Accounting Issues
Kandidatuppsats, VT 2013
Införandet av IAS 41
Hur har kapitalfördelningen mellan intressenter i den norska laxodlingsbranschen utvecklats?
Författare:
Jonas Dahlén Carl Josefsson Handledare:
Per Forsberg
Sammanfattning
Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för värderingen av ett företags biologiska tillgångar förändrades. Det finns forskning på hur införandet av IAS 41 påverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite är skrivet om dess påverkan på laxodlingsindustrin. Denna uppsats ämnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar på intressenterna ägare och anställda. Vi har tillämpat en kvantitativ metod där vår empiriska studie bygger på numerisk sekundärdata. Dessa har samlats in från årsredovisningar för de utvalda företagen. Resultatet från vår undersökning är inte entydigt men visar att utdelningarna har ökat och således gynnat ägare. Personalkostnaderna har ökat men inte i sådan utsträckning att det kan härledas till införandet av IAS 41.
Nyckelord: Biologiska tillgångar, IAS 41, intressentmodellen, värdering till verkligt värde.
F Ö R O R D
Vi vill börja med att rikta ett tack till vår handledare Per Forsberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, för värdefull handledning. Vi vill även rikta ett tack till våra opponenter för bra feedback och tips, samt familj och vänner för det stöd vi fått.
Tack!
Uppsala universitet 5-‐6-‐2013
________________________________________ ________________________________________
Jonas Dahlén Carl Josefsson
Begreppslista
IFRS: International Financial Reporting Standards
IASC: International Accounting Standards Committee
FASB: Financial Accounting Standards Board
IAS 41: International Accounting Standard 41, redogör för principerna som ska tillämpas när biologiska tillgångar ska värderas.
Biologiska tillgångar: Definieras som levande djur och växter. I denna studie innefattar
det levande fisk i form av lax.
1. I N L E D N I N G ... 6
1.1 P ROBLEMBAKGRUND ... 6
1.2 P ROBLEMDISKUSSION ... 7
1.3 F RÅGESTÄLLNING ... 8
1.4 S YFTE ... 8
1.5 D ISPOSITION ... 8
2. T E O R I ... 10
2.1 I NTRESSENTMODELLEN ... 10
2.1.1 Ägare ... 11
2.1.2 Anställda ... 12
2.1.3 Leverantörer ... 12
2.1.4 Kunder ... 12
2.1.5 Företagsledning/styrelse ... 13
2.1.6 Svårigheter med/kritik mot intressentmodellen ... 13
2.2 V ÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE ... 14
2.3 IAS 41 – B IOLOGISKA TILLGÅNGAR ... 15
3. M E T O D ... 18
3.1 V AL AV METOD ... 18
3.2 O PERATIONALISERING ... 18
3.2.1 Kvantitativ metod ... 18
3.2.2 Empirisk undersökning ... 19
3.2.3 Intressenter ... 19
3.2.4 Genomförande ... 20
3.2.5 Validitet ... 21
3.2.6 Kritik ... 21
3.3 U RVAL ... 21
3.4 B ORTFALL ... 22
4. E M P I R I ... 24
4.1 M ARINE H ARVEST ... 24
4.2 L ERØY ... 25
4.3 S ALMAR ... 26
4.4 C ERMAQ ... 28
4.5 G RIEG S EAFOOD ... 29
4.6 B REMNES S EASHORE ... 29
4.7 N ORWAY R OYAL S ALMON ... 31
5. A N A L Y S ... 32
5.1 U TVECKLINGEN FÖR ÄGARE ... 32
5.2 U TVECKLING FÖR ANSTÄLLDA ... 34
5.3 U TVECKLING AV PERSONALKOSTNADER OCH UTDELNING ... 36
6. S L U T S A T S ... 37
7. F Ö R S L A G P Å V I D A R E F O R S K N I N G ... 38
K Ä L L O R ... 39
BILAGOR ... 42
1. I N L E D N I N G 1.1 Problembakgrund
En av grunderna för redovisning är att den skall avbilda den korrekta verkligheten av ett företags ekonomiska situation. (Smith, 2006) Tillgångar skall värderas på rätt sätt och på senare tid även enligt principer för verkligt värde istället för den klassiska försiktighetsprincipen, där värderingen bygger på tillgångens historiska kostnader. För vissa tillgångar, där det finns en tydligt uttalad marknad, sker denna värdering genom marknadsvärdet. Det ger en verklig bild av företagens ekonomiska situation. För andra tillgångar är denna värdering svårare. Det kan saknas en marknad där marknadspriser kan hämtas och tillgångarna kan behöva förädlas innan ett marknadspris kan fastställas.
Denna typ av svårvärderade tillgångar kan exempelvis vara biologiska tillgångar. En biologisk tillgång kräver ofta en lång förädlingsprocess där tillgången börjar som ett frö eller ett yngel för att sedan växa till att bli en slutgiltig produkt med ett allmänt marknadsvärde. Denna process ser olika ut för olika typer av biologiska tillgångar. Vi har valt att riktiga in oss på norska laxodlingar. Fiskodling är Norges näst största exportsektor efter gas och olja. Under 2012 producerades det totalt 905 000 ton odlad lax av vilka 612 800 produceras av de 10 största företagen. (Marine Harvest, 2012, s.25)
År 2005 förändrades förutsättningarna för hur värderingen av biologiska tillgångar skulle gå till när en ny standard infördes. Denna nya standard som heter IAS 41 redogör för vilka principer som bör följas då en tillgång skall värderas till verkligt värde i ett företags årsredovisning. (Laux & Leuz, 2009) I och med förändringen av värderingsprinciper tilldelades plötsligt tillgångarna ett helt nytt värde. I vanliga fall innebär värdering till verkligt värde att värdet på tillgången avspeglar försäljningspriset, i detta fall det potentiella värdet på operativa tillgångar. (Barlev & Haddad, 2003) Det är dock mer komplicerat än så när biologiska tillgångar ska värderas. Detta beror på bristen på en aktiv marknad, fram tills tillgången är en förädlad slutprodukt, och därmed får ett pris att använda som referens. Många gånger innebär en övergång till verkligt värde att värdet på tillgången skrivs upp. (Goncharov & S. Van Triest, 2011)
Grupper eller personer som har en insats i företaget brukar identifieras som
intressenter. Insatsen skiljer sig för de olika typerna av intressenter och därför har de
olika förväntningar på vad de ska få ut från företaget. Ägare förväntar sig utdelning i
motprestation för sin finansiella insats medan anställda förväntar sig lön och andra förmåner för den arbetsinsats de utför. Leverantörer och kreditgivare förväntar sig att företaget kan betala sina fakturor när de förfaller medan kunderna förväntar sig en kvalitativ och säker produkt i utbyte mot att de köper varan och på så sätt bidrar till företagets intäkter. Det är viktigt för företagsledningen att hitta en balans mellan de olika intressenternas förväntningar då missnöjda intressenter kan vara skadliga för företaget och i värsta fall riskera dess fortsatta överlevnad. (Freeman, 1994)
1.2 Problemdiskussion
Att gå från försiktighetsprincipen, där tillgångarna värderas till dess kostnader, till värdering efter principer för verkligt värde innebär stora förändringar. Det finns forskning på IAS 41 som antyder att värderingen av biologiska tillgångar är kraftigt subjektiv. Företagen skapar sin egen tolkning av standarden, detta medför att risken för manipulation är hög. Att nya principer införs medför även att det saknas en uttalad praxis för hur värderingen ska gå till vilket kan leda till att olika företag värderar sina tillgångar på olika sätt. (Herbohn & Herbohn, 2006) Tidigare studier gjorda på skogsbranschen visar stora justeringar för verkligt värde för de biologiska tillgångarna efter att IAS 41 infördes som redovisningsstandard. Detta har haft stor inverkan på företagens resultaträkningar. I skogsbranschen har företagen ökat sin vinst med flera procentenheter från det att IAS 41 infördes och de tre efterföljande åren. (Herbohn &
Herbohn, 2006) Fiskodlingsbranschen har många likheter med skogsbranschen då principerna för redovisning för båda branscherna bygger på samma standard, IAS 41. En annan likhet är att stora delar av företagens värden är knutna till biologiska tillgångar.
Detta leder till att förändringar i värderingen av dessa biologiska tillgångar får stor inverkan på företagets resultat. Då utdelningar alltid motsvarar en del av företagets resultat torde dessa påverkas av förändringar i värderingen.
Med stöd av intressentteorin kan det vara relevant att undersöka var dessa utökade
vinster tar vägen. När företag byter redovisningsmetod kan det vara relevant att ställa
sig frågan, vem som tjänar mest på bytet. Att gå från försiktighetsprincipen till värdering
till verkligt värde betyder i många fall en uppskrivning av tillgångar då
försiktighetsprincipen tenderar att undervärdera. Hur påverkas företagens olika
intressenter av värderingen till verkligt värde av de biologiska tillgångarna? Freeman
definierar en intressent som en grupp eller individ som kan påverka, eller själv påverkas
av, att uppnå organisationens målsättningar. (Freeman, 2010, s. 46) Eftersom organisationen är beroende av intressenternas benägenhet att medverka i dess verksamhet och intressenterna är beroende av organisationen för att få sina behov tillfredsställda, befinner sig organisationen och intressenterna i ett beroendeförhållande till varandra. (Bruzelius & Skärvad, 2011, s. 73) Det kan vara rimligt att göra antaganden om att det ligger i ägarnas intresse att vinsterna ökar då även utdelningarna till aktieägare rimligtvis kommer att öka. Freeman (1994) stödjer detta antagande då han skriver att bolagets resultat och välmående påverkar hur mycket utdelning ägarna får på sitt insatta kapital. Frågan kvarstår då var resterade del av vinsterna tar vägen och hur stor del av kakan som andra intressentgrupper får. Får löntagarna ta del av de förmodat ökade vinsterna som värdering till verkligt värde bidrar till eller går dessa i större mån till ägarna? (Bruzelius & Skärvad, 2011, s. 75)
1.3 Frågeställning
Hur har kapitalfördelningen mellan intressenter till företag i den norska laxodlingsbranschen utvecklats sedan införandet av IAS 41?
1.4 Syfte
Författarnas syfte med denna uppsats är att undersöka hur kapital fördelats mellan intressenter till företag inom den norska laxodlingsbranschen samt hur denna fördelning utvecklats efter övergången till IAS 41. De olika intressenterna kommer att definieras med hjälp av intressentmodellen. Genom att studera olika kostnadsposter i årsrapporterna kommer det undersökas vem som har tjänat på omvärderingen av de biologiska tillgångarna efter införandet av IAS 41. Används redovisningsprincipen för att påverka kapitalfördelningen och därmed bidra till en större utdelning till ägare eller gynnas även andra intressenter? I sådant fall är det, enligt författarna, av intresse att också undersöka huruvida uppjusteringar av de biologiska tillgångarna medför utdelningar.
1.5 Disposition
Efter inledningen följer i kapitel 2 en presentation av det teoretiska ramverk som
studien bygger på, bestående av en presentation av intressentmodellen, IAS 41 och
värdering till verklig värde. Intressentmodellen förklarar generellt hur olika grupper
påverkas av varandra och bolaget. IAS 41 är en principbaserad standard efter vilken
biologiska tillgångar redovisas. Värdering till verkligt värde är ett förhållandevis nytt
sätt att redovisa finansiella tillgångar som håller på att ersätta den i Norden så vanligt förekommande försiktighetsprincipen. Vidare följer en metod-‐del i kapitel 3 där vårt tillvägagångssätt, val av jämförelsevariabler samt urval och bortfall beskrivs. Därefter presenteras i kapitel 4 studiens empiriska resultat deskriptivt, där resultatet för varje företag presenteras för sig utifrån dess storlek. Presentationen förtydligas med hjälp av figurer. I kapitel 5 analyseras det empiriska resultatet från undersökningen. Först analyseras ägarperspektivet sedan kapitalfördelningen till de anställda och till sist utvecklingen för både anställda och ägare. I kapitel 6 presenteras de slutsatser vi kan dra ifrån undersökningen. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning i kapitel 7.
2. T E O R I
Teoridelen redogör för hur intressentmodellen är uppbyggd med fokus på de intressenter vi tycker är relevanta för uppsatsen. Vidare redogörs det för relevanta bakomliggande teorier som IAS 41 och grundläggande fakta om värdering till verkligt värde. Detta ska tillsammans skapa en grundläggande förståelse för sambanden som undersöks i empirin.
2.1 Intressentmodellen
Uttrycket ”intressent” introducerades i vetenskapliga sammanhang år 1963 och var då menat att nyansera föreställningen att aktieägare var den enda gruppen ett företags ledning behövde ta hänsyn till. (Freeman. 2010 s.31) Efter detta vidareutvecklade Freeman konceptet och gav år 1984 ut boken ”The stakeholder concept and strategic management”. Sedan dess har intressentteorin utvecklats till ett av de mest omfattande och tillämpade koncepten inom dagens ledarskapsteori. (Morsing, M. & Schultz, M.
2006) Freeman definierar en intressent som en grupp eller individ som kan påverka, eller själv påverkas av, att uppnå organisationens målsättningar. (Freeman. 2010 s.46) Insatsen för de olika intressenterna är inte entydiga och kan även variera mellan olika organisationer. (Freeman. 1994) Eftersom organisationen är beroende av intressenternas benägenhet att medverka i dess verksamhet och intressenterna är beroende av organisationen för att få sina behov tillfredsställda, befinner sig organisationen och intressenterna i ett beroendeförhållande till varandra. (Bruzelius &
Skärvad 2011 s. 73) Intressentteorin utgår ifrån två kärnfrågor. Den första frågar vad företagets syfte är och den andra frågar vilket ansvar företagets ledning har gentemot dess intressenter. Den första frågan uppmuntrar ledningen att uttrycka en delad känsla för det värde företaget skapar och vad som håller kärnintressenterna tillsammans. Detta bidrar till att företaget har riktningen framåt och presterar väl, både gentemot sitt syfte och marknadens finansiella mått. Den andra kärnfrågan gör att företagsledningen måste uttrycka vad de vill åstadkomma affärsmässigt och vilka typer av relationer de behöver med dess olika intressenter för att kunna uppnå detta. (Freeman, R., Wicks, A.C. &
Parmar, B. 2004)
De olika intressenterna kan, utifrån deras relation till organisationen, delas upp som
primära och sekundära intressenter. De primära har en ömsesidig och direkt relation till
företaget, medan de sekundära intressenterna har en mer indirekt relation. De primära
intressenterna har en mer ömsesidig beroendeställning gentemot företaget medan sekundära intressenterna är beroende av företaget för att kunna förverkliga sina mål.
Däremot är inte intressenten avgörande för att företaget ska kunna uppfylla sitt syfte.
(Van der Laan. Van Ees. Van Witteloostuijn, 2007)
Figur 1. Förenklad illustration av Freemans intressentmodell anpassad till undersökningen.
2.1.1 Ägare
Ägarna i företaget har en finansiell insats, ofta i form av aktier, obligationer eller andra typer av värdepapper. Företagets resultat och välmående påverkar hur mycket utdelning de får på sitt investerade kapital. (Freeman, 1994) Ett företag bestämmer genom sin utdelningspolicy hur mycket av dess resultat de som skall delas ut. Eftersom utdelningen motsvarar en viss del av resultatet ger ett bättre resultat möjligheten att dela ut mer kapital. (Lee, 2006 s.91) Detta medför att de har höga krav på hur företaget förvaltas och utvecklas. Ägarna har även ett stort intresse av bolagets finansiella information för att kunna utläsa dess möjlighet att lämna utdelning på insatt kapital.
Den finansiella informationen är även av intresse. Dels för att kunna göra rimliga bedömningar för framtida investeringar och planer. Men även för att kunna styra och påverka hur företaget sköts. (Bruzelius & Skärvad, 2011 s.74)
Företag
Företagsledning
Kunder
Anställda Leverantörer
Ägare
2.1.2 Anställda
De anställda i organisationer bidrar med sitt arbete och kräver ersättning i motprestation för detta. De vill känna trygghet i arbetet, ha en god arbetsmiljö, en jämn sysselsättning och en tillfredsställande lön för arbetet. De anställdas arbetsuppgifter skall vara meningsfyllda och bidra till personlig utveckling och arbetstillfredsställelse.
(Bruzelius & Skärvad, 2011 s.75) Som anställd förväntas man även från företagets sida att följa de instruktioner ledningen ger, att tala gott om företaget samt att vara en skötsam medborgare i det samhälle företaget verkar. (Freeman. 1994)
2.1.3 Leverantörer
Leverantörerna tillhandahåller varor och tjänster till företaget. Som kompensation vill de att företaget är lojalt mot dem och sköter sina betalningar. Det är därför viktigt för dem att ha tillgång till finansiell information för att kunna säkerställa att betalningar sker i tid. Leverantörernas ställning gentemot företaget påverkas i enlighet med tillgången på olika insatsvaror. Olika tillgång till insatsvaror ger dem olika möjligheter att ställa krav på och påverka hur verksamheten sköts. (Bruzelius & Skärvad, 2011 s.75) Leverantören står i beroende till bolaget eftersom de får sina intäkter genom att leverera insatsvaror till dem. Företaget behöver insatsvarorna för att kunna bedriva sin verksamhet och är på så sätt beroende av leverantören. Det är därför av stor vikt för företaget att hålla sig väl med sina leverantörer som i motprestation bidrar med insatsvaror när företaget är i behov av detta. (Freeman. 1994)
2.1.4 Kunder
Företagets kunder köper och betalar för de varor och tjänster som organisationer tillhandahåller och får därmed rätt att använda varorna. Det är kunderna som till störst del bidrar till företagets intäkter. (Freeman. 1994) Därför är det viktigt för företaget att erbjuda kunderna säkra varor och tjänster till rimliga priser. Även precision i leveranserna är viktigt. På senare tid har det även blivit viktigt att tillverkningen sker på ett sätt som inte har en skadlig påverkan på miljön samt att produkterna inte får vara skadliga för människor. (Bruzelius & Skärvad, 2011 s.75) Genom att ledningen uppmärksammar kundernas behov uppfyller man de behov som finns från ägare och leverantörer automatiskt. De bringar intäkter som bidrar till bra resultat vilket ger möjlighet till utdelning till ägare. (Freeman. 1994)
2.1.5 Företagsledning/styrelse
Liksom de anställda bidrar även företagsledningen med sin arbetsinsats och vill i motprestation för detta ha lön och annan typ av belöning. För företagsledningen kan även känslan av att leda verksamheten på ett bra sätt utgöra en viktig typ av belöning.
(Bruzelius & Skärvad, 2011 s.75) Det är dessutom företagsledningens uppgift att vårda företaget och dess välfärd. De måste försöka hitta en balans mellan de olika intressenternas intressen. Om balansen mellan dessa rubbas kommer detta vara en fara för företagets överlevnad. (Freeman. 1994)
2.1.6 Svårigheter med/kritik mot intressentmodellen
Faktumet att det finns så pass många intressenter involverade i ett företag leder naturligt till konflikter mellan olika intressentgrupper och deras krav. För att t.ex.
anställda ska kunna få högre löner måste kapital tas från andra delar av verksamheten.
Detta kan betyda att försäljningspriser kan behöva höjas vilket kan leda till missnöje bland kunderna. Högre löner till de anställda kan även medföra att utdelningen till ägarna minskar. Det omvända gäller ifall utdelningen till ägarna skall höjas, detta konkurrerar då med högre löner till de anställda. (Bruzelius & Skärvad, 2011 s.76) Att hitta en balans mellan de olika intressenterna är en av de viktigaste uppgifterna för företagsledningen. Detta behöver göras både på lång och kort sikt. På kort sikt måste intressenternas krav jämkas för att verksamheten inte skall äventyras. På lång sikt eftersträvas en ökning av organisationens totala belöningsförmåga. (Bruzelius &
Skärvad, 2011 s.77)
Susan Key presenterar i sin artikel från år 1999 kritik mot intressentmodellen. Hon
anser att modellen inte på ett tillräckligt sätt förklarar de processer och beteenden som
finns inom företaget. (Key, 1999) Hon beskriver att Freeman, förutom att nämna hur
intressenterna påverkar eller påverkas av, utelämnar en beskrivning av dynamiken
bakom hur intressenterna och företagen är sammankopplade. Vidare kritiserar hon att
kopplingen mellan interna och externa variabler inte är fullständig. (Key, 1999)
Kopplingen som görs mellan olika aktörer och mellan interna och externa
intressentgrupper misslyckas enligt Key med att framställa att det finns ett gränslöst nät
mellan dessa intressegrupper och individuella aktörer. Samma aktör kan figurera i olika
intressentgrupper, en anställd kan till exempel vara en intern intressent i form av
aktieägare samt en extern intressent i en intressegrupp som exempelvis miljöaktivist.
(Key, 1999) Slutligen menar Key att teorin felaktigt bedömer företagens miljö som statisk. Hon menar att eftersom de bakomliggande processerna och systemen om hur företagen verkar utifrån sina intressenter inte är fullt förklarade leder det till att beskrivningar av företaget alltid görs efter samma förutsättningar. Även om dessa förändras över tid. (Key, 1999)
2.2 Värdering till verkligt värde
Värdering till verkligt värde blir allt viktigare som redovisningsprincip. (Goncharov & S.
Van Triest, 2011) Verkligt värde är en princip för att mäta de tillgångar och skulder som finns i ett företag och presenteras på dess balansräkning. (Laux & Leuz, 2009) FAS 157 definierar verkligt värde som det pris som skulle erhållas vid en försäljning av en tillgång eller betalas för att överföra en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer vid mättidpunkten. (FASB, 2006) Införandet av begreppet försäljningspris i de finansiella rapporterna har varit asymmetrisk, det var till en början tillåtet endast i de fall när det bokförda värdet visade sig vara högre än återanskaffningsvärdet. (Barlev & Haddad, 2003)
Det har visat sig vara svårt att fastställa pris på varor i förädlingsprocessen. Således avspeglar försäljningspriset i detta fall det potentiella värdet på operativa tillgångar.
(Barlev & Haddad, 2003) Chambers (1966) skriver att det finns många priser som kan tillämpas på en icke-‐monetär tillgång, men faktum kvarstår att i nutid är alla gamla priser historia. Endast nuvarande priser kan ha en påverkan i beslutsfattande. Detta är exempel på fördelar och den ökade relevans som värdering till verkligt värde medför men också på de svårigheterna principen medför. Finansiella rapporter som baseras på försiktighetsprincipen döljer i många fall de aktuella värdena på många tillgångar. Detta medför skulder och snedvridna resultatsiffror. Att så är fallet när tillgångar värderas med försiktighetsprincipen är ett välkänt fenomen. (Barlev & Haddad, 2003) Det finns även forskning som pekar på att värdering till verkligt värde ger ägare mer makt att påverka vad som händer i företaget, tack vare ökad transparens och insyn. (Barlev &
Haddad, 2003) I ett försök att förse investerare med relevant information som kan
underlätta ett eventuellt investeringsbeslut och öka kapitalmarknadens effektivitet
stöttades kravet på fullständig information. Företag har varit tvungna att rapportera all
information, även den som inte inkluderas i finansiella redovisningen, om den kan
tänkas påverka investerares beslut. Med tiden har noter som kompletterar den
finansiella redovisningen blivit synonymt med fullständig information. Det är ett försök att öka marknadens disciplin som skulle kunna leda till lägre kapitalkostnader, högre likviditet och en effektivare marknad. (Laux & Leuz, 2009)
Tillsynsmyndigheter antyder att värdering till verkligt värde leder till förbättrad finansiell rapportering, eftersom tillgångar värderade till verkligt värde är mer tillförlitliga som hjälpmedel vid beslutsfattande (Barlev & Haddad, 2003). Följaktligen bör investerare kunna utnyttja införandet av redovisning till verkligt värde eftersom det tillåter dem att göra bättre och mer välgrundade beslut (Goncharov & S. Van Triest, 2011). Värdering till verkligt värde kan medföra stora tillfälliga förändringar i nettoinkomsten (Penman, 2007). Om informationen i resultatkomponenterna inte bedöms korrekt och dessa innehåller instabila justeringar till verkligt värde i årets resultat kan detta leda till missbedömningar i beslutsfattandet (Goncharov & S. Van Triest, 2011).
Det sägs dock att värdering till verkligt värde ger investerare den mest objektiva och direkta informationen för dem att grunda sin beslutsfattning på. Förespråkare för värdering till verkligt värde menar att öppenheten i värderingen kommer innebära färre överraskningar för investerarna och med detta även mindre osäkerhet och lägre risk.
Detta innebär att aktieägare inte längre är beroende av företagsledning och chefer för att tolka företagets ekonomiska verksamhet utan istället kan göra detta själva. Det har lett till ett skifte då ledningen i stället fokuserar på att utveckla företagets strategi medan aktieägarna utvärderar strategin. (Perry & Nölke, 2006)
2.3 IAS 41 – Biologiska tillgångar
IAS 41, som fastställdes som standard av IASC i december 2000, anger principer för
redovisning av jord och skogsbruksverksamhet. Med jord och skogsbruksverksamhet
menas företags biologiska omvandling av levande djur eller växter för försäljning, till
jord och skogsbruksprodukter eller till nya biologiska tillgångar. IAS 41 anger att de
tillgångar som omfattas av standarden skall värderas till verkligt värde efter avdrag för
de förväntade försäljningskostnaderna. Detta skall ske från det att tillgången redovisas
för första gången tills att de skördas, i de fall då verkligt värde på ett tillförlitligt sätt kan
beräknas vid tillgångens första redovisningstillfälle. Ifall det inte finns ett tillförlitligt
sätt att beräkna den biologiska tillgångens värde, t.ex. vid avsaknad av marknadspriser
eller andra värden, skall företaget enligt IAS 41 värdera den biologiska tillgången efter dess anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar eller nedskrivningar. En förändring av en biologisk tillgångs värde under en period ingår i periodens resultat. De ekonomiska fördelarna företaget drar grundas i att tillgångarnas fysiska attribut förändras, vilket medför att tillgångens värde ökar eller minskar.
(IFRS/IAS 2006 s. 633)
Den bästa grunden för bestämmandet av tillgångarnas verkliga värde är då det finns noterade priser att tillgå från en aktiv marknad där tillgången handlas. Vid avsaknad av en aktiv marknad används någon av följande punkter. 1. Det senaste marknadspriset med förutsättning att det inte skett någon betydande förändring av de ekonomiska omständigheterna mellan transaktionstillfället och rapporteringsdagen. 2.
Marknadspriser för liknande tillgångar justerat för de skillnader som finns. 3.
Jämförelseindex för sektorer, exempelvis uttryckt som värdet för boskap per kilo kött.
(IFRS/IAS 2006 s. 637)
Beräkningen av verkligt värde för biologiska tillgångar kan underlättas genom att dessa grupperas efter viktiga attribut som på marknaden används som grund när den färdiga produkten prissätts. (IFRS/IAS 2006 s. 636) Produktionscykeln för laxodlingar sträcker sig över ungefär tre år. Under det första året blir ägg befruktade och yngel växer sig upp till ungefär 100 gram i sötvattentankar. Sen flyttas ynglen till nätbassänger i havet där de under 1-‐2 år växter till sig till ungefär 4-‐5 kilo för att sedan slaktas. Att tillväxttiden är så varierande beror på att havsvattenstemperaturer vilka kan variera kraftigt. (Marine Harvest, 2012 s. 27) Enligt det norska ”finanstilsynet”, vilket motsvarar den svenska finansinspektionen, var det praxis att lax som vägde under 4 kg innan införandet av IAS 41 värderades till dess kostnad. Efter införandet adapterades ett beslut att lax som slaktade innan de nått den optimala vikten på 4 kg skulle värderas till observerade slaktpriset för lax. Värderingen till verkligt värde sker genom att priset för en färdigväxt lax tas för att sedan justera för värdeskillnader mellan den färdigväxta och den icke färdigväxta laxen. (Finanstilsynet, 2011)
Det har riktats en del kritik mot IAS 41. Den generella kritiken som uppkommit mot
standarden är att den är alldeles för akademisk och inte tillräckligt fokuserad på den
praktiska rapporteringen av de biologiska tillgångarna. Detta kan leda till att företagen i sina redovisningar presenterar information som potentiellt kan vara missvisande för de som ska utläsa informationen ur redovisningarna. (Herbohn & Herbohn, 2006) Standarden bygger även på antagandet att det verkliga värdet för en biologisk tillgång kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, vilket inte alltid är fallet. (Elad, 2004) Detta blir speciellt tydligt för företag med biologiska tillgångar utan en aktiv och likvid marknad.
Värdering av sådana tillgångar blir överdrivet kostsamt för företagen. (Herbohn &
Herbohn, 2006) Även kravet på att tillgångarna skall omvärderas varje år blir kostsamt (Elad, 2004) Det har också framförts kritik mot att standarden har introducerat mätinstrument som är olämpliga för de biologiska tillgångar den ämnar värdera. (Elad, 2004) Vid beräkningen av verkligt värde rör det sig ofta om långa produktions-‐ och intjäningstider. Värderingen är en sorts vinstavräkning. Det finns därför en risk att redovisningen påverkas av subjektiva bedömningar och en viss grad av manipulation.
(Edenhammar, 2004)
3. M E T O D
Metodavsnittet redogör för hur den empiriska undersökningen har genomförts.
Inledningsvis kommer ansatsen för uppsatsen presenteras följt av den avgränsning som gjorts. Efter detta beskrivs genomförandet av den valda undersökningen. För att göra det empiriska materialet testbart operationaliseras centrala begrepp som ligger till grund för uppsatsens analys. Sist kommer urvalet att presenteras.
3.1 Val av metod
Studien bygger på en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Vi undersöker fördelningen av kapital, de tre variablerna som undersöks är utdelning, lön och justering till verkligt värde av biologiska tillgångar. Undersökningen kommer att vara branschspecifik men antalet observationer är ändå av förhållandevis stor vikt. Fler observationer gör att vi fångar många olika intressentförhållanden. För att uppnå önskat antal observationer har valet fallit på en longitudinell studie av de tio största aktiebolagen inom norsk laxodling under tidsperioden år 2002-‐2012. Viktigt att ha i åtanke är även att de tio största företagen står för 612 800 ton av ca 905 000 ton årligen producerat (Marine Harvest, 2012). Detta innebär att de företag vi valt att studera representerar ca 70 % av den totala marknaden. Det är dock viktigt att vara medveten om svårigheterna det innebär att utföra en kvantitativ studie med det relativt smala underlag som en begränsad bransch erbjuder. Vi kommer därför inte göra några konstateranden gällande branschen i sin helhet utan främst undersöka tendenser. Under den valda mätperioden finns det 110 verksamhetsår fördelat på 10 företag vilket kommer att bli studiens totala antal observationer.
3.2 Operationalisering 3.2.1 Kvantitativ metod
Kvantitativa undersökningar har ofta en stark dragning mot att vara förklarande. De förklarar varför saker är som de är och beskriver inte endast ett problem (Bryman A &
Bell E, 2007). Därmed blir begrepp som oberoende-‐ och beroende-‐variabler viktiga när
påverkan och effekt ska undersökas i studien. I en tvärsnittdesign som denna kan det
dock vara oklart vilken variabel som är den påverkande då materialet samlas in vid
samma tidpunkt. Därför kan det ej med säkerhet fastställas att den oberoende variabeln
kommer före den beroende. Vi måste därför anta att den ena kommer före den andra i
likhet med att tillväxt behöver styrka till exempel. (Bryman A & Bell E, 2007) Här måste vi luta oss mot den teori som finns som bakgrund för att göra ett rimligt antagande om vilken som föregår den andra. Det finns dock alltid en risk för att slutledningen kommer att vara felaktig.
3.2.2 Empirisk undersökning
Vår empiriska studie bygger på numerisk data som vi har samlat från sekundärdata i form av årsredovisningar. Data till intressentvariablerna är hämtade från företagens årsredovisningar. Informationen vi hämtade var utdelning och personalkostnad i företaget som helhet. Eftersom standarden i praktiken främst påverkar företagens värderingar av dess biologiska tillgångar har vi, för att skapa en mer realistisk bild av utvecklingen, även inkluderat siffror på justering till verkligt värde. Detta är dock inte en huvudvariabel som undersöks i den empiriska undersökningen. Siffror för utdelning och personalkostnad användes för att göra en procentuell fördelning. Detta genom att summera kostnaderna och sedan ta en kvot av dessa. För att få fram den utvalda informationen har vi manuellt letat fram informationen till ovanstående variabler i företagens årsredovisningar. Dessa har uteslutande funnits i resultaträkningen och dess tillhörande noter. För att besvara frågeställningen och studera det valda ämnet kommer det empiriska resultatet att baseras på årsrapporter från de valda företagen. Kvantitativ data i rå form har mycket litet värde, den måste genomarbetas och analyseras för att få en innebörd. Den kvantitativa analysen måste omvandlas till information som går att utläsa med hjälp av grafer eller andra typer av pedagogisk informationsredovisning.
Med detta som stöd kan samband eller trender i data undersökas. (Saunders et. Al, 2004)
3.2.3 Intressenter
I denna studie har ägare, löntagare, företagsledning och styrelse identifierats som
intressenter. Gemensamt för alla intressentgrupper är att de på ett eller annat vis blir
påverkade av bolagens finansiella välmående. De har även en direkt eller indirekt
påverkan på varandra. Valet av intressenter har grundat sig i vilken typ av information
man kan förvänta sig utläsa från årsredovisningarna, men även vilka som skulle kunna
tänkas bli påverkade av beroendevariabeln, som är justeringar till verkligt värde av
biologiska tillgångar. I teorin presenterades ytterligare intressenter, leverantörer och
kunder. Vi såg dock snabbt att det inte gick att utläsa hur utvecklingen för dessa sett ut
sedan införandet av IAS 41. Men valde ändå att behålla dem i teorin för att få en mer fullständig beskrivning av modellen.
3.2.4 Genomförande
För att analysera det insamlade materialet från studien har vi valt att titta på tre olika variabler för att besvara frågeställningen. Vi har valt de tre variabler som vi anser vi ha starkast anknytning till de olika intressentgrupper som är representerade i frågeställningen. För att en variabel ska vara relevant för intressentgruppen måste den på något sätt påverka intressenten i fråga. Den första intressenten som ingår i studien är ägare, för vilken vi valt att titta på utdelningar. Variabeln påverkar ägarna i allra högsta grad då detta är det enda sättet att få betalt för det kapital de investerat. Att välja utdelning som variabel motiveras även av att den fungerar som incitament för ägarna att påverka styrelse och ledning att ta beslut som gynnar deras intresse. Rent praktiskt har data för utdelningar hämtats i den finansiella redovisningen under kassaflöde i antingen koncernredovisningen eller moderbolagets redovisning. Den andra intressentgruppen som har studerats är de anställda, löntagare. För dessa har vi valt att titta på lön och personalkostnader. Variabeln har en direkt påverkan för intressegruppen då den indikerar en rad olika faktorer som är relevanta för löntagarna
1. Ytterligare har justering av verkligt värde på företagens biologiska tillgångar studerats. Denna variabel har fungerat som beroendevariabel. Med tanke på hur stor del av bolagens totala värde som är knutet till biologiska tillgångar och eftersom det är så IAS 41 gör sig påmind, har vi sökt en koppling mellan justering av denna variabel och en inverkan på de två andra variablerna. Då justering till verkligt värde av biologiska tillgångar infördes år 2005 och studien sträcker sig från år 2002 till år 2012 så studerades även skillnader före och efter införandet. Insamlad data har sedan sammanställts i Microsoft Excel för att överskådligt kunna jämföras med hjälp av diagram. Faktum kvarstår att löner till arbetare är konstant medan utdelning fluktuerar med företagets resultat. Det finns en risk att justering till verkligt värde av biologiska tillgångar används till andra ändamål än en rättvis värdering. Därför anser vi att jämförandet före och efter införandet kan vara relevant att studera för att bättre undersöka för om detta fenomen existerar.
1
