• No results found

Fortsättningen av biologikursen….

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fortsättningen av biologikursen…."

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fortsättningen av biologikursen….

Ekologi - hur naturen fungerar

- miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov /

inlämningsuppgift

Jullov

Genetik prov

- cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

- individens genetik ( gener, utseende, funktion, miljön)

Evolution – livets (organismers) utveckling prov

- Etologi – djurens beteenden

Kursprov/ ev.

komplettering

(2)

EKOLOGI

– läran om hur naturen fungerar

(3)

Del 1

Nya begrepp del 1.

Ekosystem

Biotiska faktorer

Abiotiska faktorer

Art

Population

Biologisk mångfald

Djursamhällen

Växtsamhällen

Biom

Klimat

Habitat

(4)

Ekologi:

”vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i ”

wikipedia

Samspel (interaktion) mellan levande varelser

Samspel mellan levande

varelser och deras miljö

(5)

Ekosystemet

en modell

- en modell för att beskriva hur samspelet fungerar i naturen - en avgränsad miljö

- allt levande och icke levande som kan påverka livet i ekosystemet

- modellen fungerar överallt ( i alla naturtyper på jorden)

(6)

Exempel på olika ekosystem

- stubbe

- insjö

- regnskog

- savann

- hela jorden?

(7)

Ekosystemet

(8)

Ekosystemets delar

Levande (biotiska faktorer) Icke levande (abiotiska faktorer) ,

miljön

(9)

Icke levande faktorer (abiotiska faktorer)

(10)

Biotiska faktorer

Allt levande, alla organismer:

(bakterier, växter, djur, svampar)

(11)
(12)

Exempel på b iotiska faktorer i ett ekosystem

Nyckelpiga

(Adephagia septempunctata)

Bladlus

(Aphis fabae)

Rödmyra

(Myrmica rubra)

Harris

(växt)

(Cytisus scoparius)

(13)

Art

samhälle

Olika nivåer för att dela in, organisera, naturen (för att förstå hur det fungerar)

(14)

Art

Individer som kan fortplanta sig och få fertil avkomma tillhör samma art

Kejsarpingvin (Aptenodytes forsteri)

(15)

Population

En grupp individer av

samma art som lever

inom ett begränsat

område

(16)

Olika samhällen

(17)

Biologisk mångfald:

Det totala antalet olika arter inom ett ekosystem.

Worcester City Museums

© 2008 Paul Billiet ODWS

(18)

Världens biom – olika vegetationsområden

(19)

Varför finns det olika biom

Olika vegetationsområden på olika delar av jordklotet?

(20)

Olika klimat på olika delar av jorden

Klimatet påverkar var olika typer av växter/djur trivs

Klimat

-temperatur -nederbörd -vind

-luftfuktighet

Varför olika klimat?

(21)

Olika växter har olika behov dvs olika krav på abiotiska faktorer

Olika djur har olika behov dvs olika krav på abiotiska och biotiska faktorer

Olika arter trivs i olika miljöer!

(22)

Habitat – en miljö där det finns förutsättningar för en viss art att leva.

Habitat för den Afrikanska elefanten

(23)

Indelning av organismer:

Producenter Konsumenter

Växter

(alger, fotosyntetiserande bakterier)

Autotrofer

Producerar organiska föreningar , glukos (kemisk energi)

Fotosyntes:

koldioxid + vatten +solljus → socker + syrgas

Djur, svampar, bakterier

Heterotrofer

Konsumerar organiska föreningar (kemisk energi)

(24)

Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen)

Energiformer i ett ekosystem

Värme energi

Kemisk energi

Strålnings energi (solljus)

Rörelseenergi

Andra energiformer

Elektrisk energi

Kärnenergi

Lägesenergi

(25)

Film-kanske

(26)

Läxa / att jobba med nu…

läs sid 140-147 i boken

Instuderingsfrågor ekologi 1, del1 uppgift 1-16

Markera svåra ord / begrepp e t c – inleder med frågor nästa lektion.

(27)

Del 2

Energi och näringsämnen

Vad händer med energin i ett ekosystem?

(Kemiskenergi, rörelseenergi, värmeenergi, strålningsenergi)

Vad händer med näringsämnena?

(28)

Näringsämnen

Livets byggstenar – näringsämnen

Organiska näringsämnen Innehåller (C, kol) .

Kolatomer sitter ihop med varandra , bildar makromolekyler (kolhydrater, proteiner, fetter)

Oorgansiska näringsämnen

(N-kväve, P-fosfor, metalljoner),CO2

I jonform kallas oorganiska näringsämnen för närsalter T ex: NO3- (nitratjoner) , NH4+ (ammoniumjoner) , K+, Ca2+mfl

(29)

Näringskedjor

visar:

- ”vem som äter vad”

- hur energin/näringen transporteras genom ekosystemet - olika trofinivåer i ekosystemet

(30)

Rita tre olika näringskedjor av följande organismer

Rödräv

Igelkott

Snok (orm)

Skogsmus

Larv

Liljekonvalj (producent, växt)

Kattuggla

Lövsångare (fågel)

Blåbär (producent ,växt)

(31)

Näringsväv

–näringskedjorna går in i varandra

(32)

Energipyramid

– visar energiflödet/energiförluster i en näringskedja

Energiförluster

J = Joule

(energienhet)

trofinivåer

(värme cellandning, tillväxt, rörelse)

(33)

Energin flödar genom ekosystemet

Näringsämnena cirkulerar i ekosystemet ( i olika

kretslopp)

(34)

Vad händer med näringsämnena?

(35)

Nedbrytare

(viktig roll i ekosystemet)

- bryter ner döda organismer (makromolekylerna) till näringsämnen (närsalter) och koldioxid/vatten

Bakterier och svampar

(maskar)

(36)

Döda organismer

(avfall) bryts ner

till närsalter och

koldioxid/vatten

(37)

Instudering avsnitt 2

(38)

Del 3

Kretslopp

(39)

Obs!

Energin flödar genom ekosystemet

(omvandlas tillslut till värme)

Näringsämnena cirkulerar i olika kretslopp

(40)

Kolets kretslopp

(41)
(42)

Kväve (N)

Proteiner

(43)

Kväve i luften (N2)

Kvävefixering

(bakterier rotknölar)

Kvävefixering

(bakterier jorden)

Ammoniumjoner (NH4+)

Nedbrytning

(bakterier, svampar)

Kväve

(proteiner) i växter

Nitrifikation

(bakterier)

Nitratjoner (NO3-)

Nitratjoner (NO3-)

Denitrifikation

(bakterier, lite syre i jorden)

Kvävets kretslopp

(44)

Kvävets

kretslopp

(45)

Instuderingsfrågor ekologi del 2 (boken s 147-153)

uppgift 17-37 (fil hemsidan)

(46)

Miljöproblem-störningar i ekosystemet

Övergödning (s 248-251)

Växthuseffekten (s 239-244)

Miljögifter (s 254-262)

(47)

Övergödning

(48)

Övergödning

(miljöproblem)

Orsak: en sjö/hav tillförs så mkt näringsämnen/närsalter (N, P) att det blir störningar i ekosystemet

(s 248-251)

(49)
(50)
(51)

Hur hänger allt ihop?

Skriv ner en egen förklaring, använd

”sambandsorden”.

(stencil hemsidan)

(52)

Växthuseffekten

Värme

(53)
(54)

Växthusgaser

- vattenånga (H2O) - koldioxid (CO2) - dikväveoxid (N2O) - metan (CH4)

(55)

Vilka effekter ger klimatförändringar på ekosystemen.

Diskutera!

(56)

Miljögifter

Giftiga ämnen för organismen

Fettlösliga ämnen (stannar i organismen)

Bryts inte ner (stannar i naturen)

Tungmetaller (kvicksilver, bly, kadmium, koppar)

Organiska miljögifter

- Bekämpningsmedel tex DDT

- Nyttokemikalier tex PCB, flamskyddsmedel

- Rester vid förbränning tex Dioxiner

(57)

Miljögifter -toppkonsumenter drabbas hårdast

(58)
(59)
(60)

Instudering Ekologi Del 4

(61)

Människan och naturen

Inlämningsuppgift

Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem kopplat till bärkraft s 181 och biologisk mångfald

Ekologisk hållbar utveckling lokalt och globalt – olika sätt att bidra till detta. s268

Ekosystemtjänster s269

(62)

References

Related documents

Författarna till föreliggande studie anser det vara svårt för sjuksköterskor att följa de krav som både ICN:s etiska kod och hälso- och sjukvårdslagen nämner, när det inte

Jag önskar också att med de resultat jag har fått fram kunna inspirera lärare att samarbeta mer och att kunna vara ett stöd åt alla elever att kunna se samband mellan de olika

Innan modellframtagningen görs en standardisering av regressorerna. Detta görs för att göra regres- sorerna mer homogena där ingen blir dominerande på grund av att de är mindre

Då hushållssysslor är viktiga utifrån omsorgstagarens perspektiv, medför denna motstridighet att det blir svårt för undersköterskorna att tillgodose

I min tolkning av respondenternas bedömning av skillnaden mellan versionerna kan detta relateras till deras upplevelse av att version 2 kändes stabilare och inte lika

fritidshem bör orientera sig i vad styrdokumenten ställer krav på. Detta för att förstå sin arbetsuppgift och kunna bemöta eleverna utifrån god yrkesprofession.

Det ger en positiv effekt när elever får vara tillsammans i klassrummet eller får specialpedagogisk undervisning i grupp, då de flesta informanter anser att känslan

Dessa celler (gitterelement) kan ställas in med olika noggrannhet; fint, medium eller grovt. I varje cell är den beräknade relativa fuktigheten och temperaturen konstant