Mattias Ekmans samt Daniel Halpern & Jennifer Gibbs teorier och forskning (Ekman 2014 ; Halpern & Gibbs 2012; Neumayer 2012). Vi såg på demokrati i frågor om sociala medier, deltagande, politisk kommunikation, det demokratiskt “goda samhället” och demokratism med hjälp av teorier av Peter Dahlgren (Dahlgren 2009), Gianluca Giansante (Giansante 2015) och Andrea Calderaro (Calderaro 2014).
I de kommande kapitlen kommer vi att gå igenom syfte och frågeställningar, sedan avgränsningar, följt av teori och tidigare forskning, sedan metod och material, följt av analys/resultatredovisning, sedan slutdiskussion och sist eventuella åtgärdsförslag. Absolut sist finns bilagor.
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka YouTubeanvändningen bland samtliga riksdagspartier; dels att analysera/undersöka text, diskursiv praktik och social praktik i den politiska kommunikationen hos de partier som har öppna kommentarfält. För att studera den politiska kommunikationen på YouTube använder vi begreppen “det goda samhället” och demokratism. Avsikten är att förstå och problematisera den politiska kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv.
Vi undersöker därför skillnader och likheter i hur olika (gamla, nya och små) riksdagspartier använder YouTube i sin politiska kommunikation. Vi analyserar alla partiers hela
YouTubekanaler genom en översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys för att beskriva och jämföra mellan partierna. Som en del av en kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) undersöker vi till exempel hur kommentarfältet ser ut. Vi analyserar även innehållet i tre filmer i samma CDA där respektive film tillhör ett av tre utvalda partier (V, C och SD som i innehållsanalysen har visat sig ha öppna kommentarfält, därför undersöker vi dessa partiers YouTubefilmer närmare) för att vi sedan ska kunna jämföra deras politiska kommunikation mer i detalj och finna skillnader och likheter.
2.2 Frågeställningar
Vi kommer att undersöka riksdagspartiernas kommunikation på YouTube i fråga om kommentarfunktionen, videorna och hur YouTube används enligt följande frågor:
1. Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika riksdagspartiernas
användning av kanaler på YouTube som partiets ålder, kommentarfältet öppet eller stängt, antal uppladdade filmer sedan 2014 och sedan kanalens registrering på YouTube?
2. Vilka skillnader och likheter finns mellan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiets YouTubefilmer och kommentarfält i fråga om text, diskursiv praktik och social praktik? Detta görs med begreppen budskap, nominalisering, modalitet, transitivitet.
3. Hur kan vi förstå YouTube som plattform för politisk kommunikation för olika partier och hur kan vi förstå dess roll för den svenska demokratins eller
demokratismens utveckling? Demokratin representeras av det goda samhället och demokratismen av ett samhälle med en rigid ideologi.
3. Avgränsning
Tidigare har vi gått igenom syftet och frågeställningar. Nu kommer vi att förklara hur vi har valt att avgränsa vår studie och varför.
3.1 Kommentarfält, reklamfilmer och kanaler
Vi gör en liten jämförande kvantitativ deskriptiv innehållsanalys mellan alla riksdagspartiers hela YouTubekanaler. I undersökningen analyseras alla kommentarfält (sedan kanalens registrering och år 2014) som vi räknar hur många som är öppna och stängda, för att kunna ge en beskrivning av detta. Totalt analyserar vi alla C:s 139 st fält, KD:s 321st, L:s 422 st, M:s 387 st, MP:s 67 st, S:s 467 st, SD:s 448 st och V:s 269 st. I samma analys undersöker vi partiernas ålder, antal filmer uppladdade sedan 2014 och sedan registreringen. Efter resultatet av innehållsanalysen såg vi dels att nyare och mindre partier som C, V och SD har många öppna kommentarfält och därför ska vi undersöka dessa partiers politiska kommunikation i deras YouTubefilmer i mer detalj genom en CDA. Vi analyserar bland annat hur de kommunicerar. I samma analys undersöker vi kommentarfälten (som är en del i
sammanhanget där filmerna konsumeras) huruvida kommentarerna t.ex. är positiva eller negativa till filminnehållet, skapar dialog, är politiskt oliktänkande, kastar paj på varandra eller inte.
Här avgränsar vi oss till att bara se på kommunikationen på YouTube eftersom det idag är populärt bland politiska partier att kommunicera där varav vissa partier som SD får ut mycket av det (YouTube F 2015). Det som SD får ut är uppskattning från liktänkande människor i form av många prenumerationer, många gillningar, videovisningar och medhållande kommentarer.
Filmvalet landar på tre filmer (YouTube C 2014; YouTube D 2014; YouTube E 2014), eftersom vi inte har tid att undersöka fler. Filmerna gav oss möjlighet att undersöka den politiska kommunikationen i filminnehållet på YouTubekanalerna. Filmerna är valfilmer från C respektive V från år 2014 och en reklamfilm från SD från 2015. Anledningen till att vi inte väljer en av SDs valfilmer från 2014 är att på de filmerna har partiet valt att stänga kommentarfälten och till vår analys behöver vi filmer där fälten är öppna. Urvalet gör det
svårt att generalisera resultaten eftersom vi bara tittar på tre filmer, men vi hoppas fortfarande ändå kunna bidra med några exempel på hur det kan se ut genom vår närmare analys av ett fåtal filmer.
I detta kapitel har vi gått igenom hur vi har valt att avgränsa studien. I det kommande kapitlet går vi igenom hur vi har valt att definiera begrepp som vi kommer att använda oss av
genomgående i undersökningen.
4. Begreppsdefinitioner
Tidigare har vi gått igenom avgränsningar. Nu kommer vi att förklara hur vi har valt att definiera olika begrepp som vi kommer att använda oss av i studien.
4.1 “Pajkastning”
Vi kommer att använda oss av begreppet “pajkastning” definierat som en benämning för de kommentarer som är ämnade att trycka ner någon annan i kommentarfälten. De som blir pajkastade är både partierna och andra som skriver i kommentarfältet. Kommentarerna kan vara elaka, häcklande, nervärderande, förlöjligande eller liknande. Några exempel är “V för våld, V för Vänstern #stenkastarvänstern #antidemokrater”, “What heroes?? I see only the wacky, male hating Communists in Vänsterpartiet trying to act smart : )”, “Men va fan. Åk till Ryssland hela bunten bara… Våga vägra kommunister” (YouTube C 2014), “Indirekt alla från centerpartiet är bondlurkar”, “Omg och miöjöpartister vill att barn ska få rösta” och “Parodi på dumb ways to die” (YouTube E 2014).
I det kommande kapitlet går vi igenom de teorier och tidigare forskning som vi tar hjälp av i vår studie för att förstå och förklara ämnet och bidra till forskningsområdet.
5. Teori och tidigare forskning
Tidigare gick vi igenom avgränsningar i analysen. Här kommer vi att berätta om teori och tidigare forskning som vi tar del av för att kunna förstå politiska partiers aktiviteter på YouTube. Vi utgår från teorier som hävdar att politisk kommunikation har blivit allt för strategisk. Detta kan innebära ett problem för demokratin om allt blir strömlinjeformat. Webb 2.0 och sociala medier har öppnat upp nya möjligheter för en mer “demokratisk”
kommunikation, som är “mindre” strategisk. Det finns tidigare forskning som har tittat på detta i vissa fall. Vi undersöker vad vi kan se om vi tittar på vårt fall. För att förstå politiska partiers läge på YouTube, deras kommunikation där samt YouTubes demokratiutvecklande roll så gör vi det med hjälp av begrepp som propaganda, strategisk kommunikation,
demokrati i sociala medier, det goda samhället och demokratism.
Vi kommer att börja med att berätta om några relevanta teoribegrepp. Först är Arthos om etisk användning av propaganda (Arthos 2013: 582584), sedan forsätter vi med Falkheimer
& Heides teoribegrepp om strategisk politisk kommunikation (Falkheimer & Heide 2011:
2728). Vi fortsätter med Dahlgrens (Dahlgren 2009: 2), Giansante (Giansante 2015: 1) och Calderaros (Calderaro 2014: 35) om demokrati i sociala medier. Sedan går vi igenom Ekman och Neumayers (Ekman 2014: 7981; Neumayer 2012: 5657) om kommentarfältens
funktioner, fördelar, användare, politiska tillhörigheter och aktivitetstyper. Sist tar vi upp relevant tidigare forskning från Ekman samt Halpern & Gibbs om dialoger i kommentarfälten (Ekman 2014: 85; Halpern & Gibbs 2012: 11631164).
5.1 Etisk användning av propaganda en form av strategisk kommunikation?
John Arthos har gett oss en historisk översikt av politisk kommunikation när han berättar om några nyckelpersoners tidiga teorier som han problematiserar som kommer att följa här.
Arthos har identifierat etiskt betingade problem hos kritisk retorik. Detta beror på att styrande klasser, mainstream media och statens institutioner är förankrade i ett företagsideologiskt system. Företagsstatens politiska system bekämpas dock delvis genom den strategiska kommunikationen i demokratiska samhällen. Arthos menar att masskommunikationen har kritiserats av Lippmann (Lippman 1997) som menar att den behöver debatteras i fråga om vad som är schysst utnyttjande av propaganda för att slå fast vad som egentligen är etisk
övertalning. Vi tolkar det som att Lippmann har en viktig poäng för vår studie att ifrågasätta dagens företagsvinstinfluerade strategiska kommunikation/propaganda genom ett etiskt demokratiskt perspektiv. Kommunikationstypen är inte schysst mot väljarna och inte nyttigt för demokratin, de politiska partierna eller deras kommunikation.
Arthos har också berättat om Noam Chomsky (Chomsky & McChesney 1999: 7–13, 159–66) som han benämner som radikal i ämnet. Chomsky påstår att idag presenteras följande som en ofrånkomlig process och något naturligt: samhället har en mager jobbsäkerhet där en ny klass som är neofeodal har tillkommit samtidigt som inkomstojämlikheter är större än tidigare.
Det sociala säkerhetsnätet demonteras, mainstreampress neutraliseras och staten föreskriver mycket. Arthos upplever Chomskys påstående som en lam anklagelse. Arthos menar istället att företagsvälfärdens mytologiska och triumferande sätt att berätta syns i kommunikationen även om företagen försöker gömma den. Han finner att medborgarnas materiella
förutsättningar flyttas när den politiska normen förändras i samhället.
Arthos menar att kommunikations och interpersonell etik, retorik, politisk kommunikation och propagandastudier är några kommunikationsområden som temat strategisk
kommunikation har rört vid i sin utveckling under åren. Vi tolkar det som en uppmaning till att vara kritisk till den stora mängden strategisk kommunikation som förekommer i dagens samhälle. Uppmaningen tar vi till oss i analysen av YouTubes utveckling av den
demokratiska politiska kommunikationen.
Arthos berättar att effektiv populistisk retorik har etiska risker. Den första risken är att den utövande gruppen måste undvika att bli sin egen motsättning när gruppen inplaceras i hegemonin vilken styrs av oliktänkande grupper. Arthos har tagit den radikala
djurrättsorganisationen PETA som exempel på en sådan grupp med populistisk retorik vilken kan vara i riskzonen. PETA kan av vissa medborgare uppfattas provocera och gå för långt i sina etiska strävanden för djurens bästa genom sina handlanden. Vi tolkar det som att det kan gälla högerextrema grupper och politiska partier med ifrågasatta åsikter i exempelvis
invandringsfrågan. Arthos har ifrågasatt om PETA och andra radikala miljögrupper kan bedöma effektiviteten och moralen i sina taktiska provokationer (Arthos 2013: 582584).
Vi har kommit fram till att propaganda/strategisk kommunikation är ett sätt att kommunicera som är hämtat från företagsvärlden. Sättet är så populärt att använda bland dagens
organisationer att det tränger undan andra former av kommunikation även i det offentliga samtalet/den politiska kommunikationen. Det finns därför en chans att det förekommer på kommunikationsverktyget YouTube och dess politiska kommunikation. Vi har också kommit fram till att den alltför företagsinfluerade strategiska kommunikationen bör ifrågasättas ur ett etiskt demokratiskt perspektiv för demokratins bästa.
5.2 Strategisk politisk kommunikation vs. propaganda
Falkheimer & Heide har gett oss en annan historisk översikt över begreppet strategisk
kommunikation och dess nyckelpersoner. De använder det mer positiva begreppet “strategisk politisk kommunikation” istället för det negativare “propaganda” (Falkheimer & Heide 2011:
7879). Falkheimer & Hedie berättar att strategisk kommunikation och den andra industriella revolutionen har växt fram parallellt. Det beror på att relationerna mellan det växande
samhället och organisationerna skulle kunna hanteras på samma sätt. Det uppstår ett behov av aktörer som professionellt kan hantera konflikterna mellan grupperna och organisationerna.
En aspekt av strategisk kommunikation är myndighetskommunikation. De europeiska länderna anser att medborgare ska informeras via myndigheterna. Syftet är att olika omvärldsaktörer, medarbetare och organisationer ska skapa samförstånd mellan varandra.
Anledningen är att organisationerna ska rättfärdigas. Begreppet samtyckeskonstruktion omfattar detta och har myntats av Edward Bernays (Bernays 1955) som är en tidig
PRpionjär. Bernays menar att den allmänna opinionen behöver hanteras med propaganda eftersom att allmänheten är irrationell. Han ser dock propagandan mest som demokratins försvarare. Falkheimer & Heide menar att dagens dominerande synsätt på strategisk kommunikation har likheter med Bernays extrema syn på att samhället har en elit och att allmänheten inte är aktiva deltagare i en kommunikationsprocess. Allmänheten ses däremot vara olika budskaps passiva mottagare.
Vi tolkar det och har kommit fram till att Bernays tidiga försvar av användningen av propaganda kan vara samma som dagens utövare av strategisk kommunikation använder.
Kommunikationstypen styr allmänheten till utövarens vinstmässiga fördel. Utövaren kan vara
ett politiskt parti vilket vore oetiskt rent demokratiskt och därför ska vi tänka på det i analysen (Falkheimer & Heide 2011: 2728).
5.3 Demokrati i sociala mediers politiska kommunikation
Vi tolkar det som att de historiska översikterna av begreppet strategisk
kommunikation/propaganda som Arthos och Falkheimer & Heide har berättat om skulle antagligen Dahlgren se som problematiska med sitt nyare demokratibegrepp. Dahlgrens demokratibegrepp står för ett demokratiskt samhälle till människors bästa. Han skulle inte kalla den definierade strategiska kommunikationen/propagandan för demokratisk. Strategisk kommunikation framställs där som något som används för att se ner på medborgare, styra dem och samhället, allt för att ge företagen vinning. Dahlgren har kritiserat det eftersom strategisk kommunikation idag används av många organisationer och politiska partier.
Användingen kan bli problematisk för den politiska kommunikationen om partier använder sig av begreppet när de som förtroendevalda behöver upprätta förtroende och dialog med väljarna (inte det motsatta att styra över människor). Vi har kommit fram till att detta är viktigt för partierna och för det goda samhällets demokratiska utveckling. Begreppen “det goda samhället” och demokratism förklarar Dahlgren här nedan. Vi tolkar det som att det finns anledning att tro att YT bidrar till utvecklingen av det demokratiskt “goda samhället”
(Arthos 2013: 582584; Dahlgren 2009: 2; Falkheimer & Heide 2011: 2728, 7879).
Dahlgren menar att det existerar kraftiga variationer i politisk kommunikation eftersom de formas av politiska mekanismer och traditioner. Extremhögern och andra antidemokratiska krafters tillväxt i Europa riskerar ständigt demokratin när de försöker framföra sina åsikter.
Odemokratiska metoder och mekanismer kan döljas djupt även när politikers framträdanden sker i demokratiska länder. Demokratin är inte nödvändigtvis välmående bara för att ett land håller val. Normer som föreställningar om samhället och människor styrs av teoretiska utsiktspunkter. Länders demokratiska ideal är olika genom att de tillämpas och vinklas olika när de används retoriskt för att mobilisera, inspirera, förena och regera.
Dahlgrens begrepp “Det goda samhället” är en term om en utopisk, oförminskbar och
nödvändig impuls i demokrati som alltid pågår där uppnåendet av det ultimata arrangemanget eftersträvas. Men Dahlgren har varnat för att visionen riskerar att minskas till termen
“demokratism” som innebär en ideologisk och rigid konstruktion som kan hindra
interventioner, diskussioner och kritiska reflektioner vilka vi tolkar som demokratins viktiga grundstenar. (Dahlgren 2009: 2) Vi har kommit fram till att det är här YouTube kommer in i vår analys för att se hur plattformen påverkar den politiska kommunikationen, bland annat demokratiskt sett i fråga om YT främjar dialog med interventioner och kritiska reflektioner.
En viktig punkt för oss är vad som händer med demokratifrämjandet för dessa diskussioner när/om normer styr dessa mycket i kommentarfälten. Förekommer det strategisk
kommunikation i den politiska kommunikationen på YT så visas det genom att diskussion inte uppmuntras och då bidrar YT istället till demokratism.
Giansante har berättat om ett exempel på politiska organisationers och politikers strategiska kommunikation idag där alla har webbprofiler. Majoriteten har Twitterkonto,
YouTubekanal, webbplats och Facebook. Politiker interagerar eller lyssnar däremot ofta inte på andra på webben, de delar sina synpunkter, ger sina åsikter och pratar som om de pratade med en TV. För att stärka och bygga politiskt samförstånd genom internetanvändande saknar partier fortfarande en stark kultur. Politikerna bör bygga förtroende med väljarna i de sociala medierna (Giansante 2015: 1). Om kommentarfälten kommer vara stängda i vår analys av politisk kommunikation på YouTube så tolkar vi det som att politiker inte lyssnar på väljarna.
Ingen kritisk diskussion kan uppstå och det leder till demokratism. Vi har kommit fram till att kommunikationen i så fall visar sig vara färgad av företagens strategiska
kommunikationsinriktning som försöker styra medborgarna till sin fördel. Färgningen riskerar att gynna demokratism.
Calderaro har haft ett exempel på strategisk kommunikation där han berättar att medborgare och politikers kommunikation mellan varandra kan förbättras av internet. Ett enkelriktat informationsflöde är främst vad internet tidigare har använts som, men idag ser
kommunikationen ofta annorlunda ut mellan allmänheten och politiker (Calderaro 2014: 35).
Bevis för mer deltagande och inkluderande politik finns nu där politiska kampanjer, politiska partier och politiker använder verktyget internet entusiastiskt. Internet förväntas
tillhandahålla möjligheter som officiella politiska partiers webbplatser ibland har utnyttjat.
Web 2.0s ankomst möjliggör att det hålls en lätt interaktion mellan väljare och politiska
partier samtidigt som det stimulerar politiskt deltagande. Dagens sociala nätverksverktyg designas som politiska möjligheter på webbplatser. Möjligheterna kan vara policyfrågors konsultationsdeltagande, petitionsunderskrifter och pengabidrag till partikampanjer. Alla aktiviteterna uppmuntrar människor till en direkt inblandning i partiers aktiviteter med Web 2.0. Presidentvalet senast i USA utgör bevis för det (Calderaro 2014: 35).
Calderaro berättar att web 2.0 bidrar till ökad partikonkurrens. Partier får oavsett deras storlek, ålder, åsikter och partikassa samma chans att synas på internet. Storleken har tidigare varit ett problem för mindre partier. Alla partier kan nå samma mängd potentiella supportrar.
Politiska ledare kan sprida makt bland medborgarna. Supportrarna kan kontroller och utöva makt över ledaren. Politikers och medborgares fortsatta relation underlättas av
nätverksstrukturen (Calderaro 2014: 35).
Vi tolkar web 2.0s tillkomst som en förklararing av den framväxta demokratifrämjande rollen hos YouTube och den politiska kommunikationen på plattformen. YT utgör ett exempel på ständigt närvarande strategisk kommunikation i användandet av öppna eller stängda
kommentarfält. Vi kommer fram till att YouTube har potential att främja Dahlgrens “det goda samhället” med öppna kommentarfält, eller förstöra detsamma om vi kommer att finna
stängda fält i analysen vilket leder till “demokratism”.
5.4 Tidigare forskning om dialoger i kommentarfälten sedda ur ett demokratifrämjande perspektiv
Ett positivt exempel på YouTubes demokratiska kraft är Neumayers teorier och forskning.
Neumayer har berättat att den sociala webben spelar en viktig roll när vänstergrupper och radikalhögern konfronteras med varandra i diskussion om en händelse vid ÖstTysklands antifascistiska protester. Konfrontationen utspelar sig i kommentarfält på YouTube och det är den som Neumayer analyserar. Alla olika politiska ställningstaganden finns representerade i kommentarerna där de som alternativa medier även upprättar en diskussion runt deras egna roll. Kampen underifrån som förs av de förtryckta ges en röst via fälten vars kritiska potential Neumayer undersöker. Det görs med motpublikkonceptet i relation till propaganda och klass inom ramverket för en postmarxistisk diskursteori (Neumayer 2012: 5657).
Ekman har berättat om sina teorier från sin forskning av extremhögerns användning av
sociala medier. Han ser på onlinevideoaktivismen på YouTube som lockar dit människor med extrema tankar och via kommentarfälten erbjuder personerna att helt anonymt uttrycka sina missnöjda åsikter. En lång tid har extremhögerns politiska propagandas spridning och produktion underlättats tack vare den digitala kommunikationens utveckling som var viktig för detta (Ekman 2014: 7981). Vi tolkar Neumayer och Ekmans teorier som exempel på hur diskussionerna kan gå till i kommentarfälten, vilka politiska åsikter som kan förekomma där och hur det positivt kan bidra till Dahlgrens demokratiskt “goda samhälle” och bort från
“demokratismen” om alla får uttrycka sin åsikt.
Ekman har tidigare forskat på ett område som är relaterat till hans teorier och vår analys, däremot är hans studie inte likadan som vår är planerad. Vi har kommit fram till att vår forskning är tänkt att komplettera Ekmans forskning i fråga om hur YouTube eventuellt kan vara med och förbättra och främja det demokratiskt “goda samhället” när riksdagspartier använder plattformen till sin politiska kommunikation.
Det har inte tidigare forskats i större utsträckning på exakt samma område och med samma demokratiska vinkling som vi antar. Det finns därför ett forskningshål att fylla. Forskning har förekommit som vidrör vår analys på deras egna sätt och som alla har en demokratifrämjande tanke bakom sig. Ekman har forskat om utbredningen av högerextrema gruppers aktiviteter i sociala medier, medan Halpern & Gibbs har forskat om huruvida sociala medier kan
användas som katalysator för betänkanden online, och de undersöker vad YouTube och Facebook erbjuder för politiskt uttryck. Deras undersökningar kan vi komplettera våra resultat med även om de inte är exakt likadana, det rör sig för alla om forskning av politisk diskussion i social medier.
Ekmans forskning visar att Svenska extremhögermiljön har fem organisationer med
YouTubekanaler och uppladdade videoklipp som Ekmans kvalitativa analys är baserad på.
Nordisk Ungdom (NU), Förbundet Nationell Ungdom (FNU), Svenskarnas Parti (SvP), Nordiska Nationalsocialister (NNS) och Svenska Motståndsrörelsen (SMR) har alla kanaler på YouTube där totalt 223 klipp har laddats upp och analyserats. Med totalt nästan 850.000 visningar, 1041 prenumeranter och 128 distribuerade klipp är SMR både den mest
våldsamma högergruppen och mest aktiva på YouTube. Med totalt nästan 300.000 visningar och 52 klipp är den etniskpluralistiska ungdomsorganisationen Nordisk Ungdom (NU) den näststörsta kanalen. Jämfört med NU och SMR är aktiviteten lägre för de andra tre
kanalerna. Totalt runt 2000 prenumeranter har de fem kanalerna genererat och ungefär 1.5 miljoner visningar har alla klippen uppnått (Ekman 2014: 85).
Halpern & Gibbs forskning har undersökt vilken nivå av artighet som förekommer i diskussioner om politik i kommentarerfält. De jämför fälten på YouTube och Facebook.
Kanalerna och sidorna där diskussionerna utspelar sig och som undersöks står Vita Huset bakom. Totalt rör det sig om 7230 meddelanden som undersöks. Resultaten visar att artigheten i kommentarerna är högre på Facebook för att där är ingen anonym. Det som vi skriver där hamnar i våra egna och i vänners flöden så att de kan se allt. YT ger möjlighet för de kommenterande att vara anonym och därför kan ingen bekant upptäcka om de skriver otrevliga kommentarer (Halpern & Gibbs, 2012: 11631164).
I detta kapitel har vi gått igenom all teori samt tidigare forskning som hjälper oss att förstå vårt ämne och som ger oss möjlighet att belysa hål i forskningsfältet som vi kan bidra till att fylla. Utifrån genomgången har vi kommit fram till att det finns de som anser att politisk kommunikation har blivit alltför strategisk. Detta kan innebära ett problem för demokratin om allt blir för strömlinjeformat. Webb 2.0 och sociala medier öppnar upp nya möjligheter för en mer “demokratisk” kommunikation, som är “mindre” strategisk. Vi kommer att utföra analyserna med de utvalda teorierna för att undersöka vad vi kan hitta om vi undersöker detta i vårt fall. Utifrån Ekman, Halpern & Gibbs och Neumayers teorier och forskning har vi anledning att tro att det finns goda utsikter för YouTubes eventuella demokratiska betydelse.
De goda utsikterna utgörs av att YT är lättillgängligt för alla människor och utgör en plats där alla åsikter ska kunna höras, så till vida att kommentarfälten inte styrs genom strategiska val som innebär begränsningar och normer för vad som fä höras i fälten. Ekmans studie kan också vara ett exempel på hur olika grupper “isolerar sig” och inte tillåter dialog.
Det är relevant att undersöka detta i fråga om dagens riksdagspartiers politiska
kommunikation på YT för att se hur de går tillväga, framför allt moraliskt. Det är viktigt att lyfta fram om de bidrar till det demokratiskt “goda samhället”.
I det kommande kapitlet kommer vi att gå igenom metoder och material som vi använder oss av för att kunna ta reda på det vi eftersträvar och för att kunna genomföra analysen.
6. Metod och material
Tidigare gick vi igenom teori och tidigare forskning. I det kommande kapitlet kommer vi att gå igenom våra två valda metoder och material till både den kvantitativa deskriptiva
innehållsanalysen och den kvalitativa kritiska diskursanalysen. Vi redogör för utvalt material som riksdagspartiernas YouTubekanaler samt C, V och SDs utvalda YouTubefilmer och kommentarfält i mer detalj.
Vi kommer att börja med att göra en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys av varje riksdagspartis YouTubekanal. I innehållsanalysen undersöker vi bland annat hur många kommentarfält som partierna har öppna och stängda för att få en jämförande beskrivning av detta. Därefter gör vi kritiska diskusanalyser av de tre utvalda riksdagspartiernas videor där kommentarfältet är öppet och då analyserar vi innehållet på djupet i filmerna och fälten. Det kompletteras av en semiotisk analys för att kunna undersöka vad bild och ljud säger,
denoterar och konnoterar. I samma kritiska diskursanalys undersöker vi om kommentarerna i fälten är positiva eller negativa till filminnehållet, om dialog skapas, om olika politiska ståndpunkter uttrycks och om pajkastning uppstår. Vi skapar en jämförande bild av hur partierna har skött sin politiska kommunikation på YouTube de senaste åren.
6.1 INNEHÅLLSANALYS
6.1.1 Kvantitativ metod: Deskriptiv innehållsanalys
Vi gör en deskriptiv innehållsanalys för att kunna ta reda på hur riksdagspartiernas användning och aktiviteter på deras partikanaler på YouTube ser ut i fråga om hur många kommentarfält de har öppna och stängda sedan 2014 och sedan registreringen, antal uppladdade filmer sedan 2014 och sedan registreringen samt partiets ålder. Punkterna blir våra variabler som är relevanta att kvantifiera i analysen.
Bergström & Boréus menar att en deskriptiv innehållsanalys kan göras elektroniskt med datorns hjälp och manuellt av människor. Tolkningar och bedömningar av det mer
komplicerade slaget blir möjliga med ett manuellt tillvägagångsätt, medan datoranalysens fördel är att texter i stora mängder kan behandlas. Tillvägagångsätten har samma
grundprinciper. Vi har därför valt att göra analysen manuellt eftersom att vårt material är mindre (Bergström & Boréus 2012: 4952).
Validitet och reliabilitet
Validitet innebär giltighet och reliabilitet tillförlitlighet. Dessa är viktiga för analysens vetenskapliga nivå enligt Ekström & Larsson. Vår innehållsanalys validitet upprätthålls genom att den har med saken att göra och är då ett giltigt argument. Det beror på att variablerna som registreras är relevanta för analysen för att de besvarar frågorna om
partiernas skillnader och likheter i riksdagspartiernas användning av YouTubekanalerna där fastställda siffror registreras och de går inte att tolka olika. Det gäller endast att ta reda på partiets siffermässiga ålder, räkna fram antal uppladdade filmer, antal öppna och stängda fält sedan 2014 och sedan kanalens registrering. Inget tolkningsmoment ingår, det är bara enheter som ska räknas. Reliabiliteten på innehållsanalysen blir hög för att vi inte har angett felkällor, det ingår inga personer som i en intervju potentiellt har kunnat svara oärligt på frågor, vi har bara samlat in siffror och räknat ihop och det har utförts på ett korrekt sätt där båda författare har kodat och räknat samma materialet vid samma tillfälle för detta ändamål och har fått samma resultat. Inga felberäkningar har därför förekommit heller (Ekström & Larsson 2010:
1416).
Det är vanligt att en studie med en kvalitativ metod som huvudredskap inledande
kompletteras av en liten kvantitativ metod för att kolla läget för något. Vi var från början inställda på att endast använda en kvalitativ CDA men insåg snart att vi också behövde komplettera med en liten inledande deskriptiv kvantitativ innehållsanalys först för att sedan basera CDAn på den kvantitativas resultat som utgångspunkt. Det behövdes så att vi kunde undersöka de tre mest relevanta riksdagspartiernas kommunikation i mer detalj, här innebär de som är mest relevant de som också har högre videouppladdningsfrekvens och mycket öppna kommentarfält sedan 2014, det vill säga att de är väldigt aktiva på sina YTkanaler den senaste tiden. Detta kunde vi fördelaktigt ta reda på med den kvantitativa metoden som underlättade när vi behövde räkna olika variabler och skapa enkel statistik vilket metoden är utvecklad för. På så vis kunde vi lätt få en överblick över hur riksdagspartiernas aktiviteter såg ut. En vanligt påpekad nackdel hos den kvantitativa metoden är att den inte ger någon djupgående insikt i det som kvantifieras. I detta inledande skede och fall var det ändå inte
relevant att få en djupgående förståelse, den får vi senare i den kritiska diskursanalys som följer. Därför får vi fördelaktigt genom studiens metoder både en ytlig och en djupgående bild av hur riksdagspartiernas politiska kommunikation på YouTube läggs fram. Bilden blev komplett med dessa två perspektiv som är på olika djupgående nivå och därför fanns det ingen annan alternativ metod som skulle passa bättre än de valda (Bergström & Boréus 2012:
4952).
6.1.2 Material: riksdagspartiers YouTubekanaler och kommentarfält
Vi kommer att undersöka riksdagspartiernas Youtubekanaler. Antalet aktiviteter analyseras från perioden år 2014 fram till 20160519, men också det totala antalet uppladdade filmer sedan kanalens registrering på YouTube. Riksdagspartierna var Vänsterpartiet (V) (YouTube H u.å.), Socialdemokraterna (S) (YouTube I u.å.), Miljöpartiet (MP) (YouTube G u.å.), Centerpartiet (C) (YouTube J u.å.), Nya Moderaterna (M) (YouTube M u.å.),
Kristdemokraterna (KD) (YouTube K u.å.), Liberalerna (L) (YouTube L u.å.) och Sverigedemokraterna (SD) (YouTube N u.å.).
6.2 KRITISK DISKURSANALYS kompletterat med SEMIOTISK ANALYS av Cs, SDs och Vs YOUTUBEFILMER
6.2.1 Kvalitativ metod: Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA)
Beskrivningen nedanför visar på att Faircloughs CDAs diskursbegrepp (Fairclough 1992, Fairclough 2010) främst är inriktat på textformatet och därför kommer vi att komplettera metoden med semiotisk analys för att också kunna undersöka filmernas andra nivåer som bild och ljud. Nivåerna säger saker som hur det politiska budskapet framförs.
Bergström & Boréus förklarar Faircloughs CDA som en metod där en samhällskritisk tradition är grunden och där gömda maktstrukturer i samhället önskas avslöjas, därför har vi valt metoden. Det är därför som det är mer intressant att studera demokrati i den politiska kommunikationen på YouTube än att titta på hur politiker kan vara framgångsrika där. Vi har därför valt att använda en inriktning som är dialektiskrelationell som beskrivs här. CDA är inspirerat av den kritiska teorin hos Frankfurtskolan. Bergström & Boréus menar att CDAs
diskursbegrepp har tre olika funktioner. Först finns en innehållslig dimension med en ideationell funktion. Sedan etablerar olika grupper olika relationer enligt diskursens
relationella funktion. Sist konstrueras olika identiteter i diskurser enligt det konstruktivistiska synsättet.
Bergström & Boréus menar att CDA intresserar sig för hur språket nyttjar regelbundenheter runt de språkliga praktiker som knyts till analystypens diskursbegrepp. Faircloughs analys brukar beskrivas genom en modell i tre dimensioner. Modellen har en textnivå, en nivå av diskursiv praktik och en nivå av social praktik. Den första nivån intresserar sig för lingvistik, exempel vad som sägs explicit och implicit och hur det sägs som hur mycket SD verkade stå bakom sitt budskap vilket tolkas genom ett mer tvekande ordval. Den andra nivån rör hur texter konsumeras, distribueras och konsumeras exempelvis på YouTube och genom kommentarfälten. Den sista nivån intresserar sig för när diskursen placeras i sociala sammanhang genom den sociala praktiken. Ett exempel på den sista nivån är när film och kommentarer tillsammans skapar och följer en social praktik. Enligt Bergström & Boréus relaterar ickediskursiva områden och andra diskurser till diskursen. Sociala strukturers och diskursers relationer undersöks hur de ser ut och är CDAs kännetecken och övergripande syfte som speglas väl av den 3dimensionella modellen.
TEXTNIVÅN analyserar en texts meningsbyggnad och undersöker den med en syntaxanalys bland annat med hjälp av teknikerna modalitet, nominalisering samt transitivitet. Modalitet handlar om hur mycket t.ex. en politiker står för det han säger. Det är skillnad om någon säger att något ska utredas eller om det bör utredas. Vad som påstås implicit och explicit kartläggs och där ingår att undersöka symbolerna i filmerna som SDs tårta och grädde.
Forskaren frågar sig varför partiet har valt symbolerna. Nominalisering beskriver en process där adjektiv eller verb tidigare har förklarat ett skeende komplett och som därefter har ersatts av substantiv. Processerna förekommer ofta i tidningsvärlden där deltagare trollas bort i artiklarna. Transitivitet är när en förklaring av ett skeende är färgad av ett perspektiv (Bergström & Boréus 2012: 280285 & 373378). Semiotikens begrepp kompletterar vi textnivån med så att vi kan undersöka vad bilderna i filmerna säger oss då Faircloughs CDA är mer textbaserad. Semiotik och dess begrepp konnotation och denotation förklarar Vigsø som hur vetenskapen beskriver hur betydelse skapas i en bild och varför den retoriskt
fungerar på ett visst sätt. Semiotik är hur betydelse skapas genom att vi ser saker som tecken på annat. Denotation är en av betydelsens två former, den “objektiva” tolkningen. Den andra formen är konnotation som är kulturbundet och rör associationer som tecknet ger tolkaren (Vigsø 2010: 234235).
DEN DISKURSIVA PRAKTIKEN tar hjälp av en enkel deltagande observation för att undersöka hur texter konsumeras, distribueras och produceras. Eftersom att kommentarfälten är en unik del av sammanhanget YouTube där filmerna konsumeras och distribueras så gör vi en deltagande observation där. Analysen undersöker om det förekommer dialog, positiva eller negativa kommentarer, politiskt oliktänkande, pajkastning och så vidare. Kommentarer som finns i Cs fält är exempelvis en positiv kommentar som “De är sååå söta små figurer.”, en pajkastning som “Indirekt alla från centerpartiet är bondlurkar” och en diskussionsskapande utan pajkastning som “jag tycker den här reklamen är bra för barn jag vet det för jag är ett barn” > “Jag tycker du har rätt Jag vet att jag har rätt för vuxna har alltid rätt” > “tack!”.
DEN SOCIALA PRAKTIKNIVÅN är CDAns anspråk att kritiskt tala om makt och ideologi när diskursen sätts i ett socialt sammanhang. Diskursens bakomliggande tankar om makt och ideologi blir synliga då i jämförelse mot aktörer från andra diskurser när de
socialiserar med varandra. Ideologin kan idag anses vara byggd på strategisk kommunikation i vårt fall med politisk kommunikation (Bergström & Boréus 2012: 280285 & 373378).
Validitet och reliabilitet
Den valda CDAmetodens intersubjektivitet har goda möjligheter till hög sådan med det utvecklade analysverktyget som syntaxanalysen utgör. Den är en lingvistisk teknik och kan uppnå god reliabilitet jämfört med andra diskursanalysmetoder. Chansen till högsta möjliga intersubjektivitet genom att vi har eftersträvat att ge så noggranna beskrivningar som möjligt av hur vi har utfört analysen och att motivera tolkningarna väl. Efterkommande forskare får chans att komma så nära vårt resultat om de gör en likadan studie.
CDAns validitet är god med relevant utgångspunkt och syn på makt för studien där den ses diskursivt. Det finns alltså därmed relevans i partiernas diskurser som ledarstil och språk.
Citat får en framträdande roll i vår analys genom detta lingvisters sätt, det ger studien
transparens genom att de lingvistiskt förankrade reglerna följs i våra detaljerade textanalyser (Bergström & Boréus 2012: 405407).
Vi valde en CDA för att vi behövde en metod som är utvecklad för att kritiskt gräva upp gömda maktrelaterade frågor i material som i det politiska material som vi skulle undersöka med ett kritiskt perspektiv. Det blir fördelaktigt då metoden är utvecklad för detta syfte.
Nackdelen är att den som kritisk metod konstigt nog inte uppmanar användare till att vara uppmärksam på stereotyper i politiskt material, vilket kan upplevas förekomma i exempelvis SDs film. Vi hade ingen annan direkt kandidat till alternativ metod för att vi tidigt visste vad vi ville undersöka på djupet och att CDAn passar bäst, men hade vi exempelvis använt oss av en annan metod hade fokuset blivit ett annat. Metoden är bred så att vi här både kan fokusera på hur kommunikationen framförs enligt diskursen i filmerna, men också på vad människorna i kommentarerna säger och hur de agerar efter att de har sett filmen enligt den diskursiva och sociala praktiken. Det görs genom att vi observerar personer och inte intervjuar dem. Vi behöver därför inte välja till en eventuell metod som kvalitativa intervjuer. Hade vi intervjuat personer hade en nackdel blivit att fokuset flyttats till hur personerna upplever filmen vilket inte helt var vårt syfte, vi ämnade istället observera hur människorna interagerade med varandra och uttrycker sig. I intervju är fokus på personerna medan vi behövde fokusera på att komma åt kommentarerna. För att värna om de kommenterande i fälten har vi valt att anonymisera deras namn genom att ta bort dessa från skärmdumparna.
Kodningen gick till så att vi undersökte kommentarfälten och noterade olika förekommande teman som skulle kunna beskriva de olika kommentarernas innehåll. Dessa teman är baserade på författarnas egna tolkningar där unika och kulturellt betingade förförståelser spelar in och påverkar objektiviteten. Kommentarteman var “pajkastning” (se definition i kapitel 4.1 samt 7.2.1.1 och 7.2.1.3), dialogskapande med pajkastning (se kapitel 7.2.1.3), dialogskapande utan pajkastning (se kapitel 7.2.1.1 och 7.2.1.2), eftertänksamma (se kapitel 7.2.1.1), oeftertänksamma (se kapitel 7.2.1.3), positiva (se kapitel 7.2.1.1 och 7.2.1.2), negativa (se kapitel 7.2.1.3), trevlig ton (se kapitel 7.2.1.1) samt politiskt oliktänkande (se kapitel 7.2.1.1).
6.2.2 Material: Val och reklamfilmer från C, SD och V samt kommentarfält Tabell 1.1 Statistik över C, SD och Vs filmer.
RIKSDAGS
PARTIERNAS FILMER
Filmlängd Antal visningar Antal
kommentarer
Vänsterpartiet
“Swedish Election Heroes” (2014)
1:07 minuter 33.963 visningar st (20160418)
27 st (20160418)
Sverige
demokraterna
“Lagom är bäst”
(2015)
0:30 minuter 27 140 st (20160418)
17 st (20160418)
Centerpartiet
“Centerpartiets valfilm 2014”
(2014)
0:40 minuter 305 391 st (20160418)
99 st (20160418)
Tabellen ovan anger filmlängd, antal visningar och antal kommentarer. För en mer ingående beskrivning av respektive film, dess handling och kommentarer, se punkterna 6.2.2.1, 6.2.2.2 och 6.2.2.3 nedan samt Analys/Resultatredovisning.
6.2.2.1 Material: Valfilm Vänsterpartiet 2014 “Swedish Election Heroes”
och kommentarfält
Vänsterpartiets film är en valfilm från 2014. Antal kommentarer är 27st (20160418) se Bilaga 11.1 för skärmdump. Enligt den diskursiva praktiken hänger fältet ihop med filmen som en del av platsen och sammanhanget där filmen konsumeras av tittarna.
(20160418)(YouTube C 2014).
6.2.2.2 Material: Valfilm Centerpartiet 2014 “Centerpartiets valfilm 2014”
och kommentarfält
Centerpartiets film är en valfilm från 2014. Antal kommentarer är 99 st (20160418) se Bilaga 11.2 för skärmdump. Enligt den diskursiva praktiken hänger fältet ihop med filmen som en del av platsen och sammanhanget där filmen konsumeras av tittarna.
(20160418)(YouTube E 2014).
6.2.2.3 Material: Reklamfilm Sverigedemokraterna 2015 “Lagom är bäst”
och kommentarfält
Sverigedemokraternas film är en reklamfilm från 2015. Antal kommentarer är 17 st (20160418) se Bilaga 11.3 för skärmdump. Enligt den diskursiva praktiken hänger fältet ihop med filmen som en del av platsen och sammanhanget där filmen konsumeras av tittarna.
(20160418)(YouTube F 2015).
I detta kapitel har vi gått igenom metoder och material som vi använder oss av för att göra analyserna och det material som vi har valt att undersöka. I nästa kapitel kommer vi att gå igenom analysen/resultatredovisningen.
7. Analys/resultatredovisning
Tidigare gick vi igenom utvalda metoder och material. I detta kapitel redogör vi för själva analyserna (kvantitativ deskriptiv innehållsanalys samt Faircloughs kvalitativa CDA kompletterad med semiotisk analys) och dess resultat fråga för fråga, nummer 13. Svaren återknyts till teorierna av Arthos (2013), Calderaro (2014), Dahlgren (2009), Ekman (2014), Giansante (2015) och tidigare forskningen av Ekman (2014), Halpern & Gibbs (2012) samt Neumayer (2012) för att förstå och tolka resultaten. Vi börjar med den kvantitativa
innehållsanalysen och fortsätter sedan med den kvalitativa diskursanalysen där filmerna och kommentarfälten först analyseras var för sig och sedan görs jämförelser mellan filmernas och kommentarernas text, diskursiva praktik och sociala praktik.
7.1 KVANTITATIV DESKRIPTIV INNEHÅLLSANALYS
7.1.1 FRÅGA 1. Riksdagspartiernas användning av kanaler på YouTube
Fråga 1. Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika riksdagspartiernas användning av kanaler på YouTube som partiets ålder, kommentarfältet öppet eller stängt, antal
uppladdade filmer sedan 2014 och sedan kanalens registrering på YouTube?
Efter en genomförd kvantitativ innehållsanalys av användningen av riksdagspartiernas kommentarfält på YouTubekanalerna, finner vi att situationen jämförelsevis ser ut enligt följande (se tabell 1.2) för hur många fält som är öppna och stängda sedan 2014
(20160519)(siffror för antal öppna och stängda fält sedan registreringen finns också i tabell 1.2): C har 137 st öppna och 0 st stängda, KD 65 st öppna och 0 st stängda, L 0 st öppna och 83 st stängda, M 0 st öppna och 130 st stängda, MP 8 st öppna och 37 st stängda, S 6 st öppna och 34 st stängda, SD 142 st öppna och 6 st stängda, V 99 st öppna och 0 st stängda.
I resultatet utläser vi en skillnad i kommentaranvändningen mellan nyare vs. äldre partier.
Först visar de båda siffrorna på att partier som har mycket öppna fält tidigt efter kanalens registrering därefter ofta stänger dem från 2014. Det gäller stora och äldre partier som M och S samt äldre och mindre L. Det motsatta gäller partier som sedan 2014 har mycket öppna fält, de har tidigare haft många fält stängda. De partier som har flest öppna fält sedan 2014 är mindre och äldre som C och V samt mindre och något yngre KD. Mindre och yngre SD har
mycket stängt i början men från 2014 har de alla öppna, med tre undantag för 2014 års valfilmer. Mindre och yngre MP har flest stängda både sedan registreringen och sedan 2014.
C, V och SD har sedan 2014 flest öppna fält och därför väljer vi att undersöka deras filmer och kommentarfält i mer detalj i CDAn.
Antal uppladdade filmer sedan 2014 (20160519) varierar stort mellan partierna där SD har flest med 148 st, C 137 st, M 130 st, L 83 st, V 99 st, KD 65 st, MP 45 st och sist S med 40 st. Siffrorna över antal filmer sedan 2014 visar igen att nyare och/eller mindre partier som SD, C och V har högre videouppladdningsfrekvens på YouTube, med undantag för större och äldre M och mindre och äldre L som har höga siffror. Stora och gamla S hamnar sist i
variabeln på 40 st filmer men de har flest filmer totalt (467 st) uppladdade, fler än SDs 448 st och L 422 st. S har sänkt sin aktivitet på YouTube rejält jämfört med övriga partier. Det är intressant att aktiviteten är lägre hos regeringspartier än oppositionspartier.
