• No results found

5.2.1 Skadeståndsansvar

Avgörande i målet är de i ABL lagstadgade ansvars- samt funktionsregler som råder i förhållandet mellan styrelse och revisor. Liksom det kan utläsas i slutbetänkandet144 gällande revisorns skadeståndsansvar, anger även högsta domstolen att avgörande för revisorers skadeståndsskyldighet är normskyddet. I slutbetänkandet framgår att ändamålet med normskyddet främst är att begränsa skadeståndsansvaret, samt att skapa en skälig gräns för när skadeståndsansvar ska vara en lämplig straffåtgärd. Det kan vidare utläsas i betänkandet att det kan uppstå situationer när skadeståndsansvar till följd av oaktsamt handlande skulle vara en tillämpbar åtgärd, men som ändå inte kan åläggas den skadevållande. Anledningen till att skadeståndsansvar inte kan åläggas den skadevållande då denne förfarit oaktsamt är att skadestånd enbart omfattar intressen vilka skyddas av normen den skadevållande brutit mot.145

Styrelsen åberopar det i 29:1 st.1 mening 2 ABL externa skadeståndsansvaret. Det externa ansvaret omfattar en revisors skadeståndsansvar gentemot aktieägare eller någon annan när denne handlar i strid med bolagsordningen, relevant lag gällande årsredovisning eller ABL.

Styrelsen ansåg sig utgöra “någon annan” i 29:1 st.1 mening 2 ABL. I förarbete till ABL förtydligas att “någon annan” omfattar ett aktiebolags anställda, borgenärer, andra utomstående samt tredje män av annat slag.146 Högsta domstolen klargör i domskälen att styrelseledamöter inte kan omfattas av det i 29:1 st. 1 mening 2 ABL begreppet “någon annan”. Trots att högsta domstolen är eniga med styrelsen i dess yrkande gällande att revisorn agerat oaktsamt då denne varken verkat för upprättande av en kontrollbalansräkning när kapitalbrist förelåg eller givit styrelsen den information angående bolagets ekonomiska situation han enligt god revisionssed, 9:3 ABL, har skyldighet att göra, har alltså ingen verkan. Därav borde det inte vara av betydelse om revisorn agerat oaktsamt eller inte, då styrelseledamöter ändå inte omfattas av skyddsändamålet i bestämmelsen. Styrelsen anger att en kontrollbalansräkning hade upprättats om revisorn givit dem information om att en sådan skulle upprättats. Trots att högsta domstolen anger att revisorn enligt god revisionssed borde informerat styrelsen om den ekonomiska situation som förelåg i bolaget, har ändå styrelsen det yttersta ansvaret för upprättande av kontrollbalansräkning, 25:13 ABL.

5.2.2 Upprättande av kontrollbalansräkning

Styrelsen står i ett direkt sysslomannaförhållande till aktiebolaget. Denna ställning innebär enligt förarbeten att det är av stor betydelse att styrelsen visar omsorg och handlar för bolagets

144 SOU 2016:34 s. 72.

145 A.a., s. 72.

146 Prop. 1975:103 s. 540.

34 intresse.147 Liksom högsta domstolen klargör i målet har styrelsen enligt 25 kap. ABL ett så kallat medansvar. Ansvaret innebär att styrelsen ska vidta åtgärder då det föreligger kapitalbrist i bolaget. Om styrelsen i ett aktiebolag har skäl att anta att det egna kapitalet148 i ett aktiebolag är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet ska de genast upprätta en kontrollbalansräkning, enligt 25:13 st. 1 p. 1 ABL och de ska även låta bolagets revisor granska denna. Det finns inte i förarbeten någon tydlig definition som klargör innebörden av “skäl att anta”. Södertälje tingsrätt149 har diskuterat att det framgår av förarbeten till äldre lagstiftning att styrelsen har en skyldighet när de är medvetna om att bolaget går med förlust och det kan antas att hälften av det registrerade aktiekapitalet understigs, är skyldiga till upprättande av en balansräkning. Vidare anger tingsrätten att doktrinen framför ett tydligare uttalande om vad

“skäl att anta” kan ges för innebörd; om verksamheten inte kan fullgöra sådana affärer som är av betydelse för bolaget eller går med förluster under en längre tid bör styrelsen vara införstådd med att kontrollbalansräkning bör upprättas i enlighet med bestämmelserna i ABL. Domstolen menar vidare att om det föreligger förhållanden som är av betydelse för bolagets ekonomiska situation, ska styrelsen ha känt till detta eftersom styrelsen har en skyldighet att kontinuerligt erhålla information om bolagets ekonomiska förhållanden enligt dess huvuduppgifter i ABL.

Därmed kan sägas att det i målet150 framgår att bedömningen om det finns “skäl att anta” ska bedömas utefter den kunskap om bolagets ekonomiska situation som styrelsen sannerligen besitter.151

Underlåter styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning enligt de krav som stadgas i 25:13 ABL, framgår det av 25:18 ABL att styrelsens ledamöter svarar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består. Det personliga betalningsansvaret inträder från det att styrelsen hade skäl att misstänka att bolagets egna kapital var mindre än hälften av dess aktiekapital.152 Av målet153 framgår att styrelsen enligt 25:13 ABL omfattas av den så kallade aktivitetsplikten när kapitalbrist föreligger i ett aktiebolag. Aktivitetsplikten aktualiseras när styrelsen har skäl att anta att det egna kapitalet understiger bolagets registrerade aktiekapital, det vill säga när det föreligger kapitalbrist.

I NJA 2017 s. 1101 redogör högsta domstolen för styrelsens huvuduppgifter i ett aktiebolag, vilka stadgas i 8:4 ABL. Av domskälen framgår att styrelsens ansvar för bolagets organisation samt förvaltningen av dess angelägenheter innebär att de ska ansvara för att bolagets årsredovisning upprättas i enlighet med gällande rätt samt föreskrifter. Vidare anges att styrelsen har en skyldighet att agera vid behov. Vid behov är enligt domstolens mening då det föreligger kapitalbrist i ett bolag och en kontrollbalansräkning ska upprättas. Främsta syftet med en kontrollbalansräkning är att den utgör ett kontrollinstrument och beslutsunderlag för både aktieägare och styrelseledamöter.154 Enligt regeringens mening är det bakomliggande syftet med det personliga betalningsansvaret att det fungerar som ett påtryckningsmedel, vilket ska bidra till att styrelsen ska följa de i lag angivna skyldigheter som gäller för ett

147 Prop. 1975:103 s. 540.

148 Det egna kapitalet i ett aktiebolag är differensen mellan bolagets tillgångar och skulder i en balansräkning, prop. 2009/10:61 s. 5.

149 Södertälje tingsrätt, dom 2016-11-08, mål nr T 230-15.

150 A.a.

151 A.a.

152 Prop. 2000/01:150 s. 188.

153 NJA 2017 s. 1101.

154 Prop. 2004/05:85 s. 873.

35 underkapitaliserat bolag. Högsta domstolen lyfter också fram detta syfte i sin bedömning. En kontrollbalansräkning visar på ifall verksamheten kan fortsätta bedrivas eller ej.155

Kan en styrelseledamot bevisa att denne inte varit försumlig i sin underlåtenhet att upprätta en kontrollbalansräkning kan ansvar enligt 25:13 ABL inte åläggas ledamoten. Om ledamot varit försumlig eller ej ska avgöras utifrån en bedömning. Vid bedömning om försummelse förelegat ska det tas i beaktande vilken roll företrädaren hade i bolaget och även vilken information som företrädaren haft tillgång till. Förarbeten framför att det även är av stor vikt att styrelseledamöters skyldighet att hålla sig upprättade om de förhållanden som råder i ett bolag ska tas i beaktande vid bedömningen.156 Vidare anger förarbeten att försummelse inte kan anses föreligga när behövlig tid använts för att undersöka bolagets ekonomiska förhållande. Inte heller anses det försumligt att inte upprätta en kontrollbalansräkning när sådan egentligen inte behövs.157 Upprättelse av kontrollbalansräkning ska ske i enlighet med reglerna i ÅRL, 25:14 ABL. När en kontrollbalansräkning upprättats ska den, enligt 15:13 ABL, granskas av en revisor.

155 Prop. 2000/01:150 s. 37.

156 A.a., s. 99.

157 A.a., s. 188.

36

6. Praxis

Kapitlet behandlar två stycken rättsfall, i vilka det kan utläsas att styrelseledamöter inte fullgjort deras lagstadgade förpliktelser. De båda målen behandlar omständigheter där det för aktiebolag råder kapitalbrist och en kontrollbalansräkning skulle upprättats av styrelsen som underlåtit detta.

Related documents