L ÄROMEDEL I
RELIGIONSUNDERVISNINGEN INOM S VERIGE OCH N ORGE
– EN SYSTEMATISK KUNSKAPSÖVERSIKT
Program: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, HT 2017
Svensk titel: Läromedel i religionsundervisningen inom Sverige och Norge - En systematisk kunskapsöversikt
Engelsk titel: Teaching materials in religious education in Sweden and Norway - A systematic overview of knowledge
Utgivningsår: 2021
Författare: Grönesjö, Angelica och Knutsson, Emelie Handledare: Mahon, Kathleen & Beach, Dennis Examinator: Bajqinca, Nuhi
Nyckelord: Läromedel, läromedelsbruk, religion, undervisning
SAMMANFATTNING
Religionsämnet betraktas som ett stort och känsligt ämne då det bland annat tar upp olika religioner, kulturer, värderingar och livsfrågor. Det ger ett ökat ansvar på läraren och hur hen planerar och bedriver undervisningen för att ge en så icke-konfessionell undervisning som möjligt. Det är därför av stor vikt att det finns forskning att tillgå för att stödja lärarens val av och användning av läromedel inom religionsundervisningen. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en inblick i hur forskningen kring läromedel samt hur användningen av läromedel ser ut och bedrivs inom Sverige och Norge. Översikten har utifrån matriser samt frågeställningar analyserat fem artiklar och en doktorsavhandling. De två frågeställningarna som genomsyrar arbetet är:
1. Vad kännetecknar forskningen om läromedel som används i RE inom Sverige och Norge?
2. Hur ser användningen ut av läromedel i RE inom Sverige och Norge?
I metoden analyserades varje text i en matris där de sedan behandlades utifrån olika aspekter, för att få ett så tydligt utfall som möjligt. Här uppmärksammades likheter och skillnader mellan de vetenskapliga texterna som ingår i den här översikten. Efter det här steget ställdes artiklarna och doktorsavhandlingen emot de satta frågeställningarna.
Utfallet från analysen påvisar att majoriteten av texterna talar för komplettering av läromedel med annat material samt inlärningsstrategier såsom diskussion. Med diskussion får eleverna tillfälle att själva bilda en uppfattning kring religion samt få tillgång till en bredare syn av vad religion innebär. Vidare påvisar även merparten av författarna att det finns stort behov av vidare forskning inom området, som bör ta upp elevernas uppfattning av materialets innehåll, hur religionerna framställs i läromedel samt hur läromedel används i undervisningen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 2
Vad säger skolans styrdokument? 2
Likheter 3
Skillnader 3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4
METOD 4
Litteratursökning 5
Urval 6
Matriserna 7
ANALYS 10
Analyssteg 1 - Matrisen 10
Analyssteg 2 - Frågeställningarna 11
RESULTAT 12
DISKUSSION 13
Metoddiskussion 14
Styrkor och svagheter i forskningen 14
Vad betyder resultatet för vår yrkesutövning? 15
Ytterligare forskning 15
SLUTSATS 16
REFERENSER 17
BILAGOR 18
Bilaga 1. 18
FÖRORD
Kunskapsöversikten är författad av Angelica Grönesjö och Emelie Knutsson, två studenter som studerar sin sjunde termin till grundskolelärare för F-3 på Högskolan i Borås. På grund av att kunskapsöversikten är skriven i bakgrunden av en rådande pandemi med Covid-19 har det begränsat möjligheterna för samarbetet med översikten. Det har inte funnits möjlighet att träffas i verkligheten utan kunskapsöversikten har framställts via digitala hjälpmedel. Anpassningar har gjorts till de förutsättningar som funnits att tillgå vilket har inneburit chattkonversationer och digitala videomöten.
För att underlätta det gemensamma skrivandet har Google Docs använts vilket gjort det möjligt att skriva i ett och samma dokument samtidigt. För att förenkla arbetsgången delades arbetet upp. Efter varje delmoment genomfördes ett videomöte där gemensamma slutsatser gjordes som sedan redovisades i text och bilaga. Angelica har varit huvudansvarig för att författa Sammanfattning, Inledning, Syfte och frågeställningar och Analys. Emelie har haft huvudansvar förFörord, Metodoch Urval samt konstruktion av figur och tabeller i löpande text. Vissa kapitel har författats gemensamt för att lyckas framhäva viktiga aspekter som framförallt Resultat och diskussion. Det har gjort det möjligt att skapa en helhet i den här kunskapsöversikten.
Angelica Grönesjö och Emelie Knutsson - 2020
1. INLEDNING
Varför behövs en kunskapsöversikt om läromedel och användningen av läromedel i religionskunskap?
Kunskapsöversikter fyller ett viktigt syfte. De hjälper till att redogöra för vad forskningen visar inom ett visst område, vilket i det här fallet handlar om läromedel och läromedelsbruk. Med hjälp av en sammanfattande bild av forskningen förenklar det för exempelvis pedagoger att få tillförlitlig överblick av forskningsfältet. I dagens skola pratar man om en evidensbaserad pedagogik. Det innebär att man strävar efter att finns bevis till att metoder och tillvägagångssätt fungerar i praktiken vilket kunskapsöversikter kan bidra med (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 17). Nilholm (2017, ss. 15-16) framhäver att det är av stor betydelse att göra forskningsöversikter eftersom det är en förberedelse inför att skriva ett examensarbete eller avhandling. Den som författar behöver ha en bild av hur forskningen ser ut inom ett visst område för att kunna bidra med nytt material. Nilholm menar fortsatt att det annars finns risk för att resultat återupprepas vilket inte ger ett bidrag till forskningen.
Läromedel är ett hjälpmedel för lärande och undervisning som kommer i olika former. Läroböcker, hela läromedelspaket, bilder samt digitala resurser i form av film, spel, musik och text. Under en lång tid har läroböckerna stått för det som är väsentligt, där det fanns fakta att hämta och där normer och värderingar av kontexten styr innehållet (Selander, 2019). I dagens undervisning används läromedel i större utsträckning i lärandet men också som ett stöd för lärarna så att eleverna får tillgång till den kunskap som läroplanerna påvisar. Därför är det också viktigt att veta vad läromedlen faktiskt förmedlar för normer, riktlinjer och kunskaper till eleverna som ska bli samhällets nya vuxna.
Berglund (2014) skriver i sin artikel om hur människor formas av historia, språk och kultur, vare sig man själv vill eller inte. Med det menar hon att det är svårt att förhålla sig objektiv och neutral i sin karaktär vilket även kan avspeglas i olika läromedel samt i undervisningen (Berglund, 2014). Därför behövs det en förståelse kring vad läromedel egentligen förmedlar inom religion samt hur undervisningen formas utifrån det här. I många fall kompletteras läromedel inom religionsämnet med olika inlärningsstrategier som till exempel diskussion för att eleverna själva ska ta del av sina egna tankar och funderingar. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,Lgr11 (2019) har skolan som riktlinjer att tillsammans med hemmen forma eleverna till ansvarskännande samhällsmedborgare samt förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Samhället består av en religionsmångfald som kommer med flera kulturer vilka har sina värderingar och normer, därför ska skolan lära eleverna grundläggande värden och kunskaper som ska främja förståelsen av olika kulturer och levnadssätt. Där kommer religionsundervisningen in, som hädanefter i denna kunskapsöversikt kommer att refereras som RE 1, som bland annat tar upp olika religioners traditioner och levnadsfrågor.
RE blir på så vis även en viktig del i elevernas identitetsskapande.
Vad säger skolans styrdokument?
RE är känt som känsligt då det sätter krav på undervisningen, omgivningen och hur lärarna väljer att framföra kunskapen kring olika religioner. Riktlinjerna inom den svenska skolan och norska skolan är att lära om, inte att lära i religion, det vill säga att RE bör vara objektivt för att inte påtvinga eleverna normer och riktlinjer som kan komma med undervisningen. I Lgr 11 (2019) beskrivs skolans värdegrund och uppdrag:
1 RE är i det här sammanhanget en förkortning för religious education.
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell [...]. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations- gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.
Styrdokument påvisar att undervisningen ska vara icke-konfessionell och innebär att alla livsåskådningar ska behandlas likvärdigt. Samtidigt grundas undervisningen av den kristna traditionen och efter ett humanistiskt synsätt. Den här kunskapsöversikten bidrar till att synliggöra vad läromedel och hur bruket av läromedel ser ut i förhållande till styrdokumenten.
Eftersom den här kunskapsöversikten behandlar läromedel och läromedelsbruk i religionsämnet inom framför allt gymnasieskolan i både Sverige och Norge, behövs kunskap om vad som står i skolans styrdokument för att få en insikt av ämnet. För att få ett helhetsperspektiv har vi granskat Lgr11 (2019), som ger en bild av religionsämnet i den svenska grundskolan, den svenska gymnasieskolans kursplan för religionskunskap Skolverket (u.å.) samt den norska motsvarigheten, utgiven av Utdanningsdirektoratet (2015).
Likheter
Gemensamt för läroplan och kursplaner är att kristendomen har ett stort utrymme i undervisningen eftersom både det svenska och norska samhällets traditioner och värderingar grundar sig i religionen.
Det här framhävs i styrdokumenten som viktigt för eleverna att lära sig om eftersom de behöver ha kunskap och förståelse om den kristna kulturen för att förstå världen och samhället de lever i (Lgr11 (2019); Skolverket (u.å.); Utdanningsdirektoratet (2015).
Skillnader
I en svensk kontext börjar man inte gå djupare in på religionskunskap innan årskurs 4 där kunskaper om olika religioner och livsåskådningar utvecklas, vilket ses som viktigt i ett mångkulturellt samhälle.
Det som lyfts fram är också att eleverna ska lära sig om olika traditioner och hur olika religioner uttrycker sin tro, hur kristna värderingar påverkat samhället och nutidens värderingar samt kunna reflektera över livsfrågor och sin identitet. Eleverna ska även utifrån undervisningen få förståelse för att kunna ha ett etiskt förhållningssätt (Lgr11, 2019). På gymnasiet är religionskunskapen uppdelad i tre steg som benämns som Religionskunskap 1, 2 samt Specialisering . De här olika stegen inom RE breddar och fördjupar kunskaperna om religioner, livsåskådningar och de ytterligare kunskaper som kommer med ämnet (Skolverket, u.å.). I gymnasiet kopplar man även religionsämnets vetenskapliga förankring i religionskunskapen men den har en tvärvetenskaplig karaktär, som menas med att det finns ett samarbete mellan olika vetenskapsgrenar (Nationalencyklopedin u.å.). I en norsk kontext är det tydligare beskrivet att undervisning om kristendom ungefär ska utgöra hälften av RE. Kursmålen
är uppdelade så man ska kunna lite om varje religion om man jämför med kursplanerna för den svenska gymnasieskolan (Utdanningsdirektoratet, 2015).
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka forskningen kring läromedel och användningen av läromedel inom RE. Översikten framhäver de metoder och slutsatser som visas i forskningen för att ingiva en större förståelse kring ett så viktigt och centralt innehåll inom RE samt för att ge ett bidrag till forskningen.
För att få fram forskning om RE baserades litteratursökningen utefter modellen SMART 2 där man ställer en bred fråga inom ämnet man vill undersöka (Nilholm 2017, s. 13). Utgångspunkten var att undersöka hur forskningen såg ut inom ämnet religion för att sedan lägga fokus på läromedel i både Sverige och Norge. För att göra denna kunskapsöversikt så tydlig som möjligt lutar detta arbete på två frågeställningar. Den första frågeställningen ger en överblick av forskningsfältet och den andra ger en fördjupning för att få förståelse över användningen av läromedel i RE:
1. Vad kännetecknar forskningen om läromedel som används i RE inom Sverige och Norge?
2. Hur ser användningen ut av läromedel i RE inom Sverige och Norge?
Första frågeställningen förväntas ge en bredare vy över hur den tidigare forskningen har genomförts och bearbetats. Det ger en klar överblick över vad som finns att tillgå och det är här det övergripande resultatet av den tidigare forskningen visas. Efter den översiktliga frågeställningen fördjupas översikten med frågeställning nummer två som undersöker hur användningen ser ut av läromedel inom RE. Genom det får läsaren en djupare förståelse kring hur olika läromedel används i undervisningen.
Kunskapsöversikten hade blivit ytlig genom att bara behandla hur forskningen ser ut kring läromedel, när det även krävs en förståelse av hur användningen ser ut och vad läromedel förväntas förmedla inom undervisningen i ämnet religion.
3. METOD
Den här delen redovisar sökprocessen från litteratursökning till utvalda artiklar genom sökning och urval. Upplägget baseras på stegen i en systematisk litteraturstudie som enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 32) innefattar följande steg:
● Problemformulering, besvara varför studien genomförs
● Utforma frågeställningar som går att besvara
● Planera hur genomförandet ska gå till
● Välj ut sökord och vilka strategier som ska användas
● Identifiera artiklar och rapporter med vetenskaplig karaktär och välj ut relevanta resultat
● Granska resultaten, värdera och bedöm vilken kvalite materialet har för att göra urval och plocka ut det som ska användas i studien
2 SMART är ett tillvägagångssätt för att genomföra kunskapsöversikter.
● Genomför ett analysarbete och diskutera resultatet som hittats
● Sammanställ resultatet. Vilka slutsatser kan man dra utifrån det som framkommit?
Litteratursökning
I inledningen av litteratursökningen valdes specifika sökord ut, de som användes var undervisning, läromedel ochreligion. För att bredda sökningen användes istället den engelska översättningen vilket då blir teaching, teaching materials och teaching aids. Religion som har samma stavning oavsett svenskt eller engelskt språk ändrades inte. Utifrån sökorden användes relevanta digitala referensdatabaser vilket varGoogle Scholar, Diva, ERIC-ProQuest, Primo samt SwePub. Sökningarna gjordes på många olika databaser för att få ett större och vidare sökfält. Slutligen användes även tidskriften Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education i sökningarna som inriktar sig på ämnesdidaktik inom bland annat religionsämnet, vilket bedömdes som relevant i sökprocessen. Fördelen med tidskriften som användes var även att den har en nordisk plattform och innehållet är granskat, det som benämns som peer-review. Databas, sökord med olika kombinationer, eventuella avgränsningar samt träffar och utvalda artiklar redovisas i Tabell 1. För att begränsa sökresultaten användes olika metoder. En första metod var att avgränsa resultaten med de bestämda sökorden. Därefter användes en av de booleska operatorerna, “AND”. Genom att använda “AND”
mellan sökorden inkluderade databaserna enbart det material som innefattade alla sökord för den här kunskapsöversikten. En andra metod var att använda frassökning. Den här metoden gjorde det möjligt att sökorden hamnade i en viss ordning. Tredje metoden var trunkering vilket innebär att det görs en upphöjd stjärna, en asterisk efter ett sökord. Metoden hjälper databasen att utveckla ordet så att resultat med olika ändelser inkluderas.
Litteratursökningen genererade 38 resultat totalt. Två av resultaten visade sig vara likadana fast de påträffades på olika databaser. Därav markerades platserna där de här hittades inom parentes i tabellen. Efter exkludering av dubbletten hamnade antalet på 37 resultat vilka sedan granskades mer ingående. Utav de 37 givna resultaten var 36 vetenskapliga artiklar och en av de 37 var en doktorsavhandling.
Tabell 1. Resultat av litteratursökning
Databas/Tidskrift Sökord Avgränsning Antal
träffar
Antal utvalda artiklar Google Scholar teaching methods religion early childhood
education
- Ca 719 000 -
Google Scholar teach* religion early childhood education
- Ca 297 000 1
Google Scholar “teaching materials” AND “religion” AND
“Swedish schools”
- 281 -
Google Scholar “teaching resources” AND “religion” AND
“Swedish schools”
- 53 -
Google Scholar “teaching materials” AND “religion” AND
“Sweden”
- 4010 (5)
Urval
Urvalsprocessen inleddes med att artiklarna och doktorsavhandlingens abstract lästes igenom för att bilda en uppfattning om vad forskningen i dem förmedlade. Efter det gjordes en sammanfattning där sökorden religion, läromedeloch undervisningsattes i relation till artiklarna och doktorsavhandlingen för att få fram användbar data som matchade sökorden. En avgränsning utfördes till resultaten som visade data från enbart Sverige eller Norge då det är en relevant arena för yrkesutövande lärare inom Sverige. Norge valdes med som avgränsning just för att deras religionsundervisning liknar Sveriges, och med det ökade antalet relevanta träffar för kunskapsöversikten. Resultaten som inte matchade kriterierna exkluderades. Av de 37 resultaten kunde ett första urval genomföras som genererade 10 resultat, vilka då matchade de uppsatta kriterierna. Under sökprocessen upptäcktes det omgående att forskningen nästan enbart behandlade RE i framför allt gymnasieskolan. Det här problematiseras vidare under Resultat och diskussion längre ner i kunskapsöversikten.
De 10 resultaten som valdes ut lästes nu mer ingående. Djupläsningen av de här ställdes sedan mot den första frågeställningen Vad kännetecknar forskningen om läromedel som används i RE inom Sverige och Norge?. Därefter kom den fördjupade frågan upp Hur ser användningen ut av läromedel i RE inom Sverige och Norge?, då flera av artiklarna innefattar användningen av läromedel i RE. För att få en tydlig struktur av artiklarna och doktorsavhandlingens innehåll användes en tabell där deras syfte och frågeställningar kartlades. Övrig information integrerades i tabellen om hur urval gjorts,
Eric-ProQuest teach* religion early childhood education
Peer reviewed 45 2
Eric-ProQuest teaching resources AND religion AND elementary school
Peer reviewed 16 -
Eric-ProQuest teaching AND religion AND elementary school AND Sweden
Peer reviewed 6 2
Diva teach* religion
Peer reviewed 17 2
Primo teaching+teaching materials+religion
Peer reviewed
Inkludera material utanför bibliotekets samlingar
49 1
Primo religionsundervisning
Peer reviewed
Öppen tillgång Engelska
10 5
SwePub undervisning religion läromedel - 3 (1)
SwePub undervisning religion
Peer reviewed Tidskriftsartikel
26 -
SwePub religionsundervisning Peer reviewed
Tidskriftsartikel 12 3
Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education
religion - 40 16
vilken/vilka metoder och teorier som använts, centrala begrepp, resultat, diskussion och slutligen om där fanns övrig intressant information (se bilaga 1). En sammanfattning av artiklarna och doktorsavhandlingens innehåll sammanställdes vilket gjorde det möjligt för ytterligare ett urval i syfte att fokusera på de enskilda delarna läromedel och användning av läromedel i undervisningen.
Läromedel är ett omfattande begrepp och innefattar mer än enbart läroböcker. Det här gjorde att ytterligare ett urval gjordes som benämns som Urval 2 . Det andra urvalet blev en fördjupning i vad forskningen säger om läroböcker inom RE. I det här urvalet inkluderades enbart de resultat som fokuserar sin forskning på läromedel och bruket av läromedel i religionsundervisningen vilket då resulterade i 6 resultat. Tre av artiklar var skrivna av norska författare, två artiklar av svenska författare och en doktorsavhandling av en svensk författare. Det begränsade antalet av forskningsresultat bekräftar avsaknaden av forskning inom den valda arenan vilket framkommer i den här kunskapsöversikten. De 6 resultaten placerades in i en tabell där syfte, metod, fokus, läromedelsbruk och vad resultaten säger om vidare forskning plockades ut, se Tabell 2 lägre ner i texten. Det här presenteras mer ingående under avsnittet om Matriserna. I Figur 1 redovisas urvalsprocessens olika steg övergripande.
Figur 1. Urvalsprocessen.
Matriserna
Under framställandet av den här kunskapsöversikten har två olika matriser skapats. Den första matrisen (se bilaga 1) innehåller de 9 artiklar och den doktorsavhandling som efter urval 1 ansågs som intressanta efter att ha läst titlarna och abstrakten av de här. Avsikten med den första matrisen var att få en djupare inblick i vad artiklarna huvudsakligen tog upp och undersökte. Det här gjordes för att bekräfta att de passade in med syftet av denna kunskapsöversikt i symbios med översiktens frågeställningar. Tydligt blev vilka artiklar som var mer passande, vilket resulterade i 5 artiklar och en doktorsavhandling. Det här sattes in i en ny matris (se tabell 2), där specifik information plockades ut.
Den här matrisen innehöll rubrikerna: Syfte, metod, fokus, läromedelsbruk samt vidare forskning. En utförlig beskrivning av betydelsen för var och en av rubrikerna presenteras nedan.
Syfte
Under den här rubriken eftersträvas ett tydligt svar om vilket syfte författaren eller författarna hade med sin artikel.
Metod
Här får läsaren reda på vilka tillvägagångssätt som artiklarna och doktorsavhandlingen har använt sig av. Det kan vara av intresse då det kan finnas ett mönster att följa alternativt kritisera.
Fokus
I vissa fall fokuserar inte texten på den syftande frågan, därför valdes den här rubriken till för att se om författarna höll sig till sina syften eller om de bröt sitt fokus.
Läromedelsbruk
Den här rubriken ansågs viktig för både den här kunskapsöversikt men också för läsaren. Den syftar till att visa om författarna endast gör en analys eller om de även spekulerar kring hur läromedlen används alternativt bör användas i undervisningen inom religion.
Vidare forskning
Med den här kolumnen ges en överblick av vad författarna anser om det behövs mer forskning kring vad de själva tagit upp i sina artiklar eller inte. Något som är av intresse då det kan finnas flera som trycker på fortsatt forskning och vad deras argument för det skulle vara.
I första steget analyserades rubrikerna syfte, metod, fokus, läromedelsbruk samt vidare forskning för sig. Här plockades likheter och skillnader ut mellan de olika artiklarna. I nästa steg undersöktes artiklarna utifrån slutsatsen från analyssteg ett genom att ställa slutsatsen mot de förvalda frågeställningarna. Vid analys av artiklarnas syften användes vissa kriterier att söka efter. Då den här översikten har stort fokus på läromedel valdes det som en aspekt, de andra aspekterna var om enskilda religioner nämns samt om bruket av eller konstruktionen av religioner i läromedlen tas upp.
Tabell 2. Analystabell av urval 2
Syfte Metod Fokus Läromedelsbruk Vidare forskning
Aldrin, Emilia;
Aldrin, Viktor (2018) Hur förmedlas kristendomen i
läromedelste xter för gymnasieskol an?: en ideologistisk analys
Artikelns syfte är att undersöka hur bilden av religionen kristendom konstrueras i svenska läromedel för gymnasieskolans religionskunskap 1.
Författarna pekar på att artikeln ska använda sig av ideologikritisk textanalys.
Först analyseras var läromedel för sig utifrån de bestämda frågeställningarna.
Därefter görs en sammanfattande och jämförande analys av läromedlen som helhet.
Kristendomen och hur den framställs i svenska läromedel.
Hur texten påverkar läsarens möjlighet att identifiera och ta ställning till kristendomen.
Elevernas igenkänning i texterna, och möjligheten för eleverna att nå dit när de läser i läromedlet om kristendom.
Författarna nämner inget om själva
läromedelsbruket inom RE.
De har dock valt aktuella läromedel som de vet aktivt används inom RE i gymnasieskolan.
Enligt författarnas kännedom finns det inga studier om hur icke-religiösa elever uppfattar läromedelstexter i ämnet religionskunskap Det behövs fler läromedelsanalyser av kristendomen för jämförelser mellan olika religioners framställning.
Forskning kring hur eleverna tar emot informationen i texten och hur
konsekvenserna kan bli utav elevens möte med läromedlet, behövs för att veta hur
läromedlens texter påverkar.
Broberg, Maximilian (2017) The use of teaching materials in religious education in Sweden...
Att belysa vilket material som används av svenska RE-lärare.
Men också i vilken utsträckning bakgrundsvariabler relaterade till de enskilda lärarna(ålder, kön, religiositet, utbildningsnivå, plats och nivån för skolan), om det spelar någon roll när det gäller urvalet av klassrumsmaterial.
Skickade ut en undersökning till urvalet av lärare, med frågor att svara på.
Författaren använder sig av den kvantitativa mjukvaran SPSS Statistics för att analysera de svaren som undersökningen gav.
Fokus ligger på de variabler som kan påverka lärarnas val av material till sin undervisning och vilket material som är mest vanligt i de olika stadierna i skolan.
Belyser vilka läromedel som används mest flitigt i grundskolan och i gymnasieskolan.
Lärare använder sig av icke-lärobok och icke-akademiskt mediematerial i sin undervisning.
Författaren menar att det inte ä negativt utan påtalar att variation av material istället kan vara bra och nödvändigt i undervisningen.
Författaren pekar på att det finns för lite forskning kring kvantitativa studier om vilken typ av material som används i RE-klassrum är mycket sällsynta.
- med detta stärker han sitt syfte för artikeln.
Thomas, Andrew;
Rolin, Alf (2018) Reading religion in Norwegian textbooks:
are individual religions ideas or people?
Syftet med artikeln är att ta reda på om enskilda religioner uppfattas annorlunda som idéer eller som människor i läroböcker.
Författarna kodade enskilda ord, bilder och frågor för sig.
Fokus har varit att analysera bilder, ord och frågor i läromedel som används i Norge.
Författarna skriver om att RE-lärare med fördel kan kompensera läroböckerna med exempelvis filosofisk diskussion för att eleverna ska kunna ta del av sina idéer. De menar att läroböcker inte alltid väger jämnt mellan religionerna, vilket de bör för att det ska finnas en balans i klassrummet.
Ytterligare forskning kunde utforska detta förhållande, inte minst genom att identifiera sätt att mäta en religiös kultur
status.
Thomas, Andrew J (2020) Synlig og usynlig religion:
Umarkerte bilder i kapitler om religion
Att ta reda på vad de osynliga markörerna i bilder förmedlar i religionsböcker.
Först tar man reda på i vilken utsträckning som omärkta bilder används i kapitel om var religion. Sen tolkas ett urval av dessa bilder för att ta reda på vad de har för didaktisk betydelse.
Bilderna i
läroböckerna sorteras utifrån svaret på ja / nej-fråga.
Bilden utesluts sedan från listan med omärkta bilder.
Didaktiska överväganden, för att definiera en bestämd bildkategori - bilder som inte är religiöst markerade.
Vad omärkta bilder kan bidra med i diskussion kring religion - en ny inblick i alla religioners värld.
Artikeln tar upp att i klassrummet föra en diskussion kring religion (reflektionsfrågor kring omärkta bilder), kan skapa en oenighet i klassrummet. Detta problematiseras som både problematiskt men också som läran om hur samhället är, oenigt.
Klassrummet behandlar meningsskiljaktigheter i många frågor, vilket betraktas som modern kunskap.
Uppmanar att en större inblick i
kvalitetsskillnader i RE behövs och att man där ska arbeta för att jämföra hur religioner är konstruerade i RE-klasser.
Widholm, Tomas (2020) Läromedel i praktiken:
Läromedelsb ruk i religionskuns kap på gymnasiet
Att undersöka bruk av läromedel i religions- kunskapsundervisning på gymnasieskolan som en aspekt av religions- kunskapslärares ämnesdidaktiska praktik.
Men även att belysa hur bruk av läromedel kan förstås i relation till lärares val och i förhållande till olika villkor för RE.
Data har hämtats genom
klassrumsobservation er under
lektionsbesök, genom uppföljande samtal med lärarna samt intervjuer med samma lärare. Den här datan har sedan analyserats.
Läromedelsbruket är i fokus men även lärarens val och hur läromedel används i ämnet religionskunskap. Fokus ligger på olika ramfaktorer som påverkar och förklarar val och användning av läromedel.
Läromedelsbruket skiljer sig beroende på skola och förutsättningar men lärarna har i stor utsträckning möjlighet att påverka hur mycket läroböcker i
religionsämnet används.
Läroboken ses som en informationskälla men också som en
utgångspunkt för lärarens planering.
Många gånger väljs läroboken bort till förmån för alternativa läromedel då författaren framhäver att texterna i läroböckerna många
Författaren påvisar att det idag finns mycket religionsdidaktisk forskning om religiösa elevers utsatthet samt hur klassrummet ska vara en trygghet men att det behövs mer forskning om bruket av läromedel då det har en central roll i
undervisningen.
4. ANALYS
För att förenkla och göra texten så tydlig som möjlig för läsaren kommer de 5 artiklarna och den doktorsavhandling som ingår i den här översikten tillsammans gå under begreppet “artiklar” under analysens första steg i dokumentet. Valet gjordes för att undvika utpekanden i analysen av doktorsavhandlingen då kunskapsöversikten endast behandlar en doktorsavhandling. I analysens andra steg presenteras hur den forskning som undersökts tillsammans besvarar de frågeställningarna som den här kunskapsöversikten vilar på.
Analyssteg 1 - Matrisen Syfte
Artiklarna nämner alla läromedel i olika synonymer så som läroböcker, material, religionsböcker och läromedel. Det var endast tre av artiklarna som i sina syften nämnde religioner varav två av artiklarna hade fokus på bestämda religioner. Ännu en skillnad var vad artiklarna ville undersöka där två av artiklarna var intresserade av hur läromedlen används i undervisningen och hur urvalet av läromedlen görs av lärarna. Fyra av artiklarna var mer intresserade av vad läromedlen förmedlar och vad som kan uppfattas av dess innehåll, varav en av artiklarna också undersöker hur en viss religion konstrueras i olika läromedel. En artikel som valt att fokusera på två specifika religioner ställer dessa religioner i relation med varandra för att få inblick i huruvida läroböcker upprätthåller en likabehandling av de olika religionerna, det vill säga huruvida läroböckerna ger lika mycket plats för religionerna.
Metod
Fyra av artiklarna har fokuserat på att få ut information från läromedel, varav tre av de har använt sig av frågeställningar i sin strävan efter svar. En artikel har använt sig av observationer, samtal och intervjuer medan en annan artikel har som metod att hitta data skickat ut en undersökning till ett urval lärare på sina skolor. Båda artiklarna har en strävan att nå kunskapen om hur läromedel används och hur urvalet av läromedel ser ut. Alla artiklarna har utfört sina undersökningar i olika steg där fyra av artiklarna är tydliga med att analyserna har utförts i flera steg och två artiklar är mer otydliga i sin beskrivning kring förklaringen av stegen i sina metoder.
gånger är svårlästa.
Kai Arne Nyborg (2017) Kvalitativ forskjellsbeh andling i fremstillinge n av buddhisme og kristendom i lærebøker for faget Religion og etikk
Syftet är att ta reda på hur läroböcker för religionsutbildning i den norska gymnasieskolan administrerar och upprätthåller principen om kvalitativ likabehandling av religionerna kristendom och buddhism.
Författaren menar att han använder sig av ett diskursivt synsätt och av
hegemonianalys när han analyserar läroböckerna utifrån frågeställningar.
Fokus ligger på att ta reda på hur buddhismen respektive kristendomen presenteras i läroböcker.
(etik) Huvudfokus är lärobokstexten i sin helhet oberoende av vilket sammanhang det sätts in i.
Författaren menar att läroböckerna inte är tillräckliga för sig utan för att undvika oavsiktlig diskriminering mellan olika religioner och världsbilder samt att skapa ett mer jämlikt kulturellt möte krävs kontextkänslighet. Något som bör jobbas med i klassrummet.
Nämner ingenting om vidare forskning eller att det behövs.
Fokus
Vad som kan utläsas ur matrisen är att alla utom en artikel går helt i linje med syfte och fokus. En artikel skriver om ett syfte men har sedan lagt till speciella fokus på sitt syfte för att få fram specifik information om hur en religion presenteras i läromedel. En annan artikel har preciserat sitt fokus som fokus ochhuvudfokus, vilket vi tolkar som liknande den första artikeln med undantaget att författarna har valt att framföra sin avsikt på olika sätt i sin text.
Läromedelsbruk
Fyra av artiklarna pratar om hur man med fördel kan kompensera läromedel med andra strategier så som diskussion, samtal men även med olika material. En artikel menar att läromedel kan vara svårlästa och att läromedlet istället kan fungera som ett verktyg och guidning i lärarnas planering. En artikel har valt att inte alls nämna läromedelsbruket i undervisningen utan har fokus på själva läromedlet och vidare forskning. Dock upptäcktes det en röd tråd bland de valda artiklarna vilket är att de alla förespråkar vikten av läromedel i undervisningen men förhåller sig kritiska till vissa framställningar och delar av läromedlen.
Vidare forskning
Huruvida artiklarna pekar på om det behövs mer forskning inom området eller inte visar att fyra av artiklarna tydligt menar att det behövs, varav en artikel talar för att vidare forskning behövs samtidigt som författaren där och då stärker sitt egna syfte med sin artikel. En artikel nämner inget om vidare forskning medan en annan artikel inte tar upp vidare forskning utan talar för att det behövs en större inblick i kvalitetsskillnader i RE och att det behövs arbete kring att jämföra hur religioner framställs inom RE-klassen.
Analyssteg 2 - Frågeställningarna
Vad kännetecknar forskningen om läromedel som används i RE inom Sverige och Norge?
Forskningen som har undersökts och analyserats visar på att ett stort intresse ligger i vad läromedlen förmedlar och vad eleverna kan få för uppfattningar av innehållet. Aldrin & Aldrin (2018) skriver i sin artikel om att läromedlens perspektiv ofta är politiska, kulturella och globala som krockar med elevernas perspektiv som oftast är personliga och lokala. Thomas & Rolin (2018) har i sin artikel kommit fram till att vissa religioner får mer plats och framställs som idéer medan andra religioner istället framställs som religiösa människor.
Det finns även ett stort fokus på hur religioner framställs i olika läromedel samt hur stor plats de enskilda religionerna får i förhållande till varandra. Thomas & Rolin (2018) diskuterar kring att det finns en skillnad mellan enskilda religioner hur de presenteras i läroböcker och menar på att så länge det finns vissa privilegierade religioner kommer RE att fortsatt bidra med ojämlikhet och splittring.
Nyborg (2017) har i sin artikel undersökt hur kristendomen samt buddhismen framställs i läroböcker.
Författaren kommer fram till att kristendomen relateras till samhället och har en positiv framställning medan buddhismen istället ses som en icke-norsk religion och får en negativ klang i texterna.
Forskningen visar att det finns en stor skillnad i hur religionerna framställs i läromedel vilket påverkar RE negativt. I och med det drabbas målet med en sekulär och objektiv undervisning. Beroende på hur
religioner framställs i läromedel kan det bidra till vilka perspektiv eleverna får till sig om var enskild religion och påverkar deras uppfattningar kring religionen.
Hur ser användningen ut av läromedel i RE inom Sverige och Norge?
Av de fem artiklar och doktorsavhandling som har analyserats uppmärksammas det hur läromedel med fördel kan kompletteras med annat material och inlärningsstrategier. Det grundas oftast i att författarna förhåller sig kritiskt till innehållet av de läromedel som de har undersökt och anser att det inte räcker till med endast det som förmedlas av läromedlet. Nyborg (2017) menar att läroboken inte är tillräcklig för sig, utan en variation behövs för att undvika oavsiktlig diskriminering mellan olika religioner och världsbilder. Thomas & Rolin (2018) stärker det genom att belysa att läroböcker inte alltid väger jämnt mellan religionerna och att det behöver finnas en balans så att ingen oönskad asymmetri förekommer i klassrummet. Författarna tar upp exemplet att med fördel komplettera läromedlet med filosofisk diskussion för att eleverna ska kunna ta del av sina egna idéer. Thomas (2020) tar upp om hur diskussion kring religion kan skapa oenighet i klassrummet och menar att det både kan problematiseras men även ses som läran om hur samhället är, oenigt. Vidare menar han att klassrummet behandlar meningsskiljaktigheter i många frågor vilket betraktas som modern kunskap.
Thomas (2020) skriver om att ta stöd i läromedlens omärkta bilder för att ge eleverna tillgång till sekulära debatter som går i dialog med studentens egna perspektiv som kan ge en inblick i alla religioners värld.
Broberg (2017) ställer sig positiv till en variation av läromedelsmaterial och menar att det både kan vara bra och nödvändigt i undervisningen. Widholm (2020) har i sin doktorsavhandling undersökt läromedelsbruket i skolan där han ser att läroböcker ofta ses som en informationskälla samt utgångspunkt för lärarnas planering. Han ser också att läromedelsbruket ser annorlunda ut beroende på vilken skola och vilka förutsättningar som finns.
5. RESULTAT
Vad som kan utläsas utifrån den analys som genomförts är att läromedel utgör en stor central roll i den forskning som analyserats. Utifrån de fem artiklarna och den doktorsavhandlingen som analyserats i den här kunskapsöversikten är två av dem inriktade på bruket av läromedel. Broberg (2017) tar upp i sin artikel vilket material som används inom RE och hur lärarnas urval av material ser ut och påverkas av olika underliggande faktorer. En markant upptäck var att läroböcker till högre grad används i grundskolan än i gymnasiet där det är mer vanligt med nyhetsartiklar och religiösa texter. Broberg (2017) ser ett mönster i sin undersökning som pekar på att religiösa kvinnliga RE-lärare i gymnasiet i större utsträckning använder sig av heliga texter, artefakter och musik i sin undervisning än genomsnittet. I jämförelse använder manliga icke-religiösa lärare i grundskolan sig i större uträckning av läroböcker än genomsnittet. Då de flesta av de undersökta texterna handlar om hur olika läromedel förmedlar religion är det även en central faktor att få förståelse för hur läromedel används. I Widholms (2020) doktorsavhandling får läsaren ta del av hur läromedelsbruket inom RE ser ut i den svenska gymnasieskolan samt hur lärarnas urval av läromedel ser ut. I Brobergs (2017) resultat får läsaren veta att det är vanligt att lärare använder sig av flera läromedel under samma lektion, men att i största utsträckning används egentillverkat läromedel där läraren har fullständig kontroll på ämnesinnehållet.
Broberg (2017) och Widholm (2020) ger tillsammans en bred och fördjupad inblick i hur läromedelsmaterial används inom RE och hur lärarna resonerar kring sina val. Enligt Widholm (2020) gör lärarna sina val utifrån vilken aktivitet som ska utföras. Exakt hur lärarna gör sina urval, exempel titta på innehåll eller liknande, uppmärksammas inte i forskningen. Det är relevant för lärarna som undervisar i ämnet religion att förstå för- och nackdelar i användningen av läromedel. Fyra av artiklarna i översikten lägger sitt fokus på att undersöka läromedel, men även här nämns användningen av material i undervisningen. Thomas och Rolin (2018) skriver i sin artikel om att läroböcker inte alltid har en jämn fördelning religionerna emellan och menar på att undervisande lärare med fördel kan kompensera läroböckerna med diskussion för att eleverna ska få tillgång till en bredare uppfattning av religionerna. Thomas (2020) fokuserar på omärkta bilder i läroböcker, vad de förmedlar inom RE, och menar att diskussion kring omärkta bilder kan vara problematiskt i klassrummet men att även samhället är oenigt vilket gör det aktuellt för klassrummet att behandla meningsskiljaktigheter. Den slutsatsen går att stärka med vad den svenska läroplanen tar upp om att förbereda eleverna på en vardag i samhället så som det är idag (Lgr 11, 2019). Dock tar Aldrin och Aldrin (2018) inte upp användningen av läromedel utan har helt fokuserat på läromedelsanalys om hur en religion framställs i ett flertal läromedel. Det kan ses som problematiskt för läsaren som då inte får ta del av en inblick om hur läromedlen används i undervisningen, vilket kan göra att innehållet i artikeln istället kan uppfattas som ytlig kunskap. Ska artikeln gynna de yrkesutövande lärarna och förenkla tillgången till relevant forskning bör det också ingå forskning kring användningen av läromedel. Nyborg (2017) stärker det argumentet genom att i sin artikel påvisa att läromedlet i sig inte är tillräckligt utan att det även krävs en kontextkänslighet för att undvika oavsiktlig diskriminering mellan olika religioner.
I den här översikt behandlas en artikel samt en doktorsavhandling som båda tar upp användningen av läromedel i undervisningen. Under analysen hittades en likhet mellan deras sätt att gå tillväga i sina undersökningar. Widholm (2020) har i sin doktorsavhandling använt sig av klassrumsobservationer, samtal samt intervjuer med verksamma lärare inom RE i sin strävan efter svar. Han har alltså interagerat med lärarna och deras undervisning. Broberg (2017) skickade ut en undersökning till verksamma lärare i utvalda skolor, och har på så vis också riktat sitt fokus på lärarna och huruvida de använder läromedel och hur de väljer sitt material. En skillnad är att Broberg (2017) går djupare i sin undersökning genom att ställa sina svar emot underliggande variabler så som lärarnas kön, religiositet, arbetsplats med flera. Där hittar han mönster som kan återfinnas hos lärare i olika årskurser. De fyra återstående artiklarna har alla fokus på läromedel där alla utom en har valt att ha frågeställningar i sina metoder. Vi ser att det är ett vanligt förekommande att frågeställningar bearbetas i vetenskapliga texter, vilket även vi har som ett stöd i denna översikt.
6. DISKUSSION
Valet att undersöka svenska och norska artiklar grundades i olika aspekter. Dels fanns ett intresse att se hur forskningen ser ut inom en lokal radie för att kunskapsöversikten skulle vara så relevant som möjligt för yrkesutövande lärare i Sverige. En annan aspekt var att det finns likheter mellan svenska och norska religionsundervisningen, något som tydligt sågs i undersökningen av den svenska samt norska kursplanen för gymnasiet. Vid genomgång av läroplanerna anser vi att den norska kursplanen är tydligare och lättare att tolka till skillnad från den svenska kursplanen, där eleverna förväntas lära sig lite om varje av våra största religioner.
Metoddiskussion
Metoden som användes baserades på Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s.32) olika steg i en systematisk litteraturstudie. Fördelen med att följa stegen var att vi kunde ha en tydlig struktur i genomförandet av den här kunskapsöversikten och med hjälp av Nilholm (2017, s.13) kunde vi formulera bra frågeställningar, även om vägen dit inte var enkel.
Frågeställningarna som formulerades var inte självklara från början utan växte fram under sökprocessen, då vi upplevde forskningsfältet som begränsat. Det här kan ha haft inverkan av de sökord vi använde oss utav. Sökorden påverkade till viss del utfallet eftersom begreppet “läromedel”
är omfattande och inte precist (Selander, 2019). Vi valde att göra sökningar med hjälp av sökorden
“läromedel”, “teaching resources” men även “teaching materials” för att få ett bredare sökresultat. För att få resultat som begränsades till innehåll av relevans för vår egna yrkesroll försökte vi begränsade oss till sökningar med “early childhood” och “elementary school”. Resultaten var få vilket gjorde att vi valde att även inkludera forskning inom gymnasie - och vuxenutbildning. Det här påverkar resultatet av kunskapsöversikten eftersom undervisningen är upplagd på olika sätt (Lgr11, 2019; Skolverket, u.å.; Utdanningsdirektoratet, 2015).
För att enbart inkludera vetenskapliga träffar i sökprocessen valde vi att avgränsa sökningarna med
“peer reviewed” eftersom de är granskade och har större validitet. För att resultaten skulle kunna kopplas till vår yrkesroll inkluderades resultat inom Sverige. För att få en bredare träfflista inkluderades även resultat inom Norge, även om Norge inte ingick i våra sökord.
I urvalsprocessen synliggjordes att det råder brist på forskning som behandlar RE, läromedel och bruket av läromedel. I litteratursökningen som gjordes för den här kunskapsöversikten fann vi att sökresultaten nästan enbart inriktade sig mot gymnasieskolans didaktiska religionsundervisning.
Widholm (2020) framhäver i sin doktorsavhandling att även han har haft svårt att hitta forskning inom religionsämnet vilket bekräftar de svårigheter vi stött på under vår sökprocess. Det är en svaghet att kunskapsöversikten består av ett fåtal källor vilket kan uppfattas som att den inte blir tillförlitlig för läsaren. Anledningen till den skrala skalan av vetenskapliga källor beror helt enkelt på avsaknaden av forskning inom området. Däremot anser vi att de artiklar som finns med är relevanta och betydelsefulla. Vi lägger också stor vikt på den doktorsavhandlingen som ingår i översikten, då den bidrar med mer omfattande forskning vilket ökar validiteten för vår kunskapsöversikt.
Tidsbegränsningen samt okunskapen vi haft om hur en kunskapsöversikt ska genomföras har begränsat sökprocess och analys vilka upptar mycket tid. Vid mer tid hade vi haft större möjlighet att hitta fler relevanta resultat.
Styrkor och svagheter i forskningen
Utav de artiklar och den doktorsavhandling vi valde att analysera framkom att författarna har använt sig av olika metoder och haft skilda fokusområden. De metoder som presenterades var textanalys, enkät, kodning och klassrumsobservation. Det här ser vi som både en styrka och svaghet i den här kunskapsöversikten. Styrkan är trots författarnas skilda metoder, att de får liknande resultat vilket var viktigt för den här kunskapsöversikten. Däremot är konsekvensen av olika metoder att de inte styrker varandra utan att det enbart framkommer resultat. Hade vi exempelvis haft fler artiklar med samma metod hade man haft möjlighet att påvisa att en viss metod är bättre än någon annan och på så vis kunnat styrka det här.
De flesta publikationerna uppmärksammar och kopplar till hur RE-materialet kan kompletteras för
bästa förståelse och kunskap för eleverna. Det visar att författarna är medvetna om att det finns brister i materialet och de har på så vis visat sig medvetna om att objektivitet är viktigt i undersökningar inom religionsämnet. Det är en styrka att författarna har liknande perspektiv. De är alla kritiska och tar upp objektivitet och neutralitet som är viktigt i RE enligt Lgr11 (2019). Fokuset i artiklarna och doktorsavhandlingen hade kopplingar till det här men även hur religioner framhävs i läromedel och RE.
Vad betyder resultatet för vår yrkesutövning?
Det är viktigt för lärarna att veta vad läromedelsmaterial samt vad religionsundervisningen förmedlar till eleverna. Vilka budskap som finns i fokus och hur det kan påverka undervisningen samt elevernas förhållningssätt till en religion eller flera. Resultatet av den här kunskapsöversikten ger en insyn av hur forskningen kring läromedel inom ämnet religion ser ut. Det blir också tydligt att läromedel som används inom RE förmedlar olika värderingar och normer samt att det är svårt att vara neutral och objektiv i undervisningen. En yrkesutövande lärare kan i den här kunskapsöversikten få del av hur forskarna ställer sig kritiska till att endast utgå från ett läromedel inom RE. Det talas om fördelarna med att även använda sig av annat material och strategier i undervisningen för att få ett så brett och förståeligt innehåll för eleverna som möjligt. Det här görs för att eleverna ska kunna få sina egna uppfattningar kring religionerna samt dess kulturer och inte endast bli påverkade av ett enda läromedel. Tillgången till olika läromedel har förändrats och idag inbegriper det mer än enbart läroboken, som från början ansågs vara det som bar upp religionsundervisningen. Det mångkulturella samhället vi har idag ställer allt högre krav på att lärare ska kunna kritiskt granska och välja läromedel för att göra undervisningen så icke-konfessionell som möjligt.
Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 19) nämner att undervisningen idag bedrivs efter en evidensbaserad praktik. Med det menas att undervisningen och undervisningsmetoder grundas på den bästa tillgängliga forskningen som då ger vetenskapliga belägg. I 1 kap. 5 § av Skollagen (SFS 2010:800) står det att undervisningen ska “vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.
Ytterligare forskning
Majoriteten av artiklarna och doktorsavhandlingen tar i sina texter upp att mer forskning inom området är önskvärt. Författarna ser en avsaknad av forskning kring hur eleverna tar emot religiösa texters budskap, vad läromedel förmedlar, religioners status i läromedel samt hur användningen av läromedel ser ut och bedrivs. Varför författarna till artiklarna och doktorsavhandlingen har den inställningen kan bero på avsaknad av material till sin forskning, men det är inget som nämns i deras texter.
Avsaknaden av forskning inom läromedel och läromedelsbruk inom RE är en åsikt som vi delar med författarna efter genomförandet av den här kunskapsöversikten. I ett allt mer mångkulturellt samhälle har det blivit viktigare att lära om andra religioners kultur och värderingar, vilket inte framställs med tydlighet i den forskning vi analyserat. Det finns en stark koppling till hur ett läromedel framställer olika religioner och hur undervisningen bör gå till för att kompensera de tomrum och missförstånd som lätt kan uppkomma inom religionsämnet. Det finns mycket forskning i de högre åldrarna så som gymnasie och eftergymnasial utbildning, vilket är förståeligt då religionsämnet där tar en större plats i undervisningen. Där fattas dock forskning i de lägre åldrarna i grundskolan (årskurs 1-6), vilket kan
anses problematiskt. Det bör vara av stor vikt att vara medveten om vad eleverna utsätts för redan i lägre åldrar då de är där de får sina grundläggande värderingar. Därför anser vi att vidare forskning om läromedel inom RE, som även fokuserar på skolans värdegrund och riktlinjer, vore av stor vikt just för att bidra till stöd för yrkesutövande lärare. Det vore intressant att få inblick i hur läromedel förmedlar de olika religionerna och hur lärarna använder läromedel inom RE i de lägre årskurserna 1-3, då det tydligt framkommer att det fattas forskning i det området.
7. SLUTSATS
Syftet med den här kunskapsöversikten var att undersöka vad som kännetecknar forskningen kring läromedel och användningen av läromedel inom RE med fokus på Sverige och Norge. De kunskaper som framkommit utifrån den här översikten är att ett läromedel för sig inte är tillräckligt att använda sig utav inom undervisningen för att uppnå en sekulär och objektiv religionsutbildning. Den forskning som har undersökts har påvisat att en variation av läromedelsmaterial är att sträva efter i undervisningen av religion. Det har framkommit att diskussion är en bra strategi att använda i klassrummet som komplettering, till exempel till en lärobok för att ge eleverna tillgång till sina egna idéer kring religion. Forskningen har oftast använt sig av analys av text, bilder och frågor men har även haft fokus på lärarna angående läromedelsanvändningen. Läsaren får i den här kunskapsöversikten ta del av hur viktigt det är att undervisningen inom RE förhåller sig sekulär, objektiv och neutral för att inte påtvinga eleverna en religion. Man får även ta del av hur svårt det är att lära ut utifrån de perspektiven, då människan formas av sin kultur, religion och historia vare sig man vill eller inte. Det här kan resultera i att undervisningen omedvetet påtvingar eleverna en tro eller värdering.
Det som tydliggörs i den här kunskapsöversikten är att forskningen pekar på att läromedel och bruket av läromedel är viktiga delar i RE. Då kan man ifrågasätta varför undervisning om religioner inte får mer utrymme i grundskolan. Det här framgår inte tydligt i Lgr11 (2019) där man menar att eleverna ska bli medvetna om samhällets värderingar och skapa sig en trygg identitet genom undervisningen.
Ska inte något som är så centralt få mer plats i grundskolan och framställas objektivt i läromedel och bruket av dem?
REFERENSER
Aldrin, Emilia; Aldrin, Viktor (2018). Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: en ideologistisk analys. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, nr 2018:2, s. 23-44
urn:urn:nbn:se:kau:diva-67776[2020-11-25]
Berglund, Jenny (2014). Swedish religion education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantism?. Temenos - Nordic Journal of Comparative Religion, Vol. 49, nr 2, ss. 165-184 doi: https://doi.org/10.33356/temenos.9545 [2020-11-25]
Broberg, Maximilian (2017). The use of teaching materials in religious education in Sweden:
a quantitative analysis of Swedish religious education teachers’ reported use of teaching materials in RE classrooms. British Journal of Religious Education, Vol. 42, nr 1, s. 45-55 doi:10.1080/01416200.2017.1405795[2020-11-25]
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg.
Stockholm: Natur & Kultur
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206 [2020-11-26]
Nationalencyklopedin (u.å.), tvärvetenskaplig. Tillgänglig:
http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tvärvetenskaplig [2020-12-08]
Nilholm, C. (2017). SMART - Ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund:
Studentlitteratur
Nyborg, Kai Arne (2017). Kvalitativ forskjellsbehandling i fremstillingen av buddhisme og kristendom i lærebøker for faget Religion og etikk. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, nr 2017:3, ss. 1-22
urn: urn:nbn:se:kau:diva-64008 [2020-11-25]
Selander, S. (2019). Läromedel. I Nationalencyklopedin.
Tillgänglig: http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedel [2020-11-25]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. (2020) Den religiösa texten som mål eller medel i läroböcker. Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig:https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/
den-religiosa-texten-som-mal-eller-medel-i-larobocker [2020-11-25]
Skolverket (u.å.) Undervisning: Gymnasieskolan: Ämne - Religionskunskap.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym nasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject
.htm%3FsubjectCode%3DREL%26courseCode%3DRELREL01%26tos%3Dgy&sv.url=12.5 dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_RELREL01 [2020-12-08]
Thomas, Andrew J (2020). Synlig og usynlig religion: Umarkerte bilder i kapitler om religion.
Prismet, Årg.72, nr 2, ss. 161-182
doi: https://doi.org/10.5617/pri.8004[2020-11-25]
Thomas, Andrew; Rolin, Alf (2018). Reading religion in Norwegian textbooks: are individual religions ideas or people? British Journal of Religious Education, Vol.41, nr 1, ss. 41-53 doi: https://doi.org/10.1080/01416200.2018.1484691[2020-11-25]
Utdanningsdirektoratet (2015). Læreplan i kristendom, religion, livssyn og etikk (KRLE).
Oslo: Kunnskapsdepartementet. http://data.udir.no/kl06/RLE1-02.pdf[2020-12-08]
Widholm, Tomas (2020). Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.
doi:10.3384/diss.diva-170047 [2020-11-25]
