Mindre privata aktiebolags opportunistiska styrning av uppskrivningar av anläggningstillgångar
- En jämförande studie av mindre aktiebolag med och utan revision
Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning
Vårterminen 2019
Handledare Mari Paananen
Författare Lisa Burlin och Patrik Andersson
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Mari Paananen. Hon har under arbetets gång givit oss vägledning, bidragit med goda råd samt gett oss konstruktiv kritik. Sist men inte minst vill vi tacka våra opponenter för värdefulla råd och kommentarer.
Göteborg, 2019-05-31
Patrik Andersson Lisa Burlin
Magisteruppsats, Externredovisning VT 19
Författare: Patrik Andersson och Lisa Burlin Handledare: Mari Paananen
Titel: Mindre privata aktiebolags opportunistiska styrning av uppskrivning av
anläggningstillgångar - en jämförande studie av mindre aktiebolag med och utan revision Bakgrund och problem:
Från och med räkenskapsåret 2011 är det frivilligt i Sverige för mindre aktiebolag att anlita en revisor. Syftet med reformen var att generera en tillväxt av mindre aktiebolag, men enligt en rapport från Riksrevisionen har det snarare lett till en ökad ekonomisk brottslighet. En tidigare studie på spanska bolag har visat att de som valt bort revision är mer benägna att manipulera sina finansiella resultat än bolag med revision. En vanlig metod är att manipulera periodiseringar genom uppskrivning av anläggningstillgångar, exempelvis när
bolagsledningar behöver ta lån hos kreditinstitut.
Syfte:
Syftet med vår studie är att jämföra och undersöka uppskrivningar av anläggningstillgångar i svenska mindre privata bolag som granskats genom revision och svenska mindre privata bolag som inte granskats genom revision.
Metod:
En multivariat linjär regression har genomförts. Materialet har analyserats utifrån vår teoretiska referensram om resultatmanipulering, uppskrivning av anläggningstillgångar, revisorns roll samt god revisionssed.
Resultat och slutsatser:
Ett signifikant samband mellan bolag som har valt bort revision och skriver upp sina anläggningstillgångar har erhållits. Variansen på regressionen är dock för liten för att dra några statistiskt säkra slutsatser.
Förslag till fortsatt forskning:
Fler studier om revisionens effekt gällande resultatmanipuleringar kan anses vara angelägna.
Motsvarande studie, men med större och bredare urval, som även inkluderar kassaflöden, skulle ge en större förståelse för sambandet mellan resultatmanipulering och revisorns roll.
Nyckelord:
Resultatmanipulering, revisor, revision, revisionsplikt, uppskrivning av anläggningstillgångar, uppskrivningsfond.
University of Gothenburg, Master's thesis, Financial Accounting, Spring semester 2019
Authors: Patrik Andersson and Lisa Burlin Supervisor: Mari Paananen
Title: Small private companies’ opportunistic control of asset revaluations - a comparative study of small companies with and without audit
Introduction and problem formulation:
From the financial year of 2011, audit is voluntary in Sweden for small companies. The purpose of the reform was to generate a growth of small enterprises, but a report from the Swedish National Audit Office however concludes that it has rather led to increased
economic crime. A previous study on Spanish companies has shown that enterprises that had opted out of audit were more likely to manipulate their financial results than those audited.
One common method is to manipulate accruals through asset revaluation, for example when the company needs to borrow money from credit institutions.
Purpose:
The purpose of our study is to compare and investigate asset revaluations in Swedish smaller private companies that have been audited, and equivalent companies that have not been audited.
Research design:
A multivariate linear regression has been performed. The material has been analysed based on our theoretical framework on earnings management, asset revaluation, the role of the auditor and generally accepted auditing standards.
Empirical findings:
A significant relationship between companies that are opting out of audit and an increment in their revaluation reserve has been obtained. However, the variance of the regression is
marginal and thus no statistically valid conclusion can be made.
Suggestions for future research:
More studies on auditors’ effect regarding earnings management can be considered of interest. A corresponding study, but with a larger and broader selection which also
investigates the role of working capital, would give a greater understanding of the connection between earnings management and the auditor's role.
Keywords:
Earnings management, auditor, audit, mandatory audit, asset revaluation, revaluation reserve.
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställning ... 3
1.4 Hypotes ... 3
2. Teoretisk referensram ... 4
2.1 Resultatmanipulering ... 4
2.2 Uppskrivning av anläggningstillgångar ... 5
2.3 Revisorns roll och revisionssed... 5
3. Metod ... 7
3.1 Val av metod ... 7
3.2 Tillvägagångssätt ... 7
3.3 Modell ... 8
3.4 Urvalsprocess ... 10
4. Data ... 11
4.1 Deskriptiv analys ... 11
4.2 Multikollinearitet ... 13
5. Resultat och analys ... 16
5.1 Resultat ... 16
5.2 Analys ... 17
6. Slutsats och vidare forskning ... 20
6.1 Slutsats ... 20
6.2 Förslag till vidare forskning ... 20
Källförteckning ... 21
1
1. Inledning
I det inledande kapitlet presenteras studiens bakgrund och problemformulering som leder fram till studiens syfte och frågeställning. Vidare beskrivs vår studies hypotes som ligger till grund för studien.
1.1 Bakgrund
Idag är det frivilligt för mindre aktiebolag i Sverige att ha revision i sitt bolag, i och med att revisionsplikten avskaffades till räkenskapsåret 2011. Definitionen av ett mindre aktiebolag, som inte behöver ha revision i sitt bolag, är enligt 9 kap. 1§ i Aktiebolagslagen (SFS
2005:551) att de under två år inte får överstiga mer än ett av tre följande gränsvärden:
• 3 miljoner kronor i nettoomsättning,
• 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller
• medelantal på tre anställda.
Fortsättningsvis i vår studie kommer denna definition av mindre aktiebolag att användas.
Reformen påverkade ungefär 250 000 aktiebolag, med andra ord cirka 70 procent av alla aktiebolag i Sverige. Ett av syftena med reformen var att minska bolagens administrativa belastning och kostnader för revision. Ett annat var att reformen tillsammans med andra reformer i regeringens regelförenklingsarbete skulle öka bolagens konkurrenskraft och vidare bidra till att fler bolag växer i omsättning och antal anställda (Riksrevisionen, 2017).
Riksrevisionen (2017) menar att reformens syfte inte har uppfyllts, utan det har snarare lett till en ökad ekonomisk brottslighet på grund av minskad insyn och kontroll bland mindre privata bolag som valt bort revision. Vidare förklarar de att bolag som valt bort revision har generellt en lägre tillväxt än bolag med revision. De anser även att en anledning till den minskade tillväxten hos mindre privata bolag som valt bort revision skulle kunna vara att bolagen medvetet krymper sin vinst för att undkomma skatt.
Normsättande International Accounting Standards Board (IASB) har utformat en
föreställningsram där bolag ska återge en korrekt och rättvisande bild av sina underliggande finansiella ställningar (FAR, 2018). Alla bolag följer inte föreställningsramen, vilket anses vara ett problem då intressenter inte får en verklig bild av bolagets ekonomiska ställning och därav kan det vara svårt att fatta korrekta beslut (Healy & Wahlen, 1999). Earnings
management, som vidare i studien benämns som resultatmanipulering, innebär att
bolagsledningen medvetet väljer att förändra sina finansiella räkenskaper och därav följer de inte IASB:s föreställningsram (Schipper, 1989). Bolags manipulering av sina finansiella resultat leder till att de styr sina investerare till att de i sin tur grundar sina beslut på
manipulerad och således oriktig information (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995, 1996; Healy
& Wahlen, 1999)
Dechow och Schrand (2004) menar att det finns två olika metoder att manipulera ens finansiella resultat, antingen genom kassaflöden, eller genom periodisering, exempelvis att omvärdera anläggningstillgångarna. Tidigare forskning visar att bolag som skriver upp sina
2 anläggningstillgångar har stora lånebehov, låga kassareserver samt redovisar vinst (Horton, Kalogirou & Paananen, 2018; Lin & Peasnell 2000; Whittred & Chan, 1992).
1.2 Problemformulering
Det har tidigare studerats om varför bolag väljer att manipulera sina finansiella resultat i form av att skriva upp sina anläggningstillgångar. Tidigare forskning har funnit att bolagsledningar globalt sett ofta använt manipulerade periodiseringar i form av uppskrivningar av
anläggningstillgångar när de är i behov av att ta lån hos kreditinstitut (Brown, Izan & Loh, 1992; Horton et al., 2018; Lin & Peasnell, 2000; Whittred & Chan, 1992). Detta är ett
problem då intressenter får en förskönad bild av bolagets finansiella ställning och deras beslut kan bli felaktig (Healy & Wahlen, 1999; Schipper, 1989; Shuto, 2015). Huguet och Gandía (2016) finner i sin studie att bolag med revision genomför färre resultatmanipuleringar än bolag som valt bort revision. I deras studie fokuserar de endast på resultatmanipulering i sin helhet och inte på uppskrivningar av anläggningstillgångar. Det finns således en
kunskapslucka inom ämnet revision och dess påverkan av bolags benägenhet att skriva upp sina anläggningstillgångar. Svanström (2008) förklarar att revisorns roll är viktig för bolaget då den är en oberoende part som behövs för att granska den finansiella informationen. Vidare menar Dechow och Schrand (2004) att revisionens syfte är att förhindra möjligheten till att bolagsledningar manipulerar sin finansiella information. Att välja bort revision kan leda till att de finansiella rapporternas kvalitet upplevs vara sämre än de reviderade (Lennox &
Pittman, 2011; Svanström, 2008). De bolag som avstår från att bli reviderade saknar även en stämpel från revisorn som intressenter kan vilja se som en försäkring att det finansiella resultatet är korrekt (Svanström, 2008). Vidare förklarar Svanström (2008) att det finns möjlighet att de bolag som anser sig ha minst behov av revision i själva verket är de som faktiskt har störst nytta av den. Revisions roll anses därmed vara viktig för framförallt
intressenter, då de ska ta korrekta beslut på finansiell information som ska återspegla bolagets ekonomiska verklighet (FAR, 2018; Healy & Wahlen, 1999). Carrington (2010) förklarar att somliga bolag anser emellertid att revisionens kostnad överskrider dess fördelar och väljer av den anledningen bort revision.
Bolag som väljer att manipulera sina finansiella resultat i form av att skriva upp sina anläggningstillgångar har som tidigare nämnts oftast motiv till detta, då de bland annat kan vara högt skuldsatta och i behov av att öka sin kreditvärdighet (Horton et al., 2018; Lin &
Peasnell 2000; Whittred & Chan, 1992). Revisorns uppgift är att motverka att
resultatmanipuleringar genomförs (Dechow & Schrand, 2004), därav fann vi intresset av att undersöka om det finns något samband mellan mindre privata bolag som väljer bort revision och fler rapporterade uppskrivningar av anläggningstillgångar. Vår studie bidrar därmed till ökad förståelse av mindre privata bolags opportunistiska styrning av uppskrivningar av anläggningstillgångar.
3
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med vår studie är att jämföra och undersöka uppskrivningar av anläggningstillgångar i svenska mindre privata bolag som granskats genom revision och svenska mindre privata bolag som inte granskats genom revision.
För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställning besvaras:
• Påverkar revisioner mindre privata bolags opportunistiska styrning av uppskrivningar av anläggningstillgångar?
1.4 Hypotes
Vi tror att bolag som avstår från att bli reviderade redovisar fler uppskrivningar av
anläggningstillgångar än bolag som väljer att bli reviderade, då revisorn ska fungera som en kontrollfunktion för bolags finansiella resultat (Dechow & Schrand, 2004). Därför ställs följande hypotes fram:
H1: Bolag som väljer bort revision rapporterar fler uppskrivningar av anläggningstillgångar än bolag med revision.
4
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel redogörs studiens teoretiska referensram. Kapitlet behandlar tidigare forskning om resultatmanipulering, uppskrivningar av anläggningstillgångar som sedan avslutas med revisorns roll samt god revisionssed.
2.1 Resultatmanipulering
Flera forskare har försökt precisera begreppet resultatmanipulering, men i dagsläget existerar ingen entydig och erkänd definition. En ofta använd definition formulerades av Schipper (1989) som menar att resultatmanipulering innebär medveten manipulering av finansiella rapporter för att uppnå personlig vinning. Bolag kan exempelvis välja att medvetet ändra sina underliggande ekonomiska resultat eller att tillämpa redovisningsmetoder som gynnar
bolaget. Därav återspeglar inte de finansiella rapporterna bolagets ekonomiska verklighet (Schipper, 1989). Healy och Wahlen (1999) samt Shuto (2015) bekräftar även att bolag har för avsikt vid resultatmanipulering att ge en förskönad bild av bolagets finansiella ställning.
Det redovisade resultatet ska visa hur bolagets ekonomiska situation ser ut och dess precision påverkas av pålitligheten och betydelsen för användaren (Mian & Smith, 1990).
Periodiseringar av löpande inkomster och utgifter leder till justeringar av resultatet under redovisningsperioden. Detta ökar relevansen av den finansiella informationen men minskar samtidigt pålitligheten av de finansiella rapporterna. Periodiseringar innebär uppskattningar, vilket kan lämna utrymme för egna bedömningar och därigenom kan detta vara ett verktyg som bolagsledningen kan använda för att förändra sina finansiella räkenskaperna (Mian &
Smith, 1990). Gunny (2010) menar att med hjälp av den ökade förståelsen av de
underliggande drivkrafterna till att bolagsledningar väljer att manipulera sina finansiella resultat kan revisorer minska den negativa effekten av detta.
Dechow och Schrand (2004) förklarar att det finns två olika tillvägagångssätt för att manipulera det finansiella resultatet, eftersom intäkter består av både periodiseringar och kassaflöden. Manipulering av periodiseringar är en redovisningsbaserad aktivitet som inte har någon direkt påverkan på den faktiska verksamheten i bolaget (Dechow & Schrand, 2004).
Exempel på detta är att bolag undviker nedskrivningar eller att avskrivningsperioderna är alldeles för långa (Dechow & Schrand, 2004). Som nämnts ovan möjliggörs detta eftersom bolagsledningen tvingas göra uppskattningar om framtiden och använda sig av egna bedömningar (Mian & Smith, 1990). Vidare menar Dechow och Schrand (2004) att ju fler egna bedömningar och uppskattningar bolagsledningen gör desto större är risken för
resultatmanipulering. Exempel på periodisering där bolagsledningen har stor handlingsfrihet är när anläggningstillgångar antingen behöver skrivas ned eller upp. Detta påverkar endast vilken period intäkter visas. Höga intäkter i en period kommer leda till låga intäkter en annan period. Det betyder således att bolagsledningen vill tro att periodiseringen kommer att gå obemärkt förbi i en senare period, då intäkterna är tillräckligt höga för att absorbera periodiseringen (Dechow & Schrand, 2004). Dechow, Ge och Schrand (2010) förklarar att
5 syftet med periodiseringar är att göra den finansiella informationen mer representativ och därav minska informationsasymmetrin. De förklarar vidare att det ändå finns en risk att periodiseringarna istället används i syfte att resultatmanipulera. I sådant fall ökar istället informationsasymmetrin i bolaget på grund av att den finansiella informationen är manipulerad (Dechow, Ge & Schrand, 2010).
2.2 Uppskrivning av anläggningstillgångar
I Sverige såsom i flera andra länder (Barlev, Fried, Haddad & Livnat, 2007) redovisas anläggningstillgångar till det anskaffade värdet i bolagets balansräkning enligt 4 kap. 6§
Årsredovisningslag (SFS 1995:1554). Om värdet av anläggningstillgången överstiger det bokförda värdet ska tillgången skrivas upp. Tidigare forskning visar däremot att det finns olika motiv till varför omvärderingar av anläggningstillgångar sker. Whittred och Chan (1992) undersöker den ekonomiska och finansiella ställningen hos australiensiska
börsnoterade bolag som har skrivit upp sina anläggningstillgångar mellan 1980 och 1984. De finner i sin undersökning att bolagen kännetecknas av låga kassareserver, stort lånebehov och hög tillväxtpotential. Lin och Peasnell (2000), med ett brittiskt urval, bekräftar senare
resultatet som Whittred och Chan (1992) kom fram till. En liknande studie gjordes av Brown et al. (1992) som studerade orsakerna till att börsnoterade bolag omvärderar sina
anläggningstillgångar i australienska bolag under hög- och lågkonjunkturer under 1974 till 1977 respektive 1984 till 1986. De finner i sin studie att bolag som är mer benägna att omvärdera sina anläggningstillgångar har en högre skuldsättningsgrad och lägre kassalikviditet.
Den ovan nämnda forskningen studerar större börsnoterade bolag vars resultat inte kan generaliseras till mindre privata bolag. Ball och Shivakumar (2005) förklarar att även om mindre privata och stora börsnoterade bolag i Storbritannien har liknande redovisnings- och revisionskrav och omfattas av samma skattelagstiftning så skiljer sig deras finansiella
rapporter åt. Mindre privata bolag är känsligare för utflöde av likvida medel som exempelvis skatt. Uppskrivningar av anläggningstillgångar avsätts till en uppskrivningsfond och är inte en skattepliktig intäkt i inkomstdeklarationen, eftersom den utgör en orealiserad
värdeförändring. Kapitalvinster och kapitalförluster på tillgångar tas först upp till beskattning när tillgången har sålts (Horton et al., 2018). Horton et al. (2018) finner i sin studie att mindre privata brittiska bolag som är högt belånade eller illikvida tenderar att rapportera fler
uppskrivningar av anläggningstillgångar än bolag som är mindre skuldsatta och har god likviditet. Detta påverkar sedan bolagets kreditvärdighet. Deras resultat bekräftar att bolagens motiv för uppskrivningar av anläggningstillgångar hos privata bolag kan vara liknande som de är för börsnoterade bolag, således högt belånade och låg likviditet.
2.3 Revisorns roll och revisionssed
Tidigare forskning visar att reviderad finansiell information har uppfattats vara av högre kvalitet (Lennox & Pittman, 2011; Svanström, 2008) och därmed har bolag fått bättre
kreditvärdighet (Minnis, 2011). Revisorer hjälper därför bolagen att upprätthålla tillförlitliga
6 finansiella rapporter som anses ha högre kvalitet, som vidare bolagsintressenter kan använda för att fatta korrekta beslut. Huguet och Gandía (2016) menar att det inte är säkert att
reviderad finansiell information faktiskt är av högre kvalitet. Därav undersöker de i sin studie skillnaden i redovisningskvaliteten av små- och medelstora spanska bolags finansiella
rapporter som omfattas av frivillig revision respektive obligatorisk revision. De finner att reviderade privata bolag som omfattas av frivillig revision respektive de med obligatorisk revision har högre kvalitet på sin finansiella information än bolag som väljer bort revision.
Vidare förklarar de att revisorer begränsar resultatmanipulering i reviderade privata bolag med frivillig revision men inte till samma grad som för privata bolag med obligatorisk revision. Detta betyder att revisorer är mer kontrollerande i privata bolag med obligatorisk revision. De menar att det kan bero på att privata bolag med obligatorisk revision oftast är större och mer synliga än vad privata bolag som omfattas av frivillig revision och därav är revisorn mer övervakad vid obligatorisk revision.
Revisorer ska följa något som kallas för god revisionssed, det finns dock ingen formell definition av vad detta innebär (SFS 1999:1079; SFS 2005:551). En professionell revisor får allmänhetens förtroende då den är oberoende, har hög kompetens inom sitt område och har tystnadsplikt (Moberg, 2006). Som nämnts tidigare finns det inga detaljerade instruktioner för hur revisorer ska agera för att uppfylla god revisionssed, utan det är meningen att revisorer ska anpassa sin granskning efter de olika förhållandena som råder bland bolagen (Moberg, 2006). Därav kan revisorer agera olika beroende på vilken typ av bolag som de granskar, vilket Huguet och Gandía (2016) kom fram till i sin studie. Det är således viktigt att ha i åtanke att revisorns roll och agerande kan variera.
7
3. Metod
I följande kapitel beskriver vi studiens metodologiska utgångspunkter. Kapitlet inleds med en redogörelse av val av metod samt metodens tillvägagångssätt för att sedan övergå till en beskrivning av vår modell. Därefter redogörs studiens urvalsprocess.
3.1 Val av metod
Vår studies syfte är att undersöka huruvida mindre privata bolag utan revision redovisar fler uppskrivningar av sina anläggningstillgångar än bolag som har revision. Vår studie fokuserar då endast på periodiseringar och inte på kassaflöden som är en annan form av
resultatmanipulering (Dechow & Schrand, 2004). Undersökningen kommer att utgå ifrån en deduktiv forskningsansats. Det innebär att vi utgår utifrån vår teoretiska referensram, som sedan har skapat vår hypotes: bolag som väljer bort revision rapporterar fler uppskrivningar av anläggningstillgångar än bolag med revision, vilket sedan testats mot observationer från verkligheten (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) menar vidare att vid
tillämpning av en deduktiv forskningsansats är den kvantitativa forskningsstrategin mest lämpad, vilket vi har använt oss av i vår studie.
3.2 Tillvägagångssätt
Med hjälp av en multivariat linjär regressionsanalys i statistikprogrammet Stata har vi undersökt om det föreligger ett statistiskt samband mellan vår beroende variabel, förändringen av uppskrivningsfond delat på totala anläggningstillgångar, och vår binära intressevariabel, revision. Med anledning av en misstanke att vår beroende variabel inte vara normalfördelad genomförde vi även en logistisk regressionsanalys. Misstanken baserades på att få observationsvärden har återfunnits, på grund av det stora antalet nollobservationer av vår beroende variabel. Vår beroende variabel i denna regression är binär, förändring av uppskrivningsfond ja eller nej, som vi jämförde med samma intressevariabel som tidigare således, revision. Vid genomförandet av den logistiska regressionen resulterade det i att vår intressevariabel, revision, uteslöts från regressionen och därav behandlas inte den logistiska regressionen vidare i vår studie. Vid testet av vår linjära regressionsmodell, kunde vi med vår insamlade data inte genomföra en linjär paneldata med fast effekt som jämför mellan åren. Vi använde oss istället av en linjär regression, där vi skapade dummies av de sex utvalda åren och klustrade efter företag. Vi analyserade därefter resultatet som erhölls baserats på vår studies teoretiska referensram som i synnerhet tar upp tidigare forskning om
resultatmanipulering i sin helhet, bakomliggande faktorer till varför bolag skriver upp sina anläggningstillgångar samt revisorns roll i bolaget.
Vi avsåg att säkerställa ett samband mellan den beroende och den oberoende variabeln, därav valde vi en linjär metod (Bryman & Bell, 2017). Avsikten med vår studie var att påvisa om valet av revision kan ha någon effekt på hur mindre privata bolag väljer att skriva upp sina
8 anläggningstillgångar. Tidigare forskning har inte fokuserat på revisionens påverkan, utan andra faktorer såsom skuldsättningsgrad och kassalikviditet (Horton et al., 2018; Lin &
Peasnell, 2000; Whittred & Chan, 1992). Främst fokuserade vi på vår intressevariabel, valet av revision eller ej, däremot finns det fler faktorer som kan påverka bolags incitament till uppskrivningar av anläggningstillgångar. På grund av detta lades fler kontrollvariabler in i modellen, vilket definieras i tabell 1 i avsnitt 3.3, och därigenom kunde vi utläsa vilken grad av variation som varje kontrollvariabel förklarade i den beroende variabeln. Våra oberoende variabler är främst numeriska, men vår intressevariabel är kategorisk och därav har vi använt dummies (Bryman & Bell, 2017).
3.3 Modell
Vår studies modell utgår från tidigare forskning som återfinns i vår teoretiska referensram.
Modellen undersöker sambandet mellan mindre privata fastighetsbolag som väljer bort revision och rapporterar uppskrivningar av sina anläggningstillgångar.
För att testa vår hypotes (H1) använde vi följande modell:
∆𝑅𝐸𝑉𝐴𝐿_𝑁𝐶𝑖,𝑡−1 = 𝛽0+ 𝛽1𝐴𝑈𝐷𝐼𝑇𝑖,𝑡+ 𝛽2𝑅𝑂𝐴𝑖,𝑡+ 𝛽3∆𝑆𝐴𝐿𝐸𝑆𝑖,𝑡−1+ 𝛽4𝑁𝐶_𝐴𝑆𝑆𝐸𝑇𝑆𝑖,𝑡 +𝛽5𝑆𝐼𝑍𝐸𝑖,𝑡+ 𝛽6𝐿𝐸𝑉𝑖,𝑡+ 𝛽7𝐿𝐼𝑄𝑖,𝑡+ 𝜀𝑖,𝑡
(1) I tabell 1 nedan beskrivs våra beroende- och kontrollvariabler samt vår intressevariabel. Som visas i tabellen har vi två beroende variabler och det är på grund av, som nämnts ovan, att vår första beroende variabel (△REVAL_NC) eventuellt inte är normalfördelad. Därav
genomfördes även en logistisk regression med en binär beroende variabel (△REVAL). Som tidigare nämnt behandlas inte den logistiska regressionen i vår studie. Noterbart är även att kontrollvariablerna SIZE, ROA och △SALES inte har någon direkt påverkan på
uppskrivningar av anläggningstillgångar, vilket skiljer sig från tidigare studier där det
framkommit att dessa faktorer har en indirekt effekt på varför bolag väljer att skriva upp sina anläggningstillgångar (Barlev et al., 2007; Horton et al., 2018).
9 Tabell 1. Variabelförklaring
Variabel Beskrivning
Beroende variabler
△REVAL_NC Beskriver förändring av
uppskrivningsfond från
föregående räkenskapsår delat på totala anläggningstillgångar.
△REVAL En binär variabel där 1 =
förändring av uppskrivningsfond från föregående räkenskapsår och 0 = ingen förändring.
Intressevariabel
AUDIT En binär variabel där 1 = bolaget
har valt bort revision och 0 = bolaget har revision. Vi förväntar oss att bolag rapporterar fler uppskrivningar av
anläggningstillgångar som inte har revision.
Kontrollvariabler
LEV Mäter den naturliga logaritmen av
bolagets skuldsättningsgrad, således kvoten mellan totala räntebärande skulder och eget kapital. Korrelationen förväntas bli positivt.
LIQ Mäter den naturliga logaritmen av
bolagets kassalikviditet, det vill säga omsättningstillgångar delat på kortfristiga skulder inklusive föreslagen utdelning.
Korrelationen förväntas bli negativ.
NC_ASSETS Ett relativt mått som beskriver bolagets anläggningstillgångarnas andel av observationens totala tillgångar. Vi förväntar oss att sambandet kommer bli positivt.
SIZE Ett storleksmått, där vi tagit
naturliga logaritmen av bolagets totala tillgångar. Vi förväntar oss ett positivt samband.
ROA
Beskriver avkastningen på observationens tillgång.
Korrelationen förväntas bli positiv.
△SALES Visar den relativa förändringen i
nettoomsättningen för bolaget från föregående räkenskapsår. Vi förväntar oss en positiv korrelation.
Not: Tabellen beskriver samtliga variabler som används i vår regressionsmodell. Den beroende variabeln △REVAL används inte i den linjära regressionen.
10
3.4 Urvalsprocess
Patel och Davidson (2011) menar att kvaliteten på en kvantitativ undersökning är starkt beroende av hur säker den insamlade datan är. Vår studies insamlade data hämtades från databasen Retriever Business, som bearbetar offentlig information av samtliga svenska aktiebolag och variablerna som ingår där kan exporteras direkt till exempelvis kalkylprogram för att hanteras statistiskt. Datan som finns på Retriever Business hämtas från Bolagsverket och anses därmed som tillförlitlig. I vår studie undersökte vi endast svenska icke
revisionspliktiga fastighetsbolag i kategorin uthyrning och förvaltning i Stockholms län som rapporterade uppskrivningar av sina anläggningstillgångar under räkenskapsåren 2012 till 2017. Tidsperspektivet valdes på grund av att slopandet av revisionsplikten i Sverige trädde i kraft till räkenskapsåret 2011 och 2017 är det senaste året vi kunde få fram fullständig finansiell information om samtliga aktiebolag i Sverige. Räkenskapsåret 2011 uteslöts från vårt tidsintervall med anledning av att vi undersöker förändringen av uppskrivningsfond med föregående räkenskapsår och 2011 är det första räkenskapsåret vi har insamlad data ifrån.
Valet av fastighetsbranschen gjordes med anledning av att bolag med stort fastighetsbestånd har större benägenhet att omvärdera sina anläggningstillgångar än andra branscher (Barlev et al., 2007).
Tabell 2. Urvalsprocess
Not: Tabellen presenterar urvalsprocessen av antalet mindre privata bolag som inte är revisionspliktiga i Sverige mellan räkenskapsåren 2012 till 2017, samt har anläggningstillgångar under något av dessa år.
Som visas ovan i tabell 2 har det skett ett visst bortfall från vår studies ursprungliga urval.
Samtliga bolag i det ursprungliga urvalet hade inte anläggningstillgångar vilket förklarar bortfallet. Databasen Retriever Business kunde inte sortera bort detta, utan vi gjorde det med hjälp av kalkylprogrammet Excel i efterhand. Vi sorterade efter sammanlagda totala
anläggningstillgångar mellan räkenskapsåren 2011 och 2017, och uteslöt därefter bolag som inte haft anläggningstillgångar under något av dessa räkenskapsår. Bryman och Bell (2017) menar att det är urvalets absoluta storlek som är av betydelse och inte dess relativa storlek.
Detta innebär att ett större urval medför att reliabiliteteni urvalet blir högre. Vi menar därav att vårt slutliga urval med 17 610 observationer kan anses vara tillförlitligt.
Icke revisionspliktiga fastighetsbolag med uthyrning samt för förvaltning av fastigheter i Stockholms län (2012-2017)
Bolag Observationer
Hade revison +768 +4 608
Hade inte revision +2 857 +17 142
Totalt ursprungligt urval = 3 625 = 21 750
Bortfall på grund av saknade anläggningstillgångar
Hade revision -111 -666
Hade inte revision -579 -3 474
Totalt antal bortfall = -690 = -4 140
Slutligt urval efter bortfall 2 935 17 610
11
4. Data
I följande kapitel redogörs för studiens data. Kapitlet inleds med en deskriptiv analys för att sedan redogöra om det föreligger multikollinearitet mellan studiens variabler.
4.1 Deskriptiv analys
Tabell 3 nedan visar en överblick över studiens insamlade data. Vi ämnar att undersöka skillnaden mellan bolag med respektive utan revision och därav använder vi oss av tre paneler: panel A visar hela urvalet, panel B inkluderar samtliga bolag som har revision och panel C visar bolagen som inte har revision. För att undvika att resultatet snedvrids hanteras outliers genom att extrema värden under den första percentilen samt värden över den 99:e percentilen modifieras genom Winsor-metoden (Tukey, 1962). Tukey (1962) förklarar att detta innebär att variablerna antar de lägsta respektive högsta värdena inom den tillåtna distributionen. Tabell 3, panel A presenterar antal observationer, medelvärde, median, standardavvikelse, samt minimum och maximum för studiens numeriska beroende såväl som dess oberoende variabler. Den genomsnittliga förändringen av uppskrivningsfond delat med totala anläggningstillgångar (△REVAL_NC) visas vara negativ, vilket kan tyda på att bolagen är restriktiva med att ändra sin uppskrivningsfond efter sina anläggningstillgångar.
Det är även anmärkningsvärt att maximum visar 0 och minimum visar –4,25, vilket innebär att det inte har skett någon förändring av △REVAL_NC alternativt att förändringen har varit negativ. Detta innebär att anläggningstillgångar har ökat mer än vad förändringen av
uppskrivningsfonder har gjort. Noterbart är även att kassalikviditeten (LIQ) är spridd från medelvärdet och har därav en hög standardavvikelse på 160,56 procent (Jaggia & Kelly, 2019). I tabell 3, panel B och C, går det att utläsa att variablerna inte skiljer sig speciellt mycket mellan bolag med revisor respektive bolag utan revisor. Det som är anmärkningsvärt är däremot att bolag som valt bort revision har en genomsnittlig LIQ som är positiv, medan för bolag som har revision är negativ.
12 Tabell 3. Deskriptiv analys
Panel A: Deskriptiv analys för hela urvalsperioden
Variabler Observationer Medelvärde Median Standardavvikelse Min Max
∆REVAL_NC 17 610 -0,05 0,00 0,46 -4,25 0,00
ROA 17 610 80,02 17,00 171,51 0,00 997,00
∆SALES 17 610 223,88 0,00 709,54 0,00 5410,30
NC_ASSETS 17 610 462,43 475,50 432,59 0,00 1000,00
SIZE 17 610 5530,89 7273,09 4064,37 0,00 11923,19
LEV 17 610 -839,48 0,00 1462,01 -6319,97 1545,86
LIQ 17 610 180,11 0,00 1605,66 -4828,31 5176,30
Panel B: Deskriptiv analys för hela urvalsperioden med revision
Variabler Observationer Medelvärde Median Standardavvikelse Min Max
∆REVAL_NC 3 942 -0,08 0,00 0,57 -4,25 0,00
ROA 3 942 61,93 7,00 149,63 0,00 997,00
∆SALES 3 942 208,26 0,00 747,78 0,00 5410,30
NC_ASSETS 3 942 432,71 255,32 443,54 0,00 1000,00
SIZE 3 942 5345,16 7351,80 4666,57 0,00 11923,19
LEV 3 942 -681,08 0,00 1294,87 -6319,97 1545,86
LIQ 3 942 -67,01 0,00 1497,12 -4828,31 5176,30
Panel C: Deskriptiv analys för hela urvalsperioden utan revision
Variabler Observationer Medelvärde Median Standardavvikelse Min Max
∆REVAL_NC 13 668 -0,04 0,00 0,42 -4,25 0,00
ROA 13 668 85,24 19,00 176,98 0,00 997,00
∆SALES 13 668 228,38 0,00 698,08 0,00 5410,30
NC_ASSETS 13 668 471,00 508,30 429,01 0,00 1000,00
SIZE 13 668 5584,45 7261,93 3871,83 0,00 11923,19
LEV 13 668 -885,16 0,00 1503,71 -6319,97 1545,86
LIQ 13 668 251,38 0,00 1628,71 -4828,31 5176,30
Not: Denna tabell presenterar deskriptiv analys för de numeriska variablerna som används i studiens modell.
Panel A visar en sammanställning av samtliga icke revisionspliktiga bolag för studiens hela urvalsperiod. Panel B visar de mindre privata bolagen som hade revision medan panel C visar bolagen som inte hade revision under urvalsperioden. Se tabell 1 för definition av variabler. Samtliga variabler i tabellen har modifierats genom Winsor-metoden samt multiplicerats med 1000.
13
4.2 Multikollinearitet
Pearsons korrelationstest visar hur starkt korrelerade variablerna är med varandra
(Aneshensel, 2013). Aneshensel (2013) menar att korrelation mellan två variabler anses vara hög när värdet överstiger 0,7 eller -0,7, i vårt fall 700 eller -700 eftersom vi har multiplicerat samtliga variabler med 1000. Tabell 4 nedan visar att SIZE och NC_ASSETS har ett värde på 791,80, vilket betyder att de är starkt korrelerade med varandra. Detta är dock ingen
korrelation med vår intressevariabel och medför därför ingen risk för multikollinearitet och ett snedvridet resultat (Aneshensel, 2013).
14 Tabell 4. Pearsons korrelationstest
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1. ∆REVAL_NC 1000,00
2. REVAL 9,80 1000,00
3. AUDIT 32,80*** -25,70*** 1000,00
4. ROA -5,00 -19,10*** 56,70*** 1000,00
5. ∆SALES -15,30** 10,30 11,80* 128,10*** 1000,00
6.NC_ASSETS -102,90*** 82,40*** 36,90*** -6,10 128,70*** 1000,00
7.SIZE -110,00*** 80,50*** 24,50*** 214,80*** 212,00*** 791,80*** 1000,00
8.LEV 71,5*** -29,30*** -58,20** -158,00*** -114,50*** -326,70*** -368,40*** 1000,00
9.LIQ 9,10 2,60 82,70*** 148,50*** 29,80*** -233,80*** 49,30*** -25,60*** 1000,00
Not. Tabellen presenterar resultatet från Pearsons korrelationsstest. Se tabell 1 för definition av variabler. *p<0,1 **p<0,05 ***p<0,01 motsvarar tre olika signifikansnivåer. Samtliga variabler har multiplicerats med 1000.
15 För att säkerställa att multikollineariteten var låg, upprättades ett VIF-test. Ett högt VIF-värde över tio indikerar på att det finns en risk för hög samvariation mellan olika variabler. Detta kan leda till feltolkning av koefficienter, höga standardfel och motsvarande höga p-värden vilket skulle underminera studiens modell (Aneshensel, 2013). Tabell 5 nedan visar att samtliga av våra oberoende variabler har ett värde under tio samt ett medelvärdet på 1,84, vilket påvisar att risken för multikollinearitet anses vara låg.
Tabell 5. Test av multikollinearitet
Variabel VIF 1/VIF
SIZE 3,89 0,26
NC_ASSETS 3,67 0,27
LIQ 1,27 0,79
LEV 1,18 0,85
ROA 1,17 0,85
∆SALES 1,06 0,94
AUDIT 1,02 0,98
Medelvärde VIF 1,84
Not: Tabellen visar multikollineariteten mellan variablerna i regressionen. Se tabell 1 för definition av variabler.
AUDIT antar värdet 1 om bolaget har revisor och om bolaget inte har revisor antar det värdet 0.
16
5. Resultat och analys
I följande kapitel presenteras studiens resultat samt analys. Kapitlet inleds med en redogörelse för studiens resultat. Avslutningsvis återknyter vi till den teoretiska
referensramen genom en diskussion som besvarar vår frågeställning: påverkar revisioner mindre privata bolags opportunistiska styrning av uppskrivningar av anläggningstillgångar?
5.1 Resultat
I vår studie genomförs en multivariat linjär regression som visar om det finns eventuella samband mellan mindre privata bolag som väljer bort revision och om de i sin tur skriver upp sina anläggningstillgångar. Resultatet från regressionen, som testar hypotes H1, visas i tabell 6 nedan. I tabellen går det att utläsa att vår intressevariabel, AUDIT, har en signifikant positiv effekt på △REVAL_NC på en 95-procentig signifikansnivå. Det innebär att vår förväntade riktning av koefficienten överensstämmer och resultatet stödjer även vår hypotes H1, bolag som har valt bort revision rapporterar fler uppskrivningar av sina anläggningstillgångar än bolag som har revision. Tabellen visar att kontrollvariablerna LEV och SIZE är signifikanta på en 99-procentig signifikansnivå. Regressionen tyder på att LEV har ett positivt samband med △REVAL_NC, medan SIZE har ett negativt samband med △REVAL_NC.
NC_ASSETS är även signifikans med på en 90-procentlig signifikansnivå, med ett negativ negativt samband med △REVAL_NC. De resterande kontrollvariablerna är inte signifikanta och samtliga har en positiv korrelation till △REVAL_NC. Regressionen uppvisar ett lågt värde på 𝑅2, där endast 1,56 procent av de oberoende variablerna förklarar △REVAL_NC.
17 Tabell 6. Resultat
Regression
Konstant 0,0118
(1,01)
AUDIT 0,0409**
(2,50)
LEV 0,0122***
(3,05)
LIQ 0,0004
(0,10)
NC_ASSETS -0,0347*
(-1,92)
SIZE -0,0080***
(-3,61)
ROA 0,0402
(1,63)
∆SALES 0,0046
(0,78)
𝑹𝟐(%) 1,63%
Observationer 17 610
Not: Tabellen visar resultatet från regressionsmodellen. *p<0,1 **p<0,05 ***p<0,01 motsvarar tre olika signifikansnivåer och i parenteserna anges t-värdena. Variablerna definieras i tabell 1. Samtliga variabler har multiplicerats med 1000.
5.2 Analys
Studiens regressionsmodell gav det resultat som inledningsvis förväntades. Vårt resultat stämmer överens med vad Huguet och Gandía (2016) visar i sin forskning, att mindre privata bolag som valt revision är mindre benägna att ägna sig åt resultatmanipulering än mindre privata bolag som valt bort revision. Uppskrivning av anläggningstillgångar är som tidigare nämnt en form av resultatmanipulering. Resultatet visar på en 95-procentig signifikansnivå att revision kan vara en bidragande faktor som påverkar hur bolag väljer att redovisa sina uppskrivningar av anläggningstillgångar. I linje med vad tidigare studier finner visar vårt resultat att revision har en positiv korrelation till uppskrivningar av anläggningstillgångar.
Detta innebär att mindre privata bolag som väljer bort revision redovisar fler uppskrivningar av sina anläggningstillgångar än bolag som blir reviderade. Det finns således en risk att mindre privata bolag visar en förskönad bild av sina finanisiella resultat (Healy & Wahlen, 1999; Shuto, 2015), vilket i sin tur påverkar pålitligheten av de finanisella rapporterna (Mian
& Smith, 1990). Revisorns roll är att förhindra manipulering av det finansiella resultatet (Dechow & Schrand, 2004; Gunny, 2010). Bolagsledningar har stor handlingsfrihet när de ska skriva upp sina anläggningstillgångar (Dechow & Schrand, 2004) och har därmed större möjligheter till detta när de inte har en revisor som kontrollerar bolagets finansiella resultat (Dechow & Schrand, 2004; Gunny, 2010; Huguet & Gandía, 2016; Moberg, 2006).
18 Tidigare forskning som nämnts i kapitel två visar att fler faktorer än revision påverkar bolags val att skriva upp sina anläggningstillgångar och baserat på detta valdes studiens
kontrollvariabler ut. Resultatet påvisar att flera av de utvalda kontrollvariablerna inte är signifikanta. Det är endast skuldsättningsgrad och storlek som visar en 99-procentig signifikansnivå. Horton et al. (2018) förklarar att storlek är ett mått som kan ha en indirekt effekt på bolag så att de väljer att skriva upp sina anläggningstillgångar. Vårt resultat visar att måttet storlek har en negativ korrelation till uppskrivningar av anläggningstillgångar, vilket vi således inte hade förväntat oss. Brown et al. (1992) samt Horton et al. (2018) påvisar att bolag som är högt belånade rapporterar fler uppskrivningar av anläggningstillgångar jämfört med bolag som är mindre skuldsatta. Vi förväntade oss därav en positiv korrelation vilket överensstämde med vårt resultat. Andelen av anläggningstillgångar av totala tillgångar visar en svag signifikans på endast 90 procent. Horton et al. (2018) förklarar att mindre privata bolag med högre andel anläggningstillgångar av totala tillgångar är med benägna att skriva upp sina anläggningstillgångar än de bolag med lägre andel. Vårt resultat visar ett positivt samband vilket således stämmer överens med vad Horton et al. (2018) finner i sin studie.
En annan viktig faktor som tidigare studier (se bland annat Brown et al., 1992, Horton et al., 2018; Whittred & Chan, 1992) visar ha påverkan till att bolag väljer att skriva upp sina anläggningstillgångar är bolagets kassalikviditet. Till skillnad från tidigare forskning, visar resultatet i vår studie att kassalikviditet inte är signifikant. Vår förväntade negativ korrelation överensstämde inte med resultatet. De återstående kontrollvariablerna som inte visar någon signifikans är avkastning av totala tillgångar och förändring av försäljning. Deras förväntade riktning stämmer överens med vårt resultat. Att flera av våra kontrollvariabler inte visar någon signifikans kan bero på att urvalet i vår studie inte var tillräckligt stort. Tidigare studier som påvisar att exempelvis kassalikviditet har ett starkt statistiskt samband med uppskrivning av anläggningstillgångar har haft en större population än vad vi har i vår studie, vilket kan ha genererat en skillnad i vårt utfall. En annan bidragande faktor till att endast tre
kontrollvariabler var signifikanta skulle möjligtvis kunna vara att vi har valt att inrikta oss till en specifik bransch, uthyrning och förvaltning av fastigheter i Stockholms län. Utfallet skulle kunna sett annorlunda ut om vi inkluderade fler branscher, alternativt en annan bransch med stor andel anläggningstillgångar. Detta trots att fastighetsbranschen har visats ha en större benägenhet att omvärdera sina anläggningstillgångar än andra branscher (Barlev et al., 2007).
Slutligen bör det diskuteras att fyra av våra sex kontrollvariabler har en standardavvikelse som överstiger medelvärdet, vilket tyder på spridda resultat (Jaggia & Kelly, 2019).
Dessutom visar regressionen ett lågt värde för 𝑅2 på 1,63 procent. Detta innebär en hög varians i vår beroende variabel △REVAL_NC (Jaggia & Kelly, 2019). Det är följaktligen andra faktorer som förklarar varför bolag rapporterar uppskrivningar av sina
anläggningstillgångar än vad som inkluderas i vår modell. Därför vore det intressant att inkludera fler kontrollvariabler, som exempelvis om bolaget rapporterat uppskrivning av anläggningstillgångar under tidigare räkenskapsår, för att se om resultatet skiljer sig från vårt resultat. Spridda resultat och hög varians indikerar på ett svagt statistisk test (Jaggia & Kelly, 2019). Således kan detta även vara en förklaring till varför den förväntade riktningen inte stämde överens på samtliga kontrollvariabler.
19
20
6. Slutsats och vidare forskning
I detta kapitel presenteras studiens slutsats. Kapitlet består av en avslutande diskussion, studiens bidrag samt förslag till vidare forskning.
6.1 Slutsats
Vår studies syfte var att jämföra och undersöka uppskrivningar av anläggningstillgångar i svenska mindre privata bolag som har revision respektive de som inte har revision. Detta är utgångspunkten i vår hypotes som specificerar att bolag som valt bort revision rapporterar fler uppskrivningar av sina anläggningstillgångar än bolag som valt att ha revision. Resultatet av vår studie bekräftar vår hypotes att bolag utan revisor är mer benägna att rapportera
uppskrivningar av sina anläggningstillgångar än bolag med revisor. Mindre privata bolag som avstår från att bli reviderade riskerar därmed att uppvisa finansiella rapporter som inte
motsvarar deras verkliga ekonomiska situation (Healy & Wahlen, 1999; Shuto, 2015). Viss osäkerhet förekommer dock i vårt resultat då det utföll i spridda resultat i och med att flera kontrollvariabler hade hög standardavvikelse (Jaggia & Kelly, 2019). Det erhölls även en hög varians av vår beroende variabel, förändring av uppskrivningsfond från föregående
räkenskapsår delat med totala anläggningstillgångar. Detta tyder på ett svagt statistiskt test (Jaggia & Kelly, 2019). Vi anser att fler kontrollvariabler och ett bredare urval hade behövts för att öka den statistiska säkerheten i testet. Vi bedömer däremot med våra förutsättningar samt begränsade resurser att vårt urval är tillförlitligt (Bryman & Bell, 2017), även om ett större urval sannolikt skulle ge ett säkrare statistiskt test.
Vad vi har kunnat se efter noggrann granskning så saknas det studier om revision och dess påverkan på bolags benägenhet att skriva upp sina anläggningstillgångar. Vår studie bidrar till att uppmärksamma, bland annat investerare, att bolag som valt bort revision rapporterar fler uppskrivningar av anläggningstillgångar än vad reviderade bolag gör. I och med att detta är en form av resultatmanipulering bör investerare ha detta i åtanke när de tar beslut i bolag som inte blivit reviderade.
6.2 Förslag till vidare forskning
I och med att vårt resultat tyder på ett svagt statistisk test, skulle det vara intressant som tidigare nämnt att genomföra en liknande studie med ett bredare urval där fler branscher inkluderas, alternativt en annan bransch med stor andel anläggningstillgångar. Då skulle även fler kontrollvariabler kunna tas med för att se om det är möjligt att få en lägre varians av vår beroende variabel. Vi har inte inkluderat kassaflöden som är en annan form av
resultatmanipulering (Dechow & Schrand, 2004). Vi anser därför att det vore intressant att undersöka den formen av resultatmanipulering med mindre privata bolag som valt att ha revision respektive valt bort revision.
21
Källförteckning
Aneshensel, C. (2013). Theory-based data analysis for the social sciences. (2. uppl. ed.).
Thousand Oaks: SAGE.
Ball, R., & Shivakumar, L. (2005). Earnings quality in UK private firms: comparative loss recognition timeliness. Journal of accounting and economics, 39(1), 83-128.
Barlev, B., Fried, D., Haddad, J. R., & Livnat, J. (2007). Reevaluation of revaluations: A cross‐country examination of the motives and effects on future performance. Journal of business finance & accounting, 34(7‐8), 1025-1050.
Brown, P., Izan, H. Y., & Loh, A. L. (1992). Fixed asset revaluations and managerial incentives. Abacus, 28(1), 36-57.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3. uppl. ed.).
Stockholm: Liber.
Carrington, T. (2010). Revision. (1. uppl. ed.). Malmö: Liber.
Dechow, P. M., & Schrand, C. M. (2004). Earnings quality. Charlottesville, VA: Research Foundation of CFA Institute.
Dechow, P., Ge, W., & Schrand, C. (2010). Understanding earnings quality: A review of the proxies, their determinants and their consequences. Journal of Accounting and Economics, 50(2-3), 344-401.
Dechow, P. M., Sloan, R. G., & Sweeney, A. (1995). Detecting earnings management.
Accounting Review, 70(2), 193-225.
Dechow, P. M., Sloan, R. G., & Sweeney, A. P. (1996). Causes and consequences of earnings manipulation: An analysis of firms’ subject to enforcement actions by the
SEC. Contemporary Accounting Research, 13(1), 1-36.
FAR. (2018). IFRS-volymen 2018. (15. uppl. ed.). Stockholm: FAR.
Gunny, K. A. (2010). The relation between earnings management using real activities manipulation and future performance: Evidence from meeting earnings benchmarks.
Contemporary Accounting Research, 27(3), 855-888.
Healy, P. M., & Wahlen, J. M. (1999). A review of the earnings management literature and its implications for standard setting. Accounting Horizons, 13(4), 365-383.
Horton, J., Kalogirou, F., & Paananen, M. (April, 2018). Widespread credit scoring, does it matter and if so, does it work? The case of private UK firms. Working paper.
Huguet, D., & Gandía, J. L. (2016). Audit and earnings management in Spanish SMEs. BRQ Business Research Quarterly, 19(3), 171-187.
22 Jaggia, S., & Kelly, A. (2019). Business statistics: Communicating with numbers. (3. uppl.
ed.). New York: McGraw-Hill Education.
Lennox, C. S., & Pittman, J. A. (2011). Voluntary audits versus mandatory audits. The Accounting Review, 86(5), 1655-1678.
Lin, Y. C., & Peasnell, K. V. (2000). Fixed asset revaluation and equity depletion in the UK.
Journal of Business Finance & Accounting, 27(3‐4), 359-394.
Mian, S. L., & Smith Jr, C. W. (1990). Incentives for unconsolidated financial reporting.
Journal of Accounting and Economics, 12(1-3), 141-171.
Minnis, M. (2011). The value of financial statement verification in debt financing: Evidence from private US firms. Journal of Accounting Research, 49(2), 457-506.
Moberg, K. (2006). Bolagsrevisorn : Oberoende, ansvar, sekretess. (3., [omarb.] uppl. ed.).
Stockholm: Norstedts juridik.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Riksrevisionen. (2017). Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag - en reform som kostar mer än den smakar. Stockholm: Riksdagens interntryckeri.
Schipper, K. (1989). Earnings Management. Accounting Horizons, 3(4), 91-102.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 1999:1079. Revisionslag. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet
Shuto, A., & Iwasaki, T. (2015). The effect of institutional factors on discontinuities in earnings distribution: public versus private firms in Japan. Journal of Accounting, Auditing &
Finance, 30(3), 283-317.
Svanström, T., & Umeå universitet. Institutionen för företagsekonomi. (2008). Revision och rådgivning : Efterfrågan, kvalitet och oberoende (Studier i företagsekonomi. Serie B, 64).
Umeå: Umeå School of Business, Umeå University.
Tukey, J. W. (1962). The future of data analysis. The Annals of Mathematical Statistics, 33(1), 1-67.
Whittred, G., & Chan, Y. K. (1992). Asset revaluations and the mitigation of underinvestment. Abacus, 28(1), 58-74.
