• No results found

Regeringen backade om entreprenörsskatten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Regeringen backade om entreprenörsskatten"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Regeringen backade om entreprenörsskatten

1

(2)

Skattesystemet måste…

• Främja tillväxt

‒ ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar

• Ge ökad konkurrenskaft

‒ nivåer och regler måste vara minst lika bra som våra konkurrentländer för att locka talanger,

investeringar, huvudkontor...

• Bli mer rättssäkert och förutsägbart

2

(3)

Viktigaste frågor – Skatt

• De mest skadliga skatterna behöver åtgärdas först

‒ I takt med att skatterna åtgärdas, förbättras ekonomins tillväxtförmåga och skattebaserna växer. Därmed ökar skatteinkomsterna och utrymme skapas för att åtgärda de som står näst i tur bland tillväxthämmande skatter.

• Generella åtgärder främjar hela näringslivet och undviker snedvridningar som ofta orsakas av selektiva åtgärder

• Konkurrenskraftiga villkor på skatteområdet genom bl.a.

‒ Sänkt kapitalskattesats generellt för sparande, investeringar och företagande;

likabehandling av över- och underskott för att slå vakt om symmetri och likformighet

‒ Sänkta marginalskatter för stärkta incitamenten till arbete, utbildning och ökat ansvar.

Sverige har världens högsta marginalskatt på 60% (70% inkl. arbetsgivaravgift)

‒ Förbättrad rättssäkerhet genom bl.a. slopat företrädaransvar, tillvaratagna rättigheter för skattskyldiga i skatteprocesser och gränser för Skatteverkets befogenheter

‒ Enklare momsregler, minskad regelbörda på redovisningsområdet, konkurrenskraftiga energiskatter och skatteavtal m.m.

‒ Transparens och tydlighet genom att synliggöra skatter på bl.a. lönebesked

(4)

Skattehöjningar i höstbudget för 2018

• Flygskatt införs (60, 250 & 400 kr beroende på resans längd) (1,1 mdr)

• Höjd beskattning av ISK (Från SLR+0,75% till SLR+1%) (0,8 mdr)

• Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) höjs från 20 % till 25 % (0,4 mdr)

• Bonus-malus-system för lätta fordon införs (2018: 0,45 mdr, 2019: 1,34 mdr)

• Förmån av betald trängselskatt, fordonsskatt mm förmånsbeskattas (0,1 mdr)

• Uppräkning av drivmedelsskatt och införande av reduktionsplikt

• Förändringar på punktskatteområdet

4

(5)

Skattesänkningar i höstbudget för 2018

• Sänkt skatt för pensionärer (-4,4 mdr)

• Skattereduktion personer med sjukersättning av aktivitetsersättning (-0,5 mdr)

• Sänkt arbetsgivaravgift för AB och HB som anställer sin första medarbetare (-2,3 mdr)

• Skattelättnader för personaloptioner (-0,21 mdr)

• Momsen på förevisning av naturområden sänks från 25 % till 6 % (0,32 mdr)

• Slopad reklamskatt för annonser i periodiska publikationer (0,015 mdr)

5

(6)

Aviserade förslag som kommer senare

• Nya regler för företagssektorn (i kraft 2018)

• Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård (i kraft 1 juli)

• Ytterligare skattesänkningar för pensionärer i två steg 2019 & 2020

• Införande av skattereduktion för fackföreningsavgift (förslag 2018, -1,3 mdr)

• Systemet för reseavdrag samt kupongskattelagen ska ses över

• Personalliggare ska utvidgas till fler branscher (förslag 2017, i kraft 1 juli 2018)

• Skattetillägg vid rättelser på eget initiativ ska ses över (i kraft 1 aug, 0,015 mdr)

• Nya regler för beskattning vid tillfälligt arbete i Sverige (i kraft 1 jan 2019, 0,35 mdr)

• Punktskatt på e-cigaretter (i kraft 1 juli 2018)

• Multilaterala instrumentet  många skatteavtal kommer behöva ändras

6

(7)

Skattetryck internationellt och historiskt

(8)

Skattestruktur

Skattestrukturen 2016 miljarder kr andel

Hushåll 552 29%

Statlig inkomstskatt 58 3%

varav värnskatt, ca 5

Kapitalskatt 53 3%

Kommunalskatt m.m., netto 441 23%

varav avdrag/skattered. pensionsavgift -114 -6%

varav jobbskatteavdrag -105 -6%

varav ROT och RUT -15 -1%

Företag 116 6%

bolagsskatt 111 6%

avkastningsskatt 4 0%

Sociala avgifter 643 34%

arbetsgivaravgift 515 27%

egenavgift, nedsättn., avg. till pensionssystemet m.m. 14 1%

allmän pensionsavgift 114 6%

Skatt på egendom 49 3%

fastighets- och stämpelskatt m.m. 49 3%

Förmögenhetsskatt 0 0,0%

Skatt på varor och tjänster 514 27%

mervärdesskatt 393 21%

miljö- och energiskatter 75 4%

skatt på alkoholhaltiga drycker 14 1%

tobaksskatt 12 1%

trafikskatter 20 1%

Övrigt 25 1%

Summa skatter 1 899,1 100%

Källa: Ekonomisk vårproposition 2015

(9)

Skatten på talanger

Jämförda länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA, Österrike.

KPMG, egna beräkningar.

(10)

Lägst utbildningspremie OCH högst marginalskatt

(11)

Skatter på arbete

(12)

Reformförslag marginalskatt

12

• Utgångspunkt: Internationell konkurrenskraft!

• Genomsnitt för konkurrentländer:

40-44% högsta marginalskatt

110 000 kr/månad i skiktgräns

• Reformen:

Slopad värnskatt

Halverad statsskatt till 10 %

En skiktgräns vid 80 000 kr/månad

(13)

Skatteinbetalningar per inkomstdecil

(14)

Entreprenörsskatten framöver

14

Välkommet att skadliga skattehöjningar skrinläggs.

Hoten om skattehöjningar har orsakat mycket oro.

Många har avstått från eller skjutit beslut på

framtiden när det gäller investeringar, anställningar och expansion

Lös problemet med att dagens lagstiftning diskriminerar företagare som vid ett

generationsskifte önskar låta barnen eller andra närstående ta över verksamheten.

Behov av bättre regler för möjligheterna att släppa in anställda som delägare.

www.facebook.com/entreprenorsskatten/

(15)

Konkurrenskraften i Sveriges ägarbeskattning

Abdali och Fredriksson, Skattenytt (2016)

(16)

Bolagsbeskattningen

• Internationellt gångbart

• Transparent och förutsebart

• Inte missgynna kapitalintensiv industri

KPMG, Eurostat.

(17)

Viktigaste frågor – Skatt

(18)

Följ skattefrågorna

18

http://blogg.svensktnaringsliv.se/fokus-pa-skatterna/

References

Related documents

 Ett eventuellt utredningsuppdrag av 20 § fiskelagen bör även omfatta en analys av hur det påverkar möjligheterna att uppfylla mål 14b i Agenda 2030, om att säkerställa

Av uppdraget framgår att HaV ska utreda och föreslå ändringar i förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (fiskeförordningen), för att genomföra ett

Länsstyrelsen instämmer bl a av ovanstående skäl i vikten av att ge berörda myndigheter tid och resurser för att arbeta med att uppdatera och förtydliga syftesbeskrivningar

Länsstyrelsen i Kalmar län konstaterar att förnärvarande pågår ingen bottentrålning i länets marina skyddade områden innanför trålgränsen som berörs av förslagen. Den del

Länsstyrelsen ställer sig positiv till att undantag ges när det inte förhindrar att syftet uppnås då ett generellt förbud utan undantag skulle kunna få en stor negativ påverkan

För nationalparker, naturreservat samt biotopskyddsområden bör det i besluten framgå om bottentrålning i hela eller delar av det skyddade området är möjligt utan att skada

Länsstyrelsen i Södermanlands län har inga nya synpunkter när det gäller denna remiss utan hänvisar till sitt svar som listas i sammanfattningen av inkomna synpunkter i bilaga

För att skydda strömmingsbeståndet i Bottenhavet från överfiske och minska risken för andra negativa effekter på habitat och ekosystem, anser Länsstyrelsen därför att även