- 1972. F'rdn entomologiska sallskapets i Lund l<ir- handlingar 1969. - Entomologen 1: 23.
Szelegiewicz. H. 1979. Macliki-Aleyrododea. Katalog Faunv Polski 32..Warszawa.
Tullgren, A. 1907. Uber einigc Arte n de r Familic Ale-
Den svenska mjdllusfaunan 9l
urodidae. - Ark. f. Zool.3(26); l-18.
Tunblad. B. [982. Vixtdoktorn ger besked. LT;s frirlag.
Zahradnik. J. 1963. Uberfamilie der Hcmiptcra Ho- moptera. Aleyrodina, Mottenleuse. Die Tierwelt Mitteleuropas (Brohmer). Band IV, Lief. 3, X d.
Recension
Pafm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider -med saerlig hen- blik pd den danske fauna (Lepidoptera; Pyralidae). Ko- benhavn. 287 sidor. ISBN 87-88738-04-3. Pris 400 DKR.
Vir kunskap om fjiirilar okar standigt och man gliids varje gSng en ny grupp har fitt en modern behandling i form av cn nyutgiven fauna. F<ir till- fiillet iir de danska amatdrentomologerna de fliti-
gaste fdrfattarna i den nordiska lepidopterolog- skaran och iterigen har Eivind Palm levererat ett verk, som f6r lAng tid kommer att vara en given re- ferens vad betriiffar pyralider.
Boken beskriver i sin allmiinna del pyralidernas byggnad, f<irstadier, bionomi, utbredningstyper, klassifikation, etc. Pe ett ingiende satt redovisas forindringama i pyralidfauan i Danmark under de senaste 70 eren.
Diirefter ftiljer en genomgeng av de 219 (med ett par undantag) nordiska artema samt ytterliga- re ett antal presumtiva arter. For varje art redovi- sas kennetecken, utbredning och bionomi och i synnerhet de danska fynden anges med stor nog- grannhet. Varje underfamilj inleds med en liittliist karakteristik, ev fdljd av en uppriikning av arter.
som iir p&triiffade nera det behandlade faunaom- rAdet. Efter texten till varje art foljer en samman- fattning pA engelska av den danska fdrekomsten.
FOrfattarens intresse for zoogeografi avspeglas i
genomarbetade utbredningskartor, som dels om-
fattar fcirekomsten i nordviisteuropa, dels spe- ciellt visar de danska fynden.
Alla arter illustreras pi ett i allmiinhet mycket naturtroget satt genom 8 fiirgplanscher ibokens slutdel och fdr vissa arter eller artgrupper finns i textdelen ocksa pedagogiska tuschteckningar, som ir imnade att tydligare framhiva artskillna- der. Genitalier avbildas for somliga grupper, bide med originalteckningar och genom "inlining"
frin tidigare publicerade verk i iimnet. Vidare finns i nAgra fall illustrationer av larver samt hu- vud och naturlig vilostiillning hos imago.
Vid sidan av att ge en summarisk sammanfatt- ning av vira nuvarande kunskaper om arterna kan
boken ocksi tjiina som ett redskap i bestiimnings- arbetet. Grunden fdr detta er naturligtvis ferg- planscherna. Diirvid hade det dock varit en fdrdel om arterna avbildats i samma skala ratt igenom
t ex 1,5 gingers forstoring. Det iir olyckligt att den svaraste gruppen, Scopariinae, diir detaljer crclr helhetsintryck verkligen iir viktiga, har framstiillts i skalan 0,9. Visserligen finns de aktuella arterna schematiskt avbildade inne i boken men dessa hade m<ijligen kunnat utelemnas om skalan pi
plansch 6 hade varit stdrrc. Eudonia aequalis har
pA denna fiirgplansch dessutom fitt ett vilseledan- de utseende medan det svartvita fotografiet pA s.
185 ger en ganska god bild av arten.
Fig. 3o.32 pi s. 39 torde vara forvexlade - fig.
30 liknar mest S. hostilis,hg.3l S. adelphella och
fig. 32 S. rhenella. Fig. 261, forestdllatde Udea elutalis, kan vara missvisande da yttre tvarlinjen, trots pistiendet om motsatsen, normalt har ett forlopp liknande det hos U. lutealis. PA plansch 3 hade en eller tvii ytterligare bilder av variationer hos Ancylosis cinnamomella varit 6nskviirda.
Genitalbildcrna iir i allmiinhct tillriickligt signi-
fikativa men vissa iir kanske viil schematiska (ex.vis fig. 56 och.57) och dd det gdller Dipleurina och Eudonia (tig.206-210) kan man rika i svArig- heter, eftersom detaljer, som anges vara artskil- jande, inte visas tillrickligt klart, medan karakte- rer, som iir viktiga, har i en del fall utelamnats el- ler avbildats fel (uncus, gnathos, valva, juxta och aedeagusproportioner).
Man kan ha olika uppfattningar om vilka kiin- netecken som ar de viktigaste fdr att skilja snarlika arter et. Salunda anger fdrfattaren som en artskil- jande egenskap atl Ostrinia quadripunctalis har en mycket leng bakkropp i jiimforelse med O. nubila- fis, vilket motsags av de avbildade exemplaren pi
fiirgplansch 7.
Nomenklaturen och klassifikationen foljer den katalog river danska fjiirilar, som ulkom 1985
(Ent. Medd. 52:2-3). Betriiffande Aglossa caprea- /is (Hiibner) (s. 112) ar publikationsl -et 1809.
Endast en felstavning av artnamn har pitriif-
92 Addendum
fats: arten pi fiirgplansch 2:7 skali heta mutatella.
DAremot har namnen pA nigra svenska fyndloka- ler f<irvanskats. Pi plansch 6:42 har skrivits Juk- kas Jirvi ist.f. Jukkasjirvi, vilket val inte torde skapa nagra problem. medan plansch 7:51 anger det icke existerande Cranhallavik i st.f. det riktiga Grankullavik. An mer brydsamt kan det bli fdr la- saren att spira Setberget, kanske typlokalen frir Eudonia aequulis (i fig.2l7). Getbergct iir dct riit- ta namnet.
Fcirfattarcn skriver att dcn detaljcradc informa- tionen om de danska frirekomsterna gor boken till ett underlag for naturvirdsarbetct. Hans attityd till dessa frAgor iir lovv2ird. Diirf<ir kan det kanske
betraktas som ett mindre misstag i arbetet att han
betriiffande Catoptria verella vidarebetordrar uppgiften, att arten kan insamlas genom att man bercivar frukttriid sin mossbekliidnad.
De ovan relaterade synpunkterna fdrtar inte det goda intrycket man fir av detta danska arbete.
Bokens bindning, papper och tryck ir av hog kva- litet och innehlllel ar av storsta varde frir nordiska cntomologcr. Dcn torde bli en sjiilvklarhct ftir alla svcnska samlarc, som intresserar sig fdr pyralidcr.
Det er att komplimcntcra fdrfattarcn till cn mag- nifik produkt.
Beng A. Bengtsson
Addendum
Mentzer, E. von & Moberg, A. 1987. Ent. Tidskr.
108(l-2): 33-a3.
ln Fig. 27 and in the text the name Jutonheimen should be Jotunheimen. Through an oversight by
the authors, the acknowledgements have been omitted. They should read: "We are very grateful to thc 1-5 museums and private collectors that have contributed with material for our studies.
Beyond the already cited help of Carl Fredrik Liihr with the first material for study after our sus- picion that the taxonomic situation not could be as simple as people had supposed and with his deta- iled knowledge of the region, merit special thanks
J. D. Lafontaine at the Biosystematic Research Institute of Agriculture, Ottawa, and Prof. Zoltan Varga at the "1. Kossuth" University, Debrecen, for valuable suggcsrions at their visits, J, D. La- fontaine furthermore for having given us speci- mens of nearctic species.
For the Asiatic material we owe the most valu- able help to Kauri Mikkola at the University of Helsinki, to Dr. Sukhareva at the museum of Le- ningrad of the Academy of Sciences of the USSR through the kind mediation of Kauri Mikkola and to Bert Gustavsson at the Museum of natural Hi- story at stockholm.
For the material from the Alps we are indebted to Dr. Gerhard Tarmann at the Tiroler Landes- kundliches Museum at Innsbruck and for the supplementary Norwegian material from the mu- seum of Trondheim to Jan Gulbrandsen, Tiller (Norway).
At last but not least our grateful thanks to Anna Lindh at the library of the Museum of natural Hi- story at Stockholm and to the staff at the library of
the Swedish Academy of Sciences for their indefa- tigable help to take out innumerable amounts of books for our studies. "
