Informationsmöte - Sampers Basprognoser fr o m 1 april 2018

(1)

ntation v 1.0

Informationsmöte -

Sampers Basprognoser fr o m 1 april 2018

2018-04-11

(2)

Agenda - förmiddag

09.30 – 09.45 Välkommen och inledning Fredric Almkvist 09.45 – 11.00 Vad är nytt i 2018 års Basprognoser

- Nya Indata Carsten Sachse

- Ny Sampersversion Leonid Engelson

- Nytt i Samkalk Daniel Sahlgren

- Nytt i Sampersriggning Kerstin Petersson 11.00 – 11.30 Resultat från prognoserna Carsten Sachse

- Nuläge och 2040

- Känslighetsanalyser

- Kort om godsprognosen

Sampers Basprognoser fr o m 1 april 2018

(3)

Agenda – eftermiddag 1

12.30 – 14.30 Modelltillämpning

- Beräkningshandledning och allmänt Carsten Sachse

- Solna problemet Leonid Engelson och

Fredrik Ljunggren

- Järnvägsanalyser Lena Wieweg

- JNB-prognoser Lena Wieweg

- Underlag och info på TRV hemsida Carsten Sachse - TRV ftp, programvaror, Emmelicenser Anders Bornström

- Utbildning René Braune

Fika (30 min)

Sampers Basprognoser fr o m 1 april 2018

(4)

Agenda – eftermiddag 2

Fika (30 min)

15.00 – 15.30 Avslutning Fredric Almkvist

Sampers Basprognoser fr o m 1 april 2018

(5)

Välkommen och inledning

Fredric Almkvist

Chef enhet Trafikprognoser

Avdelning Expertcenter

(6)

v 1.0

Vad är nytt?

- 2018 års Basprognoser

(7)

 Nya Indata Carsten Sachse

 Ny Sampersversion 3.4.1 Leonid Engelson

 Nytt i Samkalk Daniel Sahlgren

 Nytt i Sampersriggning Kerstin Petersson

Nyheter i 2018 års Basprognoser

(8)

Nya indata

Vad är nytt i 2018 års Basprognoser

(9)

Vad är oförändrat sedan förra Basprognoserna 2016

 Oförändrade basår (2014) och prognosår (2040, 2060)

 Socioekonomiska data (befolkning, sysselsättning, ekonomisk tillväxt)

 Bilinnehav

 Körkostnader

 Kollektivtrafiktaxor

Byte av prognosår

Vad är oförändrat sedan 2016-års Basprognos

(10)

 Planförslagen 2018-2029 för nationell plan och länsplaner har tillkommit (dvs ändringar i befintliga planer plus ytterligare 4 år)

 Justerad barriärkostnader för över Öresund och ny kalibrering pga detta och med bättre kalibreringsunderlag

 Parkeringsavgifter Stockholm – 2014 i innerstaden och 2040 innerstaden och ytterområde

 Backaundantaget för trängselskatt i Göteborg har lagts in för prognosår

 Transportkostnader för godstransporter uppdaterade till ASEK 6.1 pga detta har godsmodellen kalibrerats om

Byte av prognosår

Vad är förändrat sedan förra Basprognoserna 2016

(11)

 Nya versioner av prognosmodellerna

 Samgods 1.1.1

 Sampers 3.4.1

• Emme 4.3.5

Nyheter

(12)

Den nuvarande långväga modellen ger orealistiska flygresandenivåer – därav kalibrering.

 Samma förfarande som i 2016 års Basprognoser

 Nivåerna kalibreras utifrån Trafikverkets officiella flygprognos.

 Kalibrering sker genom faktoruppräkning av de ombordrestider som ges utav ordinarie utbudsmakro

 Hanteras automatiskt i Sampers standardriggning

KALIBRERING FLYGRESANDENIVÅER

(13)

Fel som finns i Basprognoserna men som rättats i Sampersriggning 2018-04-01

• Utbudsberäkningen sker normalt utifrån restider både i högtrafik och lågtrafik, i körningen med regionala modellen för Palt gjordes

utbudsberäkningen endast med restider i högtrafik

• Ett mindre fel har upptäcktes i kodningen av det s.k. Backa- undantaget för trängselskatterna i Göteborg

• En del av Händelöleden vid Norrköping har felaktigt kommit med i prognoskörningarna för 2040 och 2060

Fel i Basprognosen

(14)

Att observera vid tåganalyser med Skånemodellen

• Vid tåganalyser i Skåne bör man vara uppmärksam på det finns dubbla tilläggsmatriser för utrikes tågtrafik.

• Detta påverkar inte prognosen men kan beroende på hur analyser genomförs visa på olika resultat.

• Det finns i Långväga modellen en tilläggsmatris för utrikes tågresor som slutar i Malmö, då den modellen inte har områden i Danmark.

• Samtidigt finns det i den regionala modellen en tilläggsmatris för långväga tågresor som går över Öresund in i Danmark.

• Båda bör inte användas samtidigt när man tittar på tågflöden i

Fel i Skånemodellen

(15)

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings-- och-analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/gallande- forutsattningar-och-indata/

Dokumentation förutsättningar

(16)

Ny Sampersversion 3.4.1

Vad är nytt i 2018 års Basprognoser

(17)

Nytt i Sampers 3.4.1 jämfört med Sampers 3.3

• Funktionalitet

• Kalibreringsmöjligheter

• Användargränssnitt

• Dokumentation

(18)

Ny funktionalitet – 1 av 3

• Fullständig anpassning till Emme 4.3

– Kan köras med Emme 4.3 eller 4.2 – Har inte testats med 4.1 eller tidigare

• Möjlighet att använda pythonscript istället för Emme-macron i riggningen

– Script ska ligga i Script\Std eller Script\Prj

– Exempel bytvdf.py finns på FTP-servern. Viktigt att behålla delar som gäller felhanteringen för att

• Sampers ska förstå att skriptet gick igenom – producerar log- och status-filer

• Användaren ska kunna veta om det inte gått igenom

– Reportfil är inte med i stegkatalogen, tillgänglig via loggboken

• Pythonskript för export och import av matriser

– emmematrix2sampersbin.py och sampersbin2emmematrix.py ligger i

Script\Std

(19)

Ny funktionalitet – 2 av 3

• Python-server

– Används för kommunikation mellan Sampers och Emme – Se till att den startar när riggningen öppnas

• Snabbare beräkningar av intäktsmatriser i regionala prognossteget

– Matrisjustering sker nu bara om Använd matrisjustering är bockat i Egenskaper för regionala prognossteget.

– Matrisjusteringen går mycket snabbare

• Långsam avslutning regionala steg

– Uppmärksammades inte förut

– ”Sampers svarar inte” i aktivitetshanteraren men beräkningen pågår – Troligt att resultatsammanställningen sker under tiden

• Tillägg till kollektivresematriser som anges i Egenskaper för

regionala prognossteget fördelas på Kort och Kontant annorlunda

jämfört med Sampers version 3.3 i de celler som var tomma innan

tillägget.

(20)

Ny funktionalitet – 3 av 3

Binära matriser för KÖ-beräkning 0

0

(21)

Nya kalibreringsmöjligheter

• Automatisk kalibrering m a p antalet resor per färdmedel, reslängdsfördelning och resor över snitt

– Möjlighet att kalibrera m h t resultat efter fratarjutering av arbetsresor

• Kunde förut bara kalibrera så att resor före fratarjustering stämmer med kalibreringsmålet

– Möjlighet att ange län i kalibreringsprogrammet

• T ex färdmedelsandelar resor från Skåne och resor från Danmark

över Öresund kan nu kalibreras samtidigt

(22)

Nyheter i användargränssnittet

• Förbättrad design av optioner i fönstret Egenskaper för regionala prognossteget

» i stället för

• ”Om” har tilkommit verktygsfältets huvudmeny, ”Hjälp” har utgått

(23)

Nyheter dokumentation

• Användarhandledningen uppdaterad

• Riggningsbeskrivning – helt ny

dokument

(24)

Nytt i Samkalk (Sampers 3.4)

Vad är nytt i 2018 års Basprognoser

(25)

Genomlysning av Samkalk 2016-2017

• Ett förenklat Sampersprojekt skapades för att möjliggöra manuella kontrollberäkningar av Samkalkresultat.

– Resulat:

• Kontroll och kartläggning av beräkningar – Upptäckt av buggar/fel

• Uppdaterad dokumentation

• Kartläggning av matrishantering/indata till Samkalk

– Se Sampers användarmanual

(26)

Nyheter Samkalk 2018 (Sampers 3.4)

• Buggfixar

• Emissionseffekter HBEFA

• Formatering av resultatfiler

• Trafiksäkerhet

(27)

Buggfixar

• Realvärdeuppräkning upphör efter prognosår 2

• Uppräkning av emissionsvärderingar i noder

• Felläsning i KAN korrigerat för egendom (länkar och noder)

• Buggar i gränssnittet

– Flik i fordonsfliken, gick inte att ändra på vehicle och mode

• Kilometerkostnad yrkestrafik

– Tidigare hämtades kilometerkostnaden för yrkestrafik i JA från effektberäkningen i UA.

• Möjligt att ange negativ trafiktillväxt

(28)

HBEFA-effekter

– Teknisk utvecklingsindex tillämpas ej på HBEFA-effekter

• Tidigare tillämpades detta index även på emissioner beräknade med HBEFA vilket ledde till för låga utsläpp

– Ej kallstarter på landsbygd enligt ny HBEFA-specfikation

(29)

Rapportfiler

• SK-filen: Förändringar i flikarna Lönsamhetsberäkning, Resultat prognosår, Diskonterade resultat samt linjetabells-flikarna.

– Vissa rubriker fetmarkerade

– Införande av kantlinjer för enklare överblick av resultat i de olika flikarna – Införande av tusentalsavgränsningar i vissa flikar

– Justerat antal decimaler i viss fall för enklare överblick – Justerade kolumnbredder

– NNK idu beräknas i fliken Lönsamhetsberäkning i SK46

(30)

Rapportfiler, forts.

• R-filen:

– Vissa rubriker har fetmarkerats i flikarna Pb, Pby, Lbu, Lbs, Sum – Justering av resultatrubriker i fliken Resultat (framförallt tidigare

felaktiga tabellrubrikerna men även kolumnrubrikerna som tidigare uttrycktes på engelska)

– Förtydliganden i fliken Resultat som talar om vad resultaten avser, dvs

otransponerade, icke fratarjusterade resultat genererade i kärnområdet

(31)

Trafiksäkerhet

• Korrfaktorer enligt gällande TS-EVA

– Borttagning av hårdkodade ej gällande korrfaktorer

• Nya värderingar enligt ASEK 6.1

• Skadeklassificering enligt sjukvårdsdiagnoser och RPMI:

• MAS Mycket allvarligt skadad – minst 10% permanent funktionsnedsättning

• Allvarligt skadad – minst 1% permanent funktionsnedsättning

• EAS Ej allvarligt skadad – högst 1% permanent funktionsnedsättning

• Klassificering enligt polisrapportering finns kvar (D, SS, LS) men används inte för värdering.

• Värdering enligt ASEK 6.1

– MAS (10%<RPMI)

– AS-MAS (1%<RPMI<10%)

– EAS (RPMI<1%)

(32)

Nytt i Riggningen m m

Vad är nytt i 2018 års Basprognoser

Kerstin Petersson

(33)

• Omstart mellan nationell modell och regional modell behövs fortfarande, annars stopp och felmeddelande i första regionala prognossteg.

Fel som kvarstår från föregående Sampersversion ^:

Kvarstående fel

(34)

Mapparna

Ny mapp

• Script – för Pythonscript

Ändrat namn

• E435bank, namnet följer Emmeversionen

(35)

Scenarier, makron, skript

Nya scenarier

• Utbudsutläggningarna i Palt, Skåne och Sydost görs i sc11 och sc13

Nya makron – och skript

• Utläggningsmakron med @juhas

• Ändringar i samband med sc 11 och 13 i Palt, Skåne, Sydost

• Parkeringsstraff i Stockholm

• Backaundantaget i Göteborg (2040)

• Resultatuttag Regional Analys Stockholm

Nytt skript – ej standard

• Export fratarjusterad binärmatris arbetsresor koll -

känslighetsanalyser

(36)

Indatafiler, tilläggsmatriser, basdimensioner, KAN

Nya indatafiler

• Trängselskattefiler för Väst och Samm

• Länkmarkeringar för resultatuttag Stockholm

Nya tilläggsmatriser

• Uppdaterade tilläggsmatriser i Skåne, bil och koll

Nya basdimensioner

• Väst Bil 2040 – 111 matrisplatser (som behövs för Backaundantaget)

Ny KAN-bas

• KAN-Modeller_3.2.2.mdb

(37)

Nya och uppdaterade dokument

• https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-

utreda/Planerings--och-analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys- och-trafikanalys/Kort-om-trafikprognoser/ (Tillämpningar – bra att veta)

• Definitioner och kodningsprinciper för Sampers 2018-04-01

• Sampers manual 3.4

• Sampers riggningsbeskrivning Basprognos 2018-04-01

(38)

Kommer snart: Checklistor m m

Nya hjälpmedel – ska läggas upp tillsammans med riggningen

• Checklistor för känslighetsanalyser

• Excelark för beräkning av konsumentöverskott för långväga bil

(39)

Prognosresultat

- 2018 års Basprognoser

(40)

Personprognos

Prognosresultat

(41)

2018 och 2016 års Basprognoser

Övergripande förutsättningar

Perioden Årligen Perioden Årligen

Realinkomstutv

1 1,47 1,99 47% 1,5% 35% 1,5%

Körkostnad bil kr/km

1,85 kr 1,66 kr 1,81 kr -10% -0,4% 9% 0,4%

Befolkning*

9 627 287 11 095 180 11 769 536 15% 0,5% 6% 0,3%

Förvärvsarbetande*

4 616 589 5 249 091 5 457 085 14% 0,5% 4% 0,2%

Bilar/capita

0,42 0,41 0,41 -2% -0,1% -1% -0,1%

Förutsättning 2014 2040 2060 Rel utv 2014-2040 Rel utv 2040-2060

(42)

Prognoser 2040 och 2060 – Trafikarbete Bil

Trafikarbete - Bil (miljoner fkm)

Färdmedel

Årlig Tillväxt 2014-2040

Personbil 1,0% 0,4%

Personbil yrkestrafik 1,0% 0,8%

Summa Lätta fordon 1,0% 0,5%

Lastbil utan släp 1,0% 0,8%

Årlig tillväxt - Trafikarbete Bil

2018 års Basprognoser 2016 års Basprognoser

Färdmedel

Personbil 1,0% 0,4%

Personbil yrkestrafik 1,0% 0,8%

Summa Lätta

fordon 1,0% 0,4%

Lastbil utan släp 0,9% 0,7%

2016 Färdmedel

Prognos 2014 (2016)

Personbil 52 800

Personbil

yrkestrafik 8 100

Summa Lätta

fordon 61 000 Lastbil utan

släp 4 200

Lastbil med

släp 3 400

Summa Tunga

fordon 7 700

Totalt 68 600

Färdmedel

Prognos 2014

Prognos 2040

Prognos 2060

Personbil 53 000 68 900 74 600

Personbil yrkestrafik 8 100 10 400 12 100

Summa Lätta

fordon 61 200 79 300 86 700

Lastbil utan släp 4 000 5 000 5 800

Lastbil med släp 3 400 5 400 7 100

Summa Tunga

fordon 7 400 10 400 12 900

Totalt 68 600 89 700 99 600

(43)

Prognoser 2040 och 2060 – Trafikarbete Bil

(44)

Prognoser 2014, 2040 och 2060

Transportarbete - Alla färdmedel (miljoner pkm )

Färdmedel

Prognos 2014

Prognos 2040

Prognos 2060

Långväga bil 23 700 30 700 33 600

Långväga tåg 7 800 12 100 14 600

Långväga buss 2 900 3 500 4 100

Flyg 3 600 4 100 4 500

Summa långväga 38 000 50 400 56 800

Regional bil* 73 900 96 900 106 200

Regional tåg 5 800 8 800 10 600

Regional övrig spår 2 300 3 500 4 100

Regional buss 7 700 9 200 10 200

Gång och Cykel 4 100 5 100 5 500

Summa regionalt 93 800 123 500 136 600 Totalt 131 800 173 900 193 400

varav b il 97 500 127 600 139 700

Färdmedel

Prognos 2014

Prognos 2040

Prognos 2060

Långväga bil 23 700 30 700 33 600 Långväga tåg 7 800 12 100 14 500 Långväga buss 2 900 3 500 4 100 Flyg 3 600 4 100 4 500 Summa långväga 38 000 50 400 56 700 Regional bil* 73 400 96 500 105 700 Regional tåg 5 800 8 800 10 600

Regional övrig spår 2 100 3 200 3 800

Regional buss 7 700 9 000 10 000

Gång och Cykel 4 100 5 100 5 500

Summa regionalt 93 100 122 600 135 600 Totalt 131 100 173 000 192 300 varav b il 97 000 127 200 139 300

Jmf 2016

(45)

Prognostiserad tillväxt 2040 och 2060

Tillväxt - Transportarbete (miljoner pkm)

2014-2040 2040-2060 2014-2040 2040-2060

Långväga bil 1,0% 0,5% 30% 9%

Långväga tåg 1,7% 0,9% 55% 21%

Långväga buss 0,7% 0,8% 21% 17%

Flyg 0,5% 0,5% 14% 10%

Summa långväga 1,1% 0,6% 33% 13%

Regional bil* 1,0% 0,5% 31% 10%

Regional tåg 1,6% 0,9% 52% 20%

Regional övrig spår 1,6% 0,8% 52% 17%

Regional buss 0,7% 0,5% 19% 11%

Gång och Cykel 0,8% 0,4% 24% 8%

Summa regionalt 1,1% 0,5% 32% 11%

Totalt 1,1% 0,5% 32% 11%

varav b il 1,0% 0,5% 31% 9%

varav tåg 1,7% 0,9% 54% 21%

varav b uss 0,7% 0,6% 19% 13%

Färdmedel

Årlig Tillväxt Total Tillväxt

(46)

Prognoser 2040 och 2060 - jämförelse med 2016 års Basprognoser Årlig tillväxt - (miljoner pkm)

2014-2040 2040-2060

Långväga bil 1,0% 0,5%

Långväga tåg 1,7% 0,9%

Långväga buss 0,7% 0,8%

Flyg 0,5% 0,5%

Summa långväga 1,1% 0,6%

Regional bil* 1,1% 0,5%

Regional tåg 1,6% 0,9%

Regional övrig spår 1,6% 0,9%

Regional buss 0,6% 0,5%

Gång och Cykel 0,8% 0,4%

Summa regionalt 1,1% 0,5%

Totalt 1,1% 0,5%

Årlig Tillväxt Färdmedel

2018 års Basprognoser 2016 års Basprognoser

2014-2040 2040-2060

Långväga bil 1,0% 0,5%

Långväga tåg 1,7% 0,9%

Långväga buss 0,7% 0,8%

Flyg 0,5% 0,5%

Summa långväga 1,1% 0,6%

Regional bil* 1,0% 0,5%

Regional tåg 1,6% 0,9%

Regional övrig spår 1,6% 0,8%

Regional buss 0,7% 0,5%

Gång och Cykel 0,8% 0,4%

Summa regionalt 1,1% 0,5%

Totalt 1,1% 0,5%

Färdmedel

Årlig Tillväxt

(47)

Resultat prognoser 2040 och 2060 - Transportarbete

Mycket marginella skillnader

(48)

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend

Årlig tillväxt 2014-2040 2018 års prognos (2016)

Bil: 1.0 % (1.0 %)

Tåg: 1.7 % (1.6 %)

Buss: 0.7 % (0.7 %)

Flyg: 0.5 % (0.5 %)

(49)

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040

Transportarbete (Index 100 = År 2014)

Statistik 1990-2014 + Tillväxt Basprognoser 180401

Personbil Tåg Buss Flyg

(50)

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend

(51)

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend

Prognos Nulägesår Prognosår Tillväxt fkm

(% per år)

Vägverket Nationell plan 2003 2004 2015 1,48

Nat. plan 2008 EET-scenario 2006 2020 0,82

Nat. plan 2008, Referens-scenario 2006 2020 1,48

Kapacitetsuppdraget 2011 2006 2030 1,45

Nat. Plan 2012 2010 2030 1,46

Basprognos 2014 2010 2030 1,16

Basprognos 2015 2010 2030 1,14

Basprognos 2016 2014 2040 1,01

Statistisk trend 1990 2014 0,61

Statistisk trend 2000 2014 0,63

Trafikarbetestillväxt Personbil – tidigare prognoser + statistisk trend

(52)

Trafikuppräkningstal

Prognosresultat

(53)

Trafikuppräkningstal EVA Lastbil (kvot)

2018 (2016)

2016

(54)

Uppräkningstal EVA personbil (kvot)

2016 2018

(55)

Tillväxttakt Samkalk (årlig)

2016 2018

(56)

Känslighetsanalyser

Prognosresultat

(57)

 Utebliven bränsleskattehöjning

 Ingen energieffektivisering av personbilsflottan

 12 % minskad biltrafik 2040 mot 2014 (= 33 % mindre 2040)

 Oförändrade real inkomst 2014-2040

Byte av prognosår

Känslighetsanalyser - Basprognos för persontrafik 2040

(58)

Byte av prognosår Känslighetsanalyser

Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning

(59)

Byte av prognosår Känslighetsanalyser

Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning

Sc 2= Ingen energieffektivisering av personbilsflottan

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Nulägesprognos 2014 Basprognos 2040 Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Bil Tåg Inrikes flyg Buss Spårväg Tbana Gång och Cykel

(60)

Känslighetsanalyser - Sammanfattning Personbil

Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning

(61)

Känslighetsanalyser - Sammanfattning Personbil

Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning

Sc 2= Ingen energieffektivisering av personbilsflottan

Persontransportarbete, Index 2014 = 100

(62)

Känslighetsanalyser - Sammanfattning Tåg

Persontransportarbete, Index 2014 = 100

(63)

Kort om godsprognosen

Prognosresultat

(64)

1. Efterfrågan: Styr den totala ökningen av

transportarbetet i prognosen + mängden gods per varugrupp mellan olika relationer.

2. Kostnader: Fördelar volymer mellan trafikslag,

fordon, rutter mm enligt en kostnadsminimerande ansats.

Övergripande förutsättningar

(65)

 Basår: 2012/2014

 Prognosår: 2040

 Kostnadsnivå: 2014 enligt ASEK 6.0

 Nät: Vissa justeringar i enlighet med planförslaget för 2040

 Bränsleskattehöjning

 Banavgiftshöjning

 Effekter av Svaveldirektivet

 Samgods ver 1.1.1

Övergripande förutsättningar

(66)

 Justerade kostnader i enlighet med ASEK 6.0

 En modul för automatisk generering av elasticiteter

 Mindre modellrättningar avseende SelectLink, LP2CC.exe samt Report_12_RCM

 Investeringar 2040 enligt planförslaget för perioden 2018-2029

Ver 1.1.1 kommer att gälla fr.o.m. 2018-04-01.

Nyheter i ver 1.1.1

(67)

Modellresultat – Volymförändring 2012-2040

(68)

Modellresultat – Transportarbete 2012-2040 (mdr tonkm/år)

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0

Järnväg Sjöfart Väg

2012 2040

(69)

Resultat prognoser 2040 - Transportarbete

 Minskning för sjöfart beror framförallt på att mer volymer går på internationellt vatten i Kattegatt i 2040 än tidigare.

Dessa volymer räknas inte in i sjöfartens transportarbete i Sverige. Påverkar inte lastade och lossade volymer per

svensk hamn i modellen .

Något lägre total årlig tillväxttakt av transportarbetet i 2018 års

Basprognoser jfr 2016 års Basprognoser : 1.8 % per år vs 2.0 % per år

0,00%

0,50%

1,00%

1,50%

2,00%

2,50%

Järnväg Sjöfart Väg Totalt

Basprognoser 2016 (2012-2040) Basprognoser 2018 (2012-2040)

(70)

(Statistik 1975-2014 i kombination med tillväxttakter från Samgods)

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend

(71)

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039

Väg Järnväg Sjöfart

(72)

Validering av Sampers

Basprognoser

- 2018 års Basprognoser

(73)

Nulägesprognos 2014

Personbilsresandet (inkl yrkestrafik) underskattas med ca 15% jfrt TRAFA-statistik

 Sampers modellerar ej gränsöverskridande resor

 Viss osäkerhet i statistik jämfört tidigare statistik från Trafikanalys, Trafikverket, VTI

Trafikarbete – Bil (miljoner fkm)

Modell Statistik TRAFA Statistik TRV*

*

enbart statliga vägar

Storleken på trafikarbetet för den tunga trafiken bedöms vara realistisk i förhållande till Trafikverkets statistik

 Den tunga trafiken hanteras genom exogent framtagna tilläggsmatriser som kalibrerats mot

Färdmedel

Prognos 2014 (2018) Personbil 53 000 Personbil yrkestrafik 8 100 Summa Lätta fordon 61 200 Lastbil utan släp 4 000 Lastbil med släp 3 400

Summa Tunga fordon 7 400

Totalt 68 500

Lätta fordon 49 500 52 000 Tunga fordon 6 500 7 000 Totalt 56 000 59 000 Färdmedel

Statistik TRV 2011

Statistik TRV 2015 Personbil 64 500

Lätt lastbil 8 400 Tung lastbil 4 700

Buss 970

Totalt 78 570 Färdmedel

Statistik TRAFA 2014

(74)

Röd linje - Trafikverket – Statliga vägar, inklusive utländska lastbilar

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Lastbilar, trafikarbete fordonskilometer

TRAFA LB TRV LB

Vad säger statistiken egentligen? Ett exempel

(75)

Nulägesprognos 2014

Bilresandet underskattas med ca 15%

• Liknande mönster som hos trafikarbetet

• Sampers modellerar ej gränsöverskridande resor

• Viss osäkerhet i statistik

Buss- och tågresandet överskattas något

• Vet ej exakta orsaker till detta

• Viss osäkerhet i statistik?

Transportarbete (miljoner pkm)

Prognos Statistik 2014 (2018) 2014

Långväga bil 23 700

Långväga tåg 7 800

Långväga buss 2 900

Flyg 3 600 3 600

Summa långväga 38 000

Regional bil* 73 900

Regional tåg 5 800

Regional övrig spår 2 300 2 400

Regional buss 7 700

Gång och Cykel 4 100 5 300

Summa regionalt 93 800

Totalt 131 800

varav b il 97 500 110 300

varav tåg 13 600 12 100

Färdmedel

(76)

Miljarder tonkilometer per år 2012,

modellresultat jfr statistik

(77)

Nulägesprognos 2014

Validering nulägesresultat på regional nivå

Finns dokumenterat på Trafikverkets hemsida

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-

analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Kort-om-trafikprognoser/

(78)

LUNCH 11:30 – 12:30

(79)

Modelltillämpning

- 2018 års Basprognoser

(80)

Beräkningshandledning

Trafik- och transportprognoser

Modelltillämpning

(81)

(82)

Innehåll

 Direktiv inför val av ansats vid trafik- och transportprognoser

 Prognostillämpningar med Sampers – metodbeskrivningar

 Tillämpning av alternativa prognosmetoder - metodbeskrivningar

 Samhällsekonomisk kalkyl med Samkalk – Vad bör man tänka på?

 Känslighetsanalyser vid objektsanalyser

 Arbets-PM vid trafik-/transportprognoser med Sampers/Samkalk

 Granskning av prognoser och kalkyler

Beräkningshandledning - Trafik- och transportprognoser

(83)

Bilagor i Beräkningshandledningen

 Metod för framtagande av prognostidtabeller för järnväg

 Elasticitetsberäkningar av transportefterfrågan med järnväg

 Effektsamband tågförseningar samt tillämpning i samhällsekonomiska kalkyler

 Uppdatering av järnvägstaxor

 Metod känslighetsanalyser vid objektsanalyser

 Innehåll i arbets-pm

 Maxtimmetrafik i Stockholm

(84)

Övergripande principer

• En trafikprognos ska utgå från Trafikverkets Basprognoser

• Viktigt att validera om Basprognoserna beskriver dagens trafik på ett korrekt sätt

• Viktigt att bedöma att framtida trafik beskrivs på ett korrekt sätt

• Används andra prognosår bör man normalt utgå från att tillväxten i Basprognosen är linjär

• Trafikverkets Basprognoser och analyser baseras på beslutad politik samt officiella prognoser från andra myndigheter, för att avvika

krävs:

– väl dokumenterat underlag som bygger på politiskt beslutade antagande avseende implementering av andra förutsättningar

– viktigt att skilja på beslut som verkställer eller implementerar andra

förutsättningar och beslut om inriktningar eller mål

(85)

Riktlinjer kring prognoser

• Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser, Trafikverket 2012:045

• Dimensionerande prognoser - Vilka prognoser ska användas för dimensionering inom Trafikverket?, Trafikverket 2016:099

• Bullerprognoser - Vilka trafikprognoser ska användas som underlag

för bullerberäkningar? (TRV 2018:056)

(86)

Solna-problemet

Modelltillämpning

(87)

Bakgrund

• Uppdrag att analysera öppnandet av Solna station för vissa fjärrtågslinjer

– Minskade resenärsflöden av långväga järnvägsresor på Mälarbanan – Bör inte ske då Solna stations implementation

endast möjliggör ytterligare ett resealternativ

(88)

• Utbudsberäkning

– Beräknar optimala ruttval för alla resor

– Använder vikter på restidskomponenter för att beräkna optima

• Efterfrågemodell

– Utnyttjar utbudsmodellens optimala rutter och restidskomponenter – Beräknar antal resenärer för alla par av start- och slutpunkter för en

resa

– Använder en annan uppsättning av vikter för beräkningen

Process i Sampers för framtagning av resenärsflöden

(89)

• Tjänsteresor mellan Täby och Västerås visades uppgöra en del av minskningen av resenärer på Mälarbanan

• Ett nytt ruttval används av resenärer mellan Täby och Västerås i scenariot med Solna station öppnat

Analys

(90)

Ny optimal rutt för resor mellan Täby och Västerås

(91)

• Basnätverket består av järnvägar, viktiga bilvägar och skaft

• Busslinjer/tunnelbanelinjer är inte inkluderade

• Tunnelbanelänkar är inte inkodade

• Alla anslutningslänkar har konstant hastighet 6 km/h

Nätverksuppbyggnad

(92)

• Viktningen för ruttvalsmodellen visar på lägre kostnad med nya rutten mellan Kista - Västerås

– JA: 998,6 – Rutt via Barkarby – UA: 889,0 – Rutt via Solna

Analys Utbudsmodell.

Resetidskomponent Vikt JA UA JA viktad UA viktad UA-JA

Åktid(min) 1 30,1 62,35 30,1 62,35 32,25

Väntetid(min) 1 48 30,67 48 30,67 – 17,33

Antal påstigningar(st) 50 1 2 50 100 50

Anslutningstid(min) 5 174,1 139,2 870,5 696 – 174,5

Impedans 998,6 889,02 – 109,58

(93)

Analys Efterfrågemodell.

• Viktningen för efterfrågemodellen visar på lägre nytta med nya rutten

– JA: - 8,47 – Rutt via Barkarby – UA: - 9,96 – Rutt via Solna

Resetidskomponent Vikt JA JA viktad UA UA viktad Skillnad UA-JA

Åktid linj. (min) ^{– 0,003} ^30,1 ^{– 0,08} ^62,4 ^{– 0,17} ^{– 0,09}

Åktid log. (min) ^{– 2,228} ^ln(30,1) ^{– 7,59} ^ln(62,4) ^{– 9,21} ^{– 1,62} Första väntetid linj. (min) ^{– 0,001} ⁴⁸ ^{– 0,04} ^16,6 ^{– 0,01} ^0,02 Första väntetid log. (min) ^{– 0,158} ^ln(48) ^{– 0,61} ^ln(16,6) ^{– 0,44} ^0,17

Anslutningstid(min) ^{– 0,001} ^174,1 ^{– 0,15} ^139,2 ^{– 0,12} ^0,03

Total nytta ^{– 8,47} ^{– 9,96} ^{– 1,49}

(94)

Analys av vikter vid normering av anslutningsvikt

30 48

0

174

1 62

17 14

139

2 0

20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Åktid Första väntetid Övrig väntetid Anslutningstid Påstigningar

Restidskomponenter

JA UA

0,2 0,2 0,2 1 10

89,5

4,7

0 1 0

44,9

11,9

0 1 0

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0

Åktid Första väntetid Bytestid Anslutningstid Påstigning

Minutkostnad i förhållande till anslutningstid

Ruttvalsmodell Eft. modell JA Eft. modell UA

(95)

• Vikter i linjevalsmodellen är ett arv från en äldre modell som använts av Banverket. Ursprung inte dokumenterat.

• Efterfrågemodellens vikter är kalibrerade baserade på resvaneundersökningsdata från 2005

– Innebär att dessa vikter återspeglar resenärers preferenser vid

långväga järnvägsresor givet de restidskomponenter som bestäms i linjevalsmodellen.

• Linjevalsmodellen är primär

– Om det finns fel i linjevalet så blir även skattningsresultat för efterfrågemodellen fel.

Vad är fel?

(96)

• Inkonsistens mellan utbuds- och efterfrågemodellens vikter

– Anslutningstid utgör den största kostnaden i ruttvalsberäkningen, åktid har liten betydelse

– Åktid utgör motsatt den största negativa nyttan i efterfrågemodellen, anslutningstid har lite betydelse

– Ny förbättrad rutt i utbudsberäkningen resulterar i förvärrade resenärsflöden

Slutsats

(97)

• Kollektivtrafiksystem som buss, pendeltåg, tunnelbanor och lokaltåg finns inte kodade i nätverket

– Det går inte att efterlikna realistiska rutter till och från järnvägsstationer – Resulterar generellt i långa anslutningstider till och från järnvägsstationer

• Anslutningsavstånd styr linjevalet för starkt?

– Konstant anslutningshastighet 6 km/h, fem gånger så dyrt med anslutningstid jämf. med åktid – Används för att säkerställa att resenärer använder järnvägfärdmedlet

– Gör det svårt att granska åtgärder som påverkar anslutningsmöjligheter

Problem i nätverket och i utbudsmodellen

(98)

• Modellfel med antal byten i efterfrågemodellen

– Antal byten multipliceras med anslutningsavstånd – Hur ska byten inkluderas i efterfrågemodellen?

• Det är endast första väntetiden som behandlas i efterfrågemodellen, kan speciellt medföra problem vid analyser av höghastighetståg

– Byten har minimal påverkan på nyttan då varken det generella bytesstraffet eller bytesväntetid ingår

• Med nuvarande kalibrering har endast åktid och första väntetid en signifikant påverkan på antalet långväga järnvägsresenärer

– Begränsar analysmöjligheter

Problem efterfrågemodell

(99)

• På kort sikt

– Testa att öka hastighet på anknytningslänkar, eventuellt med tvång att använda tåg i linjevalet

• På längre sikt

– Skatta restidsvikter för linjevalet från RVU – Skatta om efterfrågemodellen

– Återuppliva eller skatta om modell för anslutningsresor

Utvecklingsåtgärder

(100)

JNB-prognos 2020

Lena Wieweg

(101)

JNB-prognos

• JNB = Järnvägsnätsbeskrivning

• JNB publiceras årligen och innehåller en beskrivning av järnvägsnätet och banavgifter. Används som underlag av

tågoperatörer vid ansökningar om tåglägen för aktuell tågplan

• I år publiceras JNB 2020, dvs två års framförhållning

• Ursprungligen var syftet att göra analyser av förändrade banavgifter

• Nu även analyser av åtgärder i närtid (underhåll, trimningsåtgärder mm) samt sammanställning av trafik- och transportdata för ett

”nuläge”

(102)

JNB 2020

• Prognosår: 2014 (basåret)

• Järnvägsnät: 2020

• Tågtrafik: 2020

• Kapacitetsberäkning: 2020

• Personprognos – Sampers

• Godsprognos – Interpolering basår och prognosår med hänsyn till förändringar i infrastrukturen som innebär omledningar

• Indata är framtaget på samma sätt som för basprognosen

(103)

Användning

Allmän information om trafikbelastning, kapacitetsutnyttjande, resande- och godsvolymer på järnvägsnätet, av- och påstigande mm för år 2020 Implementerad i följande modeller:

• EBBA

• Översiktlig samhällsekonomi järnväg

• Samhällsekonomisk Kalkyl Järnväg (SKJ) – modell under utveckling. Innehåller kapacitetsberäkningar och

förseningsberäkningar med effektsamband

(104)

Järnvägsanalyser

Modelltillämpning

(105)

Järnvägsanalyser med SampersSamkalk

Skapa INDATA (förutsätter att analysens JA = Basprognosen) dvs vi tar fram ett UA

• Behöver godstrafiken analyseras med Samgods?

• Lägg in nya/förändrade järnvägsnätet i Railsys - gångtider

• Koda järnvägsnätet i emme

• Uppdatera nodnummernyckeln

• Persontågstrafikering i form av linjestruktur, dvs startstation, uppehåll och slutstation inkl. gångtider och uppehållstider, antal avgångar per dag och i högtrafik, tågtyper (gångtider, vehicletype samt kapacitetstågtyp)

• Kapacitetsberäkning (nya/reviderade linjedelar, gångtid dim. sträcka

mm) och kapacitetsmatris

(106)

Forts. Järnvägsanalyser SampersSamkalk

• Ta fram ”linjelänk” utan resor, en enkelriktad och en dubbelriktad

• Uppdatera nyckeln emme-länkar och linjedelar

• Om Samgodsanalys – kör med aktuella kapacitetstal

• Bangods in i kapacitetsmatrisen

• Kör kodningsmakro

• Kör prognos

• Ta fram linjelänk med resor samt av- och påstigande och lägg in i tidtabellsmodellen

• Beräkna förseningar med effektsamband i tidtabellsmodellen

• Kopiera in värden från fliken ”Förseningsberäkningar” i modellen

”Effektberäkning förseningar SampersSamkalk”

(107)

Persontågstrafikering

Kapacitetsberäkning på linjedelar Kapacitetsmatris

Järnvägsnät - linjelänk

Godståg – Bangods

Nycklar:

Nodnummer-namn Emme-länk-linjedel

Kodningsmakro Kodning järnvägsnät

SampersSamkalk

• Linjelänk med resor

• Av/på per linje och nod Förseningsberäkning

”Tidtabellsmodell” Ev. Samgods

(108)

Exempel på tidsplanering

Trafikering inkl gångtider baserat på basprognos och Beräkningslinjer i Railsys = nya/ombyggda sträckor Sampers kodning nya nätet

Kapacitetsark 1 ny persontågstrafik, basprognos gods Linjelänk utan resor

Samgods baserat på kapacitetsark 1 Bangods (resultat från Samgods) Samhällsekonomi Samgods

Kapacitetsark 2 person- och godstrafik Persontågstidtabell

Sampers/Samkalk (kodning, körning, resultathantering, Utdata: Linjelänk samt av/påstigande till förseningsberäkning Samkalk-mall och PM

Känslighetsanalyser

Sammanställning kalkyl och SEB

(109)

Var hittas underlag och

information om prognoserna

Modelltillämpning

Carsten Sachse

(110)

Information om Basprognoserna

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och- analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Kort-om-trafikprognoser/

 Prognosrapporter

 Diverse resultat- och indatasammanställningar, t ex tillväxttal

 Beräkningshandledning - Trafik- och transportprognoser

 mm

Gällande förutsättningar och indata

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-

analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/gallande-forutsattningar-och- indata/

 Modellanpassade indata- och omvärldsförutsättningar 160401

Var hittas underlag och information om prognoserna – Trafikverkets hemsida

(111)

Trafikverkets ftp, programvaror, Emmelicenser

Modelltillämpning

Anders Bornström

(112)

Sampers riggningar

ftp.vv.se/sampers

Inloggningsuppgifter erhålls genom kontakt med Trafikverket.

Var hittas underlag och information om prognoserna – Trafikverkets FTP

(113)

• Vi rekommenderar att tidigare versioner av Emme och Sampers avinstalleras.

• Obs!!!

• Emme 4.3.5 måste installeras innan installation av Sampers 3.4.1

• Annars fungerar inte installationen av Sampers

• Detta då det finns beroenden till Emme i Sampers installationen

• Om man av någon anledning installerar Emme 4.3.5 på nytt så måste man också installera om Sampers 3.4.1

Installation av Emme 4.3 5 och Sampers 3.4.1

(114)

Installation av Emme 4.3 5

• De som jobbar i Trafikverket beställer i BITA systemet

• Beställ först avinstallation av tidigare Sampers version om ni har det

• Beställ sedan avinstallation av tidigare Emme version om ni har det

• Beställ därefter installation av Emme 4.3.5

(115)

• När Emme är installerat behöver man aktivera programmet

• Det görs med en 15 tecken lång kod

• I retur från INRO kommer en fil för att kunna slutföra aktiveringen

• Slutligen behöver man även en licens och för Trafikverkare finns en

PC (TRV-PC53552) som man kan koppla upp licensen emot (9st.).

(116)

• Övriga ladda ner installationsfiler för Emme 4.3.5 från FTP

• Efter installationen är klar, komplettera med sökvägen till Python

• Editera miljövariabeln PATH under Avancerade systeminställningar Admin behörighet krävs (innehåller sökvägar för andra program)

• Variabelvärde:

%EMMEPATH%\programs;%EMMEPATH%\Python27;…….

• På vissa system kan det ibland krångla med att variabeln

%EMMEPATH% ej löses ut, då kan man skriva ut hela sökvägen i variabelvärdet istället.

• Variabelvärde: C:\Program Files\INRO\Emme\Emme 4\Emme- 4.3.5\programs;C:\Program Files\INRO\Emme\Emme 4\Emme- 4.3.5\Python27;…..

• Det finns ett begränsat antal Emme hårdvarulås/licenser som kan lånas ut till konsulter som utför uppdrag till Trafikverket

• Detta regleras i ett avtal där konsulten förbinder sig att endast

(117)

• Starta Emme och godkänn Software Licence Agreement

(118)

• En ruta om proxy server för Web basemaps kan ibland dyka upp

• Ange ditt vanliga användarnamn och password

(119)

Installation av Sampers 3.4.1

• De som jobbar i Trafikverket beställer i BITA systemet

• Beställ installation av Sampers 3.4.1

(120)

• Övriga ladda ner installationsfiler för Sampers 3.4.1 från FTP

• Kör sedan installationsfilen SampersSetupWix.msi

• Sedan är det bara att ladda ner riggningar från FTP och sedan göra anpassningar av sökvägar i *.sam filen

• Därefter så kan ni börja tillämpa Sampers 3.4.1

(121)

Utbildningar Sampers

Modelltillämpning

René Braune

(122)

v 1.0

Utbildning och

Informationsutbyte Sampers

Emme*

(123)

2018

• Workshops

• Webbstöd utbildning

• Webbstöd tips & tricks, FAQ

• Fysiska utbildningar hos regionerna

(124)