Partiskhet i pressen: En kvantivativ studie av Nerikes Allehandas och Aftonbladets rapportering av Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna

(1)

Partiskhet i pressen

- En kvantivativ studie av Nerikes Allehandas och Aftonbladets rapportering av Miljöpartiet,

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och IT Kandidat 15 hp | Journalistik | Vårterminen 2012

Av: Anna Falk och Isabelle Mannersjö

(2)

Abstract

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att

Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme.

Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna.

Vi vill även veta vem som får representera partiet i artiklarna.

Vår undersökning pekar på att Sverigedemokraterna gynnas i form av stor medial bevakning. Det är det parti som oftast står i förgrunden, det vill säga att artikeln huvudsakligen handlar om partiet, men får sällan komma till tals.

Kristdemokraterna är det parti som oftast får komma till tals och de får ofta uttala sig i frågor som ligger utanför deras hjärtefrågor. Miljöpartiet får också komma till tals och uttrycka sig i olika sakfrågor.

Det förekommer betydligt fler politiska analyser om SD än om de andra partierna. Vilket innebär att många försöker utvärdera Sverigedemokraternas politik medan de andra partierna har

representanter som svarar för deras politiska åsikter.

Nyckelord: Aftonbladet, Demokrati, Journalistik, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Nerikes Allehanda, Partiskhet, Sverigedemokraterna

(3)

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 5

1.1 Inledning ... 5

1.2 Bakgrund ... 6

1.2.1 Sverigedemokraterna- Trygghet och tradition ... 6

1.2.2 Miljöpartiet- De gröna ... 7

1.2.3 Kristdemokraterna- Ett mänskligare Sverige ... 8

1.2.4 Valet 2010 ... 8

1.2.5 Aftonbladet ... 10

1.2.6 Nerikes Allehanda ... 11

2. Tidigare forskning/Teori ... 11

2.1 Kent Asp ... 11

2.2 Medier och demokrati ... 12

2.3 Den politiska mediebevakningen ... 14

2.4 Objektivitet i medierna ... 15

2.5 Partiskhet ... 17

3. Frågeställning ... 19

3.1 Syfte ... 19

3.2 Frågeställning ... 19

1.3 Förväntat resultat ... 20

4. Metod ... 20

4.1 Material ... 20

4.2 Definitioner av variabler ... 21

4.3 Motivering till metod ... 22

4.4 Avgränsningar och urval ... 23

4.5 Validitet och reliabilitet ... 23

5. Resultat ... 24

5.1 Bevakning ... 24

5.2 Positiv eller negativ rapportering ... 25

(4)

5.3 Artiklarnas ämnesområden ... 26

5.4 Sakfrågor ... 28

5.5 Får partiet komma till tals? ... 30

5.6 Utrymme. Parti/tidning ... 31

5.7 Partirepresentanter ... 32

5.8 Typ av artiklar ... 33

6. Analys ... 34

7. Slutsats och diskussion ... 37

8. Källförteckning ... 39

9. Bilagor ... 42

9.1 Kodinstruktioner ... 42

(5)

1. Introduktion

I detta kapitel presenteras de olika partierna, tidningarna samt hur valet 2010 gick till.

1.1 Inledning

Sverigedemokraterna har nu suttit i riksdagen en halv mandat period och debatten kring huruvida mediebevakningen varit partisk eller ej har länge varit aktuell.¹ En utgångspunkt i vår forskning är ett citat ur medieforskaren Jesper Strömbecks böcker Medier och demokratin

Medborgarna behöver information om vad de valda politikerna har för åsikter och vad de gör, liksom de behöver information om aktuella samhällsskeenden. Samtidigt behöver också politikerna information om aktuella samhällsskeenden och problem, vid sidan om att de behöver information om medborgarnas åsikter och värderingar. ²

Vid rapportering av politik handlar det, enligt Kent Asp, främst om att spegla politiska uppfattningar. Om rapporteringen av småpartierna skiljer sig från parti till parti och enbart bevakar EN av deras frågor blir det svårare för väljarna att fatta ett korrekt beslut.³Politisk kunskap och åsikter baserar man på sina kognitiva resurser det vill säga man bildar sig en uppfattning av de fakta man samlat in från egna och andras iakttagelser och information från massmedia och andra kanaler. Kvalitén och kvantiteten på det som skrivs har därmed stor påverkan på mottagaren.⁴

De små partierna i riksdagen kämpar främst och hårdast för sina hjärtefrågor men syns titt som tätt i uttalanden angående andra frågor. Vi vill därför undersöka hur mycket de olika partierna syns och uttalar sig i olika frågor för att se om bevakningen av partierna är densamma.

Det kan vara svårt för en tidning att vara objektiv. Med objektivitet menas att en tidning inte får ta ställning och välja sida, utan de ska alltid låta båda sidor få komma till tals, detta kommer vi gå in på noggrannare längre fram i uppsatsen. Det kan vara svårt då till exempel det ena partiet uttalar sig 100 gånger och det andra 10 gånger. Läsarna kan då tro att tidningen låter det ena

1 www.dagensmedia.se

2 Nord, Strömbäck s. 18

3 Kent Asp, 2010 s. 128

4 Kent Asp, 2010 s. 219

(6)

partiet komma till tals mer än det andra. Ofta får de som har störst resurser störst

uppmärksamhet, åtminstone innan valen.⁵ Innan valet 2010 gjordes det flera undersökningar kring mediebevakningen men det har varit desto tystare efteråt. Vi är intresserade av att se hur rapporteringen skiljer sig mellan Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna eftersom de alla har olika utgångspunkter.

1.2 Bakgrund

Valet 2010 kom Sverigedemokraterna in i riksdagen och fick en vågmästarroll. Valdeltagandet var 84,63 % och Alliansen blev det största blocket men fick ingen egen majoritet. Fredrik Reinfeld fortsatte som stadsminister. Alliansen bestod av de borgliga partierna: Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.⁶ De övriga partierna som kom in i riksdagen var Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.⁷

1.2.1 Sverigedemokraterna- Trygghet och tradition

Denna rubrik präglar Sverigedemokraterna hemsida.⁸ Sverigedemokraterna har funnits sedan 1988 men kom in i riksdagen först 2010. De fick då 5,7 % av rösterna vilket resulterade i 20 mandat och blev där med det fjärde största partiet i riksdagen.⁹ Partiledare är sedan 2005 Jimmie Åkesson. Sverigedemokraterna utger sig för att vara ett nationalistiskt parti eller

”Sverigevänligt” som de väljer att kalla det. Deras tre viktigaste frågor är: invandrarpolitiken, brottsligheten och äldrevården. De har idag ca 6000 medlemmar.¹⁰

Sverigedemokraterna blir ofta omnämnda i media som ett främlingsfientligt parti. Detta beror på att partiet har en sträng invandrarpolitik. De föreslår bland annat:

• Kraftigt begränsad asyl- och anhöriginvandring till en nivå mer lik den som finns i våra grannländer.

• Invandrare som kommit till Sverige måste anpassas till det svenska samhället.

5 Kent Asp, 2010 s.128

6 www.alliansen.se

7 www.riksdagen.se/ledamoter-partier/

8 www.sverigedemokraterna.se

9www.svd.se/nyheter/inrikes/s-svanger-kraftigt_7194335.svd

10 www.sverigedemokraterna.se

(7)

• Stopp för könssegregering, förbud av traditionella skolavslutningar och annan anpassning till andra kulturer.

• Ökat stöd till kvinnor som lever under religiöst och hedersrelaterat förtryck i Sverige.

Massmedia har länge försökt att ”tiga ut” partiet.¹¹ En undersökning visar att

Sverigedemokraterna fick 0,6 % av den politiska exponeringen när det kommer till huvudaktörer i nyhetsrapporteringen den sista månaden innan valet 2006. Valresultatet slutade då på 2,6 %.

Detta kan man jämföra med de 3 % som Feministiskt initiativ fick vars valresultat slutade på en betydligt lägre siffra. Socialdemokraterna fick 35,3 % av exponeringen och 35 % av rösterna.¹² Kent Asps undersökning av valbevakningen 2006 visar även att partiet oftast omnämns som omtalad huvudaktör (31 % av de undersökta artiklarna) istället för agerande huvudaktör (9 % av de undersökta artiklarna). Kent Asp använder sig av definitionen omtalad huvudaktör då det är ett kommenterande material så som ledare, krönikor och kommenterade nyhetsanalyser. En huvudaktör är den aktör som i artikeln i huvudsak tar sin utgångspunkt i eller vinklas på.¹³ Efter Socialdemokraterna och Moderaterna var Sverigedemokraterna det mest bevakade partiet men all bevakning var långt ifrån positiv. Kvällstidningarna var de som gav den mest negativa bilden av partiet medan de syntes mindre i TV och radio. Kent Asp skriver i en debattartikel, ett år efter valet 2010, i Göteborgsposten om hur Sverigedemokraterna gynnades av vissa saker i

mediebevakningen i valet 2010 men missgynnades av andra. Bland annat menar han att om man bara bevakar en av deras frågor, integration, behöver partiet inte jobba med de övriga frågorna eftersom de således enbart kommer till tals i sin huvudfråga. ¹⁴

1.2.2 Miljöpartiet- De gröna

Miljöpartiet grundades 1981 och är det enda parti som har två språkrör, Gustav Fridolin och Åsa Romson, istället för en partiledare. Partiet startades som protest mot kärnkraften och står sedan dess för ett ekologiskt hållbart samhälle. Deras kärnfrågor är: klimat, jobb, skola och migration.

I valet 2010 fick de 7,3 % av rösterna vilket gör dem till Sveriges tredje största parti med 25 mandat i riksdagen. MP har ökat förhållandevis mycket under de senaste valen. De har suttit i

11 www.lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1761152&fileOId=1788972

12 Kent Asp, 2006, se tabell 29

13 Kent Asp, 2006, s. 71

14 www.gp.se/nyheter/debatt/1.602031-media-lag-inte-bakom-sd-s-valframgang?m=print

(8)

riksdagen sedan 1988 men förlorade sina platser i valet 1991 men kom tillbaka 1994.¹⁵När det kommer till tidigare bevakning av partiet i nyhetsmedier har partiet fått 7 % (2002) respektive 8

% (2006) av den totala bevakningen.¹⁶ Kent Asp gjorde en undersökning i september 2011 som visade att miljöpartiet är det största partiet bland journalister. Han säger till tidningen

Journalisten att Miljöpartiet inte granskas lika tufft som andra partier. De befinner sig på sätt och vis i en fredad zon när det gäller bevakningen av politik.¹⁷ Idag har partiet omkring 15 500 medlemmar. Inför valet 2010 tillhörde MP de rödgröna.

1.2.3 Kristdemokraterna- Ett mänskligare Sverige

KD bildades 1964 och hette då Kristen Demokratisk Samling (KDS) men bytte namn 1996 till Kristdemokraterna. Partiet har suttit i riksdagen sedan 1991 och fick flest röster 1998 (11,8 %) men har sedan dess sjunkit i popularitet. Valet 2010 fick de 5,6 % av rösterna vilket gör dem till ett av de minsta partierna i riksdagen.¹⁸Kristdemokraterna har emellertid alltid synts

förhållandevis lite. Valen 1979 och 1982 fick de enbart 1 % av mediernas uppmärksamhet. De följande två valen fick de ca 2 % därefter har uppmärksamheten kring partiet stigit. År 2002 fick de ca 9 % och valet efter (2006) fick de ca 8 %.¹⁹

Deras viktigaste frågor är familj, vård och skola men deras familjepolitiska profil är betydligt mer markerad i media än vad partiets egna prioriteringar vittnar om.²⁰ Deras partiledare är Göran Hägglund som lett partiet sedan 2004. De har idag ca 22 400 medlemmar vilket gör dem till Sveriges femte största parti medlemsmässigt men Sveriges sjunde största mandatmässigt.²¹

1.2.4 Valet 2010

Redan inom det första dygnet efter valet anordnades det demonstrationer på flera olika platser i Sverige. I Stockholm samlades omkring 10 000 demonstranter i en stor manifestation mot att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. SD:s partiledare Jimmie Åkesson har blivit utsatt

15 www.miljopartiet.se

16 Kent Asp, 2006

17 www.journalisten.se/nyheter/svenska-journalister-foredrar-miljopartiet

18 www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html

19 Kent Asp, 2006

20 Kent Asp, 2006

21 www.kristdemokraterna.se/VartParti/Historia.aspx

(9)

för flertalet hot och flera partimedlemmar har blivit utsatta för olika kränkningar och attentat.

Det var inte bara medborgarna som tvivlade på SD utan även politikerna. Samtliga partier gick ut och sa att de vägrade samarbeta med Sverigedemokraterna. Reinfeldt sa redan i sitt tal under valkvällen att de inte på något sätt kommer samarbeta eller göra sig beroende av SD, istället skulle de söka sig till Miljöpartiet. Kristdemokraterna förklarade helt enkelt att de är två partier med helt olika människosyn och ett samarbete var därför helt otänkbart. ²² Miljöpartiet hade från början ingen önskan att samarbeta med alliansen men då de inte ville låta SD få för mycket inflytande i flyktingpolitiken övervägde de ett samarbete med Moderaterna.²³

Aftonbladet var den enda tidning som konsekvent vägrade ta in annonser från

Sverigedemokraterna medan andra medier menade att de skulle granska innehållet i varje annons och sedan göra en bedömning.²⁴ Expressens chefredaktör Thomas Mattson sa i en intervju till Dagens Nyheter angående publicering inför valet att: ”Om det faller inom ramen för

Tryckfrihetsförordningen och inte är anstötande eller kränkande, då bör den principiella inställningen vara att publicera”. ²⁵

Svenska Dagbladets chefredaktör höll med då han sa “Ett principiellt stopp skulle innebära en risk för att man tummar på de demokratiska värden som tryckfriheten handlar om".²⁶

Tryckfrihetslagen innebär att:

Varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.²⁷

22www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12438013.ab

23 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/politik/valet2010/alliansen-mp-om-sd-tar-sig-in_5282959.svd

24http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/medier/article12001693.ab

25 ²⁵ www.dn.se/kultur-noje/nyheter/aftonbladet-ensam-om-konsekvent-sd-bojkott

26 www.dn.se/kultur-noje/nyheter/aftonbladet-ensam-om-konsekvent-sd-bojkott

27 lagen.nu/1949:105#K1P1

(10)

Då medierna utgör en tredje statsmakt är det extremt viktigt att de utför ett demokratiskt arbete.

Medier har enligt forskaren Jesper Strömbäck ett socialt kontrakt med medborgaren. Medierna bör ge medborgarna den information de behöver för att kunna fatta sina beslut. ²⁸

Olika medier och journalister har länge försökt att analysera Sverigedemokraternas innehåll och dra paralleller med rasism vilket har varit svårt om inte näst intill omöjligt eftersom

Sverigedemokraterna har en mycket väl utarbetad retorik.²⁹

TV 4 beslutade att inte sända Sverigedemokraternas valfilm vilket som resulterade i en JK- anmälan. TV 4 fälldes aldrig för något brott mot yttrandefrihetsgrundlagen eftersom det ansågs att det är den ansvariga utgivaren som bestämmer innehållet på kanalen. ³⁰

Ett år efter valet började saker och ting lugna ner sig. Man började vänja sig att ha ett främlingsfientligt parti i riksdagen och mediedebatten lugnade sig. Sverigedemokraternas

partisekreterare säger till Svenska Dagbladet (14 juni 2011) att blocken ”öppnat upp för samtal”.

Regeringen anklagar samtidigt det rödgröna blocket för att dela upp sina frågor så att Sverigedemokraterna kan rösta för deras förslag så att de på så sätt kan få majoritet i omröstningar. ³¹

1.2.5 Aftonbladet

Aftonbladet grundades av Lars Johan Hierta den 6 december år 1830. På den tiden så skiljde sig tidningen från många av de andra, dels på grund av att den publicerades på kvällen, dels för att den var väldigt kritisk till den dåvarande kungamakten. Aftonbladet utvecklades till en tidning som ogillades av överhögheten, men som var väl omtyckt bland borgarna. ³²

Tidningen ägs idag av mediekoncernen Schibsteds och har den politiska beteckningen; ”obunden socialdemokratisk”. Chefredaktör för tidningen är Jan Hellin och Lena Mellin är ansvarig

utgivare. Aftonbladet har en räckvidd på cirka 954 000 tidningar dagligen. Redaktionen satsar även mycket på webbtidningen Aftonbladet.se som startades 1994 med ungefär 1786000 läsare

28 www.jesperstromback.com/Rapport1Granskning.pdf

29 www.sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:429918

30 www.dagensjuridik.se/2010/09/tv-4s-beslut-att-inte-sanda-sds-valfilm-jk-anmalt

31 www.svd.se/nyheter/inrikes/alliansen-har-kontaktat-sd_6241274.svd

32 wwwc.aftonbladet.se/amc/stefan/hist.html

(11)

om dagen, enligt tidningens egna siffror.³³ Precis som flera andra kvällstidningar har Aftonbladet ibland fått kritik för att de ger mycket plats år sensationsnyheter. Detta beror dock på att deras största inkomst kommer från lösnummerförsäljning. ³⁴

1.2.6 Nerikes Allehanda

Nerikes Allehanda grundades 1843 av Otto Joel Gumaelius och Svante Falk. På den tiden trycktes tidningen endast en gång i veckan och bestod av fyra sidor. Först 1888 blev Nerikes Allehanda ett aktiebolag med utgivning flera gånger i veckan. Tidningen ägs idag av bolaget Promedia. Nerikes Allehanda hävdar att de har cirka 190 000 läsare om dagen, men den tryckta upplagan består endast av 54 700 (2011).³⁵ Ulf Johansson är chefredaktör på tidningen och den politiska ställningen har alltid varit ”obunden liberal”.³⁶

2. Tidigare forskning/Teori

I följande kapitel presenteras forskare och tidigare teorier för att tydligare kunna förklara slutsatserna vi kommer fram till I slutet av uppsatsen.

2.1 Kent Asp

Kent Asp är docent i statsvetenskap och sedan 1991 professor i journalistik vid Göteborgs

universitet. De senaste 30 åren har han undersökt svenska massmedier. Hans forskning utgår från politisk kommunikation, mediekvalité och medielogik. Som projektansvarig i

Medievalundersökningarna sedan 1979 studerar han valbevakningen i press, radio och TV.

Syftet med dessa undersökningar är att undersöka medias betydelse för valutgången och vad som påverkar bilden av medierna. ³⁷

År 1986 kom han ut med sin avhandling Mäktiga massmedier. Där undersökte han politisk opinionsbildning och han skriver mycket om mediernas partiskhet, vilket som är en av våra utgångspunkter för denna studie. Under senare år har han bland annat undersökt medias

33 www.aftonbladet.se/siffror/

34 www.aftonbladet.se/kultur/article11023563.ab

35 Ts.se/mediefakta/dagspress.aspx?Aregion=45

36 Daniel Lagerqvist, biträdande nyhetschef Nerikes Allehanda.

37 http://www.jmg.gu.se/kontakt/medarbetare/asp_kent/

(12)

rapportering kring Sverigedemokraterna, negativ rapportering kring Mona Salin, journalisternas makt över dagordningen, TV 4´s kommersialisering och mycket, mycket mer. ³⁸

Efter att studerat tio olika valrörelser har han kommit fram till att den bild som media ger av partierna spelar stor roll för valresultatet, det kan vara både positivt och negativt.³⁹

Den senaste undersökningen som han gjorde inför valet 2010 visade på att Miljöpartiet fick komma till tals mest då det gäller skatter, miljö samt skolfrågor, frågor som partiet innan valet prioriterade högt. Kristdemokraterna bevakades i stor utsträckning då det gäller vård och

omsorgsfrågor, mer än en fjärdedel av alla artiklar handlade om dessa. De fick även uttrycka sig i frågor rörande familjepolitik och skatter. Detta var frågor som var högt prioriterade, men inte i lika stor utsträckning som de fick i media. Sverigedemokraterna fick en väldigt bra

överenstämmelse mellan sina egna hjärtefrågor och den mediala rapporteringen, framförallt i dagspressen. De fick till största del komma tilltals i frågor som rörde invandringen och i rättsfrågor.⁴⁰

Sverigedemokraterna blev det tredje mest uppmärksammade partiet i medierna, men det var i form av en negativ uppmärksamhet. En stor del av bevakningen handlade inte om sakfrågor, men när den gjorde det så var det i form av partiets hjärtefrågor. Kent Asp menar att rapporteringen innan valet var både gynnsam och ogynnsam. Däremot var rapporteringen inte oskälig eller orättvis, då partiet fick goda möjligheter att komma fram med sina sakfrågor.⁴¹

2.2 Medier och demokrati

Medierna har en mycket central plats i våra vardagliga liv, inte bara på grund av mediepublikens konsumtion utan också på grund av sina demokratiska uppgifter. Samtidigt som de har en stor makt så har de också ett väldigt stort ansvar. Enligt pressutredningen från 1994 (SOU 1995:37) har medierna tre grundläggande uppgifter som skall främja den fria demokratin. De skall förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i

38 https://gup.ub.gu.se/gup/lists/publications/people/html/index.xsql?ids=81636&lyear=1900&hyear=2020

39 Kent Asp 2006, s 82

40 Kent Asp 2010 s. 68

41 Kent Asp 2010 s. 99

(13)

samhällsfrågor, de skall granska de inflytelserika i samhället, samt låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals. ⁴²

I en demokrati så är det en förutsättning att medierna är fria och oberoende från statsmakten.

Medierna måste dessutom som oberoende agera i enlighet med grundlagar, lagar, förordningar i sin tur skall garantera den fria opinionsbildningen, tryckfrihetsförordningen och

yttrandefriheten.⁴³

För att en demokrati skall fungera krävs det ett forum för debatt. Medierna fungerar som

informationsförmedlare. Medborgarna behöver få veta vad politiker tycker och tänker samtidigt som politiker behöver information om hur olika samhällsskeenden ser ut eller vad medborgarna anser om saker och ting. ⁴⁴

För att förklara förhållandet mellan medborgare, politiker och medier kan man använda sig av den semantiska modellen. ⁴⁵

Mottagare

Sändare Förmedlare Figur 2.2

42 Nord, Strömbäck s. 19, 26

44 Nord, Strömbäck s. 16,18

45 www.viesverk.uta.fi/grundkurs/fore2/forelasning2.2.html

(14)

Vill man studera demokratin eller politikens sätt att fungera så måste man också ta hänsyn till medierna och journalistiken. Medieforskaren James W. Carey skriver:

” Without journalism there is no democracy, but without democracy there is no journalism either”⁴⁶

En av anledningarna till att vi skriver den här uppsatsen är att vi är intresserade av hur den mediala bevakningen lever upp till de demokratiska visionerna. I ett demokratiskt samhälle skall alla partier bevakas på samma villkor och på ett så opartiskt sätt som möjligt. Men interna faktorer på redaktionen kan påverka det journalistiskaarbetet. Det finns ofta delade meningar om hur man skall hantera olika situationer inom politiken.⁴⁷

2.3 Den politiska mediebevakningen

En anledning till varför medierna spelar en extra viktig roll tiden innan ett val eller efter ett val är det faktum att modern politik är medierad politik. Med det menas att en stor del av politiken sker i och via medierna. Den största kunskapen som medborgarna får om till exempel de olika

partierna kommer mestadels från medierna. Annan kunskap som egna erfarenheter är i jämförelse med medierna, inte alls lika betydelsefull. ⁴⁸

Den viktigaste frågan och uppgiften som medierna har inom valjournalistiken är enligt forskaren Jesper Strömbäck: ”Vad utmärker information som möjliggör för människor att inför ett val fritt och självständigt ta ställning i samhällsfrågor?”⁴⁹

Några grundläggande krav för valjournalistiken är att den skall vara sann, relevant och allsidig.

Den skall också ta hänsyn till vilket utrymme som vissa nyheter får i förhållande till dess relevans. Tillexempel så bör inte små detaljer, ges mer utrymme än helheten. Det här kravet är särskilt viktigt eftersom forskningar har visat att de frågor som media tar upp vid ett val, är sedan de frågor som allmänheten uppfattar som viktiga. Det sista kravet handlar om genomskinlighet

47 Nord Strömbäck s. 34

(15)

och transparens. Journalistiken skall vara öppen med vilka källor den har använt, hur tillförlitlig informationen är och hålla isär fakta och tolkningar.⁵⁰

2.4 Objektivitet i medierna

Det finns en mängd olika definitioner och förklaringar till ordet objektivitet. Inom journalistiken har objektivitetsdebatten stundtals varit ganska komplicerad eftersom att all journalistik

produceras i ett samhälle med en viss social och ekonomisk struktur. Journalistik produceras även för att främja vissa syften och den har bestämda effekter som sedan kommer att påverka samhället.⁵¹ Dessutom är tidningens eller mediets publik oftast väldigt heterogen och har olika kunskaper, kulturer, förväntningar, behov och värderingar. Eftersom det mediala utrymmet alltid är begränsat så kommer automatiskt vissa saker att tas för givet, vilket innebär att vissa

framställningar kan vara missvisande för en viss grupp, medan den inte behöver vara det för en annan. ⁵² Dessa ovan nämnda fakta är ganska självklara, men det kan vara värt att lägga på minnet när man skall börja studera objektivitet och den debatt som förs. Under vissa tidperioder har debattörerna uppfattat objektivitetskraven som falska eller orealistiska. Forskningen har länge fokuserat på möjligheten till objektivitet men idag har det blivit alltmer vanligt att undersöka värdet av objektivitet.⁵³

En av de mest kända förespråkarna för det objektivistiska idealet är reportern och forskaren Walter Lippman som verkade i USA under mitten av 1900talet. Han skriver:

Journalists should develop a sense of evidence and forthrightly acknowledge the limits of available information, dissect slogans and abstraction, and refuse to withhold the news or put moral uplift or any cause ahead of veracity…⁵⁴

Lippman förespråkade en professionalisering av journalistyrket som tydligt kopplades samman objektivitetsidealet. Han menade att journalisterna måste bli ännu mer medvetna om hur pass osäkra mänskliga observationer är. Den koppling som Lippman gjorde mellan objektivitet, professionalism och sökandet efter sanningen skulle komma accepteras av såväl journalisterna

51 Objektivitet i massmedier, Göran Hermerén s.175

52 Objektivitet i massmedier s. 175

53 Objektivitet i massmedier s. 196

54 Schudson, Andersson, The Handbook of journalism studies s. 92

(16)

själva som medieforskare och analytiker. De journalistlärda började även se på kopplingen som en kedja av relaterade problem, som lämpade sig väl för både historisk och sociologisk

forskning. Om man kunde förstå objektivitetens uppkomst, kanske man även skulle kunna hitta ett sätt att förstå professionalismens uppkomst. ⁵⁵ Raden av forskare som menar att objektiviteten uppstod i samband att journalistyrket professionaliserades allt mer, är många. För dessa så är forfarande objektivitet ett slags sine qua non för journalistiken och de ser den som en slags övergripande yrkespraxis eller norm. Nyare forskning inom området ifrågasätter istället den här kopplingen och menar att objektivitet inte alls är den enda och inte alltid heller den mest

övergripande yrkesnormen. Ibland finns det annat som till och med är viktigare. Att vara en professionell journalist, innebär således inte att man alltid är objektiv eller är fri från politiska anknytningar.⁵⁶

En annan medieforskare som skrivit mycket om objektivitet är Jörgen Westerståhl. Nedan hittar vi hans objektivitetsmodell.⁵⁷

Figur 2.4

Enligt medieforskaren Jörgen Westerståhl skall en objektiv artikel vara saklig, och det i sin tur innebär krav på två andra villkor, nämligen att nyheten måste vara sann och överensstämma med verkligheten, samt att den har relevans och får det utrymme som anses vara skäligt. Opartiskhet innebär tillexempel att det skall finnas en balans mellan olika parters synsätt. Med balans menar Westersthål att inga väsentliga fakta får lämnas åt sidan och en neutral presentation innebär

55 The Handbook of journalism studies s. 92

56 The Handbook of journalism studies s. 93

57 Objektiv nyhetsförmedling s. 195

(17)

exempelvis att man inte får ta parti för en viss part i en konflikt. Meddelandet skall inte utformas på ett sådant sätt att meddelaren identifierar sig med eller tar avstånd från den berörda parten.⁵⁸

I vår undersökning har vi försökt undersöka tidningarnas partiskhet i form av att undersöka om det rapporteras om partierna på ett positivt, negativt eller neutralt sätt. ⁵⁹

Det har ofta ifrågasatts huruvida det är möjligt att göra en korrekt och enkelt uppdelning av positiva, negativa och neutrala perspektiv i exempelvis en artikel. Jörgen Westerståhl skriver att:

Perspektiven återfinnes dels i återgivna uttalanden, dels i kommentarer, dels i beskrivningar av själva händelseförloppet. Beträffande de två första kategorierna är svårigheterna måttliga. Större tvekan kan råda, när det gäller att karakterisera en viss händelse som förmånlig eller oförmånlig för en part. Även här tycks dock enhetligheten i bedömningen vara väsentligt större än kritikerna förmodar.⁶⁰

När man vill undersöka objektiviteten i en stor mängd artiklar så blir det naturligt att fokusera granskningen på vissa generella egenskaper hos materialet. De generella egenskaperna fastställs i första hand genom att man klassificerar innehållet i vissa kategorier som tillexempel: på vilket sätt ämnet presenteras, behandlat sakområde, behandlad aktör, samt perspektiv på aktör.⁶¹ Dessa är några av de egenskaper och kategorier som vi valt att undersöka i vår studie, dock har vi utformat dem efter ett eget kodschema och hämtat en hel del inspiration från medieforskaren Kent Asp.

2.5 Partiskhet

Liksom nio gånger tidigare har medieforskaren Kent Asp undersökt partiskheten hos ett antal olika medier inför valet 2010. Med partiskhet menar Kent Asp att ett parti gynnas eller

missgynnas på olika sätt, i ett eller flera medier. När man undersöker partiskhet måste man hålla isär två saker. Nämligen frågan om medierna faktiskt har gynnat eller missgynnat ett parti, och den normativa frågan om medierna oskäligt har gynnat eller missgynnat ett parti. Det resultat

58 Objektiv nyhetsförmedling, s. 195

59 Se avsnittet Definitioner av variabler för mer information

(18)

man kommer fram till på den deskriptiva nivån, stämmer således inte alltid överrens med det normativa.⁶²

Det Kent Asp har undersökt är hur medierna har skrivit om två politiska objekt, aktörer och sakfrågor. När det gäller hanteringen utav dessa så finns det olika kriterier som avgör ifall medierna har gynnat eller missgynnat något av objekten.

Enligt Asps teori kan ett parti gynnas eller missgynnas i medierna genom

(1) den uppmärksamhet man får, (2) det sätt på vilket man framställs och (3) genom det sätt på vilket man relateras till andra aktörer. ⁶³

En aktör eller ett parti kan också gynnas eller missgynnas genom den bild som medierna ger av sakfrågeobjektet. Som aktör kan man gynnas eller missgynnas i medierna genom (1) den uppmärksamhet olika frågor, företeelser eller sakförhållanden får, (2) sätt på vilket olika frågor, företeelser eller sakförhållanden framställs och (3) genom det sätt på vilket olika sakfrågor, företeelser eller sakförhållanden relateras till varandra.⁶⁴

Ett parti kan slutligen gynnas eller missgynnas genom det sätt som partiet själv relateras till olika sakfrågeobjekt, företeelser och sammanhang. Ett parti kan gynnas genom att framträda i sakfrågor som man vill glänsa med, medan de kan också missgynnas genom att kopplas ihop med sakfrågor som partiet helst vill undvika.⁶⁵

När rör det sig då om ett missgynnande eller ett gynnande? Kent Asp skriver:

I normalfallet är det gynnsamt för ett politiskt parti eller en politisk åsiktsriktning att få uppmärksamhet, att det i normalfallet är mer gynnsamt att få beröm än kritik, att det i normalfallet är mer gynnsamt att framställas i harmoni än i konflikt, att det i normalfallet är gynnsamt om mediernas bild av omvärlden och olika sakförhållanden stämmer överens med den bild aktören själv vill ge etcetera. ⁶⁶

En lyckad valframgång för ett parti har till stor del att göra med hur pass ofta man fått framträda med sina egna sakfrågor.

62 Kent Asp, 2010 s. 29,40

63 Kent Asp, 2010 s. 40

64 Kent Asp 2010 s. 40

65 Kent Asp 2010 s. 41

66 Kent Asp 2010 s. 41

(19)

Sakfrågorna har i Kent Asps undersökning från 2010, fastställts utifrån partiets egna valmanifest, och vi kommer framförallt att titta på de frågor som lyfts fram mest i partiprogrammen. Det är alltså överensstämmelsen mellan partiets sakfrågeprofil och de frågor som det rapporteras om i media, som ligger till grund för om partiet har missgynnats eller gynnats.⁶⁷

I vår studie kommer vi därför att lägga särskilt fokus på att undersöka i vilka sakfrågor som de tre partierna får komma till tals, och om det är i positiv, negativ eller neutral anda.

3. Frågeställning

I syftet presenteras idén bakom undersökningen och i frågeställningen får man reda på vad vi kommer undersöka.

3.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några av Sveriges småpartier bevakas av media.

Då massmedia har en central roll i den politiska spridningen tycker vi att det är viktigt att undersöka om medierna sprider informationen på ett partiskt eller opartiskt sätt.

3.2 Frågeställning Vår huvudfråga är:

• Rapporterar Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet opartiskt om Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna?

Våra delfrågor är:

• Vilket utrymme får de olika partierna?

• Vilka frågor tas upp?

• Vem/vilka framträder i tidningarna?

67 Kent Asp 2010 s. 65

(20)

1.3 Förväntat resultat

Vi tror att det finns en skillnad i den mediala bevakningen av dessa tre partier. Vi tror att Sverigedemokraterna oftast blir omskrivna i media då det handlar om deras största sakfråga;

nämligen invandringen. Kristdemokraterna och Miljöpartiet däremot får oftare uttala sig om ämnen som ligger utanför deras egentliga sakfrågor så som Eu-frågor och rättsfrågor.

4. Metod

Här presenteras den valda metoden och vårt tillvägagångssätt.

4.1 Material

Vi har valt att undersöka två tidningar, en dagstidning och en kvällstidning. Anledningen till att vi valde just press är för att läsarnas kontakt med politiken genom den dagliga tidningsläsningen är mer betydelsefull för väljarnas kunskaper. TV är mindre viktig.⁶⁸ Valet av tidningar beror dels på att vi ville ha en storstadstidning och en landsortstidning, och dels en kvällstidning och en dagstidning för att se hur den mediala bevakningen skiljer sig åt. Nerikes Allehanda distrubueras i mindre kommuner och når därför en annan publik än Aftonbladet. Tidningarnas innehåll är således olika då den ena har många representanter på kommunal nivå medan den andra har representanter på en regional och nationell nivå. Tidningarna har dess utom olika politisk färg vilket som gör undersökningen intressant. Aftonbladet är marknadsledande i Sverige och får därmed anses vara en viktig källa till politisk information och rapportering⁶⁹. Detta gör tidningen till den mest intressanta att undersöka i vår uppsats. Den utger sig dess utom för att vara

socialdemokratisk vilket som utgör en bra grund i vår forskning. Perioden vi valt att undersöka sträcker sig från den 1:a mars till den 30:e april 2011. Perioden är strategiskt utvald då vi försökt hitta en så "neutral" tidsperiod som möjligt. Perioden anses vara neutral då den inte infaller före eller efter valet. Under denna period fick vi fram totalt 341 artiklar varav 96 fanns i Aftonbladet, resterande 245 i Nerikes allehanda. Flest artiklar handlade om MP (121st) därefter kom KD (116) och tillsist SD (104).

68 ASP Mäktiga massmedier. 219

69Tidningsutgivarna.se 2010-03-15

(21)

4.2 Definitioner av variabler

Vi har utgått från ett kodschema där vi har använt oss av olika variabler för att kunna sortera vårt material.

Vi har börjat med att sortera materialet efter vilken typ av artikel det är. Vi har valt sex olika kategorier: Ledare, Nyhetsartikel, Reportage, Notis, Opinion och Insändare.

En Ledare hittar vi oftast på tidningens första sida och skrivs oftast av chefredaktören. Det är ofta tydligt utmärkt som ledare då den sätter prägel på tidningen. Ledaren är ofta väldigt subjektiv och skribentens åsikter speglar tidningens ton.

Nyhetsartikel är den klassiskt informativa texten. I vårt fall måste den dock överstiga 500 tecken.

Reportage är en text som inte nödvändigtvis måste vara informativ utan lägger mer fokus på gestaltning. Ett exempel på ett reportage kan vara en artikel som handlar om vad Jimmi Åkersson gör på sommaren. Notis är en kortare nyhetstext på max 500 tecken. Vi har inte tagit med puffar.

Opinion är alla längre texter i tidningen som är skrivna på ett subjektivt sätt. Då det ofta förekommer artiklar som politikerna själva skrivit hamnar de under opinion. Insändare är de artiklar som skickats in till tidningen av privatpersoner.

Precis som Kent Asp har gjort i sina tidigare undersökningar har vi valt att undersöka artiklarnas anda. Vi har dock inte valt att använa oss av Asps defenitioner av vad som anses positivt och negativt.

Vi har valt tre olika kateogorier Positiv, Negativ och Neutral. Positiv hamnar artiklar då de berömmer pariet eller om det skrivs på ett fördelaktigt sätt. Har partiet gjort något bra, med det skrivs sakligt om händelsen hamnar den inte under Positiv utan Neutral. Negativ hamnar artikeln under då partiet får kritik för något eller om det skrivs på ett nedåtlåtande sätt. Har partiet gjort något dåligt, så som kommit med ett kränkande uttal, hamnar inte denna artikel under Negativ utan Neutral, eftersom rapporteringen är Neutral. Neutral hamnar artikeln under då det inte förekommer laddade ord i texten. En Neutral text är saklig och informativ oavsett om nyheten är bra eller dålig, det vi mäter är sättet att rapportera inte rapporteringen. För exempel på negativa/

positiva texter, se resultatdelen.

(22)

Vi har undersökt om personen som artikeln handlar om får komma till tals eller ej. Ibland förekommer det artiklar som baseras på politikenas gamla uttalanden- då räknas inte detta som att personen i fråga får komma till tals eftersom den inte fått svara på den nya kritik som ges.

Partiet hamnar antingen i Förgrunden, Bakgrunden eller Varken eller. Förgrunden innebär att artikeln handlar mestadels om partiet eller någon partimedlem mendan Bakgrunden innebär att partiet enbart nämns i artikeln. Varken eller innebär att artikeln till exempel handlar om flera partier som får lika mycket utrymme eller om det inte går att fastställa om de är i för- eller bakgrund.

Vi har valt att ta reda på vem som representerar partiet. Partiledarens ord anser vi väga tyngre än en kommunalt förtroendevalds ord. Det är även intressant att se hur ofta partiet representeras av någon eller ej.

Vi har valt fyra olika kateogorier att placera artiklarna i. Politiska frågor, Politisk analys, Skandaler och Mjuka nyheter. Politiska frågor rör oftast sakfrågor. Politisk analys kan vara en beskrivning av partiet, interna frågor eller sammarbete mellan olika partier. Skandaler är ofta artikar som beskriver oväntade händelseförlopp så som fest i riksdagshuset eller klumpiga uttalanden. Mjuka nyheter har ofta inget större nyhetsvärde. Många reportage hamnar under denna kateogori.

Politiska sakfrågor beskriver vilken politisk fråga artikeln handlar om. Det finns 19 olika kateogorier som berör de olika politiska fälten.

4.3 Motivering till metod

Vi har valt att använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ undersökning går till som så att man samlar in ett större antal material som man sedan systmatiskt går igenom och sorterar. Anledningen till att vi använt oss av just denna metod är för att få en större bild av helheten och därmed kunna dra generella slutsatser utifrån det vi ser. Vi vill dessutom mäta frekvenser och utrymme därför passar sig en kvantitativ innehållsundersökning bra. ⁷⁰ Genom att välja en period på två månader och gå igenom allt material från denna tid kan vi få en generell

70Metodpraktikan s. 197

(23)

uppfattning.⁷¹ Vi har gått igenom de utvalda artiklarna manuellt för att undersöka olika mönster.

Att jämföra olika variabler är ett bra sätt för att beskriva ett fenomen.⁷² En kvalitativ del skulle kunna komplettera denna studie men vi finner att de exempel vi tagit upp ur materialet talar mycket för innehållet i artiklarna.

4.4 Avgränsningar och urval

Vi har valt att studera Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Dessa partier valde vi eftersom de är relativt lika till storlek och de är engagerade i sina hjärtefrågor. Partierna tillhör olika block och vi hoppas därför kunna göra en jämförelse mellan dem.

När man använder sig av denna typ av undersökning är det viktigt att upprätta en urvalsram. ⁷³ I detta fall handlar det om vilken typ av artiklar som vi valt att ta med. I vår undersökning fick alla artiklar komma med utom väldigt korta opinionsundersökningar eller artiklar där partiet

omnämns i ett icke relevant sammanhang. Därmed blev bortfallet av artiklar så lågt som möjligt vilket höjer validiteten.⁷⁴ Bortfallet hos SD blev 43 artiklar, KD 41 stycken och MP 45 artiklar.

4.5 Validitet och reliabilitet

Vi har haft tydliga riktlinjer när det kommer till variabler och undervariabler, se bifogat kod schema. Då det förekommit tveksamheter angående dubbelkodning har vi diskuterat fallet och kommit fram till en lösning. Ett exempel då dubbelkodning kan förekomma är då en artikel handlar om lärarnas löner. Hamnar den då under ekonomi eller skola/ forskning? I detta fall hamnar artikeln under ekonomi eftersom det är en ekonomisk fråga och inte en utbildningsfråga.

När det kommer till vad vi uppfattar positivt respektive negativt har vi gjort en subjektiv bedömning men varit noga med att inte döma texterna för fort utan hellre då lägga dem under rubriken neutral.

För att ytterligare höja reliabiliteten i vår undersökning gick vi igenom ett parti tillsammans och sedan ett var. Efter det har vi kontrollerat dem ytterligare en gång tillsammans då vi bytt ut en av

71Metodpraktikan kap 10

72Metodpraktikan, kap 8

(24)

variablerna eftersom vi då insåg att risken för dubbelkodning blev mindre.⁷⁵ Att arbeta

kumulativt höjer validiteten ytterligare. I detta fall innebär det att vi har utgått från Asps gamla definitioner och sedan adderat egna definitioner när det behövts. ⁷⁶

För att kunna göra en så rättvis undersökning som möjligt har vi försökt att bortse från vår egen politiska ställning. Vi ställer samma frågor till texterna oavsett vilket parti det skrivs om. Då vi först gick igenom varsitt parti och sedan alla tillsammans finner vi att risken för att vår egna politiska ställning påverkat resultatet har minskat.

5. Resultat

I följande kapitel kommer vi att gå igenom de olika variabler och moment som vi har undersökt i de båda tidningarna. Resultaten visas i form av diagram och tabeller för att belysa det viktigaste.

5.1 Bevakning

Om vi börjar med att titta på hur ofta det har skrivits om respektive parti så kan vi se att Miljöpartiet och Kristdemokraterna får ungefär samma bevakning i Nerikes Allehanda, 90 och 94 gånger, medan Sverigedemokraterna bevakades 61 gånger. I Aftonbladet omnämns

Sverigedemokraterna 43 gånger jämfört med Miljöpartiet som det skrevs om 31 gånger och Kristdemokraterna 22 gånger. Vi kan dock tillägga att antalet artiklar i Aftonbladet var 96 stycken, jämfört med Nerikes Allehanda som hade 245 artiklar under samma period.

Bevakningen och artiklar skiljer sig även åt i storlek och en del av materialet är endast notiser, eller korta benämningar. Detta kommer att tas upp i ett annat diagram.

76Palm, F.(2010) Good gus or bad guys? En studie av Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets behandling av Sverigedemokraterna jämfört med behandlingen av andra småpartier. Opublicerad C-uppsats från Södertörns Högskola

(25)

Tabell 5.1 Antal artiklar i tidningarna

5.2 Positiv eller negativ rapportering

Tittar man sedan på hur det skrivits om partierna ser vi att det skrivits flest positiva artiklar om Kristdemokraterna i Nerikes Allehanda och flest negativa artiklar om Miljöpartiet. Aftonbladet skrev överlägset flest negativa artiklar om SD och inga positiva artiklar alls om SD.

Ett exempel på en positiv artikel är tillexempel ett långt reportage om Gustav Fridolin i

Aftonbladet 4/4 2011. Gustav Fridolin porträtteras på ett väldigt förmånligt sätt, samtidigt som han får tillfälle att prata om sina egna och Miljöpartiets åsikter.

Ett exempel på en negativ artikel som hittats i Aftonbladet den 15/4 2011 då det stod följande i ingressen:

”Båda sidorna i riksdagen försöker få den andra att sitta med Svarte-Petter. Och Svarte-Petter, det är Jimmie Åkesson. - Det är på sandlådenivå, säger statsvetaren Jenny Madestam.”

Vi anser att detta är negativt för Sverigedemokraterna då de jämförs med Svarte-Petter. Svarte- Petter är en elak seriefigur i Musse Piggs värld.

Då det gäller den neutrala bevakningen var Nerikes Allehanda bättre än Aftonbladet. Av de 245 artiklar som publicerades i Nerikes Allehanda var 214 neutrala och i Aftonbladet publicerades 96

61

94 90

245

43

22 31

96

0 50 100 150 200 250

Nerikes Allehanda A8onbladet

(26)

artiklar varav 68 neutrala. Det vill säga att nästan nio tiondelar var neutrala i Nerikes Allehanda och i Aftonbladet var sju tiondelar av alla artiklar neutrala.

I helhet rapporterades det mest negativt om Sverigedemokraterna samt mest neutralt om Kristdemokraterna. Miljöpartiet och Kristdemokraterna bevakas ungefär lika positivt, med endast en marginell skillnad.

Tabell 5.2 Artiklarnas attityd gentemot partiet

5.3 Artiklarnas ämnesområden

I tabellen nedan så ser vi på vilket sätt tidningarna har rapporterat om partierna. I Nerikes Allehanda handlade 233 artiklar av 245 om en politisk sakfråga eller en politisk analys. Endast 12 artiklar handlade om en skandal eller mjuka nyheter. I Aftonbladethandlade 85 artiklar om politisk analys eller en politisk sakfråga, och 11 artiklar hamnade under artikeltypen

skandal/mjuk nyhet. Om vi sedan tittar på de olika partierna så kan vi se att artiklarna om Sverigedemokraterna oftast utgjordes av en politisk analys (68 stycken av 104), därefter kom artiklar rörande politiska sakfrågor (29 stycken), 6 artiklar handlade skandaler och endast 1 mjuk nyhet. Då det gäller Kristdemokraterna handlade merparten av alla artiklar om politiska

sakfrågor (78 av 116) och 30 artiklar rörde politisk analys. 8 artiklar om KD var mjuka nyheter och inte en enda artikel handlade om en skandal. Artiklarna om Miljöpartiet handlade mest om politiska sakfrågor (72 av 121), därefter handlade 41 artiklar om politisk analys, 2 skandaler och 6 stycken mjuka nyheter.

2 9 8

22

5 13

80

102 100

0 20 40 60 80 100 120

SD KD MP

PosiAv NegaAv Neutral

(27)

Tabell 5.3 Vilken typ av nyhetsartikel det är.

Här är ett exempel på en artikel som vi har klassat som skandal. Den publicerades i Aftonbladet den 8/3 2011.

Björn Söder, Sd:s partisekreterare, har via twitter spridit falska uppgifter om asylsökande flyktingbarn i Husby badhus. Inga problem med det, menar han: bättre att det pratas osant om flyktingar, än att det inte pratas alls.

/ Utdrag från artikeln Falska rykten om flyktingar

Mjuka nyheter har vi klassat som nyheter som egentligen inte har något större nyhetsvärde. Det kan handla om vad Jimmie Åkesson gör på sommaren eller om Miljöpartiets

kommunfullmäktige i Örebro, som i fallet nedan:

Namn: Michael Horvath Ålder: 31 år Bor: I hyreslägenhet, en 1,5:a på öster i Örebro.

Gör: Andre vice ordförande i kommunfullmäktige i Örebro (MP)

- Jag försöker leva ett enkelt liv materiellt sett, jag har exempelvis ingen bil och ingen tv.

Jag vill hitta en annan livskvalitet än konsumtion. Det är ändå sociala relationer som ger den största lyckan.

/ Utdrag från artikeln Ett kök helt utan status, Nerikes Allehanda 6/3 2011

22

38

1 0

67

21

0

6 58

27

2 3

0 10 20 30 40 50 60 70

PoliAsk

fråga PoliAsk

analys Skandal Mjuka nyheter

Sverigedemokraterna Kristdemokraterna MiljöparAet

(28)

5.4 Sakfrågor

Här kan vi se att Sverigedemokraterna har yttrat sig mest om integration(24) och

utrikesfrågor(13). Därefter kommer några artiklar som handlar om rättsfrågor(7), socialpolitik(6) och ekonomi(5). Sverigedemokraterna är också det parti som oftast förekommer i artiklar där det inte handlar om någon sakfråga, 39 artiklar jämfört med Kristdemokraternas 12 och

miljöpartiets 33 artiklar. Kristdemokraterna har bevakats mest inom sakfrågorna socialpolitik(19) och skola/forskning(19), men det förekommer också en hel del artiklar om vård/äldreomsorg(19) och kultur/fritid (10). Miljöpartiet bevakas oftast i sakfrågor som handlar om miljöfrågor/klimat (18), men de har även bevakats en del i integrationsfrågor(11), därefter kommer frågor som bostad(9) och socialpolitik (8). De sakfrågor som har bevakats minst under de här två månaderna är EU-frågor, hälsa och jämställdhet.