De svenska hirmyggorna av slflktet Dilophus (Diptera, Bibioni- dae), med en ny art fiir Sverige
ANNA OSTBERG
Inledning
Det finns cirka 700 arter av hirmyggor i viirlden, de flesta i tropikerna. I Sverige finns det 18 arter, varav en rapporteras som ny f<ir landet i denna artikel.
Vuxna hirmyggor ar lettast att hitta ndr de
svdrmar, vanligen under viren och forsommaren.
Arterna av sliiktet Bibio har stora luftsvdrmar ddr hanarna utf<ir en dansliknande flygning river grds- marker och i skogskanter. Dilophus-arternas svdrmning innebiir att de samlas i stora mdngder pA lAg vegetation och kan dA tdcka flera kvadrat- meter ddr hanarna sitter pA vart och vartannat strA med honor och par runt omkring. Dilophus- hanar kan man ocks6 kiinna igen pA deras karak- teristiska flygning 30-50 cm over marken med bakkroppen i en horisontell position. Hanarna
har ocksi mycket karakteristiska stora. h6riga ogon som sitter ihop (holoptiska) vilket gor det latt att skilja dem frin honorna som har smfl vitt skilda ogon. Formodligen livniir sig de vuxna hir-
myggorna pA nektar och de ses ofta besoka blom- mande frukttrAd och flockblomstriga vaxter.
Dilophus febrilis anses ha betydelse vid polline- ring av frukttrad.
HArmyggorna dr ganska kortlivade, de lever endast ett par veckor fcir att para sig och lligga iigg. Hanen d<ir strax efter parningen och honan sdker upp en liimplig plats fcir iiggliiggning diir hon grdver en hAla i jorden med hjalp av sina
taggfcirsedda framtibier (tarserna hails bakatvik- ta). Hon gor en cell 3-5 cm ner och dlir liigger hon 200-300 cylindriska Agg. Efter detta arbete dor honan strax utanfor hAlan. Efter ungefiir en m6nad kliicks iiggen och ut kommer benliisa
Ostberg, A. : De svenska arterna av sliiklet Dilophus (Diptera; Bibionidae), med en ny art fdr Sverige. [The Swedish Dilophus-species (Diptera. Bibionidae). with a new species for Sweden.l - Ent. Tidskr. ll3 (4):47-51. Uppsala, Sweden 1992. ISSN 0013-886x.
A key to the Swedish species of Dilophus is given together with distributional and flight- period data for the Swedish species. Dilophus neglectus Haenni is recorded as new to Swe-
den. The biology including economic importance is briefly described.
A. Ostberg, c/o C. Hansson, Zoologiska Institutionen, Helgonavdgen 3, 5-223 62 Lund, Swe-
den.
maskliknande larver, vilka verkar vara ganska inaktiva och lever tiitt tillsammans. Larverna har fyra stadier vilka beskrivits av bland andra Duda (1930). Storre delen av livscykeln tillbringar h6r- myggorna som larver och fcirmodligen civervin- trar de som fullvuxna larver.
Larverna finns i fuktig jord, viixtavfall, gridsel och p6 rotter av griis och andra viixter. De lever bide av multnande organiskt material och av rot- ter pi levande vaxter. De spelar en viktig roll fcir humusbildningen men har mest uppmdrksam- mats som skadegorare. Skador orsakade av D.
febrilis larver har rapporterats pa sa vitt skilda vdxter som olika siidesslag, vexter pA slAttermark, majs, sockerbetor, potatis, sallad, humle, tomater och krysantemum. De flesta rapporterna om ska- dor kommer pd viren mellan mars och maj och ofta efter att fiilten gridslats med naturgcidsel, vil- ket kan tyda pA att larverna inforts med godseln, men det flnns ocksi rapporter diir godsling inte har skett - bland annat fr6n golfbanor. Skadorna uppkommer ofta flackvis eftersom [arverna gdrna lever tillsammans. men skadorna kan ibland vara utspridda over hela falt. Pa vAren gor larverna kamrar i jorden diir de forpuppar sig och efter cirka tre veckor bryter sig en vuxen mygga ut och grdver sig upp ur jorden. Beskrivning av puppan finns hos Duda (1930) och Hardy (1981). BAde larver och vuxna myggor iir viktiga som foda for fflglar, frAmst for marklevande arter som fasaner och rapphons.
Dilophus-arterna dr i allm2inhet ganska ospecialiserade och forekommer i mAnga skiftan- de miljoer, mojligen har D. febrilis en liten for- 47
8'
't-I
'sBlt tot pllD^
puD st
S'0 wlu
sluasaidal alu)s
alll
'3u!tlt 'l-S .toao
ua4o1
ntat apw .r-l lo\o1tua] saltxotouog m1fisouog'(xt?) (ls8) puo quad qpalls ut (sd) D pslop Mat^ qttL utnttpuoda puo
't-t
's8!t n11o8 rqco
u.ttu S'0
lualuasatdat uolotlg
'31,11
snqdollg
'iotlloag '1-
onw
'9-
'3141
o10aqtua4 'g- aButrl'l-9
'tuuaoH sn1ca1&au
snqdoilO
't-
sllonunq snqdoyll 1,2
'3N swotowal t-
snrldotle
'Z 'fi) slpqat
snqdo1t11 '1- 'ou?o11toq
ntac I - 'l- t 't- Larloltua?uog '(xt8) nlrxocouo8 tarl{tsouo8 tqto (ts8) oprtlsmllotqd (sd) pau talostop unupuoda qco 's?!l
kAet)
'rlsprJ'1ua tt
Snqtsg ouuy
Ent. Tidskr. 113 (1992)
kiirlek f<ir oppna miljrier. Dilophus femoratus ocb D. neglectus finns mest i hciglAnt terrAng medan D. humeralis f<iredrar liigre beliigna platser.
OvanstAende uppgifter om hArmyggornas bio- logi iir hiimtade frin Duda (1930), Freeman &
Lane (1985), Haenni (1982), Hardy (1981) och Krivosheina (1988).
Nyckel till svenska h6rmyggor
1. Radius med tre grenar - R1, R2+3, R4+5 - (Fig.
5). Framtibia med en liten sporre. Hanens vingar reducerade... . Penthetria Meigen.
- Radius med tvA grenar - Rl, R4+5 - (Figs. 6,7).
Framtibia med en l6ng torn och en sporre eller en krans av taggar i spetsen. Hanens vingar
viilutvecklade ...2 2. Framtibia med en kraftig torn och en sporre i
spetsen. Costa slutar vid R4+5 (Fig. 6). Prono- tum kort, mycket kortare iin bred, utan taggra- der. ... ...Bibio Geoffroy
- Framtibia med en krans av taggar i spetsen samt minst en grupp av taggar mitt pe tibian.
Costa fortsiitter fcirbi R4+5 (Fig. 7). Pronotum
lika l6ng som bred, med tvA rader av taggar Dilophus Meigen... ...3 3. Honor (<igon itskilda, smA). ...4
- Hanar (<igon hopstcitande, stora)...7 4. Kropp och ben helt svarta. Vingar mdrka utom
liings ribborna och i spetsen. Framtibia enligt Fig. 15. ...D. febrilis Meigen
- Ben mer eller mindre rcidbruna. Vingar ljusa, om de iir mcirka si iir de morka river hela ving- en. Framtibia enligt Figs. 16 & 17...5 5. Bakre vingribborna fArglosa, ej kontrasterande mot vingmembranet. Huvud lflngt (Fig. 12)...
...D. femoratus Meigen
- Bakre vingribborna fiirgade, kontrasterar mot vingmembranet. Huvud kort (Figs. 13, 74)...6 6. Bakkroppen iir jiimnt brun utom mcl,jligen bakersta sterniten som kan vara nAgot ljusare.
Parti framfor cigonen mycket kort (Fig. 13). ...
ri ;ki:."d; ; ;i;;is ;#,ffif H.1m::::
ne bakersta sterniten starkt kontrasterande, skarpt rcid. Parti framfor <igonen nigot liingre dn hos humeralis (Fig. 14). ...
...D. ne glectus Haenni 7. Framtibia enligt Fig. 15. Gonostylier formade som korta krokar, gonocoxiter och phallusski- da enligt Figs. 4 & 8. ...D. febrilis Meigen
- Framtibia enligt Figs. 16 & 1,7. Gonostylier ej
krokformade. ...8 8. Inskiirningen i bakre delen av gonocoxiterna
Svenska hdrmyggor
relativt smal och djup (Fig. 9). Gonostylier klubblika, gonocoxiter och phallusskida enligt Figs. 2 & 9... ... D. fe mo ratls Meigen
- Inskiirningen i bakre delen av gonocoxiterna bredare - framfrir allt upptill - och hos en av arterna grundare (Figs. 10, 11)...9 9.Gonostylier smala och spetsiga, gonocoxiter och phallusskida enligt Figs.3 & 10...
... D. hume ra lis Zetterstedt
- Gonostylierna rundade, gonocoxiter och phal-
i::::::: "'::: :::: 1" li ; ;;;i;;:;;;;;;;,;;;
Dilophus Meigen, 1803
Syn.: Philia Meigen, 1800 Triploctenia Enderlein, 1934;
Tridicroctena Enderlein, 1934; Dactylodlscla Enderlein,
7934: C ne m i doc te n ia Enderlein. 1934.
D ilo p hus fe b rllrs (Linnaeus. 1 758)
Syn.: spinatus (Miiller. 1764): nurci (Schrank. 1781);
forcipota (Schrank. 1803): marginarus Meigen, 1804:
vulgaris Meigen, 1818.
Studerat material. Sverige. Sk: BiltebjAr, Dalby, Hal- lands Viider6, Hyby backar, Kullen, KAseberga. Lim- hamn, Lomma, Malm6. Snogeholm. Stenshuvud, Torna Hhllestad, Vitemcilla: 125 ex. - Sm: Bergkvara, TorsA- sen; 2 ex. - Ot: etUy mosse; 2 ex. - Up-: Eker6: 1 ex.
Insamf ingsdatu m 41 5 -29 I 6, l8l 8-25 19.
Dilophus febrilrs finns endast i scidra Sverige och har tv6 generationer per ir, med svdrmning dels frAn mitten av maj till mitten av juni och dels frAn augusti till september.
Dilophus femor4lus Meigen, 1804
Syn.: albipennis Meigen, 1830 maderae Wollaston,
1 858.
Studerat material. Sverige. Sk: Dalby, H66r, Klags- hamnsudde, Krankesjdn. Kullaberg. KAseberga, Lund, Ringsj6n. Stenshuvud. Torna Hiillestad. Vomb. Ystad.
Ahus:87 ex. - Ha: Ensl6v. Falkenbergl 7 ex. - Sm: Berg- kvara. Kalmar. S0der6kra. TorsAs. Viixj6: 44 ex. - Ol:
Alby mosse. Karlevi. Kastldsa. Ldt. MdrbylAngal 25 ex.
- Vg: Akerstr6m: I ex. - Nii: Oset: 2 ex. - Up: OsterAker:
1 ex. - Dr: Floda, Idre, Ludvika, Ore, Orsa, St. Tuna:25 ex. - Jii: Jormlien, Mattmars: 2 ex. - An: Hiirnosand; 2 ex. - As: Asele; 9 ex. - Ly: Oltokjaure, Sorsele, Stensele.
Tiirna, Tiirna6n; 15 ex. - Lu: Giillivare, Kvickjock, Snav- vai 3 ex. Insamlingsdatu m 2l I 5-21 19.
Dilophus femoralts flnns 6ver hela landet och har endast en generation, flygtiden iir utspridd over landet med bcirjan i SkAne frAn mitten av maj till mitten av juni, i Halland och Smiland i andra hal- van av juni och vidare upp genom landet med en koncentration i juli men med enstaka exemplar fram till mitten av september.
49
OS
'Dq!
luou 'll-st
'pDaq alDrual
?l-zl
'Mat^
rutua^
o ut snlifisouoS
salfio)ouo)'[ puo
[-8
'Jtz slloraunq
snqdo\o
'lt-
snrDrouat '3w
snqdolo '9
'fi) t-
stgqaf snqdoilO
I- 'S
'auDq 'o1q1truotg 'l
[ [-S
'tuuaDH swcalSau
snqdollg
'tI- 'tlz slloraunq snqdollq
I- 'E
snwtowatsnqdollg '3W
I- 'Z
'ouoq
pn^nH ^o
?l-ZI-
'tuuaoH sn1ca1ilau
snqdollg 'l
'tiz I-
s.rtDlawflrl snqdollq
'91-
'3741
swotowalsnqdoyg
'(''7) '6-
sllyqalsnqdollq
'[alottuaa lallttsouo8 'g-
Dttxo)ouoD 4)o
'II-8 -'lI-8's8!J
H
QOOI
'rtsprJ'tug ttt
fuaqtsg ouuy
Ent. Tidskr. ll3 (1992)
Dilophus hunteralis Zetterstedt. 1850
Studerat material. Sverige. Sk: Alnarp. Falsterbo.
Kivik. Miilarhusen. Sandhammaren, Vitemcilla. ystad:
31 ex. - Ha: Skummeslovs havsbad;2 ex. - Ol: B6da.
H6gby; 2 ex. lnsamlingsdatum 3/5-?/6. 618-2018.
ralis finns endast i sodra Sverige r dels i slutet av maj till borjan av ugusti och har siledes tv6 genera-
Dilophus neglectus Haenni, 1982
Studerat material. Sverige. Go: Norrlanda Hammars: 29 ex. - An: HArnosand: I ex. - Vb: Degerfors: I ex. Insam- lingsdatum augusti. I fl/S.
Dilophus neglecrlts har pAtriiffats p6 Gotland samt i Mellansverige och samtliga fynd iir fr6n augustt.
Allt studerat material flnns pA Entomologiska museet. Lund.
Insamlare
I. Ammitzb6ll. K. Ander, H. Andersson. J. Ard6. p.
Ardo. E. Arwidsson, S. Bengtsson. S. Berd6n. p.
Brinck. L. Cederholm. Y. Cederholm. E. Daht. R. Dahl.
R. Danielsson. P. H. Enckell. K. H. Forssluod. Gustavs-
son. U. Giirdenfors. B. Hyltdn-Cavallius. A. Jansson. N.
Svenska hdrmyggor A. Kemner, Larsson, C. FI. Lindroth, J. Nilsson. p. pers_
son,O. Ringdahl, H Ros6n, T. Tjeder, E. Wahlgren, H.
W. Wald6n.
Ett stort tack till Christer Hansson for att han har
hjiilpt mig att genomfdra detta arbete pA den korta tid jag har haft p6 mig. Jag vill ocksi tacka Hugo Andersson. Roy Danielsson och alla andra pA Systematiska avdelningen pA Zoologiska insti- tutionen vid Lunds universitet for all hjllp.
Litteratur
Duda. O. 1930. Bibionidae. ,/r Lindner. E. (ed.): Die fliegen der Palaearktischen Region. Band.ll(l:4) 75 sidor. 2 planscher. Stuttgart.
Freeman, P.& Lane, R. P. 1985. Bibionid and Scatopsid
Bies. Diptera: Bibionidae and Scatopsidae. - Handb.
Ident. Brit. Insecrs. g (7): 1-19,49-53.
Haenni, J.- P. espdces europ6enes du
groupe de (L.), avec description
d'une espdc a, Bibionidae). - Reuu.
suisse Zoo[.
Hardy. D. E. 1981. Bibionidae. /n: Manual of Nearcric Diptera. I (13):2ll-222. Agriculrure Canada. Mono- graph No. 27.
Krivosheina, N P. 1988. Familv Bibionidae. 1l Bei- Bienko. C Y. (ed.): Keys to the insects of the Euro-
pean Part of the USSR. V. part one:667-680.
Innebiirden av fjiirilars vetenskapliga namn
Emmet, A. M. 7997. The Scientific Names
of the British Lepidoptera - their History and Meaning. Harley Books (Colchestei,
UK). 228 sidor, 8 planscher. Format 15.5x23.5 cm. Inbunden, ISBN 0-946589- 28-3, pris 49:95 GBP; hiiftad, ISBN 0- 946589-35-6, pris 24:95 GBP.
Fjiirilar, sivdl dag- som nattfjiirilar, har alltid haft en plats i mdnniskans tillvaro. Spektrat strdcker sig frin de underbara varelser som flyger omkring vackra sommardagar och bringar oss
gliidje att beskida, till de nattflygande, "illavars- lande" djuren som ansetts for ondskans tecken, forebidande sjukdomar. Diirfcir iir det inte spe- ciellt underligt att dessa djur har fatt ett stort an-
tal trivialnamn pA olika sprAk. Di Carolus Lin- naeus (1758) organiserade djurlivet i sin Systema Naturae (10:e upplagan) erholl arterna sina namn
pi Iatin (eller hiirledda former frin grekiskan) som dA var tidens vetenskapliga sprik. Idag,234
ir senare, har engelskan intagit platsen som det ledande vetenskapliga spriket, och endast ett fa- tal dldre biologer har tillriickliga kunskaper i la-
tin och grekiska fcir att forstA inneborden av dessa gamla vetenskapliga namn. Aven om vissa artnamn dr tdmligen enkla att forsti fcir oss unga moderna biologer utan skolning i klassiska sprAk
iir inneborden i andra namn lingt ifrin sjdlvkla- ra. Som ett litet hjiilpmedel fcir oss obevandrade i de latinska och grekiska spriken har A. M. Em- met frirfattat en bok i iimnet.
I en kort allmiin inledning beskrivs grundliig- gande fakta sAsom nomenklatur, klassificering och historien bakom uppkomsten av de veten- skapliga namnen hos Lepidoptera. Bokens hu- vuddel dr i princip en systematisk katalog over Lepidoptera, ddr alla namn forklaras och disku- teras in i minsta detalj. Totalt behandlas 2 500 ar- 51
