• No results found

om Gyll.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "om Gyll."

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Eicolyctus brunneus Gyll. (Coleoptera), nrflgot

om bl.a. biologin

.\\' S'rr(; Lt \DBERG

I llnt. tidskr. l9tE. sid. 207

-2ll beskriver Thure Palm den siregna histo- riken f6r Eicolgcttts brunneus i samband med att det fdrsta f-vndet av arten

i Sverige behtndlas. .{v dennir historik framgir bl.a. att det diskuterats ruycket rar arten skall placeras systematiskt. SAledes gavs den ursprungligen nanrnet Cryptop h<tgus brunnenus Gyll. Av J. Sahlberg placerades den i Lgctklae och ar' \Y. Hell6n i Cuctrjicloe, dir den fortfarande stir kvar.

U. Saalas betvi\'lar att derra pl:rcering iir riklig och lriivdar att arten htir henrma i Lgctidoe.

Palm pipekar att fynd av lan'en miijligen skllle kunna ltisa frigan. .{rten

klicktes i antal (50-tal) av Nils Hiiglund vid Gullgruva, Stiderala dels ur bjtirk-, dels klibbalstubbar och iuragines iakttogs ela dtida bladsteklar (Palm, Die HoIz- rrnd Rinden-Kifer der nordschwedischen Laubblume, sid. 177).

Yiren 1960 i slutet av maj besiikte jag i siillskap med Nils Htiglund en

irv de lokaler. ddr Eicolyctus erhrillits. En till synes liirnplig klibbalstubbe med bl.a. gamla nngrepp an' Dicerur alni Fisch. understiktes noggmnt genom

sillning. rnen det enda, som hittades, var lan'er :rv Tillrrs elongatus 1.. Dock tillvaratog jag en ftirpuppningsfiirdig larv, som vi ej kunde besliimma och vilken kunde tenkrs vara larven till Eicolgctus bntrtneus ehuru negra andra spar av denna art ej kulde upptrickas. Kl5ckningen :ry larven misslyckades emellertid.

Yid ett nvtt besiik pi platsen den 15 september 1960 letade jag tin en ging

a en. En ny klibbalstubbe genomgicks utan resullat och som ett sista fdr- s6k understikte jag en solexponerad htigstubbe av bjtirk stAende lid en riker- kant helt 6ppet (se fig. 1). Nedre delen av stubben var angripen av bl.a.

Necgdalis major L., medan 6vre delen var starkt uttorkad och genomvhvd av stekelgansar. Med hjnlp av kletterskor tog jag mi8 upp till tivre delen och avligsnade ytterbarken (ca 5 m htijd). En dod imago av Eicolyclus hiingde i spindelvlv och nu var det spennande. Fanns arten kvar och skulle larven och biologin ftir den sellsynta arten kunna avsl6jas. Ilina f6n'[nt- ningar iivertreffades i och med att redan ftirsta yxhugget 6ppnade stekel- kammare ur vilka rasade ut vita larver, den eftersokta Dicolgctus btunneus- lan'en. Under arbetet med att kapa av en del av toppen f6r en nirmare (och

bekvdmare) understikning erhtills iven ett 20-tal imagines. Toppbiten ca 2 m fraktades upp tiu Boda bruk diir Htiglund och jag gick genom en del medan eterstoden tillvaratogs ftir kliickningsfdrstik. 'I'otalt erh6lls ett 150-tal

E nton.ot. ?s.,1 19. 8;. Il. I - 2, 1066 147 )

(2)

+8 STIG LU.\*DBERG

Fig. l. Lokal fiir Eicolycrus D.unneus Gtll., som pAtraffades lalrikt seriit som larl som imago i 6vre delen av bj6rkstubben pA

bilden. Ca 2 mil S Stiderhamn i HelsinS-

land 5/9 1960.

- Foto: f6rf.

imagiaes av Eicolgclas genom klickning och utplockning ur veden. Di. sttirre delen av stubben liimnades kvar pi rot klarar sig arten sikerligen kvar och f.ti. togs en imago under bark pA stubben den 22 augusti 1965.

Biologi.

- Imagines, som kliicks pfl hiigsommaren, kryper (efter sviirm- ning?) omkring i stekelgflngar i murken ved (bl.a. av gaddstekeln Pem- phredon lugubris Latr.) och siiker upp bebodda gflngar der eggen tydligen llggs i anslutning till stekelfiirriden. Larverna, som Ar mycket r6rliga fdr- lar sflv5l stekelf6rridet (bladltiss och sviivflugor) som stekellarven och pi- treffades i sillskap pri upp till 10-tal exemplar i samma kammare. Ndr fdrnidet iir uppAtet torde larven leta sig fram i gingarna till nya kamnrare med stekelftirrAd. Larven tiven'inlrar halvvuxen och p& sensommaren andra

iret di den iir fullvixt [ter den sig in i det torra tre, som utgdr viiggen rill

stekelgingarna och kammarna och anligger puppkammare i veden. I denna puppkammare tivervintrar larven varefter fdrpuppningen iiger rum pi ftir- sommaren normalt troligen i senare helften av juni. Efter kliickningen tager sig skalbaggeu ut i stekelgangarna genom att eta ibland Linga gingar i den torra och liisa yeden. Skalbaggen letar sig ut ur veden tydligen f6r att svernra och dnrpA ger den sig in igen i gengarna fiir iiggleggning. Om svirmningen sker pi htisten eller vAren er tveksamt; i alla hendelser patreffades enstaka imagines under barken, andra i stekelSengarna nhr fyndet gjordes den

l5 september. Klart ir ocksi. att imagines tivervintra och samtidigt hittar man fullviixta larver i puppkamntare och halwixta lan'er i stekelkammare och gingar. l-ramkrypandet ur veden sker ojemnt. troligen beroende pfl att vissa har lengre strecka att eta sig genorn- Mig veterligt Ar Eicolgctus innu ej pitrnffad flygande utan endast i anslutning till stubbar o.d. -\v upptri-

dandet frin imagon att dtima Ar arten ljusskygg och troligen ett nattdjur.

Puppkammarna och de smala gengama i veden ir mycket karakteristiska och avsltijar direkt artens forekomst.

Yid jimftirelse med den lary, som hittades i klibbalstubben redan viren

1960, visade sig denna ocksi vara en Eicolyctus-Iarv. F-tirutom av Eicolgctus pitrdffades i bjtirkstubbens tivre del endast ett antal larver och imagines av Llegatoma undata L. och ett exemplar av Dermestes polmi Sjiib.

Entonol. Tt. ,h0.87. Il. I -2,1 6

I

I

E'$,1

,#

,

,t

(3)

EICOLYCTUS BRUNNEUS GYLL. (COLEOPTERA) 49

Laruen och sftilreas sysaen(lislko slr?Ilning.

- Lan'en ir mycket karak-

teristisk vit-vitgul, ganska starkt tillplattad med 4 kitintaggar pri sista seg-

menlet; fullvixt ca 1 cm. Larvmaterial och imagines har studerats av larv- specialisterna Sv. G. Larsson, Ktipenhamn och R. A. Crowson, Glasgow.

Larsson anser att arten btir sti kvar under Cucujidae, dt inga karakterer talar mot denna placering, medan Crowson icke ftirstir placeringen under Crtcujidae utan anser det helt klart sivdl pfl imagons som larvens byggnad

alt arten htir till Lnnguridae-Cladoxeninae nirmast Pftnraronorft( d.v.s.

under Cryplopftagini. Fr&gan om den systematiska stdllningen. larvbeskriv- ning m.nr. avses dock att behandlas i en senare uppsats av Crorvson och en av dennes medarbetare, 1'apan Sen Gupta.

Jag yill her passa pa att tacka sevel Sv. G. Larsson som R. ,{. Crorsson ftir upp- gifter om systematiken, T. Palm fiir nrlnga goda red och hjetp med sArtrvck saml

frenst N. Hoglund f6r den stola vinligheten att visa upp lokalen och hjilpen i olika sammanhang.

Summary

'lhe author describes the find of,Eicolycfus branneus Gyll. in great number both as imago and larva in an old birchslump. The larva of Eicolgclus $'as eating laryae and stock of the h5:menopteron Pemphre<lon lugubris Lnlr- The duration of the

metamorphosis is t\yo vears. ,{rnong other things the question of the s}slemalic position and descriplion of the larva n-ill be taken up later by Dr. Roy .{. Cros'son, Glasgorv and }tr. Tapan Sen Gupla, scholar at Glasgo*. Universitl.. .{ccording to the

lirval specialist Dr. Crorvson, ho\veyer, the species quite clearly belongs lo Longu-

riidde-Cledorerinae and is related not rerv remotelJ' lo Phataronotha,

l Entonol. Ts. lry. A7. fl. 1-2, l9Ao

References

Related documents

full riirelseftirmriga, d.v.s. \'id prov i en delvis belyst, cirkulerande burk kunde et Diachila springa utan uppehill mot en skuggig yta under 20 minuter. Larverna

Rapporter från de flesta undersökningar skickas till arkiv där de är tillgängliga och kan bevaras för framtiden.. Det gäller tyvärr inte dokumentationsmaterialet där det för

Men medger dock att det fi nns många områden där behoven fortfarande måste fyllas och att det krävs ytterligare en kraftsam- ling för att kunna erbjuda alla barn tillgång till

Kanske för att det nationella projektet var tydligare då, för att det fanns en karismatisk ledare som skapade enighet eller helt enkelt för att vi kunde tro på en möjlig

• Att etablera en så komplett bild som möjligt av de grova brott mot mänskliga rättigheter som begåtts av politiska motiv från och med mars 1960 (månaden för skotten mot

Här väver vi även in deras yrkesstolthet - alltså att stoltheten till yrket kan sträcka sig så långt att det finns en risk att socialsekreteraren tror att

Då socialsekreterare både i tidigare forskning (Tham, 2007; Astvik &amp; Melin, 2012; Collins, 2015) samt i denna studie beskrivit och betonat vikten av stöd från kollegor

Syftet är att analysera hur chefer och medarbetare i en kommunal verksamhet upplever chefernas arbete med strategier för bibehållande av medarbetare samt om det finns