Verksamheten 1982

:'::~,~-~??=;,~~-.:.{ :~':_::·~-- ~· ,:~·:· - -

·~

... .

-~.·~·-.·~··.··

:

~~~~~::-~:.--~

....

...---..=-~

. ~ . . . -

. ^{~· "'.}

Verksamheten 1982

l ~lr ...

Styrelse och revisorer

Styrelseledamöter

Ordinarie

Carl-Olof Ohlsson

Ordförarule, direktör, född 1915.

Ledamot sedan 1971. (ABV-Vägförbättringar AB sedan 1971). F d verkställande direktör i ABV. Styrelseordfö- rande i Svenska Varv AB. Styrelseledamot i bl a Statsfö- retag AB.

Aktieinnehav i ABV: 5 880 varav 5 872 A-aktier.

Bure Malmström

Vice ordförande, advokat, född 1916.

Ledamot sedan 1971. (ABV-Vägförbättringar AB sedan 1964). Styrelseordförande i bl a AB Företagsfinans, Lo- det Fastighets AB och Civic Fondkommission AB.

Aktieinnehav i ABV: l 405 varav 712 A-aktier.

Bo Dahlgren

Verkställarule direktör

i

AB Företagsfinans, född 1924.

Ledamot sedan 1971. (AB Armerad Betong sedan 1969

och ABV-Vägförbättringar AB sedan 1969).

Styrelseledamot i bl a AB Företagsfinans, Connector Konsult AB, AB Malaco, LB-Hus AB, AB Obiigentia

och Civic Fondkommission AB.

Aktieinnehav i ABV: 235 B-aktier.

Tor Ragnar Gerholm

Professor i fysik vid Stockholms Universitet, född 1925.

Ledamot sedan 1979. (Armerad Betong Vägförbättringar AB sedan 1977). Styrelseordförande i NVS Installations AB. Styrelseledamot i bl

a AB Hevea och Studsvik Ener-

giteknik AB.

Aktieinnehav i ABV: O.

Gösta Lewenhaupt

Direktör, född 1912.

Ledamot sedan 1977. (AB Armerad Betong sedan 1967).

Styrelseordförande i

Geddeholms

AB

och Geddeholms

· Förvaltnings AB. Styrelseledamot i bl a

AB Hevea och Surahammars Bruks AB.

·

Aktieinnehav i ABV: O.

Per Lindberg

Direktör

ⁱ

ABV, division Karlstad, född 1925.

Ledamot sedan 1981.

Aktieinnehav i ABV: 5 446 varav 4 768 A-aktier.

Arne Lundqvist

Verkställande direktör

i

Trelleborg AB, förste vice verkstäl- lande direktör i ABV fr o m 1983-06-01, född 1929.

Ledamot sedan 1977.

Styrelseledamot i bl a Landskrona

Finans

AB, Skoogs Elektriska AB och Statskonsult AB.

Aktieinnehav i ABV: 200 B-aktier.

Göte Johansson

Arbetstagarledamot PTK, ingenjör, född 1936.

Ledamot sedan 1979. (AB Armerad Betong sedan 1973).

Styrelseledamot i AB Företagsfinans.

Aktieinnehav i ABV: 17 varav 7 A-aktier.

Karl-Axel Pettersson

Arbetstagarledamot Svenska Byggnadsarbetareförburulet, byggnadsarbetare, född 1936.

Ledamot sedan 1976. (AB Armerad Betong sedan

1973).

Aktieinnehav i ABV:

O.

Sune Brasar

Koncernchef och verkställande direktör i ABV, född 1933.

Ledamot sedan 1981. Styrelseledamot i bl

a

AB Före- tagsfinans, luvestment AB Argentus, A/S H111yer Ellef-

sen,

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen

och

Bygg- förbundet.

Aktieinnehav i ABV:

l

490 varav 699 A-aktier.

Suppleanter

Bör.:je Persson

Arbetstagarledamot PTK, ingenjör, född 1932.

Ledamot sedan 1979. (AB Armerad Betong sedan 1973).

Aktieinnehav i ABV: 40 B-aktier.

Ingvar Hammarqvist

Arbetstagarledamot Statsanställdas Förbund, byggnadsarbe- tare, född 1932.

Ledamot sedan 1979. (ABV-Vägförbätttingar AB sedaf.

1977).

Aktieinnehav

i ABV: 104 varav 100 A-aktier.

Revisorer

Ordinarie

Bertil E Olsson

Född 1922. Auktoriserad revisor.

Revisor i ABV sedan 1972.

Lennart Svensson

Född 192 7,

auktoriserad

revisor.

Revisor i ABV sedan 1972.

Suppleanter

Magnus Toren

Född 194 3,

auktoriserad

revisor.

Revisor i ABV

sedan

1981.

Willard Möller

Född 1943, auktoriserad revisor.

Revisor i ABV sedan 1972.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 8 juni 1983 kl 18.00 i Industrisalen, lndustriliuset, Storgatan 19, Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i bolagsstämman kan ske - per telefon 08/13 18 00 eller

- per post till Armerad Betong Vägförbättringar AB 112 88 Stockholm

Vid anmälan bör aktieägaren uppge - namn

- personnummer - adress

Vem har rätt att delta i bolagsstämman?

-~ätt att delta i ABV:s bolagsstämma har den aktieägare

~m

- dels är registrerad med eget namn i den utskrift av aktieboken som görs per den 27 maj 1983,

dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman, senast kl 16.30 fredagen den 3 juni 1983.

Aktieägare som har aktier i förvar hos banks notariatav- delning eller enskild fondkommissionär och låtit förval- tarregistrera sina aktier, måste senast den 27 maj 1983 ha inregistrerat aktierna i eget namn.

Ärenden

a) Ärenden, som enligt lag skall förekomma på ordinarie bolagsstämma.

b) Styrelsens förslag om ökning av bolagets eget kapital genom nyemission 1:5, l aktie på 5 gamla.

c) Styrelsens förslag att utge ett konvertibelt förlagslån riktat till de anställda.

Förslag till utdelning

-·~tyrelsen och verkställande direktören föreslår bolags- _.;tämman att utdelning för 1982 års verksamhet lämnas

med 7:00 kronor per aktie, vilket motsvarar 14.0% av aktiekapitalet. Vidare föreslås måndagen den 13 juni 1983 som avstämningsdag. Beslutar stämman enligt för- -..:.laget, beräknas utdelningen komma att utsändas genom - V'PC:s försorg måndagen den 20 juni 1983.

Innehåll:

Verksamheten i sammandrag . . . . . . • • . • . • • . . 2

Aktier och aktieägare . . . . . . • • . • • . • . . 3

Koncernchefen har ordet . • • . . . • • • . • • • • . •

4

Förvaltningsberättelse . . . • • . . . • • . . • . . . 6

Förslag till vinstdisposition ...•..•.... , 13

Fastighetsförvaltning .. . . .. .. . .. .. .. . • .. .. • 14

NVS . . . • • • • . . . • . . . 18

LB-Hus . . . • . • • . • • . • . . . 20

Purac . . . . . . • • . . 22

Ray Wilson Co ..•... , .••••.• , 24

Civic fondkommission AB ...•.• , • . • . • • . • . 25

Finansieringsanalyser . . . • . . . , • • • 26

Resultaträkningar . . . • . . • • . . . • . . 27

Balansräkningar . . . . • • . . . • . 28

Bokslutskommentarer .• , . . . • . . • . • • • . . . 30

Revisionsberättelse . . . • ...•..••..• , . . . 35

Organisationsplan 1983 . . . • . . 36 Adressförteckning . . . • . . . 3 7

l

verksamheten i sammandrag ^(Mkr, procent och antal)

Omsättning ...

... ^o

not 2

•)

Resultatavräknad fakturering

... ^{o o • •}

not 3 Orderingång under året .

^{o • o • • • o • • • •} tabell 2

Orderstock vid årets slut ....

... .

Investeringar i

- fastigheter ...

^{o • • • • • • • _ • • • •} -

maskiner och inventarier ...

•

.

.

.

Avskrivningar enligt plan .

...

...

...

not5 Obeskattade reserver . . . . . .

••

Eget kapital ....

.

...

.

..

.

....

.

Balansomslutning

. . . .

. ..

.

....

.

soliditet •• ) ...

..

.

...

. . Resultat

-

entreprenadrörelsen . .

. .... , ..•

- fastighetsförvaltning

. . ... . -

finansnetto ... .

-

före bokslutsdispositioner o skatt ..

1982 6 851 5 395 6 779 5 056

118

194 179 458 217 4549 14.9%

61 32 23

116

1981 6 035 4 915 7 479 5 020

133

237

118

375 223 3 552 16.8%

35

23

25

83

1980

5 074

4 339 5 561 3 497

241 126 75 341 142 2 936 16.5%

63 5 19 87

1979 4 240 3 395

4 328

2

689

24 71 68 310

129

2 493 17.6%

58

8

10 76

1978 3 485 3 203 3 933 2 447

120

61

74 266 123

2 014

19.6%

53 8 - 5

56

Räntabilitet

-egetkapital'') ... ...

18.2% 15.4% 18.9% 18.2% 15.1%·

-totalt kapital'•)

. . .

. . . 7.5% 6.6% 6. 5% 6.0% 5.8%

Utdelningperaktie .. ') ..

•.•

..

•...

7.00 .... ) 5:65 4:20 3:40 2:40 Antal anställda ... not l 14 069 14 170 13 309 10 715 10 349 Löner och ersättningar ... not l l 293 l 186 l 015 780 682

Disponibla likvida medel vid årets slut . not 7 874

846 503 536 434

') Se bokslutskommentarer sid 30-34

.

.. ) Se definition sid 30. • ..

) Åren 1978-1981 har räknats om m h t antal utelöpande aktier

1982-12-31, dvs 2 520 554

...

) Styrelsens förslag.

Omsättning

[!"':] T otal omsättning

Mkr r.::::J Omsättning, utiand

8000--- - -- - -- - - 7000

_o _____ _

- - - - = = -

n

1978 1979 1980 1981 1982

Orderingång s T otal orderingång

=Orderingång, ud and

1973 i9'l9 !932

Orderstock

;;;;:) T otal ordersrock

iiö1 Orderstock, utiand Mkr

8000

2000

i

l

·c

- ~~ !000

...._._____,~_L.- _l

^o

1980 1981 1982

L---~--···-·-·---~

Diaaram 1

Aktier och aktieägare

Vid utgången av

1982

hade ABV

2 520 554

aktier, för- delade enligt nedanstående tabell. Genom en fondemis- sion med

1:3

ökade under året antalet aktier med

630.138.

Fördelning av aktier

A-bundna B-bundna B-fria

1982 l 063 830 822 484 634 240 2 520 554

1981 797 873 822 484 270 059 l 890 416 Genom fondemissionen ökade främst antalet fria B-ak-

tier. Dessa kan förvärvas också av utländska medborgare.

A-aktier har

10

röster medan B-aktier har en.

Vid utgången av december månad

1982

hade ABV knappt 9

600

aktieägare, se nedanstående tabell. Jämfört med

1981

års motsvarande tal, ökade antalet med unge- fär

400.

Aktieägarstruktur

Antal aktier

1-100 101-500 501-1 000 l 001-5 000 5 001-10 000 10 001-

Antal registrerade i eget namn Antal förvaltar-

Anral aktie-

ägare

6 368 1106 123 72

lO

15 7 694

registrerade l 886 Icke utbytta

+

outtagna fondaktier Totalt 9 580

i% ao alla akneägare

66.5 11.5 1.3 0.8 0.1 0.2 80.4

Äger anral aktier 190 154 226 771 86 617 147 697 67 474 l 085 514 l 804 227

i% ao anral aktier 7.5 9.0 3.4 5.9 2.7 43.1 71.6

19.6 588 927 23.3 127 400 5.1 100.0 2 520 554 100.0

Med. !tal aktie per aktieägare

30 205 704 2 051 6 747 72 368 234

312

263

A v antalet aktieägare, ägde

96%

poster omfattande

1-500

aktier. T otalt svarade dessa för

30%

av hela

~ 'ilktiestocken.

-/AB Företagsfinans var den störste ägaren med nära

36%

av röstetalet. Jämfört med föregående år, har en ökning skett.

--,Under

1982

har Kapitalinvest och Sparinvest avvecklat _ .iina innehav.

Nya

större ägare är Arbetsmarknadsförsäk-

ringar Sjukförsäkrings AB och Folksam.

De 10 största aktieägarna i ABV

%av aktie- %av

kapitalet röstetal

AB Företagsfinans 17.6 35.9

Allmänna Pensionsfonden

4:e fondstyrelsen 11.1 7.1

Armerad Betongs Pensions-

stiftelse 2.9 5.4

Sparbankernas Aktiesparfond 1.7 0.4

Arbetsmarknadsförsäkringar

Sjukförsäkrings AB 1.7 0.4

Oktogonen 1.6 3.3

Folksam 1.4 0.3

ABV:s Allmänna Pensions-

stiftelse 0.9 1.2

AEG 0.9 0.2

Pensionsgaranti Ömsesidigt

Försäkringsbolag 0.7 0.5

3

Många av ABV:s anställda är sedan gammalt aktieägare i bolaget. Vid årsskiftet

1982/83

var ungefär 2

700

anställ- da registrerade som ägare. Deras totala aktieinnehav motsvarade 6.

4%

av rösterna.

Samtliga anställda inom ABV-koncernens svenska bo- lag, erbjöds att från och med april

1981

delta i aktiespa- rande i ABV:s aktiesparfond. Fonden, som alltså är före- tagsanknuten, hade vid årsskiftet

460

anslutna. Med 10

800

aktier, motsvarande

O. 7%

av röstetalet, var fon- den i slutet av

1982

den 6:e störste aktieägaren röstmäs- sigt.

Styrelseledamöternas och verkställande direktörens ak- tieinnehav uppgick t.~ll

14 817

aktier, som motsvarade

1.0%

av röstvärdet. Ovriga till VPC anmälningspliktiga personer var registrerade för

16 368

aktier. De senares sammanlagda röstvärde var l.

0%.

Diagram 2

ABV •aktiens kursutveckling ABV-aktien

Kr · .·. Index för bygg-och fastighetsbolag

300 --,-

200 --+---+-~·

.. ~.

·-,o ,;".r.: ...

: ... ^~~

l

o

_l ____

~ _L---

1980 1981 1982 1983

Koncernchefen har ordet

1982 blev ett bra år för ABV. Resultatet före bokslutsdis, positioner och skatt var 116 Mkr, det bästa i företagets historia och 30 Mkr högre än fjolårets. Ökningen är speciellt glädjande mot bakgrund av den svaga utveck, lingen på den svenska marknaden. Endast 41 800 lägen, heter påbörjades under 1982, vilket är den lägsta siffran på 30 är. Den låga nybyggnationen kompenserades till viss del av en kraftig expansion inom ROT ,sektorn, vilket är den främsta anledningen till att läget inom byggbranschen inte blev nära nog en katastrof.

Vid sidan av entreprenadrörelsen utvecklades våra dot, terbolag positivt. NVS får ett allt stabilare fäste både i Sverige och på viktiga utlandsmarknader, vilket också återspeglas i resultatet. Saneringen av LB,Hus är nu avslutad och företaget bedöms ge ett mindre överskott 1983. Pura c motsvarade också förväntningarna. V ärt amerikanska dotterbolag Ray Wilson blev dock något av en besvikelse till följd av den utomordentligt svaga mark, naden. Utsikterna för 1983 är emellertid bättre då företa, get erövrat ett antal betydelsefulla kontrakt.

slutligen kan vi konstatera att utiandsandelen nu plan, enligt närmar sig 30 procent. Flera stora projekt kommer att börja resultatavräknas först 1983 och 1984, varför

utiandsverksamhetens del av resultatet ännu är blygsam.

Trots förbättringar är resultatnivån i entreprenadrörelsen fortfarande för låg för att säkerställa en framtida tillväxt i den takt vi nu håller. soliditeten försämrades under 1982 från 16.8procent tilll4.9 procent. Vid bedömningen av nivån måste vi ta

i

beaktande att ABV h ar en hög likviditet som skulle kunna användas för

amorteringar av lån. Dessutom har be, tydande dolda reserver skapats i fastig,

hetsbeståndet. Vidare var resultatavräkningsgraden, 81 procent, den lägsta på mycket länge

.

Samtidigt innebär det ökade utiandsengagemanget ett större risktagande och betyder också relativt sett högre egna kapitalinsatser än i motsvarande

svenska projekt.

För att stärka kapitalbasen och därmed soliditeten kom- mer vi under hösten 1983 att göra en nyemission.

Grundförutsättningarna för en framtida expansion är emellertid en fortsatt resultatförbättring.

Ett nytt ABV

Förändringarna i vår omvärld ställer nya och annorlunda krav på ABV och andra entreprenörer. Under 1970-talet levde vi i en marknad med ständig tillväxt. Genom att bevaka sina andelar fick byggföretagen en ökning i såväl volymer som intäkter mer eller mindre automatiskt. Byg- garna blev duktiga på tekniska lösningar och på att an·

passa kostnaderna till en intäktssida som ofta betraktades som given. Investeringar gjordes i huvudsak inom två områden, maskiner och fastigheter.

··~u

är emellertid läget helt annorlunda. Marknaden i

·Sverige stagnerar

och vi måste finna former för överlev-

nad även under dessa villkor. Vi måste hitta nya affärs- områden, nya ideer, nya produkter och nya marknader.

Vi måste i första hand sträva efter att påverka intäktssi·

-

jan. Det räcker inte att defensivt dra ner kostnaderna

-när läget blir kärvt.

För att skapa förutsättningar för ett nytt affärssinnat ABV har vi sett över organisationen. Härigenom vill vi dels föra ut det ekonomiska ansvaret ytterligare, dels stimulera till ett fritt tänkande i nya affärsmöjligheter.

Medarbetare på alla nivåer i företaget skall kunna föra fram sina ideer utan att behöva riskera att fastna i hierarki och byråkrati. Vi prioriterar också finans- och utlands· funktionema, som får ökade resurser.

5

Vi måste även vara beredda att göra helhjärtade satsning- ar på de ideer som föds inom företaget. Satsningar som

i

viss mån ökar risktagandet, därför att de binder resurser i form av kapital och människor. Men utan ständig förny- else kan ett företag inte överleva, det finns det alltför många exempel på i vår omvärld. Vi måste med andra ord vänja oss vid att investeringar i nya affärsideer och i kreativa människor är lika viktiga som i maskiner och fastigheter. Vi måste förvandlas från ett produktionsin- riktat byggföretag till ett marknadsorienterat servicefö- retag.

Här ser jag en oerhört viktig uppgift för koncernledning- en att formulera och föra ut våra mål och strategier samt att vara katalysator i förändringsprocessen.

Framtida utsikter

Den svenska byggmarknaden kommer gradvis att förbätt·

ras, men från en låg nivå. Vårt mål är att hålla en andel kring 11-12 procent och det har vi hittills lyckats med.

ROT-sektorns positiva utveckling fortsätter och sats- ningar från statsmaktemas sida, till exempel på energi- sektorn, påverkar också byggvolymen positivt. Fortsatta framgångar kräver dock att vi kan anpassa oss till ekono- miska realiteter i omvärlden. En internationalisering gör oss allt mer beroende av hur politik, valutakurser, natio- nell skuldsättning, inflation etc utvecklas i de Länder där vi har intressen. Vi måste bli skickliga på att göra hållba- ra analyser för att systematisera vårt risktagande. Det är också nödvändigt att sprida riskerna genom samarbete med kunniga partners utomlands.

Kunderna på exportmarknaderna kräver att vi tar ett ökat ansvar för finansieringen av projekten. Här måste vi dels vara kreativa i den egna organisationen, dels få stöd från svenska myndigheter, för att få samma konkurrens- fördelar som våra konkurrenter i andra länder. Ett annat villkor är att vi skapar och upprätthåller ett förtroende hos utländska banker och andra finansiärer. Vi måste även vara öppna för att beställarna vill lösa finansiering- en genom eradingaffärer där bygginvesteringar kan bytas mot varor som kunderna i sin tur vill exportera.

I Sverige skall vi fortsätta att bygga upp en substans i det egna fastighetsbeståndet. För de närmaste tre åren plane- rar vi att investera cirka 400 Mkr i kommersiella Lokaler.

Av denna volym är redan 75 procent uthyrd. ABV har en offensiv strategi för framtiden. Vi har ett gediget kunnande som vi skaLL utnyttja för breda satsningar på projekt med ett kalkylerat och väl definierat risktagande.

Vi skall inte bara stillasittande anpassa oss tiLL en Lägre aktivitet i Sverige, utan tillvarata de möjligheter som finns här och på andra håll. Jag ser mycket positivt på utsikterna att lyckas därvidlag. Sammantaget innebär detta att det finns utrymme för resultatförbättringar i framtiden. För 1983 bedömer jag att resultatet före bok- slutsdispositioner och skatt kommer att ligga i intervallet 120-150 Mkr.

Sune Brasar

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Armerad Be- tong Vägförbättringar AB avger härmed redovisning för verksamhetsåret 1982 för moderbolaget och koncernen.

Svensk byggmarknad

Den allmänna konjunkturuppgång som förväntades

till

slutet av 1982 uteblev. I stället förlängdes den interna- tionella recessionen. För Sveriges del tog den låga ekono- miska aktiviteten bland annat sig uttryck i det lägsta resursutnyttjandet i industrin på mer än 20 år. Arbetslös- heten översteg den tidigare mycket höga nivån på 1970- talet.

Sveriges ekonomi besvärades dessutom av det prekära statsfinansiella läget, som väsentligen begränsar statens möjligheter att stimulera ekonomin. Staten måste vara restriktiv med stimulansåtgärder av hänsyn till budgetba- lansen.

För svensk byggnadsindustri har situationen inneburit en sedan 1980 stadigt krympande byggmarknad. Byggföreta- gen har totalt sett inte förmått anpassa kapaciteten i samma takt, varför prisnivån i Sverige pressats med åtföl- jande helt otillräcklig lönsamhet. Dessa tendenser fort- satte under 1981.

En viss ökning av påbörjade nya projekt under första halvåret 1982, jämfört med motsvarande period föregå- ende år, begränsade emellertid nedgången i nybyggandet under andra halvåret. På årsbasis var den totala nedgång- en 5.5%. Se tabell

l. Framför allt

var det det minskade kommunala engagemanget med syfte att bromsa den kommunala expansionstakten som inverkade. En viss ökning inom sjukhusbyggandet motverkade dock den kommunala investeringsminskningen.

Antalet påbörjade lägenheter gick ned till ungefär 41 800, en minskning med 6% jämfört med 1981. Sett

Tabell l

Volym Mdkr'

Byggproduktion 1979-1983

1982

Bostäder 23. 5

Övrigt husbyggande 19.0

Industri

3.5

Vägar och anläggningar 14.5

Summa nybyggande 60.5

Reparationer och underhåll

14.0

Summa by ggp

roduktion 84.5

·Exklusive

mervärdeskatt

som produktionsvolym minskade nybyggandet av.bostä- der med 11%.

Som en följd av den utdragna lågkonjunkturen har även näringslivets byggnadsinvesteringar fortsatt att minska.

1982 motverkades dock nedgången av ett ökat byggande, av hotell och kontor. Minskningstakten

var

sammantaj]_

...

get lika hög som föregående år, dvs 20%.

Delvis som stimulansåtgärd har den statliga sektorn ökat sina beställningar. Detta har skett i form av affärsverksin- vesteringar och tidigarelagda projekt.

(

Liksam under 1981 bidrog en stark ökning

av

ombygg- nadsaktiviteterna inom bostadssektorn till

att den totala

byggproduktionen inte föll i takt med produktionen in- om nybyggnadssektorn.

1983 är det framför allt en fortsatt låg efterfrågan inom småhussektom, näringslivet och kommunerna som håller nere byggnadsaktiviteten.

Genom arbetsmarknadspolitiska insatser och övriga sti- mulansåtgärder beräknas dock de statliga byggnadsinves- teringarna öka något.

Inte ens under 1984 kan en mer påtaglig uppgång i den svenska byggproduktionen förutspås. Detta förklaras främst av kommunernas besvärande ekonomiska situa- tion. Med den väntade konjunkturuppgången prognosti- ceras industriinvesteringarna öka, samtidigt som om- byggnadsverksamheten får

allt ökad betydelse.

Utiandsverksamhet

Styrelsen eftersträvar att c:a 30% av

verksamheten skall

drivas utomlands. I detta syfte har bolagets ledning in-

._

tensivt bearbetat såväl etablerade som

nya

marknader( j ABV erhöll under året betydande uppdrag på de nya marknaderna Algeriet, Ecuador, Sydyemen

och Tuni-

sien.

Procentuell förändring från föreg&nde år, fasta priser Prognos

1979 1980 1981 1982 1983

1.0 - 4.0 - 5.0 - 6.0 -4.0

8.0 3.0 - 5.0 - 5.0 -5.0

-6.0 20.0

-

20.0 -20.0 ±0

-3.0

3.5

^-

LO ±O

±0

2.5 2.5 - 5.0 - 5.5 -3.0

2.5 2.0 2.0 2.0

2.0

2.5 2.0 -

3.0

- ^{3.5 -2.0}

ABV har utvecklat en ny teknik vid rivningsarbeten där byggdelar med asbest ingår. Ett av fyra originella hus med 140 lägenheter, i folkmun redan kallade Toblerone, ABV uppför i Umeå.

Arbetena på bilden ä.r frtin Sofia kyrka i Stocklwlm.

1982 uppgick omsättningen utomlands till l 800 Mkr eller 26% av koncernens totala. Jämfört med 1981 och 1980 då andelen var 15% respektive 8%, har utiands- verksamheten vuxit såväl i relativa som i absoluta tal.

Orderingången utomlands uppgick 1982 till l 733 Mkr (2 797). 1981 tecknades några ovanligt stora kontrakt.

Då det förlöper en betydande tid mellan den första kon- takten med en beställare och kontraktsskrivandet, är variationen i orderingång mellan åren förklarlig.

ABV:s ·mycket betydande projekt på ca l 700 Mkr i 'Baghdad Irak har passerat igångsättningsskedet och pro-

-~duktionen fortskrider planenligt. Beställaren har vissa svårigheter att hålla den avtalade betalningsplanen. Frå- gan håller dock på att lösas i samarbete med svenska och utländska banker. Projektet beräknas färdigställas i slutet ).v 1984.

Verksamheten i Libyen, där ABV uppför en komplett bebyggelse i ökenstaden Kufra, fortgår på ett tillfredsstäl- lande sätt. Under året har avsevärda tilläggsbeställningar erhållits, och entreprenadsumman därmed kunnat ökas till800 Mkr. 11982 års bokslut har universitetet i Tripoli för 125 Mkr resultatavräknats. ABV betraktar Libyen som en av företagets viktigare marknader och ser med tillförsikt fram emot fortsatta beställningar.

I Agoyan Ecuador erhöll ABV under våren 1982 en beställning på vattenkraftverk för 700 Mkr. Entreprena- den i Agoyan genomförs med ABV:s norske samarbets- partner

NS

H(llyer Ellefsen. För ABV är Agoyan-projek- tet en värdefull inbrytning på den Latinamerikanska marknaden.

Norge har under 1982 utvecklats till en intressant och betydelsefull marknad, där ABV framgångsrikt driver produktion i samarbete med

NS

H(llyer Ellefsen. Orders-

7

tocken är god och ABV har stora förväntningar på mark- naden.

ABV:s saudiarabiska dotterbolag visar positiv utveck- ling. För Saudi ABV General Contraeters har produktio- nen vid reningsverket i Jubail fallit mycket väl ut. l syfte att förstärka bolagens Saudi-Arabiska identitet och där- med ytterligare befästa marknadspositionerna, har ABV i början av 1983 beslutat minska sitt aktieinnehav till tunga minoritetsposter kombinerat med managemen- tuppdrag i vart och ett av bolagen.

NVS har kunnat bryta in på den viktiga Mellanöstern- marknaden. För företaget är det grunden till vidare ut- landsengagemang.

Verksamheten i Ray Wilson Co i Los Angeles. Kalifor- nien utvecklades under 1982 på ett otillfredsställande sätt. Orsakerna var främst den ihållande Lågkonjunktu- ren i förening med en investeringshämmande hög ränte- nivå. Under våren 1983 har orderingången för bolaget ökat väsentligt. Sysselsättningen för detta år och 1984 förefaller vara tryggad.

Marknadsutbudet i Östeuropa har de senaste två åren varit lågt. ABV bevakar emellertid målmedvetet de olika länderna.

Under 1982 har färdigställts en större industrianläggning i Leuna i DDR. Entreprenadsumman var 150 Mkr.

Den danska entreprenadmarknaden har krympt med den besvärliga danska ekonomin. Trots detta har Armton- koncernen, med ökad omsättning och orderingång, kun- nat visa positivt resultat.

PURAC har allt mer engagerat sig på utomnordiska marknader då hemmamarknaden för vattenreningsteknik med tiden visat sig för liten. Satsningarna har visat sig framgångsrika.

Färjetenninal i Kiel som uppflirts i samverkan med tyska entreprenörer.

Omsättning

Koncernens

omsättning uppgick 1982

till

6 850.5 Mkr

och ökade alltså med 14%. Se

diagram

l. Moderbolaget svarade för

4

818.9 Mkr, en ökning med

11%.

Moderbolagets

omsättning avsåg till 96.5 Mkr (75.0)

fakturering på koncernbolag. Motsvarande inköp

upp~

gick till 129.3 Mkr (115. 7).

Omsättningen utomlands uppgick som nämnts till 26%

av koncernens totala och har över en treårsperiod nått en mer balanserad volym i förhållande till den svenska verk~

samheten. Se diagram

l

.

Under året förvärvade och nystartade bolag omsatte 25. O Mkr under ABV:s innehavstid.

Resultatavräkningsgrad

ABV~koncernens

resultatavräknade fakturering, dvs

fak~

~~3

r---,

Resultatavräkningsgrad

· Koncern

't> •·· .' Moderbolag

IDO- -- - - -- - - -- - -

•

80 70 60

50

o s

1978 1979 1980 1981 1982

turering

avseende

de

under 1982 färdigställda

entrepre~

naderna, uppgick till5 395.2 Mkr

(4 914.5). Talet ställt

i relation till årets totala fakturering uttrycker

resultatav~

räkningsgraden.

För koncernen var den 81% (84) och för moderbolaget 80% (80).

Som framgår av diagram

3

har resultatavräkningsgraden för koncernen de senaste

åren successivt sänkts

ned mot 81%. Den avgörande förklaringen

är

koncernens

bety~

dande engagemang

i stora

projekt, med relativt lång

produktionstid.

Orderingång och orderstock -,

Koncernens orderingång 6 779 Mkr var 700 Mkr lägre ätl _) föregående år.

Som framgår av

tabell 2 gick orderingång- en ned markant utomlands,

samtidigt som detta till dels

kompenserades av

ökad svensk orderingång.

Andelen

utiandsorder utgjorde 26'%

(37).

- .

Av orderingången i Sverige, 5

046 Mkr (4 682) utgjordg_;;.;;r 1

husbyggnader 64%

(69) och

anläggningsarbeten 33%

(30).

Andelen flerbostadshus har

ökat

markant, liksom reparationer och ombyggnader. Den senare gruppen har fortsatt

öka

sedan den kraftiga uppgången

1981.

Grup- pen övriga anläggningsarbeten har

återhämtat

nedgång-

en från 1981.

Orderstocken

uppgick

vid årsskiftet tiU 5 056 Mkr och

motsvarade 9 månaders genomsnittlig produktion 1982.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Koncernens resultat före

bokslutsdispositioner och skatt

uppgick till 116.0 Mkr

(83.4).

Motsvarande resultat för moderbolaget blev 141.6 Mkr (102.4).

Moderbolagets

resultat har påverkats av utdelning från

dotterbolag med 24.4 Mkr (4.0). Det momsanknutna investeringsavdraget

har minskat

produktions~ och administrationskostnader~

na

med

för

koncernen 15.4 Mkr

och moderbolaget

15.0

Mkr.

Vitsthamnsverket i Helsingborg, ett kraftvärmeverk byggt f&r såväl kol- som oljedrift.

Tabell

l Orderingång Sverige Husbyggnader

Bostäder, flerbostadshus Bostäder, småhus Industribyggnader

~eparationer, ombyggnader Ovriga byggnadsarbeten -'Summa husbyggnader -'Anläggningsarbeten

Vatten· och avlopps·

anläggningar

<Väg- och gatuarbeten, broar

1Markarbeten

Övriga anläggningsarbeten Beläggningsar beten, asfaltmassa, grus och makadamförsäljning Summa anläggningsarbeten Övrigt

Utomlands T otal orderingång

1982 Mkr

608 399 275 l 027 911 3 220

132 92 363 386

717 l 690 136 l 733 6 779

1981

% Mkr %

9 222 3

6 529 7

4 326 4

15 883 12 13 l 252 17 47 3 212 43

2 145 2

l 88 l

5 407 6

6 180 2

11 571

8

25 l 391 19

2 79 l

26 2 797 37 100 7 479 100

T otalt har alltså koncernen ökat resultatet med 3.2. 6 Mkr eller 39%. Av resultatförbättringen faller den större de·

len på moderbolaget. Det senare har, utdelning från dotterbolag exkluderad, ökat resultatet med 18.8 Mkr~

Dotterbolagens sammimlagda resultat förbättrades under året med 13.8 Mkr. Totalt sett visade dessa ett under-

9

Trafikplats Sunnvära, E6, Halland.

skott på 1.2 Mkr ( -15.0).

NVS resultatavräknade fakturering uppgick till 495.7 Mkr (393.3). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt var 17.2 Mkr (13.2). Soliditeten förbättrades till 17.5% (14.8). För 1983 väntas ett något förbättrat re- sultat.

LB-Hus hade en resultatavräknad fakturering på 223.8 Mkr (285. 2 ). Resultatet före dispositioner och skatt upp·

gick till -26.0 Mkr (-57.6). Soliditeten var 29.7%

(26.5). Under 1982 påverkades resultatet av kostnader för omstrukturering. Organisationen har nu anpassats till den minskade marknaden. Resultatet 1983 kan väntas bli positivt.

Ray Wilson Co visade före bokslutsdispositioner och skatt en förlust med 13. 6 Mkr. En förbättrad orderingång tyder på att något underskott inte kommer att uppstå 1983.

Övriga dotterbolag visade totalt, före bokslutsdispositio·

ner och skatt, ett överskott av 38.4 Mkr. Resultaten i övriga svenska dotterbolag samt dotterbolagen i Saudi- Arabien var tillfredsställande. Förlust visades däremot i dotterbolagen ABV Bahrain, IMA-Bau och ABV Wien.

Koncernens resultat, 116.0 Mkr före bokslutsdispositio·

ner och skatt, motsvarar en avkastning på genomsnittligt eget kapital på 18.2% (15.4). l eget kapital inräknas 100% av obeskattade reserver. Avkastningen de senaste åren framgår av diagram 4.

Räntabiliteten på genomsnittligt totalt kapital steg 1982 till 7.5% (6.6).

soliditeten uppgick 1982 till 14.9%, en minskning från föregående år med 1.9%. Nedgången beror på kancer·

nens ökade utlandsengagemang.

Åt gruvföretaget Vieille-Montagne fördjupar ABV grnvan till nivån 900 m under mark.

Räntabilitet, soliditet

%

soliditet

Räntabilitet på eget kapital :: Räntabilitet på totalt kapital 20 ________________ _

10.

o- - - -··---·---- 1973 1979 1980 1981 1987

Det redovisade koncernresultatet motsvarar en verklig vinst per aktie av 23:85 kronor (21:05), diagram 5, beräknat enligt rekommendation från Sveriges Finans- analytikers Förening. Se not 19.

Fastighetsförvaltning

Koncernens omsättningsfastigheter var vid slutet av 1982 bokförda till 857.6 Mkr (792.2).

Hyresintäkterna för koncernen uppgick till 108.0 Mkr (78. 7). Resultatet efter planenliga avskrivningar och räntekostnader var 32.3 Mkr (23.2).

Se särskild presentation sid

14-17.

Diagram S

Vinst och utdelning per aktie

<:::::: Vinst per aktie

Kr CJ Utdelning per aktie (1982 förslag) 30. ______ _

1978 1979 1980 1981 1982

Finansförvaltning

Koncernens finansnetto uppgick 1982 till 22.5 Mkr (24.6). Motsvarande tal för moderbolaget var 49.5 Mkr (31.8).

I 1982 års bokslut har, till skillnad från tidigare år, finansnettot belastats med kapitalkostnaden för skulden avseende tjänstemännens PRI-pensioner. Kostnaden,

17.5

Mkr i koncernen och

14. 7

Mkr i moderbolaget, har beräknats som 7% på genomsnittlig pensionsskuld under året. Motsvarande belopp har till skillnad från föregåen- de år inte belastat entreprenadresultatet.

Under 1982 har en omstrukturering av koncernens fi- nansiering genomförts. Från att föregående år till större delen ha finansierats med egna medel, har under 1982 belåningen i omsättningsfastigheter ökat. Ur resultatsyn- punkt har därför fastighetsförvaltningen belastats med 21. 2 Mkr till förmån för finansnettot.

)

; \

Landesbank Schleswig-Holst~in i Kiel.

Koncernens disponibla likvida medel, not 7, uppgick på balansdagen till 874.4 Mkr (845.5). Genomsnittligt för 1982 var den disponibla likviditeten något högre än under 1981. Finansnettot minskade emellertid jämfört med föregående år, beroende dels på 1982 års lägre ränte- nivå, dels på den ökade omsättningens krav på betal- ningsberedskap. De disponibla likvida medlen vid års- skiftet motsvarande 13% ( 14) av årets totala fakturering.

Resultatet per verksamhetsområde, dvs entreprenadrö- relse, fastighetsförvaltning och finansförvaltning, fram- går av diagram 6.

Diagram6

.Reswtat f~tr ~i.::>:.>i''.lit~~>mråde

a Resultat fastighetsförvaltning

=

Entreprenadresultat efter avskrivningar Mkr Cl Finansnetto

120 -·---~---

2i1 10.

D

- - i- -

~--l-J.-..1.._JL_-'

1978 1979 1980 1981 1982

l l

91 O lägenheter åt HSB på Skarpnäck, Stockholms gamla sportflygfält.

Åt VBB har denna byggnad uppförts i Göteborg.

Investeringar och finansiering

Koncernens nettoinvesteringar uppgick,

enligt

finansie- ringsanalysen

sid 26,

till 350.6

Mkr (407.2) varav

mo- derbolaget svarade för 347.3 Mkr (382.4). På koncernni- vå avsåg 118.1 Mkr

(133.0)

omsättnings-

och anlägg-

ningsfastigheter

och 194.3

Mkr (

23 7. 3) maskiner och

inventarier.

Investeringarna

har

under åren

1980 till 1982 ökat väsentligt jämfört med tidigare år. Detta beror på koncernens utlandsexpansion.

Enligt finansieringsanalysen uppgick nettofinansieringen från rörelsen till

233.4 Mkr

(513

. 9).

Efter

investeringar

med 350.6 Mkr

(407.2)

uppstod

ett kapitalbehov

på 117.2 Mkr (tillskott

106.7 Mkr). Se diagram 7.

Koncernens nettofinansiering

från rörelsen

h

ar försäm-

rats jämfört med föregående år beroende på

ökade kund-

Nettoinvesteringar,

nettofinansiering från rörelsen

• Nettofinansiering från rörelsen D Nettoinvesteringar

i maskiner och inventarier

=

Fastigheter Mkr GJ Ovrigt

600 _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ -_ _ _L__J

•

1978 1979 1980 1981 1982

Diagram 7

En jättelik industristad, ]ubail i Saudi-Arabien, är under uppförande. ABV bygger renings11erk för a11loppsoottnet.

fordringar hänförliga till utlandsrörelsen, främst i Irak och Libyen, där temporära betalningsförseningar har uppstått. Från Libyen har sedan årsskiftet betalning in- flutit med 191 Mkr.

Företagsförvärv och marknadssatsningar

Under juni månad 1982 startade ABV, tillsammans med andra intressenter, Civic Fondkommission AB. Verk- samheten består i fondkommissionärsrörelse med huvud- sakliga kunder bland institutioner och företag med om·

fattande placeringsaktiviteter. Startåret 1982, med den intensiva börsaktiviteten, visade sig bli mycket lycko- samt. Se separat presentation sid 25.

ABV förvärvade Trollhättans Traktorlastning AB med dotterbolaget Stallbacka Entreprenad AB. Bolagen driver maskinuthyrningsrörelse och entreprenadverksamhet.

ABV:s danska dotterbolag Armton köpte Bjergbakke En- terprise NS, som driver byggnadsrörelse i Danmark.

PURAC förvärvade Granstedt International AB i Göte- borg. Bolaget bedriver verksamhet inom vattenrenings- området. Med förvärvet kunde PURAC vinna inträde i Algeriet och Tunisien, två marknader där Gransted t International arbetat

sedan flera år tillbaka.

NVS dotterbolag AB Ventilatorverken har förvärvat bo- lagen Gävle Plåt AB och B G Söderström Luftteknik AB

i

Gävle. Med förvärven får NVS bättre marknadstäck- ning i norra Sverige.

Fondemission

Under året genomfördes enligt bolagsstämmans beslut 1982 en fondemission med en aktie på tre gamla. Antalet aktier ökade med 630 138 till2 520 554 och aktiekapita- let ökade därmed från 94.5 Mkr till 126.0 Mkr.

Personal

Antalet anställda i koncernen uppgick till

14 069

(14 170), varav moderbolaget 10 338 (10

119).

Perso- nalstyrkan i Sverige har i såväl koncernen som moderbo- laget minskat. Den expanderande utiandsverksamheten har däremot krävt mer personal.

·

Koncernens löner

och

ersättningar uppgick till l 293.1 Mkr

(l

185.9), varav moderbolaget svarade för 899.0 Mkr (841.1). Löner och ersättningar till moderbolagets

styrelse,

verkställande direktör och vice

verkställande

direktörer uppgick till 1.9 Mkr (1.9). Kompletterande uppgifter om antalet anställda och utbetalda löner redo-

-~

visas

i not l, sid 31. ~

Förslag till vinstdisposition

13

Bävern 13, Linköping Audumbla 3, Umeå

Fastighetsförvaltning

Målsättning

Den grundläggande målsättningen för fastighetsförvalt- ningen är att, med koncernens samlade finansiella, ad- ministrativa och tekniska kompetens, skapa ett betydan- de bestånd av förvaltningsfastigheter. Dessa ska dels ge god direkt avkastning på satsat kapital, dels garantera

real värdetill

växt.

Volymtillväxt

Under perioden 1979-82 har koncernens fastigheter

i

förvaltning netto

ökat

med 450 Mkr i bokfört värde.

Bruttotillskottet har varit så högt, att det ansetts lämpligt

att årligen sälja ett antal

fastigheter. Sålunda har under perioden avyttrats fastigheter till ett värde

av 236

Mkr.

Dessa försäljningar har givit gott resultat.

Fastighetsbeståndet

De vid årsskiftet

förvaltade

fastigheterna framgår av ta- bell på omstående sida. Utmärkande för beståndet är som följer nedan.

* Markanskaffning, uthyrning, projektering, byggande

och förvaltning av fastigheter har huvudsakligen skett genom

koncernens organisation. Detta har givit ett bättre ekonomiskt utbyte än om fastigheterna

förvär-

vats på marknaden i färdigt skick.

* Genomsnittstiden i förvaltning är förhållandevis kort,

ca

4 år.

* Tyngdpunkten ligger på centralt belägna kontors- och

affärsfastigheter

samt

välbelägna

industri-

och

lager- byggnader. Hyresintäkterna från bostadslägenheter ut- gör mindre än l% av de totala hyresintäkterna.

14

*

Avkastning 1983 Bruttoförräntning

N

ettaförräntning

A

vkastningstalen, som avser beståndet i

förvaltning på balansdagen 1982, har

räknats

fram på

basis av nedanstående faktorer.

Bruttohyror, gällande 1983-01-01

Prognos för omkostnader

inkl värme, el o dyl

Nettohyra

Kapitalbas dvs

bokfört värde

1982-12-31 för

i tabellerna A och B specificerat bestånd efter avdrag

för ackumulerade

avskrivningar ut-

över plan, med 43,5 Mkr.

17.2%

13.8%

114.2 Mkr J

22.4 Mkr

91.8 Mkr

t }

663.8 Mkr Marknadsvärdet har,

efter viss

hyresjustering för outhyr- da

ytor och

efter

bedömning

av varje

enskild fastighet,

bedömts vara c:a 920 Mkr, motsvarande ett övervärde av c

:

a 250 Mkr.

Till

grund för bedömningen

ligger antagandet att mark- naden kräver

en

nettoförräntning för fastighetsförvärv enligt nedanstående.

Kontors- och

affärshus

Industri- och lagerbyggnader

9.5-11.0%

10.5-12.5%

Borgmästaren l , Linköping

Förvaltningsåret 1982

Under 1982 togs fastigheter i förvaltning till ett bokfört värde av 115 Mkr. Samma år säldes fastigheter för 73

M kr.

Hyresintäkterna uppgick till 108.0 Mkr med resultatet 32.3 Mkr. Vid en jämförelse mellan åren, bör beaktas att den externa finansieringen ökat med 140.7 Mkr, samti,

Dlaaram s

Fastighetsförvaltning, hyresintäkter, resultat

CJ Hyresintäkter Mkr CJ Resultat

llO - - - ·

100

--- ~-r . _

80 _ _ _ _ _

70- --- - - \ 60 ---·---1 50

!978 1979 1980 1981 1982

15

Pollux l, 3, 4, 12, Stockholm

digt som det bokförda beståndet bara ökat med 54.2 Mkr.

Årets resultat har alltså belastats med relativt högre rän- tekostnader än tidigare år.

På grund av den vikande småhusmarknaden fortsätter koncernens målmedvetna avveckling av råmarksinneha, vet för frifinansierade småhus.

Omsättningsfastigheter

c::; Saneringsfastigheter

~Pågående egna arbeten Mkr Q Förvaltningsfastigheter

trnm ______________ __

900 _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _

soo ~/L

700

/ f ( ' :/1~ '

600 - , ; {

1

,r r~/ '~

100

~

^-

o -

1978 1979 1980 1981 1982

Diagram9

MuTI'IU!ldjuret I, Mölndal

Fastigheter under projektering och produktion

Bruttointäkterna för fastigheter under projektering och produktion, se omstående sida, har i 1983 års hyresnivå beräknats till 4 7 Mkr. Summan har till mer än 75%

redan kunnat säkras genom tecknade hyreskontrakt.

Den slutliga produktionskostnaden för dessa fastigheter beräknas till knappt 400 Mkr, att tagas i förvaltning fördelat över tre år. Under kommande

tre~årsperiod

är således ett genomsnittligt årligt bruttotillskott på ca 130 Mkr planerat. Detta motsvarar ungefär årlig

investerings~

nivå enligt verksamhetens målsättning. Liksom tidigare år kommer vissa fastigheter att försäljas, varför ytterligare utrymme finns för intressanta projekt.

Dr~;aTlmmn 15·3, Uppsala

Bytarebacken 29, Lund

Utiandsverksamhet

För närvarande råder överskott på kommersiella lokaler i många större städer och efterfrågan har i nuvarande

kon~

junkturläge varit stadigt minskande. I syfte att

kompen~

sera efterfrågebortfallet i Sverige och därmed åstadkom- ma riskspridning, har fastighetsverksamheten aktiverats utomlands.

Genom dotterbolaget Eurobalken SA pågår

sedan ett

antal år egen-regibyggande i Brysselområdet. Vidare pla- neras verksamhet i Norge och i Kalifornien. I Norge utgör NS H111yer Ellefsen bas för verksamheten, på sam- ma vis som Ray Wilson Co i Kalifornien är plattform för

)

planerad verksamhet i USA.

Utomlands får verksamheten emellertid en annan

karak~

tär än i Sverige, då de allmänna förutsättningarna för långsiktiga investeringar i allmänhet inte föreligger.

ABV uppträder i stället mera som exploatör. Med nytt·

jande av svensk teknik och svenska produkter uppförs fastigheter, som efter färdigställandet eller efter viss

för~

valeningstid säljs.

KONCERNENs FÖRVALTNINGSFASTIGHETER 1982-12-31 A Omsättningsfastigheter i förvaltning

Byggnadsår Bruksarea m²

Kornmun · Fastighet Adress ( ombyggnadsår) Kontor Butik Industri lager Garage Bostäder Summa

Stockholm Luna l Skeppsbron 28 (1940, 1980) 2 560

z

560

Ludvigsberg 16, 17 S Målarstrand

31-47, 61-79 1900 (1981) Z4 ()()() 4 860 28 860

Lidingö Scenbrottet 10 Stockholmsv. 31-35 1979 6 490 350 520 5 700 13 060 Uppsala Dragarbrunn 15:1 Svartbäcksgatan 7 1970 19 290 7 280 2 030 7 000 35 600

Unköping Borgmästaren l S:t Larsgatan 23 1912 (1982) 2 970 2 970

Bävern 13 Hertig Karlsg. 2-4 1982 6 010 6 010

Mjölby Tumskruven l, 3 Kyrkogatan 8-12 1950 (1983) 5 105 395 5 500

Jönköping Alhambra 4 N Strandgatan 4 1919 (1981) l 080 l 080

Vågskälen 3 Ruskvarnavägen 40 1949 (1983) 2 000 6100 5 000 13 100

Karlshamn Västerås 2 Drottninggatan 33 1930 610 125 735

Bromölla Fotografen 4 Hermansensgatan 11 1940 (1982) 250 110 360

Burlöv skogsvången 5 Företagsvägen 14 1974 2 800 7 000 9 800

Tågarp 16:5 Testvägen 9 1975 550 2 550 3 100

Malmö Oscar 28 s.<xJergatan 5 1979 4 810 2 145 6 955

Stg 2621 A, Matildehem Ostra Hindbyv. 26 1983 905 905

Lund Bytarebacken 22 Clemenstorget 3 1978 3 480 4 500 900 5 300 14 180

Ystad Gunilla l Hamngatan 12 1920 570 405 1360 2 335

Göteborg 60 k v Hästkvarnen 9, 10 Kungsgatan 20 1964 (1981) 6 470 l 915 l 345 3 870 13600

22 kv Bjurön 3 Exportgatan 24 1981 560 2 830 3390

22 kv Bunsön 7 Exportgatan 57 A 1978 690 3 040 515 4 245

Lövsågen l Långebergsgatan 8 1971 700 l 480 2 180

Stg 25530C, Lövsågen Långebergsgatan 4 1973 2 140 l 430 3 570

Mölndal Pelargonian 2, 4 Ågatan 22-24 1965 l 430 l 430

Stiemhjelm 4 Wallingatan 8 1981 2 340 790 3 130

Stg 6638 A, Karpen Frölundagatan 19 1976 515 l 725 2 240

Neon l Neongatan 9 1981 360 l 175 l 535

Stg 6668 A, Terminalen Broplatsen 1977 380 380

Stg 6516B, Åbro Argongatan 22-24 1982 270 l 235 l 505

Örebro Knektbacken 22 slottsgatan 10 1900 (1981) 3 270 3 270

Undesberg Erikstund 14 Södra Banvägen 10 1938 (1982) 185 60 175 420

Himösand Vågmannen 1-4, 8-11 Köpmangatan 41 1948 (1981) 2 190 l 705 675 4 570

Stg 540 P Industrigatan 9 1970 150 280 430

Umeå Balder l Kungsgatan 55 1980 l 755 2 345 4 100

Njord 23 Renmarksespl. 5 1974 760 2 570 530 10000 810 14 670

3/4 Audumbla 3 Kungsgatan 53 1982 135 l 930 775 2840

Skelleftel Idun 10, 11, 12 Trädgärdsg. 13-15 1961 l 000 4 885

z

325 8 210

Bryssel Lot 9 A Rue de Stalle 1982 4 360 900 5 260

Summa A 108 060 31 855 19 940 31 555 32 770 3 905 228 085

B Anläggningsfastigheter i förvaltning

Mölndal Murmeldjuret l Krokslättstorg 1980

• Summa i förvalming A

+

B ,

C Omsättningsfastigheter under projektering och produktion

Stockholm Pollux l, 3, 4, 12 Skeppsbron 22 (1970, 1983)

z

065 260 2 325

Solna Jär,va Krog Galoppfåltet 1985 14 100 3 000 5 300 22 400

Norrköping Bägaren l Kungstorget 1984 4 365 905 5 270

Höganäs Flora 6, 7, 9 Storgatan 1983 515 3 250 3 765

Göteborg 15:e kv Djupedal 2 Linnegatan 25 1900 (1983) 150 1610 l 760

Tronhättan Stg 1405 Mellanvägen 1983 1.855 295 2 150

Örebro Knektbacken 22 slottsgatan l

o

1983 4 150 4 150

Gävle Norr 44:1 Kyrkogatan 28 1983 3 060 l 470 170 4 700

Umeå Balder 8 Renmarksespl. 12 1983 2 370 500 820 3690

Summa C 32 630 6 420 4 250 5 300 1610 50 210

D Anläggningsfastigheter under projektering och produktion

Solna Järva Krog Galoppfåltet 1985 7 500 l 630

9

130

Uppsala Boländerna 5:12 Bolandsgatan 1983 925 925

Summa D 8 425 l 630 10 055

Summa under projektering och produktion C

+

D 41 055 6 420 5 880 5 300 l 610 60 265

17

Omfattande installationer har ut/ärts vid Östrands Cellulosafabrik, Timrd.

NVS

Moderbolaget har under året breddat verksamheten ge- nom etablering i Halmstad. Även i Jönköping och Enkö- ping har verksamheten utökats.

Dotterbolaget AB Ventilatorverken har under hösten 1982 förvärvat två företag i Gävle och därmed uppnått den marknadstäckning som eftersträvats i norra Sverige.

I Stockholm påbörjades en etablering under andra halv- året. Efter årsskiftet 1982/83 har där också förvärvats ett företag som stomme för den fortsatta verksamheten.

Ledningen för NVS-koncernen bedömde att marknaden 1982 skulle krympa. Vidtagna åtgärder under hösten 1981 för att motverka den befarade sysselsättningsned- gången under våren 1982 visade sig ej tillräckliga. Den krympande marknaden medförde för VS-rörelsen dels försämrade

margi~.aler,

dels onormalt höga kostnader för improduktiv tid. Ovriga verksamhetsområden inom kon- cernen utvecklades positivt.

Koncernens totala fakturering uppgick till 529 Mkr (492).

Resultatet före avskrivningar och räntenetto uppgick

till

14.6 Mkr (9.2). Efter avdrag för planenliga avskrivningar 5.4 Mkr (3.6) och tillägg för finansnetto 8.0 Mkr (7.6) redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 17. 2 Mkr (13. 2). Resultatförbättringen blev alltså 30%. Resultatavräkningsgraden var 94% (80).

NVS-koncernens orderingång uppgick till 549 Mkr (421). Orderstocken var vid årsskiftet 228 Mkr (189). 0

Under året har antalet anställda ökat med knappt 100.

·

Merparten av ökningen faller på förvärvade bolag.

För att kompensera marknadsnedgången inom koncer- nens traditionella verksamhetsområden, har en ny mark-

rh

nadssatsning genomförts - NVS ENERGI. Satsningen,

1..?/

som ligger

i

linje med NVS ökade marknadsorientering, väntas ge positivt resultat.

Nybyggnadsmarknaden bedöms bli svag under 1983. Oli- ka åtgärder, nödvändiga för att upprätthålla en tillfreds- ställande sysselsättning, har vidtagits.

För 1983 väntar ledningen ett något bättre resultat än

föregående år.

1

J

Laxodlingsanläggning i Laho!m.

NVS i korthet

1982 1981

T otal fakturering 528.8 492.2

Resultatavräknad fakturering 495.7 393.3 Resultat före boksluts·

dispositioner och skatt 17.2 13.2

Balansomslutning 268.7 215.2

, Obeskattade reserver 34.8 19.7

/Eget kapital 12.1 12.1

Soliditet 17.5% 14.8%

Räntabilitet på eget

kapital före skatt 43.6% 52.0%

. Räntabilitet på totalt

}capita l 9.2% 7.8%

Orderingång 549.0 420.9

Orderstock 228.0 188.5

Antal anställda l 550 l 451

Styrelse:

Tar Ragnar Gerholm (ordf), Sune Brasar, Lars-Olov Plyhr, Åke Steineck, Lars Edvall, Stig Renström, ]an Nilborn (vd), Sven-Eric Bergh •, Gunnar Wäner •, Olle Ohlsson ( suppir, Sven Preutz (supplr.

• Arbetstagarledamot

V attenbehandlingsinsu.dlation för laxodlingen.

19

Interiörer från fabriken.

LB~Hus

Marknad

Marknaden för svensk småhusindustri stabiliserade sig på den mycket låga nivån från 1981, dvs omkring 12 000 styckehus. Jämfört med 1979, knappt 20 000 hus, blev utfallet 1982 mycket lågt. LB-Huskoncernen kunde emellertid hålla sin marknadsandel, då marknadsförings- insatserna koncentrerades till Sverige.

Diagram 10 . - - - -- - -- -- - ---,

Småhuvm;sli·k:,·.;\di'>1P. "-'ii'''"d ;ling Antal igångsatta småhus -·, LB-Hus marknadsandel

Antal (1983 prognos) %

25 000 ... ---·--.. -~ ·---.. --.. --·-···--·---·---~

15000 ·---·---·-- --- - - - .. ---·-3

10000 ---~---------·- · - - .: ... 'l.

5 0 0 0 - - - -- - -

o ________________ o

1979 1980 1981 1982 1983

Minskade realinkomster och rådande osäkerhet om fram- tida bostads- och skattepolitik påverkade marknadens efterfrågan.

strukturplan

I stort sett har småhustillverkarna kunnat anpassa sig till den senaste

treårsperiodens volymminskning. Vissa äga-

reförändringar och rekonstruktioner av företag har ge- nomförts, men någon mer påtaglig förändring i brans- chens struktur har inte inträffat.

Den plan, som fastställdes för LB-Hus i slutet av 1981, har fullföljts under året. Planens huvudsyfte var att mins{i ka kapitalbindningen och att åstadkomma radikala kost- nadsreduceringar.

Enligt planen har verksamheten organiserats i resultaten- heter med bestämda lön samhetskrav. Varje resultatenhetrr·.

kan mätas entydigt.

\Y

Personalstyrkan har reducerats från 574 medarbetare 1981 till 345 vid utgången av 1982.

Kapitalbindning

Kapitalbindningen i visningshus, råmark och råvarulager har genom målmedvetet arbete kunnat reduceras. Sam- mantaget har balansomslutningen

sjunkit från 184 Mkr

1981 till151 Mkr 1982.

Fortfarande kvarstår dock problemet med den överdi- mensionerade produktionsanläggningen i Bromölla. Oli- ka lösningar övervägs, bl a diskuteras ett industriprojekt i samarbete med Bromölla Kommun.

Affärside

Gruppens af

färside är att erbjuda kunden ett komplett

entreprenadkontrakt med ett totalpris vid kontraktsteck- nandet.

Detta är möjligt genom att, som LB-Hus kan, styra hela

Montering av den efterfrågade Dalarövillan.

produktionsförloppet från hussats till komplett färdig- ställt hus.

Den förändrade marknaden kräver enklare och mindre hus. I allt högi-e grad har hustyperna förenklats och baseras på gemensamma komponenter. Detta har lett till en ytterligare rationalisering i produktionen. Kunderna kan erbjudas att utföra vissa byggnadsarbeten själva.

Resultat

Resultatet för 1982 framgår av tabellen LB-Hus i korthet.

För 1983 budgeteras positivt resultat. LB-Huskoncemen ) r väl rustad inför kommande år med produktprogram

·och organisation anpassad till marknaden.

LB .. Hus

i

korthet

Resultatavräknad fakturering Resultat före boksluts- dispositioner och skatt Balansomslutning Obeskattade reserver Eget kapital

Soliditet

Räntabilitet på eget kapital före skatt Räntabilitet på totalt kapital

Orderingång Orderstock Antal anställda Styrel.se:

1982 223.8 -26.0 151.2 25.6 19.3 29.7%

286.0 114.0 345

1981 285.2 -57.6 183.6 30.3 18.3 26.5%

314.1 218.5 574

Sune Brasar (ordf), Bo Dahlgren, Gerhard HäUgdrd, Lennart Dagh ( tld), Stig Hilkansson •, Berndt Johansson •

• Arbetstagarledamot 21

Västtysklands första 2-stegs biologiska reningsverk för pappersbruket E Holtvnann & Cie, Karlsruhe.

PURA C

Marknad

PURAC är, med 80%

av

omsättningen utomlands, ABV ·koncernens mest utiandsorienterade företagsgrupp.

T

ill och med

1982

har PURAC levererat mer än 800 reningsverk av olika slag till över 30 länder. Under 1982 levererade gruppen anläggningar till lO länder förutom Sverige.

Nya marknader är ständigt under bearbetande. Under 1982 kunde gruppen genom företagsförvärv vinna inträ- de i två nya länder i Nordafrika.

reningsverken för cellulosaindustrierna Holtzman Papier AG, 17 Mkr, och PWA-G Hallein, 7 Mkr, i Västtysk- land respektive Österrike, har avslutats. Europas största slamförtjockningsanläggning med flotation, för Ham·

burgs Stad 15 Mkr, är under igångkörning.

PURAC har i Holland två flotationsanläggningar under uppförande. Nyligen har tecknats ytterligare ett kon·

trakt.

Mellanöstern och Nordafrika J

Skandinavien

Skandinavien kännetecknades under 1982 av en besvä- rande låg efterfråga. PURAC lyckades trots detta uppnå

budgeterad orderingång.

I Saudi-Arabien avslutas arbetena i Jubail-projektet som genomförs i samarbete med ABV. Här levererar PURAC bl a en ozonanläggning för 18 Mkr, vilken blir

.

den största i arabvärlden. ~)

För Stockholms VA-verk genomförs ett projekt värt ca 8 Mkr.

Reningsverket för Nyborgs Stad i Danmark har under året färdigställts och överlämnats till beställaren.

I Norge har ett antal mindre projekt kunnat avslutas och provkörningarna av Oslo Kommuns reningsverk pågår, ett projekt på 19 Mkr. Förhandling pågår om bl a ett dricksvattenverk till beställningssumman 15 Mkr.

Efterfrågan i Skandinavien bedöms bli än lägre 1983.

Mellaneuropa

Dotterbolaget PURAC GmbH i Västtyskland har kunnat nå en orderingång på l 7 Mkr trots neddragna och förse-

Tillsammans med ABV byggs tre avloppsreningsverk i Libyen. PURAC's specialister fungerar även som konsult i bevattningsfrågor, där renat avloppsvatten nyttjas för odling. Ett antal projekt där PURAC's speciella kompe- tens kommer till sin rätt är under förhandling.

l Egypten har ett agentavtal slutits och en intensiv mark- nadsbearbetning påbörjats. Efterfrågan är stor, men kon·

kurrensen är också mycket härd. PURAC befinner sig nu i slutförhandlingar om ett större verk och anbuds- aktiviteten för övrigt är mycket intensiv.

Tunisien och Algeriet är två nya marknader för PURA C.

Under juli månad 1982 förvärvades Göteborgsföretaget Granstedt International AB. Bolaget har sedan ca 5 år framgångsrikt arbetat i de båda länderna.

nade kommunala och industriella investeringar. Beställ- Granstedt International har speciellt stark ställning i ningar har erhållits bl a på ett antal flotationsanlägg· Tunisien, där bl a tre avloppsreningsverk byggts och yt- ningar enligt PURAC's system. De avancerade industri· cerligare två, inkluderande större pumpstationer, är un-

22