0
Adina Gustavsson & Johanna Eriksson Torell
Ansvarsfördelning mellan styrelse och revisor i ett aktiebolag
- Nödvändigt att införa ett lagstadgat krav på styrelsen?
The division of responsibility between the board and the auditor in a limited liability company
- Need to introduce a statutory requirement on the board?
Rättsvetenskapliga programmet
C- uppsats
Avdelningen för juridik Termin: VT -19 Handledare:
Sebastian Lindroos - Moll
1
Sammanfattning
Aktiebolag är Sveriges vanligaste associationsform, där dess syfte är att generera vinst till aktieägarna. Det finns inte några begränsningar för vilken typ av verksamhet ett aktiebolag kan bedriva. Aktiebolag kan delas in i två olika kategorier, publika samt privata aktiebolag.
Skillnaderna mellan dessa två olika typer är att publika aktiebolag kan erbjuda aktier på den öppna marknaden. Privata aktiebolag bedrivs vanligtvis av närståendekretsen då bolaget ofta är av mindre karaktär, medan publika aktiebolag däremot är större aktiebolag. Enligt aktiebolagslagen (2005:551), ABL, kan det i ett bolag finnas fyra olika bolagsorgan;
bolagsstämman, styrelsen, verkställande direktör och revisor. Den ansvarsfördelning som föreligger mellan bolagsstämman, styrelsen och den verkställande direktören är bindande, vilket innebär att de olika organen inte får begränsa varandras behörigheter.
Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och det är genom detta bolagsorgan aktieägare ges möjlighet att påverka ett aktiebolags diverse angelägenheter. Det åligger bolagsstämman att bland annat utse styrelsen och fastställa bolagets resultat- och balansräkning. Den verkställande direktören utgör tillsammans med styrelsen bolagets ledning.
Det andra bolagsorganet, vilket även är det näst högsta beslutande organet, är styrelsen. Det framställs i ABL inskränkningar för vem som får åta sig uppdraget som styrelseledamot, detta är bland annat fallet om denne är i konkurs eller har näringsförbud. Det åligger styrelsen ansvar för aktiebolagets organisation samt dess förvaltning och de ska även bedöma aktiebolagets ekonomiska situation. Styrelsen ansvarar också för att aktiebolagets organisation är utformat så att kontrollering av dess medelsförvaltning, ekonomiska förhållanden samt bokföring genomförs på ett betryggande sätt. Därav finns för styrelsen ett rapporteringssystem där dess syfte är att styrelsen ska erhålla skriftliga instruktioner gällande aktiebolagets ekonomiska situation. Det tredje bolagsorganet är den verkställande direktören vilken utses av bolagets styrelse. Denne ansvarar för aktiebolagets löpande förvaltning. Alla aktiebolag omfattas inte av något krav på tillsättande av verkställande direktör, utan endast de publika aktiebolag måste utse en sådan. Revisorn är i förhållande till aktiebolagets övriga organ självständigt. Det innebär att denne vid utövning av dennes uppdrag i förhållande till aktiebolaget ska vara opartisk och därför finns det i ABL jävsregler. Revisorn har en kontrollerande funktion i ett aktiebolag, där denne ska utföra räkenskaps- samt förvaltningsrevision av bolaget. Revisorn ska sedan sammanställa revisionen i en revisionsberättelse, där syftet är att förenkla för aktieägare att kontrollera aktiebolagets förvaltning och bolagsledningen. Privata aktiebolag omfattas inte av revisorskravet, vilket publika aktiebolag däremot gör. Det framställs dock vissa gränsvärden för privata aktiebolag vilka innebär att om bolag uppnår dessa värden så omfattas bolaget ändå av krav på tillsättande av revisor. En revisor kan vara antingen godkänd eller auktoriserad. Det framställs i lagen kompetenskrav för att få titulera sig som auktoriserad revisor eller godkänd revisor. För att få benämna sig som auktoriserad revisor krävs att denne bland annat avlagt revisorsexamen hos revisorsinspektionen. Godkända revisorer har däremot inte avlagt någon revisorsexamen hos revisorsinspektionen. Revisorsinspektionen är en enrådighetsmyndighet, där dennes uppgift bland annat är att godkänna/auktorisera revisorer.
Revisorer är skyldiga att iaktta god revisionssed samt god revisorssed, där revisorsinspektionen ska kontrollera så att de fullgör denna förpliktelse. Revisorn är även skyldig att lämna rådgivning till bland annat styrelsen, förutsatt att rådgivningen hänför sig direkt till dennes uppdrag som revisor.
2 I NJA 2017 s. 1101 kan det utläsas problematik gällande styrelsens bristfälliga kunskap om deras lagstadgade förpliktelser. Skadeståndstalan väcks av styrelsen mot revisorn med anledning av att revisorn utfört revisionen oaktsamt. Högsta domstolen ansåg att revisorn inte kan bli ersättningsskyldig för något som åligger styrelsen. I fallet förelåg det kapitalbrist i aktiebolaget och enligt lag ska då en kontrollbalansräkning upprättas. Styrelseledamöterna var inte medvetna om att en kontrollbalansräkning skulle upprättats och menade att om revisorn meddelat dem detta, hade de gjort det. Styrelsen blev personligt betalningsansvariga för aktiebolagets skulder. Det finns även andra rättspraxis där styrelsen inte upprättat en kontrollbalansräkning trots att det förelegat kapitalbrist i aktiebolaget. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och revisorn i ett aktiebolag kan utläsas i bland annat ABL. Det åligger exempelvis styrelsen att upprätta färdiga redovisningshandlingar som sedan överlämnas och granskas av revisorn. Den ansvarsfördelning som föreligger mellan styrelsen och revisorn i ett aktiebolag kan resultera i att styrelsen i stor utsträckning inte kan förlita sig på revisorns granskning av bolagets ekonomiska räkenskaper. Anledningen är att styrelsen besitter det yttersta ansvaret för aktiebolagets resultaträkning samt bokföring. Genom att ha analyserat de i uppsatsens angivna rättsfall kan konstateras att det är vanligt förekommande att styrelsen inte är medvetna om bolagsorganets lagstadgade förpliktelser. Det kan därför enligt oss vara nödvändigt med införande av ett lagstadgat krav på styrelseledamöter i ett aktiebolag i form av ett kvalifikationskrav.
3
Abstract
Limited liability companies is Sweden's most common form of association, where its purpose is to generate profit for the shareholders. There are no restrictions on the type of business a limited liability company can carry out. Limited liability companies can be divided into two different categories, public and private. The difference between the two types is that public limited companies can offer shares in the open market. Private limited liability companies are usually run by the related circuit, as the company is often of a smaller nature, while public limited ability companies on the other hand are larger companies. In the Swedish Companies Act there can be four different corporate bodies in one company; the Annual General Meeting, the Board of Directors, the Chief Executive Officer, CEO, and the auditor. The division of responsibility that exists between the corporate bodies is binding, which means that the corporate bodies are not allowed to limit each other's privileges.
The Annual General Meeting is the highest decision-making body of the limited liability company and it is through this corporate bodythat shareholders are given the opportunity to influence the various matters of the company. The Annual General Meeting selects the Board of Directors and determines the income statement and balance sheet. The second corporate authority, the Board of Directors, is also the second highest decision-making body. It is presented in the Swedish Companies Act restrictions for who may take on the assignment as a Board of Director member. A bord can not be a member of the Board of Directors if they for example is in bankruptcy or has a business ban. The Board of Directors is responsible for the limited company organization and its management, but also to assess the company's financial situation. The Board of Directors is also responsible for making sure that the organization of the limited liability company is designed in such a way that control of its funding, financial conditions and accounting is carried out in a satisfactory manner. There is a reporting system for the Board of directors, where its purpose is to be constantly informed of the company's financial situation. The third part-body is the CEO which is selected by the company's board of directors. The CEO is responsible for the company's general management. Not all limited companies are subject to any requirement to appoint a CEO, only public limited liability companies must appoint one. The auditor is independent of the other company's other authorities. This means that when execution of his/her duties in relation to the limited liability company, he/she must be impartial and therefore, the Swedish Public Limited Companies Act contains conflicting rules. The auditor has a controlling function in a limited liability company, where the auditor must perform auditing of the company. The audit must be compiled in an audit- report, whose purpose is to simplify for shareholders to control the management of the limited liability company and the company's management. Private limited liability companies are not covered by the auditing requirement, although public companies are. On the other hand, certain limit values are presented for private limited companies, which means that if companies achieve limits, they are nevertheless subject to requirements for selection of auditors. An auditor may be either authorized or approved. The Swedish Public Limited Companies Act requires competence requirements in order to qualify as an authorized auditor or approved auditor. In order to qualify as an authorized auditor, this must, among other things, be conducted by the Auditors' Inspectorate. Approved auditors, on the other hand, have not obtained any auditing exam by the Auditors' Inspectorate. The Auditors' Inspectorate is a one- advisory authority, whose main task is among other things to approve / authorize auditors.
Auditors are obliged to observe good auditing standards and good auditing practice, where the Auditor Inspector must verify that the auditors fulfill this obligation. The auditor is also obliged to provide advice to, among other things, the board of directors, provided that the advice relates directly to his/her assignment.
4 NJA 2017 s. 1101, presents the Board’s lack of knowledge of their statutory obligations. The claim for damages is brought by the Board against the auditor as a result of the auditor negligently performing the audit. The Supreme Court considered that the auditor could not be liable for any remuneration for the board. In the case, there was a shortage of capital in the limited company and according to Swedish law, a control balance sheet must then be prepared.
The Board of Directors were not aware that a balance of payments account would be established and argued that if the auditor had informed them that it would be established, they would have done so. The Board of Directors became personal payment manager for the limited liability company´s liabilities. There are also other case law in which the Board of Directors has not prepared a control balance sheet, despite the lack of capital in the limited company.
The division of responsibilities between the Board of Directors and the auditor of a limited company can be read in the Swedish Companies Act. For example, it is the responsibility of the Board of Directors to prepare ready-made accounting documents which are then submitted and reviewed by the auditor. The division of responsibilities that exists between the Board of Directors and the auditor of a limited company can result in the Board of Directors to a large extent not relying on the auditor's review of the company's financial accounts. The reason is that the board of directors has the utmost responsibility for the company's income statement and accounting. By analyzing the legal cases stated in this essay, a conclusion can be drawn that it is common for the Board of Directors not to be aware of their statutory obligations.
According to us, it is therefore necessary to introduce a statutory requirement for board members in a limited liability company in the form of a qualification requirement.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ________________________________________________________________________________________ 8 1.1 Problembakgrund ________________________________________________________________________________ 8 1.2 Syfte _________________________________________________________________________________________________ 8 1.3 Frågeställningar __________________________________________________________________________________ 9 1.4 Metod och material _______________________________________________________________________________ 9 1.4.1 Rättsdogmatisk metod _________________________________________________________________________________9 1.5 Avgränsning _____________________________________________________________________________________ 11 1.6 Disposition _______________________________________________________________________________________ 12 2. Aktiebolaget ___________________________________________________________________________________ 14
2.1 Aktiebolaget- en associationsform __________________________________________________________ 14 2.2 Publika och privata aktiebolag _______________________________________________________________ 14 2.3 Aktiebolagets organisation ___________________________________________________________________ 15 2.3.1 Bolagsstämman ______________________________________________________________________________________ 16
3. Styrelse _________________________________________________________________________________________ 18 3.1 Inledning _________________________________________________________________________________________ 18 3.2 Val av styrelse ___________________________________________________________________________________ 18 3.3 Styrelseordförande _____________________________________________________________________________ 19 3.4 Styrelsens huvuduppgifter ____________________________________________________________________ 19 3.4.1 Styrelsens förvaltning________________________________________________________________________________ 19 3.4.2 Rapporteringssystem ________________________________________________________________________________ 20 3.4.2 Delegation av uppgifter ______________________________________________________________________________ 21
4. Revisor _________________________________________________________________________________________ 22 4.1 Val av revisor ____________________________________________________________________________________ 22 4.2 Revisorsinspektionen __________________________________________________________________________ 23 4.3 Kompetenskrav revisor _______________________________________________________________________ 23 4.3.1 Auktoriserad revisor_________________________________________________________________________________ 24 4.3.2 Godkänd revisor _____________________________________________________________________________________ 24 4.4 God revisionssed och god revisorssed ______________________________________________________ 25 4.5 Syftet med och betydelsen av revisionsplikt i aktiebolag _______________________________ 26 4.6 Revisorns uppdrag _____________________________________________________________________________ 27 4.6.1 Upprättande av revisionsberättelse _________________________________________________________________ 28 4.7 Revisorns rådgivning __________________________________________________________________________ 28 5. NJA 2017 s. 1101 _____________________________________________________________________________ 30
__________________________________________________________________________________________________________ 30
6 5.1 Bakgrund _________________________________________________________________________________________ 30
5.1.2 Högsta domstolens bedömning ______________________________________________________________________ 30 5.1.2.1 Styrelsen och revisorns ansvarsområden ________________________________________________________ 31 5.1.2.2 Reviorns ersättningsansvar enligt 29 kap. ABL _________________________________________________ 31 5.1.2.3 Styrelsens möjlighet att erhålla skadestånd från revisor _______________________________________ 32 5.1.2.4 Medansvar enligt 25 kap. ABL ___________________________________________________________________ 32 5.1.2.5 Högsta domstolens Slutgiltig bedömning samt domslut _________________________________________ 32 5.2 Förtydligande och utveckling av högsta domstolens bedömning ______________________ 33 5.2.1 Skadeståndsansvar___________________________________________________________________________________ 33 5.2.2 Upprättande av kontrollbalansräkning ____________________________________________________________ 33 6. Praxis _______________________________________________________________________________________________ 36 6.1 SVEA HOVRÄTT DOM T 134-16 2017-03-14 _______________________________________________ 36 6.2 SVEA HOVRÄTT DOM T 1587-12 2012-09-27 _____________________________________________ 37 7. Analys __________________________________________________________________________________________ 38
7.1 Ansvarsfördelningen mellan styrelse och revisor ________________________________________ 38 7.1.1 Styrelsens ansvar_____________________________________________________________________________________ 38 7.1.2 Revisorns ansvar _____________________________________________________________________________________ 38 7.2 I vilken utsträckning kan styrelsen förlita sig på revisorns granskning av
aktiebolagets årsredovisning samt bokföring? ________________________________________________ 39 7.3 Lagstadgat krav styrelseledamöter _________________________________________________________ 41 8. Slutsats _________________________________________________________________________________________ 43
7
Förkortningar
ABL Aktiebolagslagen (2005:551)
BFL Bokföringslag (1999:1078)
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EU Europeiska unionen
FAR Branschorganisationen för
redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare
FB Föräldrabalk (1949:381)
NJA Nytt juridiskt arkiv
RevisorsL. Revisorslag (2001:883)
Prop. Proposition
SFS Svensk författningssamling
SOU Statens offentliga utredningar
ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554)
8
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
I Sverige finns idag 602 807 registrerade aktiebolag.1 Det som främst kännetecknar ett aktiebolag är att aktieägarna inte besitter något personligt betalningsansvar2, vilket kan utläsas i 1:3 Aktiebolagslagen (2005:551), ABL. Sedan år 19953 finns det i Sverige två olika kategorier av aktiebolag, publika- respektive privata, 1:2 st. 1 ABL. De privata aktiebolagen är oftast mindre till storlek, har mindre kapitalomfång samt har färre antal ägare.4 Därmed kan tänkas att ledningen i privata aktiebolag vanligtvis består av närståendekretsen5, eftersom denna tillsättning enligt oss kan vara enklare och mer behändig. Det finns inget lagstadgat krav på att en styrelseledamot måste besitta kunskap för att åta sig uppdraget som ledamot. Däremot innehåller ABL regler som begränsar vem som får vara styrelseledamot. Det kan antas att det komma att uppstå problem om den som väljer att sätta sig i en styrelse inte är medveten om de skyldigheter samt ansvar som följer med uppdraget. När en styrelseledamot försummar sina lagstadgade förpliktelser kan de åläggas straff- eller skadeståndsansvar, men också personligt betalningsansvar. I NJA 2017 s. 1101 kan utläsas att styrelsen inte var medvetna om vilka skyldigheter som medföljer styrelseuppdraget. I målet framgår att styrelsen inte upprättat någon kontrollbalansräkning då det förelegat kapitalbrist i aktiebolaget, vilket de enligt lag är skyldiga att upprätta, 25:13 ABL. Om kontrollbalansräkning upprättats hade styrelseledamöterna undgått personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Styrelsen ansåg att det i aktiebolag åläggs ansvar på revisorn att genom god revisionssed uppmana styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning då kapitalbrist föreligger. Styrelseledamöterna yrkade därför på att de skulle erhålla skadestånd från revisorn, enligt bestämmelsen i 29:2 ABL. Högsta domstolen ansåg att styrelsen har ett rättsligt medansvar enligt 25 kap ABL. och att det åligger ledamöterna att upprätta en kontrollbalansräkning. Skadeståndsanspråk mot revisorn kunde därför inte bifallas. NJA 2017 s. 1101 tydliggör att det förekommer oklarheter gällande ansvarsfördelningen mellan styrelse och revisor i ett aktiebolag. ABL ställer krav på att en revisor ska besitta specifik kompetens för att få titulera sig som revisor. Något sådant krav för styrelsemedlemmar framkommer inte i ABL. Det kan därför vara av stor vikt att diskutera ett införande av ett lagstadgat krav på ledamöter i ett aktiebolag.
1.2 Syfte
Uppsatsen syfte är att undersöka hur tydlig revisorns respektive styrelsens ansvarsområde i ett aktiebolag är. Utifrån NJA 2017 s. 1101 kan utläsas att styrelsen inte var medveten om deras skyldigheter enligt 25 kap. ABL. Det kan därför vara nödvändigt att undersöka om det i lag behöver införas ett krav på att styrelseledamöter ska besitta kunskap om vilka förpliktelser som medföljer styrelseuppdraget.
1 Bolagsverket, statistik om företag och föreningar.
2 F Sandberg, C. Aktiebolagsrätten, s. 14.
3 SOU 1995:44 s. 155.
4 Prop. 1993/94:196 s. 75.
5 Prop. 2009/10 204 s. 66.
9
1.3 Frågeställningar
Uppsatsens syfte besvaras med stöd av följande frågeställningar:
- Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan styrelse och revisor i aktiebolag?
- Gällande den ansvarsfördelning som föreligger mellan styrelsen och revisorn, i vilken utsträckning kan styrelsen förlita sig på revisorns granskning av aktiebolagets årsredovisning samt bokföring?
- Är det nödvändigt att införa ett lagstadgat krav för styrelseledamöter?
1.4 Metod och material
1.4.1 Rättsdogmatisk metod
I vår uppsats har vi undersökt styrelsens samt revisorns ansvar i ett aktiebolag och utgått från gällande rätt. Vi har valt att använda oss av den rättsdogmatiska metoden, vilken har sitt ursprung i förmodern tid.6 Anledningen till valet av den rättsdogmatiska metoden är dess kännetecken; metoden tolkar och systematiserar gällande rätt.7 Den är systematiseringen av den gällande rätten påstås göra rättsvetenskapen vetenskaplig.8 Vad gällande rätt faktiskt är, är en grundläggande fråga som ställts inom rättsdogmatiken.9 Claes Sandgren10 har fört en diskussion kring vad gällande rätt är. Sandgren menar att gällande rätt är ett utfall av att en individ följt allmänt accepterade regler för juridisk argumentation och inte ett självständigt fenomen.11 Enligt den rättsdogmatiska metoden ska rättskällorna, det vill säga lagar, förarbeten, praxis och doktrin, tillämpas för att fastställa gällande rätt.12 Tillämpning av rättskällorna ska ske i enlighet med rättskälleläran.13 Sandgren menar att den rättsdogmatiska metoden har uppnått sitt syfte då gällande rätt fastställts.14 Även Aleksander Peczenik15 uppger att metoden uppnått sitt mål när den framställt rätten som ett nätverk av sammanhängande rättsregler. Detta är ett känt mål för den rättsdogmatiska metoden.16
Den rättsdogmatiska metoden beskriver vad som nämns som rättens yttre system, vilket innebär att rättsdogmatiken redogör för gällande rättsregler på olika områden.17 Även normativa ståndpunkter i form av kritik samt rättfärdigande av den gällande rätten är en del av det yttre systemet. Enligt Sandgrens mening kan den rättsdogmatiska metoden innefatta argument de lege ferenda, det vill säga hur rätten bör vara, endast om argumenten skulle bidra till att
6 Peczenik, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 254.
7 A.a., s. 254.
8 Sandgren, C., Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR, 04-05/2005, s. 649.
9 Olsen, L., Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 105.
10 Professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
11 Sandgren, C., Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR, 04-05/2005, s. 651.
12 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare- Ämne, material, metod och argumentation, s. 49.
13 Sandgren, C., Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR, 04-05/2005, s. 649.
14 A.a., s. 649.
15 Professor i allmän rättslära.
16 Peczenik, A., Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249.
17 A.a., s. 249.
10 analysen av gällande rätt förbättras. Nils Jareborg18 påpekar att all vetenskaplig verksamhet syftar till att hitta bättre lösningar och menar därmed att rättsdogmatiken kan gå utanför gällande rätt. På så vis är det legitimt för rättsdogmatikern att finna ideala lösningar.19 Trots att den rättsdogmatiska metoden kan innehålla ett de lege ferenda resonemang påpekar Sandgren att det är omstritt huruvida ett sådant resonemang omfattas av den rättsdogmatiska metoden eller inte. Det är inte ovanligt att ett de lege ferenda resonemang kan innehålla drag av den rättspolitiska metoden och inte den rättsdogmatiska metoden. Denna bör hålla isär “bör” och
“vara”.20
1.4.2 Material
Vi har använt oss av rättskälleläran som material för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan styrelse och revisor i ett aktiebolag. I rättskälleläran har vissa källor företräde framför andra.
Enligt Peczenik är rättskällorna i rättskälleläran material som skall, bör och får beaktas;
- Material som skall beaktas är lagar
- Material som bör beaktas är prejudikat, förarbeten samt sedvanerättsliga regler
- Material som får beaktas är fler till antalet. Bland annat kan sägas att sådana domar som inte refereras i NJA, lagförslag samt doktrin utgör sådant material som får beaktas.21
Lag och förarbete har till största del använts i uppsatsen för att beskriva organens arbetsuppgifter samt skyldigheter. Trots att vi är väl medvetna om att praxis från andra instans inte är prejudicerande har vi ändå valt att använda oss av sådan praxis, endast av den anledning att påvisa att det är vanligt förekommande att styrelsens underlåtenhet till upprättande av en kontrollbalansräkning uteblivit på grund av omedvetenhet av de lagstadgade förpliktelserna i ABL. Litteratur samt tidskrifter har använts endast i den mån då det som anges i uppsatsen inte finns i lag, förarbeten eller praxis. Därmed kan sägas att vi under uppsatsens gång uttömt rättskälleläran källa för källa. Vi har i vårt arbete använt oss av så nypublicerade källor som möjligt. Vår analys bygger till största del på gällande rätt för att fastställa ansvarsfördelningen mellan styrelse och revisor. Vi har även använt oss av NJA 2017 s. 1101, som vi framförallt baserar vår uppsats på, just av den anledning att belysa konsekvenser som kan uppstå när styrelseledamöter inte är medvetna om deras lagstadgade förpliktelser, specifikt enligt ABL.
Anledningen till att vi använt oss av lagstiftning samt rättspraxis i vår analys beror på att vi i vår slutsats vill åstadkomma ett de lege ferenda resonemang. De lege ferenda resonemanget kommer att ge svar på den sista av våra tre frågeställningar som anges i uppsatsen, vilken är om det är nödvändigt att införa ett lagstadgat krav för styrelseledamöter.
18 Professor emeritus i straffrätt vid Uppsala universitet.
19 Jareborg, N., Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 4.
20 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare- Ämne, material, metod och argumentation, s. 49.
21 Peczenik, A., Rättsordningens struktur, SvJT 2005, s. 374.
11
1.5 Avgränsning
I uppsatsen har vi valt att undersöka förhållandet som råder mellan styrelse och revisor i ett aktiebolag. Av de bolagsorgan som finns i ett aktiebolag har bolagsstämman samt den verkställande direktören endast berörts översiktligt i uppsatsen för att läsaren ska ges en bättre förståelse kring uppbyggnaden i ett aktiebolag.
Som styrelseledamot samt revisor i ett aktiebolag ska ett antal lagar beaktas, vilka de också har skyldighet att förhålla sig till, här kan bland annat årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL och bokföringslag (1999:1078), BFL nämnas. Uppsatsen behandlar främst bolagsorganens ansvar enligt bestämmelserna i kapitel 8 samt 9 i ABL.
Styrelsens uppgift som ställföreträdare för aktiebolaget har i vår uppsats utelämnats då uppsatsens syftet är att undersöka styrelsen ansvar som förvaltningsorgan. Vidare behandlar inte uppsatsen de straff- samt skadeståndsrättsliga regler en styrelseledamot kan åläggas.
Styrelsen kan åläggas straff-, skadestånds- samt betalningsansvar. Då vår uppsats utgår från rättsfallet NJA 2017 s. 1101 där styrelseledamöters personliga betalningsansvar är föremål för diskussion, är det straff- och skadeståndsrättsliga ansvaret inte av relevans för vår uppsats.
Övriga rättsfall22 som redogörs för i uppsatsen kommer endast belysa när en styrelseledamot åsidosätter de lagstadgade förpliktelser som medföljer ett styrelseuppdrag. Därav kommer inte sakomständigheterna i de enskilda fallen redogöras för ingående.
I vår uppsats redogör vi endast för kvalificerad revisor. Därav utesluts lekmannarevisor då denne endast utför allmän granskning samt att det inte ställs något krav på att en lekmannarevisor ska besitta formell kompetens. Vi har även valt att utesluta särskild granskare i vår uppsats då dessa endast utför granskning av bolagets räkenskaper samt förvaltning under viss förfluten tid.
Innehållet i god revisionssed går att utläsa i bland annat direktiv från Europeiska Unionen23 och uttalanden från branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare.24 Det finns även internationella revisionsstandarder, International Standards on Auditing25, vilka upprättas av international Auditing and Assurance Standards Board26, som är ett oberoende standardiseringsorgan. Innehållet i dessa standarder, direktiv och uttalanden har uteslutits i uppsatsen. FAR och EU har nämnts för att klargöra att de finns, vilka ISA och IAASB har uteslutits helt.
Vi har uteslutit att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning i vår uppsats då koden endast ska tillämpas av de bolag vars aktier eller depåbevis handlas på en reglerad marknad i Sverige.
Eftersom vi inte valt att enbart inrikta oss på publika aktiebolag har koden därför exkluderats i uppsatsen. Dock har vi bifogat en bild från koden, endast av den anledning för att övergripande visa läsaren hur ett aktiebolags bolagsorgan är rangordnade i förhållande till varandra.
22 Svea hovrätt, DOM 2012-09-27, mål nr T 1587-12; Svea hovrätt , DOM 2017-03-14, mål nr T 134-16.
23 Förkortas EU.
24Förkortas FAR.
25 Förkortas ISA.
26 Förkortas IAASB.
12
1.6 Disposition
Uppsatsen är uppbyggd på följande 8 kapitel;
Kapitel 1 - Inledning
Uppsatsen inleds med en problembakgrund, där det översiktligt redogörs för anledningen till uppsatsens ämnesval och den bakomliggande problematiken vi anser föreligger gällande ansvarsområdet mellan styrelse och revisor i ett aktiebolag. Därefter redovisas uppsatsens syfte samt frågeställningar som sedan besvaras i kapitel 8. Vidare presenteras den metod och det material uppsatsen bygger på.
Kapitel 2 - Aktiebolaget
I detta kapitel kommer aktiebolaget som associationsform samt dess organisation att redovisas.
Vi redogör även för bolagsstämman och den verkställande direktören i detta avsnitt. Styrelsen och revisorn ges ett eget kapitel, med anledning av att uppsatsens huvudfokus ligger på dessa två bolagsorgan.
Kapitel 3 - Styrelsen
Följande avsnitt behandlar bland annat styrelsens ansvarsområden, så som aktiebolagets näst högsta förvaltningsorgan. Vidare kommer det även redogöras för vilka förpliktelser en styrelse i ett aktiebolag besitter.
Kapitel 4 - Revisorn
I det fjärde kapitlet redogör vi bland annat för den kvalificerade revisorns ansvarsområde och förpliktelser. Här framförs vidare de kvalifikationskrav som åläggs en revisor, i form av bland annat krav på avlagd revisorsexamen hos revisorsinspektionen för auktoriserade revisorer.
Kapitel 5 - NJA 2017 s. 1101.
I detta kapitel redovisas det rättsfall som till största del ligger till grund för vår uppsats. Vi redogör för de sakomständigheter som föreligger i målet samt beskrivning av högsta domstolens bedömning. I kapitlet framförs vidare hur högsta domstolen betraktar förhållandet mellan styrelseledamöternas respektive revisorns ansvarsområde i ett aktiebolag. Dessutom innehåller kapitlet ett förtydligande av högsta domstolens bedömning.
Kapitel 6 - Praxis
Kapitlet redogör för två stycken domar från hovrätten, trots att dessa inte är prejudicerande.
Domarna tas med i uppsatsen endast av den anledning att förtydliga att styrelseledamöter i ett flertal fall, utöver NJA 2017 s. 1101, inte är medvetna om de förpliktelser som enligt ABL åligger dem. Sakomständigheterna samt domstolarnas bedömningar i de båda fallen framställs koncist.
Kapitel 7 - Analys
Det sjunde och näst sista avsnittet redogör för uppsatsens analytiska del. Uppsatsens alla tre frågeställningar delas in i varsin underrubrik där de behandlas genom att varje frågeställning analyseras med hjälp av uppsatsens ovanstående kapitel samt att vi även öppnar upp för diskussioner.
13 Kapitel 8 - Slutsats
Uppsatsen sista kapitel. Här redovisar vi de slutsatser vi kommit fram till i vår analys. Kapitlet kan sägas knyta ihop säcken för hela uppsatsen.
14
2. Aktiebolaget
I detta kapitel behandlas aktiebolaget som associationsform. Vidare kommer kapitlet att redogöra för hur ett aktiebolags organisation är uppbyggt samt vilka aktiebolagets fyra olika bolagsorgan är. Kapitlet kommer även att behandla bolagsstämmans samt den verkställande direktörens ansvarsområden och vad de två bolagsorganens huvudsakliga uppgifter är.
2.1 Aktiebolaget- en associationsform
Det finns flera olika associationsformer i Sverige,27 en av dem är aktiebolag. Aktiebolag är Sveriges mest förekommande associationsform.28 Vad som kännetecknar en association är att
”en association är en privaträttslig rättsfigur som bygger på ett frivilligt avtal om samverkan för gemensamt ändamål”.29
Ett aktiebolag är en juridisk person,30 vilket innebär att bolaget har en egen rättskapacitet och att det då ansvarar för de förbindelser som det åtar sig.31 Ett framträdande drag för aktiebolag32 är att aktieägare inte besitter några skyldigheter till personligt betalningsansvar, vilket kan utläsas i 1:3 ABL. Aktiebolagets ändamål är att generera vinst till aktieägarna,33 detta framgår e contrario i 3:3 ABL. Dock kan det föreskrivas i bolagsordningen, som är aktiebolagets egna regelverk,34 att aktiebolagets ändamål helt eller till viss del ska vara något helt annat än att generera vinst till bolagets aktieägare, 3:3 ABL. Det framställs inte någon begränsning i ABL gällande vilket verksamhetsändamål ett aktiebolag får främja. Detta innebär att denna associationsform kan brukas för alla affärsverksamheter.35 Vilken kategori av affärsverksamhet ett bolag ska bedriva ska framgå i bolagsordningen, detta stadgas i 3:1 ABL.
2.2 Publika och privata aktiebolag
Ett aktiebolag är antingen privat eller publikt, 1:2 ABL. Mellan dessa två bolagskategorier skiljer sig ett antal villkor åt. Bland annat begränsas ett privat aktiebolag genom att de inte får sprida aktier vidare till en bredare krets, vilket framkommer i 1:7 samt 1:8 ABL. Privata aktiebolags aktiekapital behöver inte bestå av mer än 50 000 kronor, 1:5 ABL. Publika aktiebolag är till skillnad från privata aktiebolag, inte begränsade i rätten att få sprida aktier vidare36 och de ska inneha ett aktiekapital på 500 000 kronor, vilket framgår av 1:14 ABL.
Ytterligare ett villkor som skiljer dessa två typer av aktiebolag åt är kravet på minsta antal styrelseledamöter.37
27 Skog, R, Om betydelsen av vinstsyfte i aktiebolagslagen, SvJT, 2015, s. 1; Johansson, S., Associationsrätten en introduktion, s. 15.
28 Prop. 2004/05:85 s. 198.
29 Johansson, S., Associationsrätten en introduktion, s. 15.
30 A.a., s. 43.
31 Johansson, S. Svensk associationsrätt i huvuddrag, s. 263.
32 AF Sandeberg, C. Aktiebolagsrätten, s. 14.
33 Prop. 2004/05:85 s. 218.
34 A.a., s. 538.
35 Samuelsson, Aktiebolagslagen (2005:551) kommentaren till 3 kap. 1 §, Karnov.
36 Prop. 2004/05:85 s. 198.
37 Se avsnitt 3.1.
15
2.3 Aktiebolagets organisation
Enligt ABL kan ett aktiebolag bestå av högst fyra stycken bolagsorgan. Dessa är bolagsstämman, verkställande direktören, styrelsen och revisorn.38 Bilden nedan visar hur bolagsorganen är rangordnade i förhållande till varandra.39
40
Endast tre av de fyra bolagsorganen utgör bolagets beslutsorgan, vilka är bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören.41 Revisorn är dock ett självständigt bolagsorgan.42 Beslutsorganen har till uppgift att fatta beslut samt vidta rättshandlingar som sker i enlighet med bolagets ändamål.43 Då ett bolagsorgan är överordnat ett annat ska normalt det underordnade organet följa beslut från det högre organet, förutsatt att beslutet är lagligt.44 I ABL kan utläsas regler vars ändamål är att bidra till att förenkla så att organisationen och ledningen på ett ändamålsenligt sätt kan främja aktiebolagets syfte. Bestämmelserna syftar även till att aktieägarna ska ha möjlighet att kontrollera bolagsledningens förvaltning av bolaget. Grunden i dessa regler är bestämmelserna gällande bolagets organisation. Vidare utgör bestämmelserna om aktiebolagets organisation det grundläggande i bolagets ansvarsfördelning mellan beslutsorganen.45
Bolagsorganen har olika funktioner i ett aktiebolag, vilket framgår av ABL. Varje organ har en exklusiv kompetens liksom en överlappande kompetens. I regeringens proposition från 1994 om ändringar i ABL framgår det att ordet “kompetens” är likställt med begreppet behörighet.46 Den kompetensfördelning som råder mellan bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör
38 SOU 1995:44 s. 333.
39 Svensk kod för bolagsstyrning från 2016 s. 5.
40 A.a., s. 5.
41 A.a., s. 5.
42 Prop. 2015/16:162 s. 87; se avsnitt 4.5.
43 Prop. 1993/94:196 s. 121.
44 Sandström, T., Svensk aktiebolagsrätt s. 180.
45 Svernlöv, C., Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget s. 29.
46 Prop. 1993/94:196 s. 120.
16 är bindande. Därmed kan inte ens bolagets högsta organ, det vill säga stämman, begränsa de underordnade organen, styrelse samt verkställande direktör i dess behörighet.47 Gällande bolagsorganens kompetens ska begreppen förvaltning och verkställighet åtskiljas. Vad som åsyftas med förvaltning är de interna besluten inom bolaget, medan verkställighet tar sikte på de åtgärder som blir bindande mot tredje man.48
2.3.1 Bolagsstämman
Ett aktiebolags högst beslutande organ är som tidigare nämnt bolagsstämman.49 Det är genom detta organ aktieägare ges möjlighet att påverka bolagets angelägenheter, vilket kan utläsas i 7:1 ABL.50 ABL:s bestämmelser angående kompetensfördelningen mellan bolagsorganen baseras på att bolagsstämman är det organ som innehar högst beslutanderätt. Bolagsstämman är ett förvaltningsorgan, vilket innebär att stämman inte besitter någon kompetens där de kan verkställa beslut utåt. Det är dock möjligt för stämman att ge direktiv till bolagets styrelse och verkställande direktör.51 Det åligger bolagsstämman att utse bolagets styrelse, vilket framgår av 8:8 ABL. Den ska även tillsätta en revisor enligt 9:8 st. 1 ABL samt besluta om ändringar av bolagsordningen, 3:4 ABL. Dessa uppgifter kan inte stämman delegera bort till något annat bolagsorgan.52 Andra ålägganden som stämman ska fatta beslut i är, enligt 7:11 st. 1 ABL, om de vill bevilja styrelsen samt den verkställande direktören ansvarsfrihet eller inte. I nyss nämnda paragraf stadgas även att stämman ska besluta om årets balans- och resultaträkning ska fastställas.
2.3.2 Verkställande direktör
Den verkställande direktören utgör tillsammans med styrelsen ett aktiebolags ledning vilket kan utläsas i kapitel 8 ABL. Det framkommer i 8:27 st. 1 ABL att den verkställande direktören tillsätts av styrelsen. ABL ställer dock inget krav på att privata aktiebolag måste utse en verkställande direktör, utan det åligger styrelsen att själva avgöra om bolaget behöver en sådan, enligt 8:27 ABL. Vad gäller publika aktiebolag ställs det enligt 8:50 ABL ett krav på att en verkställande direktör måste utses. Den verkställande direktörens huvudsakliga ansvarsområde är att sköta den löpande förvaltningen, vilket framkommer av 8:29 st. 1 ABL. Vad den löpande förvaltningen omfattar är bolagets dagliga angelägenheter.53 Sammanfattningsvis kan sägas att den löpande förvaltningen omfattar handlingar som inte är av betydande karaktär. Vid bedömning om en handling är av betydelse eller inte ska bolagets storlek samt dess beskaffenhet beaktas.54 Det åligger den verkställande direktören att företa tillräckliga åtgärder för att aktiebolagets bokföring ska utföras i enlighet med lag, vilket framgår av 8:29 st. 3 ABL.
Den verkställande direktören ska även vidta nödvändiga åtgärder gällande medelsförvaltningen så att den sköts på ett betryggande sätt. Bolagets medelsförvaltning kan sägas utgöra sådana inköps-, försäljnings- inbetalnings-, utbetalnings- eller finansieringsåtgärder som inverkar på
47 Prop. 1993/94:196 s. 121.
48 Sandström, T., Svensk aktiebolagsrätt s. 25.
49 Prop. 1997/98:99 s. 201.
50 Prop. 1993/94:196 s. 121.
51 Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 7 kap. 1 § Lexino 2018-10-09.
52 A.a.
53 Prop. 1997/98:99 s. 90.
54 Prop. 2004/05:85 s. 308.
17 bolagets förmögenhetsförhållanden.55 Detta innebär att när ett aktiebolag har en verkställande direktör är det denne som ansvarar för att bokföringen blir upprättad.56
Enligt 8:29 st. 1 ABL ska styrelsen ge direktiv till den verkställande direktören angående bolagets riktlinjer för hur den löpande förvaltningen ska skötas. Det åligger den verkställande direktören att förse styrelsen med upplysningar angående bolaget och även det beslutsunderlag som krävs för att styrelsen ska ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag.57 En verkställande direktör besitter kompetens att företräda samt binda bolaget, vid angelägenheter som åligger denne enligt 8:29 ABL, detta kan utläsas i 8:36 ABL. Den verkställande direktören kan även svara för förvaltningsåtgärder som ligger utanför dennes område genom att styrelsen bemyndigar den verkställande direktören att vidta sådana åtgärder. Dock får den verkställande direktören inte ansvara för frågor som rör styrelsens lagstadgade ansvarsområde, med anledning av att styrelsen inte får förlora sin position som överordnat organ.58
55 Af Sandeberg, C., Aktiebolagsrätten, s. 121.
56 Prop. 1975:103 s. 376.
57 Hemström, C, Giertz, M, Bolag-Föreningar-Stiftelser en introduktion s. 39.
58 Prop. 1997/98:99 s. 78.
18
3. Styrelse
I ett aktiebolag ska det finnas en styrelse med en eller flera ledamöter, vilket framgår av 8:1 ABL. Kapitlet behandlar styrelsens huvuduppgifter i ett aktiebolag som bolagets näst högsta beslutsorgan.59
3.1 Inledning
Styrelsen hanterar skötseln av aktiebolagets angelägenheter, detta efter att ansvaret överlämnats av aktieägarna vid den årliga bolagsstämman. Ansvaret sträcker sig tills nästa års bolagsstämma.60 Förutom beslutsrätten ska styrelsen i enlighet med ABL samt bolagsordningen handla i överensstämmelse med bolagets ändamål. Det kan därmed sägas att styrelsen ska utöva sin beslutanderätt med hänsyn till bolagets ändamål, vilket är utmärkande för styrelsefunktionen i ABL.61 Förutom bolagets näst högsta förvaltningsorgan, är styrelsen även ett verkställighetsorgan. Styrelsens verkställighetsmakt kan utläsas i 8:35 ABL62och innebär enligt lagrummet att styrelsen får företräda bolaget och teckna dess firma.
3.2 Val av styrelse
Enligt 8:8 ABL är utgångspunkten att styrelsen utses av bolagsstämman, men den får även utses på annat sätt om så föreskrivs i bolagsordningen. Trots att styrelsen kan utses på annat sätt än genom bolagsstämman innehåller 8:8 ABL dock en begränsning; styrelseledamöter får inte utses av styrelsen eller en styrelseledamot. För publika aktiebolag gäller att minst hälften av ledamöterna måste utses av bolagsstämman, 8:46 ABL. Antalet styrelseledamöter varierar beroende på bolagets storlek. Gränsen för minsta antal ledamöter skiljer sig åt beroende på om ett aktiebolag är publikt eller privat. Det framgår av 8:46 ABL att ett publikt aktiebolag ska ha minst tre styrelseledamöter, medan ett privat aktiebolag får bestå utav färre antal ledamöter.63 Om ett aktiebolag utav färre än tre ledamöter ställs ett krav på att minst en ersättare i form av en styrelsesuppleant ska utses, enligt 8:3 ABL. I ABL finns begränsningar angående vem som får åta sig ett styrelseuppdrag. Det stadgas i 8:11 ABL att den som är underårig, är i konkurs, har förvaltare enligt föräldrabalken (1949:381), FB, eller har näringsförbud enligt lag (2014:436) om näringsförbud, inte får utses till styrelseledamot. Inte heller kan en juridisk person vara ledamot, 8:10 ABL. En person som inte har för avsikt att ta del av sådan lagstadgad verksamhet som ankommer på styrelsen, får endast utses till styrelseledamot om godtagbara skäl föreligger, enligt 8:12 ABL. Förutom de lagstadgade begränsningarna som ankommer vid tillsättande av styrelseledamöter, ställer ABL dessutom ett bosättningskrav på styrelsen. Enligt 8:9 ABL får endast upp till hälften av styrelseledamöterna i ett bolag vara bosatta utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.
59 Sandström, T., Svensk aktiebolagsrätt s. 179.
60 A.a., s. 217.
61 A.a., s. 218.
62 A.a., s. 219.
63 SOU 2009:34 s. 207.
19
3.3 Styrelseordförande
Om styrelsen i ett aktiebolag består av fler än en ledamot ska en styrelseordförande utses, 8:17 ABL. Enligt lagrummet utser styrelsen ordförande, om inte annat anges i bolagsordningen eller har beslutats av bolagsstämman. I 8:17 ABL stadgas att en styrelseordförande innehar en betydande roll i det arbete som styrelsen utför. Ordförandens roll är viktig med anledning av att denne både ska leda styrelsens arbete och se till att styrelsen fullgör de förpliktelser som framkommer i 8:4-5 §§ ABL. Det åligger även styrelseordföranden att anordna sammanträden för styrelseledamöterna när behov finns samt när styrelsen eller den verkställande direktören önskar detta. Vid sammanträden ska styrelseledamöter samt styrelsesuppleanter ges möjlighet att delta och tilldelas beslutsunderlag som är av tillfredsställande karaktär. Styrelseledamöterna ska också vid sammanträden erhålla upplysningar angående bolagets förhållande, vilket styrelseordförande ansvarar för.64
3.4 Styrelsens huvuduppgifter
3.4.1 Styrelsens förvaltning
I förarbeten till 2005 års aktiebolagslag har Regeringen gjort uttalandet:
“Enligt vår mening är det emellertid angeläget att det alltid går att precisera vem som är ansvarig för bolagets ledning och skötsel. Reglerna om att ett bolag skall ha en styrelse och att denna ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter (se 8 kap. 3 § aktiebolagslagen) tydliggör vem som har det yttersta ansvaret för bolaget.” 65
Sedan 2005 års aktiebolagslag trädde i kraft 1 januari 2006 stadgas styrelsens huvuduppgifter numera i 8:4 ABL.66 I lagrummet framgår bland annat att styrelsen ansvarar för bolagets organisation samt den övergripande förvaltningen av dess angelägenheter. Istället för styrelsen kan bolagsstämman, som högsta beslutande bolagsorgan, välja att besluta om bolagets organisation och dra upp riktlinjer för dess angelägenheter.67 Styrelsen har då en skyldighet att följa de i bolagsordningen angivna föreskrifterna från stämman, så länge dessa föreskrifter inte är oförenliga med ABL, tillämplig lag om årsredovisning68 eller bolagsordningen.69
Styrelsen ska genom deras ansvar för bolagets organisation samt den övergripande förvaltningen säkerställa att bolagets organisation är ändamålsenlig.70 En av styrelsens viktigaste roll blir därför att se till att det i bolagets organisation ingår funktioner och rutiner som är kvalitetssäkra. Detta innebär bland annat att styrelsen ska tillsätta personal som är lämplig för verksamheten, förnuftiga handläggningsrutiner, riktlinjer för förvaltningen och en kontinuerlig kommunikation mellan bolagets befattningshavare.71 Vidare ska styrelsen enligt 8:4 st. 3 ABL se till att organisationen i bolaget utformas så att kontrollering av bolagets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållande sker på ett betryggande sätt. Denna bestämmelse är en kontrollfunktion och infördes i 8:4 ABL år 1999 som en komplettering till styrelsens ansvar för bolagets organisation och den övergripande förvaltning av bolagets
64 SOU 1995:44 s. 87.
65 Prop. 2004/05:85 s. 309.
66 SFS 2005: 552 s.1; Prop. 2004/05:85 s. 2.
67 Skog, R., Fäger, C., Den svenska aktiebolagslagen- En introduktion för små och medelstora företag, s. 48.
68 Tillämplig lag om årsredovisning är vanligtvis ÅRL, prop. 2015/16:162 s. 120.
69 SOU 1995:44 s. 157.
70 Prop. 1997/98:99 s. 78-79.
71 A.a., s. 202.
20 angelägenheter.72 Styrelsens kontrollfunktion över den personal som hanterar bolagets bokföring och redovisning är av betydelse för bolaget, därför är det av stor vikt att den är kvalitetssäker. Behovet av den lagstadgade så kallade kontrollfunktionen varierar från bolag till bolag eftersom de skiljer sig åt både storleks- samt organisationsmässigt. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att kontrollering av de områden som framgår i 8:4 st. 3 ABL utformats utefter aktiebolagets behov.73
Inom förvaltningen av bolagets angelägenheter tillkommer det styrelsen att säkerhetsställa att den verkställande direktören fullgör de i 8:29 ABL lagstadgade arbetsuppgifter. Det åligger därför styrelsen att utöva uppsikt över den verkställande direktören.74 Som ett överordnat organ gentemot den verkställande direktören ges styrelsen möjlighet, framför denne, att fastställa beslut som rör den löpande förvaltningen. Lagstiftning begränsar dock styrelsen att vidta ett sådant omfattande intrång i den verkställande direktörens rätt till skötsel av bolagets löpande förvaltning, att ingreppet skulle innebära att denne går miste om sin ställning som bolagets verkställande direktör.75 Finns det inte i ett aktiebolag en verkställande direktör som enligt 8:29 st. 3 ABL ska ansvara för bolagets räkenskaper76, blir styrelsen omedelbart ansvariga för dessa.77
3.4.2 Rapporteringssystem
Styrelsen ska enligt 8:4 st. 2 ABL bedöma bolagets ekonomiska situation. I samband med regelns tillkomst lades stor betoning i förarbeten på betydelsen av att styrelsen hela tiden hålls informerad om bolagets ekonomiska situation.78 Ges styrelsen ingen ständig underrättelse angående bolagets ekonomiska situation kan de inte heller fullgöra sitt ansvar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter.79 För att det ska vara möjligt för styrelsen att kontinuerligt bedöma bolagets ekonomiska situation, har en lagregel om ett rapporteringssystem införts.80 Rapporteringssystemet kan utläsas i 8:5 ABL och innebär att styrelsen åläggs ansvar att meddela skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter som är betydelsefulla för bedömning av bolagets ekonomiska situation ska samlas in och rapporteras till dem. Lagen uttrycker ingen detaljerad information om hur ett sådant rapporteringssystem ska vara utformat eller vad som exakt ska rapporteras.81
För att styrelsen ska erhålla bästa möjliga rapportering ställs ett krav på att rapporteringen bland annat ska innehålla en bild av bolagets orderstock, finansieringsförhållanden, likviditet och andra ekonomiska förhållanden. I samband med inlämning av rapporterna bör styrelsen alltid ha som rutin att samlas för att bland annat ta ställning till det innehåll som finns i rapporten.82 Vissa aktiebolag är inte i behov av ett rapporteringssystem, därav finns ett undantag i 8:5 ABL som innebär att styrelsen kan undgå skyldighet att meddela sådana instruktioner som ej är av
72 Prop. 2004/05:85 s. 310.
73 Prop. 1997/98:99 s. 202.
74 A.a., s. 202.
75 A.a., s. 78.
76 Prop. 2009/10:204 s. 57.
77 Sandström, T., Svensk aktiebolagsrätt s. 221.
78 Prop. 1997/98:99 s. 79.
79 A.a., s. 203.
80 A.a., s. 79.
81 A.a., s. 203.
82 A.a., s. 203.
21 relevans med beaktande av bolagets omfattning och verksamhet. Har styrelsen valt ut en verkställande direktör åligger det denne att ansvara för den lagstadgade rapporteringen. Oavsett om bolaget har en verkställande direktör eller inte ska styrelsen alltid meddela vad som ska rapporteras och hur rapporteringen ska fullbordas.83
3.4.2 Delegation av uppgifter
Sista stycket i 8:4 ABL anger att styrelsen kan delegera uppgifter till styrelseledamöter eller andra. Kravet är då att delegation ska ske omsorgsfullt och varsamt. Enligt lagrummet ska styrelsen även kontrollera om delegationen kan upprätthållas. Styrelsen kan inte avsäga sig det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning, endast vissa delar inom områdena kan delegeras bort.84 Lagen anger inte i vilken omfattning delegation kan ske, utan att det ska göras en bedömning i varje enskilt fall. I bedömningen tas uppgiftens betydelse och karaktär i beaktande.85
Det finns uppgifter som styrelsen inte får delegera bort, vilka bland annat är att utse verkställande direktör eller särskilda firmatecknare. Inte heller kan styrelsen delegera bort sitt ansvar att kontinuerligt bedöma bolagets ekonomiska situation.86 I tidigare ABL87 fastställdes en bestämmelse om att styrelsen inte hade möjlighet att överlämna sin tillsynsskyldighet till någon annan. Ändamålet med införandet88 av tillsynsskyldigheten var att tydliggöra att styrelsen inte kan överlåta sitt yttersta ansvar för bolagets organisation och förvaltning samt deras skyldighet att verka för en betryggande kontroll av bolagets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden, varken genom delegation eller fullmakt.89 Bestämmelsen har dock avskaffats och finns numera inte kvar i ABL. Av förarbeten kan utläsas att tillsynsbestämmelsen i största möjliga mån anses vara förenlig med nuvarande 8:4 st.1 samt st.
4 ABL.90 Tillsynsskyldigheten präglades av att den klargjorde gällande rätt,91 men hade inte för avsikt att begränsa möjligheten för styrelsen att delegera uppgifter till andra.92 Det ska dock belysas att den avskaffade bestämmelsen, liksom den nuvarande lagregeln i 8:4 st. 4 ABL, innebär att styrelsen, trots delegation, kvarhåller ansvar i viss mån.93
83 Prop. 1997/98:99 s. 204.
84 Prop. 2004/05:85 s. 617.
85 A.a., s. 618.
86 A.a., s. 618.
87 Prop. 2000/01:150 s. 185; SFS 2001:932.
88 Prop. 2000/01:150 s. 82.
89 Prop. 2004/05:85 s. 617.
90 A.a., s. 617.
91 Prop. 2000/01:150 s. 82.
92 Prop. 2004/05:85 s. 618.
93 A.a., s. 617.
22
4. Revisor
I kapitlet kommer den kvalificerade revisorns ansvarsområde, som aktiebolagets kontrollerande organ, att behandlas. Kapitlet behandlar även det kompetenskrav som krävs för att en revisor ska få titulera sig som kvalificerad revisor, revisorsinspektionens uppgift, syftet och betydelsen av revisionsplikten, definitionen av god revisors- samt revisionssed och revisorns förpliktelser i övrigt.
4.1 Val av revisor
Det ankommer bolagsstämman att utse en revisor, 9:8 st. 1 ABL. I 9:1 st. 1 ABL utläsas att det ska finnas minst en revisor i ett aktiebolag. Det finns dock ett undantag till denna lagregel.
Undantaget innebär att privata aktiebolag inte alltid är bundna av kravet på att tillsätta en revisor, förutsatt att det i bolagsordningen anges att en revisor inte kommer att utses enligt 9:1 st. 2 ABL. Ett privat aktiebolag får inte undgå undantaget i 9:1 st. 2 ABL om de uppfyller ett av de tre kriterierna som stadgas i st. 3. Det första kriteriet, vilket stadgas i p. 1, är att om det privata aktiebolagets medelanställda under varje år de två senaste räkenskapsåren varit mer än tre till antalet, är de skyldiga att tillsätta en revisor. Det andra kriteriet innebär att om aktiebolaget har en redovisad balansomslutning på minst 1,5 miljoner kronor varje år de två senaste räkenskapsåren, ska revisor tillsättas enligt p. 2. Det tredje och sista kriteriet, som kan utläsas i p. 3, innebär att ett privat aktiebolag omfattas av revisorskravet om det har en redovisad nettoomsättning på minst 3 miljoner kronor under varje år de två senaste räkenskapsåren.
Från och med år 2010 stadgas det i lag att mindre privata aktiebolag inte längre ska omfattas av revisorskravet.94 Med mindre privata aktiebolag menas de aktiebolag som inte uppnår de gränsvärden som stadgas i 9:1 st. 3 ABL. Anledning till att privata aktiebolag som inte uppfyller något av de gränsvärden som framgår i 9:1 st. 3 ABL har rätt att undgå revisorskravet är bland annat, att bolaget inte ska behöva belastas med höga kostnader för revisor om de inte anser att det är nödvändigt.95 Det framkommer i förarbeten att fördelen med att det åligger små privata aktiebolag att välja om de vill tillsätta revisor eller inte är att bolaget själva ska få avgöra vilka tjänster de är i behov av för dess verksamhet samt förvaltning.96 Trots denna valmöjlighet är det vanligt förekommande att mindre privata aktiebolag ändå väljer att tillsätta en revisor.97 Publika samt privata aktiebolag som uppnår något av de gränsvärden som finns lagstadgade är kravet angående revisor ofrånkomligt, vilket kan utläsas i 9:1 st. 1 ABL.
94 SOU 2016:34 s. 56.
95 Hemström, C, Giertz, M, Bolag-Föreningar-Stiftelser: en introduktion, s. 73.
96 Prop. 2009/10:204 s. 1.
97 Hemström, C, Giertz, M, Bolag-Föreningar-Stiftelser: en introduktion, s. 73.
23
4.2 Revisorsinspektionen
Revisorsinspektionen är en enrådighetsmyndighet98 som ansvarar för tillsyn över Sveriges revisorer. Det åligger revisorsinspektionen att pröva frågor gällande auktorisation och godkännande av revisorer, vilket framkommer i 3 § st. 1 Revisorslag (2001:883), RevisorsL.
Det framkommer i 1 § st. 1 förordningen (2007:1077) med instruktioner för revisorsinspektionen, att ändamålet med revisorsinspektionens verksamhet är att bevara tilliten för revisorers verksamhet samt auktorisationssytemet. Förtroende för revisorers verksamhet samt auktorisationssystemet skulle medföra en möjlighet för diverse intressenter att erhålla tillförlitliga ekonomiska fakta angående bolagets förvaltning samt redovisning. Enligt 3 § st. 1 RevisorsL. ska även revisorsinspektionen undersöka om disciplinära ingripanden kan bli aktuellt, samt åtgärder av annat slag gentemot bland annat revisorer. Disciplinära åtgärder kan bland annat vara att vid situationer där en revisor uppsåtligen gör försummelser i sin revisionsverksamhet ska godkännandet eller auktorisationen av titeln som revisor upphävas, enligt 32 § st. 1 RevisorsL. En annan viktig uppgift som revisorsinspektionen har är att kontrollera och säkerhetsställa att god revisionssed99 samt god revisorssed100 utvecklas så det är förenligt med dess ändamål vilket kan utläsas i 3 § st. 1 RevisorsL. Revisorsinspektionen benämndes fram till år 2017 revisorsnämnden.101
4.3 Kompetenskrav revisor
Det finns omständigheter som gör att en individ inte får titulera sig som revisor enligt ABL, detta är fallet om denne har näringsförbud, har förvaltare enligt 11:7 FB, eller är i konkurs, se 9:10 ABL. Kvalificerade revisorer kan delas in tre olika kategorier; auktoriserade, godkända revisorer med revisorsexamen samt godkända revisorer som inte innehar någon revisorsexamen.102 Kvalificerade revisorer är ett samlingsnamn för godkända samt auktoriserade revisorer.103 Det framkommer i 9:12 st. 1 ABL att revisorer kan vara godkända eller auktoriserade. En kvalificerad revisor besitter formell kompetens gällande revision av ett aktiebolags räkenskaper samt bolagsledningens förvaltning.104 Det framställs i 9:11 ABL krav på att en revisor ska besitta kunskap och ha inblick i ett aktiebolags ekonomiska angelägenheter samt redovisning. Denna kunskap och inblick ska med beaktande av bolagets beskaffenhet vara så omfattande att revisorn har möjlighet att utföra sitt uppdrag. Det innebär bland annat att revisorer som endast har erfarenhet av granskning av mindre aktiebolag bestående av närståendekretsen inte kan granska och utföra revision av exempelvis ett större börsnoterat aktiebolag.105
98 Definition; en myndighet som leds av en myndighetschef, 2§ st. 1 p. 1 myndighetsförordning (2007:515).
99 Se avsnitt 4.4.
100 Se avsnitt 4.4.
101 Andersson, Revisorslag (2001:883) kommentaren till 3 §, Karnov.
102 Prop. 2012/13:61 s. 61.
103 Prop. 2009/10:204 s. 49.
104 Olsson, S., Redovisningsrätt s. 116.
105 Prop. 2012/13:61 s. 40
