vvd LARs

(1)

(2)

BOLIDEN AKTIEBOLAG

Styrelse

AL~ ÅKERMAN, ordf

FOLKE LINDSKOG, V ordf

ÅKE BERGQVIST HARRY BRYNIELSSON LARS EDLUND ALFRED LAMARCHE BERTIL LARSSON ÅKE PALM KNUT VIKSTRÖM

Koncernledning

ÅKE PALM, vd

ToM B BöRRESEN, vvd

ToRsTEN JENSFELT, vvd

LARS ERIK BoLDING HERBER T R FRITZSCHE KARL ERIK THEDER

Direktion, Boliden Aktiebolag

ÅKE PALM, vd

SrGVARD ANDO, 1. vvd

SrGV ARD HELLEST AM, vvd

LARs ERIK BoLDING

Revisorer

CARL OLOF DAHL, aukt revisor

OLOF LEFFLER

jAN NoRDENBÄCK, aukt revisor

(3)

Ordinarie bolagsstämma

hålls i Polhemssalen, Ingenjörshuset, Malm- skillnadsgatan 48, 1 tr, Stockholm, tisda- gen den 6 maj 1975 kl 17,30. (Förfrisk- ningar serveras från kl16.45.)

Aktieägare som önskar delta i stämman skall anmäla detta senast kl 12.00 fredagen den 2 maj hos styrelsen genom bolagets kontor, Sturegatan 22, Box 5508, 114 85 Stockholm, tel 08/63 13 20.

För att delta i stämman skall aktieägare ha låtit införa sig i den av Värdepappers- centralen VPC AB förda aktieboken senast 10 dagar före stämman. Den som låtit för- d, -'Jarregistrera sina aktier måste senast 10

· \.,~..,ar före stämman tillfälligt ha registre- rat dem i eget namn för att få rätt att delta i st.iimman.

Om utbyte av aktiebrev enligt lagen om förenklad aktiehantering inte skett, berät- t!Kar de gamla breven till deltagande i : ·pman, fönwatt att aktieägaren är re-

'>r=_'rerad /ör dem i den gamla aktieboken.

styrelsesammanträde

Sådant styrelsesammanträde som anges i 39 § 1 mom aktiebolagslagen hålls på bo- lagets ovan nämnda kontor fredagen den 2 maj omedelbart före anmälningstidens utgång.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av 10:- jämte bonus om 1:- för året, tillhopa 11:- per aktie.

Som avstämningsdag för den av VPC förda aktieboken och förteckningen över pantha- vare m fl föreslår styrelsen fredagen den 9 maj 1975. Förutsatt att bolagsstämman beslutar enligt förslaget beräknas utdel- ningm sändas från VPC fredagen den 16 maj 1975 till dem som på avstämningsda- gen är .införda i aktieboken eller förteck- ningen.

Agare av g41fmiiiiii.U aktiebrev kan enligt lag få outdelning fiirs-t 5-'f!d&n det bytts mot nytt och införts i aktiebeken hos VPC.

o

ARSREDOVISNING

• Innehåll

Oversikt över koncernen Boliden 1974

Den internationella metallmarknaden

Sammanfattning av verksamheten i koncernen Verksamheten i moderbolaget .

Verksamheten i koncernbolag . Verksamheten i samverkande företag Koncernens resultat- och balansräkningar _ Koncernens finansieringsanal y s

Kommentar till koncernens bokslut .

Moderbolagets omsättning och rörelseresultat Moderbolagets resultat- och balansräkningar Moderbolagets finansieringsanalys

Kommentar till moderbolagets bokslut . Aktieinnehav

Förslag till disposition av vinstmedel Revision s berättelse

Bolidens personalpolitiska riktlinjer . Bolidens styrelse 197 4

l årsredovisningen har följande enheter använts:

M ton = 1 000 000 ton kton 1 000 ton Mkr = 1 000 000 kr

1974

2 5 6

lO 13 18 12 25 28 29

32 33 36 37 39 42 43 44 49

(4)

Översikt över Bolidenkoncernen

Bolidengruppen Bolidenkoncernen

sala-koncernen

Verkstadsindustri

Andel 100%

Omdttning 217,8Mkr

Supra-koncernen

Gildaelmedelaindustrl

Andel 47,5% Cröetandel 815%>

Omsättning 789,8 Mkr

Försäljnings- och handelsbolag

Andel go-100%

Omolittning 192,2 Mkr

Omsättning

Mkr

Investeringar och internt tillförda medel

Investeringar i anläggningar

i--

Boliden Aktiebolag

Gruv·, metall· oeh kemisk industri

!---=- Omsättning 18713,6 Mkr

r--

Dut Norske Zinkkompani A/S

r--l

Metall oeh kemisk Industri A.n<fel 50%

Omsättning 308,1 ~kr

Preussag-Boliden-Biei GmbH

~ Meull och kemisk industri

""'"'

^50%

Om~llttning •41.4M'kr

Ovriga hälftenägda bolag

~ lla01dels· och försäljningsbolag, kraftverk On11ättning 154,5 Mkr

Omsättning 1974 fördelad på produktgrupper

•

1 metaller 46 proc, 2 kemikalier 17 proc, 3 gödstimedel 30 proc, 4 verllJtadprodukter 7 proc.

Räntabilitet

- konoernen

(5)

- - - -

Mkr 1974 1973 1972 1971 1970 1969 1968 1967 1966 1965

RESULTATRÄKNINGAR

Omsättning 2 616 1 837 1 370 1 255 1 287 1 107 992 913 958 862

Tillverknings-, försäljnings- och

administrations-kostnader . -2126 -1 463 -1 177 -1 048 -1064 -854 -802 -757 -789 -712

Rörelseresultat före avskrivningar 490 374 193 207 223 253 190 156 169 150

Planenliga avskrivningar . -120 -103 94 - BO - 72 - 52 - 49 - 50 - 47 - 41

Rörelseresultat efter pla·nenliga

avskrivningar 370 271 99 127 151 201 141 106 122 109

Finansiellt netto . - 12 - 24 - 21 - 27 - 11 6 - 4 1 1

Extraordinära poster 1 - 5 1 2 4 3 1 6 4

Resultat före bokslutsdispositioner 359 242 79 102 144 210 142 103 127 112

Bokslutsdispositioner -251 -137 33 61 84 -101 - 36 36 - 14 32

.

Resultat före skatter 108 105 46 41 60 109 106 67 113 80

Skatter . 41 38 10 - 12 - 27 62 - 55 31 61 41

Minoritets intressen 25 8 5 2 4 5

Arets vinst 42 59 31 30 34 49 47 36 52 34

Beräknad nettovinst,

kr per Bolidenaktie . 48.- 35.- 12.- 15.- 21.- 28. - 19.- 14. - 19.- 15.-

Utdelning,

kr per Bolidenaktie . 11.- 10.- 8.- 8.- 8.- 8.- 6.90 5.70 4.90 4.90

BALANSRÄKNINGAR

Likvida medel 309 267 117 108 97 238 194 143 130 147

Ovriga kortfristiga tillgångar 1 090 744 604 664 635 534 403 396 362 306

An l ägg n ingetill gångar 909 773 764 725 760 466 396 388 389 334

2 308 1 784 1 485 1 497 1 492 1 238 993 927 881 787

Kortfristiga skulder 528 381 275 282 270 255 195 174 199 184

Långfristiga skulder 590 541 490 462 390 173 179 183 188 170

Obeskattade reserver 579 322 216 257 331 308 208 186 173 156

Minoritetsintressen 87 55 50 46 51 46 51 50 49 50

Eget kapital 524 485 454 450 450 456 360 334 272 227

2 308 1 784 1 485 1 497 1 492 1 238 993 927 881 787

Beräknad nettovinst och utdelning Antal anställda och utbetalda löner

Mkr

beräknad nettovinst

utdelning i Boliden AB

(6)

Gjutning av koppar till wirebars (trådäm- nen) vid Rönnskärsverken.

(7)

Boliden 197 4

Boliden AB:s verksamhet ökade kraftigt under 1960-talet och 70-talets första år. Nya helägda och samägda bolag tillkom. Vid en fortsatt utveckling skulle det bli svårt att inom ramen för bolagets direktion styra och planera företags- gruppens verksamhet.

I mitten av 1973 skedde därför en omorganisation. En särskild koncernlednings- grupp bildades under verkställande direktören med stationering i Stockholm.

Moderbolagets fyra förvaltningar försvann. I stället tillskapades två divisioner, Malm- och metalldivisionen samt Kemidivisionen. Huvudkontoret flyttades till Skellefteå kommun ooh större delen av den löpande verksamheten delegerades till en 1 :e vvd.

Koncernledningens viktigaste uppgift vid sidan om samordning är att formulera långsiktiga mål för koncernens olika avsnitt. Detta arbete har under 197 4 tagit ett betydande steg framåt. En grundläggande slutsats har under arbetet kunnat dragas, nämligen att basen för verksamheten fram till år 2000 skall vara efterletning, utvinning och bearbetning av svenska sulfidmalmer. Planen för Rönn- skärsverkens omdaning får ses mot denna bakgrund.

Som en naturlig följd har t:tt intensivt utvecklingsarbete påbörjats som siktar till bl a förbättrad teknik för efterletning och utnyttjande av sulfidmalmsfyndig- heter, särskilt stora, låghaltiga dagbrottsfyndigheter. För smältverkens del arbe- tar man med miljövänliga, flexibla och energibesparande processer. Ett stort utvecklingsarbete har också påbörjats avseende andra industriellt utvinnbara mineral i Sverige än de för bolaget traditionella, inte minst gäller det möjligheterna att nyttiggöra avfall av olika slag. Allteftersom planeringsarbetet fortskrider kommer utvecklingen inom samtliga koncernavsnitt att inriktas mot de lång- siktiga målen.

Koncernledningens arbete syftar också till att ge underlag för att besvara frågan vilken framtida· uppdelning och organisation koncernen och dess avsnitt skall ha för att största möjliga slagkraft och styrbarhet skall föreligga, när det gäller att uppnå de mål som uppsatts.

Det långsiktiga utvecklingsarbetet har kunnat ges betydande resurser tack vare de goda ekonomiska resultaten av 1973 och framför allt 197 4 års verksamhet.

Arbetet skall fortsättningsvis bedrivas med all kraft.

c

~~""'"'-å__...p=---.,

^{- · -}

(8)

Genomsnittsnoteringar i London 1974 och 1973

Okning 1974 1973 i proc

Koppar 9:14 7:78 17

Bly 2:64 1:87 41

Zink (prod.pris) 3:46 2:31 50 Guld 22 625:- 13 570:- 66

Silver 670:- 357:- 88

London-noteringar Kr

1970 1971 1972 1973 197 4

Den internationella metallmarknaden under 1974

Metallpriserna drevs under årets första månader upp till rekordnivåer genom stor efterfrågan på metaller stimulerad av livlig spekulationsaktivitet. Metall- bristen eliminerades emellertid då utbudet ökade samtidigt som konsumtionen minskade till följd av den inträdande konjunkturavmattningen. Denna utveckling ledde till ett växande metallöverskott, som under årets senare del utlöste stora prisfall på Londonbörsen. Genomsnittspriserna blev trots detta betydligt högre än 1973.

Alla uppgifter i denna översikt beträffande produktion, konsumtion och lager avser västvärlden om ej annat anges.

Koppar

Under årets första månader låg kopparkonsumtionen fortfarande på en hög nivå. Osäkerheten på valutamarknaden ledde till omfattande spekulationsaffärer i koppar. Efterfrågan ökade även på grund av stora lagringsköp från industrt:i\

sida inför risken av strejker inom USA:s kopparindustri i mitten av året.

Tif(

följd av den svåra kopparbrist som uppstod steg Londonpriset från i 863/ton (9:26/kg) i januari till rekordnivån i 1 400 (14:88) i april.

För att minska kopparbristen i USA frisläpptes 175 000 ton koppar från amerikanska statens överskottslager. Spekulanterna började sälja ut koppar inför sannolikheten av en prisnedgång, framför allt då det blev klart att något mer omfattande produktionsavbrott inte skulle inträffa i USA. Industrins efterfrågan minskade på grund av konjunkturavmattningen. Detta blev kännbart framför allt i Japan, där man beslöt att avyttra större delen av sina växande överskotts- lager. Fra:m till november, då leveranserna avbröts, hade Japan exporterat 300 000 ton koppar, vilket väsentligt bidrog till att pressa ned Londonpriset.

Detta hade i mitten av året fallit till i 800 (8:37) och fortsatte ned till i 529 (5:08) vid årets slut. Genomsnittet för årets noteringar blev i 877 (9:14) mot

i

727 (7:78) år 1973.

Världsproduktionen av gruvkoppar steg med 2,5 Ofo till 6,2 Mton. Produktior0 av raffinerad metall steg i samma takt till 6,8 Mton. Chile svarade för den största ökningen. Världskonsumtionen minskade med drygt 5 °/o. I Japan uppgick minskningen till hela 33 Ofo. Västvärldens balans mellan produktion och konsumtio.n av kop~a:, vi~ade ett överskott på mer än 4~.0 000 ton, vilket åte><) speglades 1 en kraftig okmng av lagren. Producentlagren okade med 300 000 t.,_ · rj.ll 5 80 000 ton. Londonbörsens lager, som i mars var nere i 1 O 000 ton,. hade vid årets slut stigit till 126 000 ton.

Kopparöverskottet har i bör jan av 1975 pressat ned priset ytterligare mot i 500-nivån, vilket medför olönsam drift för många av världens koppargruvor.

Inför utsikten att överskottet fortsätter att stiga innevarande år, har de koppar- exporterande -ländernas organisation CIPEC beslutat skära ned sina leveranser med 10 °/o under sex måna-der. Flera producenter främst i USA och i Japan har meddelat produktionsinskränkningar. Den fortsatta utvecklingen på koppar- marknaden blir beroende av i vilken utsträckning man lyckas anpassa utbudet till efterfrågan. Så länge den rådande konjunkturen håller konsumtionen nere, fordras ytterligare begränsningar av produktion och leveranser för att stabili- sera kopparpriset på en mer tillfredsställande nivå.

Bly

Under inflytande av den allmänna haussen på metallmarknaden i början av året steg Londonbörsens notering från i 254/ton (2:73/kg) till f 300-nivån (3:20) i

(9)

slutet av februari. Priset höll sig där till i maj, varefter det sjönk till f 230 (2 :40).

P11 den nivån låg det till1lrets slut. Genomsnittet blev f 253 (2:64) mot f 175 (1: 87) 1lr 1973.

Såväl världsproduktionen av gruvbly som metallproduktionen minskade med 2 °/o cill 2,5 resp 3,4 Mton. Nedgången berodde främst på en omfattande strejk i Kanada. Bland nystartade gruvor märktes bly-zinkgruvan Black Angel på Grönland, som under året producerade 25 000 ton bly i slig.

Världskonsumtionen av bly minskade liksom produktionen med 2 °/o. Leveran- ser av 210 000 ton blymocall från amerikanska statens lager bidrog till ett växan- de blyöverskott på marknaden. Stödköp på Londonbörsen från producenternas sida blev nödvändiga för att hindra prisfall mot slutet av året.

Den internationella bly-zinkstudiegruppen förutser att produktionen under 1975 kommer att öka snabbare än konsumtionen. Fortsatta stödköp från producenternas sida, i fören,ing med produktionsinskränkningar, kommer därför att fordras för att en prisnedgång skall undvikas.

Zink

Den sv:ira brist på zinkmetall som präglade marknaden under senare delen av 1973 fortsatte ett stycke in på 1974. Försörjningssituationen förbättrades emellertid, allteftersom konjunk'turavmattningen hämmade konsumtionen och speku- lationslagren började säljas ut. Aven frisläppandet av 240 000 ton zinkmetall från amerikanska statens lager bidrog till att minska bristen. Senare delen av 1lret kom att kännetecknas av ett växande zinköverskott.

Producenternas baspris höjdes i mars från f 300/ton (3:20/kg) till f 330 (3:50) och ytterligare till f 360 (3:75) i september. Genomsnittspriset blev f 332 (3:46) mot f 216 (2:31) år 1973. Marknadsutvecklingen återspeglades i prisutvecklingen för de marginella kvantiteter som såldes över Londonbörsen. Londonnoteringen steg från lägst f 475 (5:08) i januari till högst f 875 (9:14) i maj men föll där- efter under resten av året till f 301 (2:89) vid årets slut.

Världsproduktionen av gruvzink blev 4,6 Mton, samma som under 1973. Pro- duktionsbortfall inträffade till följd av omfattande strejker i Kanada och Austra- lien. Den nystartade produktionen på Grönland gav 96 000 ton zink i slig. Värl- dens metallproduktion steg med l ⁰/o till 4,3 Mton.

Konsumtionen av zink minskade med 2,5 0/o. Nedgången hängde framför allt samman med den sjunkande bilproduktionen i USA och Japan. Det underskott i världsbalansen, som trots angivna förhållanden förelåg, utgjorde 390 000 ton och täcktes dels av leveranserna från USA:s statliga lager, dels av en nettoimport från öststaterna på 107 000 ton.

Enligt bly-zinkstudiegruppens bedömning föreligger risk att ett större zinköver- skott skall uppkomma på marknaden under innevarande år, eftersom produktionen vid planerat kapacitetsutnyttjande förutses överstiga konsumtionen. En an- passning av utbudet till efterfrågan blir därför också nödvändig för zink.

Guld

Guldmarknaden utmärktes av en ökad tendens till kapitalplacering i guld som_

skydd mot inflation och valutaförsvagning. I USA upphävde myndigheterna den 31 december 1974 förbudet för enskilda medborgare att köpa och sälja guld.

(10)

. l

:l l

l

l l

!

l

London-noteringar Kr

Då åtgärden bekantgjordes i förväg, stimulerades marknaden redan före års- skiftet. För att motverka knapphet på guld ställde de amerikanska myndigheterna 60 ton guld från sina lager till förfogande.

Guldpriset i London steg under första kvartalet från 17 000 kr/kg till 26 500.

I juli föll priset till 19 000 för att därefter gå upp till 24 500 vid årets slut.

Genomsnittet blev 22 625 mot 13 570 år 1973.

Världsproduktionen av guld minskade med 8 C/o till 1 030 ton. Orsaken var en fortsatt produktionsminskning i Sydafrika som svarar för 75 i)/o av världspro- duktionen. Leveranserna från Ryssland till västvärlden beräknades till ca

il}.

ton, vilket innebar att de var av samma storleksordning som tidigare. En kraftig minskning av guldförbrukningen för juvelerar- och industriändamål har note- rats under de senaste åren. Denna minskning får tillskrivas de höjda guldpriserna.

Däremot har myntning av guld för samlarändamål ökat betydligt. Förbn<J ningen för det ändamålet beräknas ha uppgått till 300 ton under 1974. . Silver

Silver påverkades i likhet med guld av osäkerheten på valutamarknaden och spekulationer i samband därmed. Londonpriset varierade kraftigt: från 490 kr/kg i januari till 1 013 i februari och ner till 590 vid årets slut. Genomsnittet var 670 kr/kg mot 357 år 1973.

Produktionen av gruvsilver ökade med 2 °/o till 8 000 ton. Samtidigt minskade konsumtionen med 9 % till ca 14 000 ton. Den industriella användningen, som numera svarar för mer än 90 °/o av konsumtionen, stod för nedgången. Minsk- ningen får ses dels mot bakgrund av konjunkturavmattningen, dels som en reak- tion mot den kraftigt höjda prisnivån under de senaste åren. Användningen av silver för minnesmynt steg däremot kraftigt. Underskottet i världsbalansen på ca 6 000 ton täcktes genom ökad återvinning och genom leveranser från statli~

eller privatägda lager. Indien upphävde under året exportförbudet på silver. ~

. ,

(11)

För att öka mekaniseringen och förbättra arbetsmiljön i gruvorna investerar Boliden i stora specialmaskiner som t ex hydraulborraggre~at (överst), lastdumprar (till väns- ter) och borraggregat för takbultning (till höger).

(12)

i

t l

Ii

_l

!

Förvaltningsberättelse 197 4 Sammanfattning

Förändringar beträffande koncernbolag

Boliden AB förvärvade i december 197 4 samtliga aktier i AB Skelleftehamns Mekaniska Verkstad. Dess omsättning 1974 var 5,9 Mkr. Antalet anställda i företaget är ca 60.

salakoncernens utiandsaktiviteter har förstärkts genom nyetablering av försälj- ningsbolag och inköp av minoritetsandelar. Se vidare sid 18.

Aktiekapitalet i Supra AB har höjts frän 80,0 Mkr till 100,0 Mkr genom att reverslän från delägarna kvittats mot betalning för nya aktier i proportion till ₀ delägarnas tidigare aktieinnehav. Boliden AB har därvid tillförts 4 538 st akti( !Y å nominellt 1 000:-.

Det schweiziska koncernbolaget Bolisse AG har ingått som hälftenägare i han- delsföretaget Leonard]. Buck & Go., Inc., i USA. Dess omsättning 1974 var ~ Mkr. Antalet anställda i företaget är ca 25. , . ,

Omsättning och resultat

Bolidenkoncernens omsättning 1974 steg till 2 616,6 Mkr (l 837,0).

Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar förbättrades till 370,0 Mkr (270,8).

Resultatet före bokslutsdispositioner, fondavsättningar och skatt var 358,9 Mkr (242,2). Årets vinst redovisas med 42,2 Mkr (59,5) efter avsättningar till arbets- miljö- och särskild investeringsfond med 77,8 Mkr (0).

Den beräknade nettovinsten är 165,7 Mkr (121,7), vilket motsvarar 48 kr per aktie efter fondemission (35), varav O kr (4) beror på inverkan av investerings-

avdraget. ·~.

Moderbolaget Boliden AB:s omsättning ökade till l 673,6 Mkr (1 256,6). Rörelse- resultatet efter planenliga avskrivningar steg till 271,4 Mkr (201,7).

Det i föregående årsredovisning förutsagda rörelseresultatet för koncernen mot~

svarade 435 Mkr efter avdrag för planenliga avskrivningar med 115 Mkr. D'' ) fortgående prisfallet på koppar under andra halvåret försämrade resultatet suc- cessivt, vilket framgått av delårsrapporterna. Prisfallet och viss lagerökning av ädelmetallhaltiga produkter medförde att resultatet blev 370 Mkr.

Årets vinst och utdelning

Årets vinst i moderbolaget redovisas med 35 Mkr (55). Tillsammans med från föregående år balanserad vinst 24,3 Mkr står 59,3 Mkr till bolagsstämmans för- fogande. Styrelsen föreslär en utdelning av 10 kr per aktie jämte bonus om 1 kr för året, tillhopa 11 kr per aktie (10), vartill åtgår 38,1 Mkr (34,7), och en av- sättning av 17,2 Mkr- till skuldregleringsfond samt överföring av resterande 4,0 Mkr i ny räkning.

Investeringar

Koncernens balanserade investeringar i anläggningar uppgick till 265,0 Mkr (157,6) varav 224,7 Mkr (122,2) hänförde sig till moderbolaget.

(13)

Finansiering och likviditet

Avgasledning till avdamningsanläggning vid Preussag-Boliden-8/ei, Nordenham.

Det förbättrade rörelseresultatet har bidragit till att bolagets likvida ställning trots de stora investeringarna varit god under året.

Utöver utnyttjade återlån i AP-fonden med 11,2 Mkr och upptagna STP-lån med 4,2 Mkr har ingen ny upplåning skett. Av det för utbyggnad av stekenjokkgruvan tidigare beviljade reverslånet om 100 Mkr har 50 Mkr utnyttjats under året. För finansiering av gruvundersöknings- och projekteringsverksam- heten i Kanada har moderbolagets kredit på US 8 8,5 miljoner utnyttjats med US $ 2,5 miljoner.

(14)

Personal

Medelantalet i koncernen anställda ökade med 761 till 9 710.

I löner och ersättningar utbetalades 379,9 Mkr (309,3).

I moderbolaget ökade medelantalet anställda med 468 till 6 762, varav antalet arbetare var 4 858 (4 479) och antalet övriga anställda 1 904 (1 815).

I löner och ersättningar betalades till styrelse, verkställande direktör och övriga företagsledare 1,5 Mkr (1,4), till arbetare 176,7 Mkr (141,3) och till övriga 95,6 Mkr (81,5), eller tillsammans 273,8 Mkr (224,2). Härtill kom kostnader enli~

lag och avtal med 69,5 Mkr (46,6). 'llY·

Utsikter för 1975

Inledningen av 1975 har präglats av osäkerheten om den internationella ko~

junkturutvecklingen. Kopparpriset är kvar på en mycket låg nivå, och en mi~

kande efterfrågan har kunnat förmärkas även för övriga metaller och kemi-·

kali er.

Aven om kostnadsökningarna kommer att ske i en lugnare takt för vissa råvaror, blir ökningarna kännbara när det gäller löner och övriga personalkostnader. Den fortsatt oroliga valutamarknaden utgör ytterligare ett osäkerhetsmoment i be- dömningen av resultatet för 1975.

De prisantaganden, som läggs till.grund för denna resultatprognos, är baserade på en köpkurs för engelska pund på kr 9:60.

Därest kopparpriset för 1975 kommer att ligga på en låg nivå, t ex 550 f/ton, samt övriga metaller får ett genomsnittspris av för bly 200 f /ton, för zink 360 f/ton och för silver 170 pence/tr oz kan Bolidenkoncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar för 1975 beräknas gå ned till omkring 150 Mkr (370). Detta motsvarar en beräknad nettovinst på 14 kr per aktie, inklusive b~, räknade resultatandelar i samverkande bolag. Såvitt nu kan bedömas bör rörels\V';.

resultatet för 1976 till följd av produktionsökning och ett mera normalt koppar- pris kunna bli avsevärt förbättrat, under förutsättning att kostnadsökningarna hålles inom rimliga gränser.

Avvikelser från de antagna genomsnittspriserna förändrar resultatet på följant) sätt:

10 f/ton 10 f/ton 10 f/ton 1 O pence/tr oz

på koppar på bly på zink'' på silver

3,6 Mkr 5,5 Mkr 6,2 Mkr 4,3 Mkr

,,, Boliden säljer sina zinkprodukter på basis av producentpriset, vilket inte svänger lika kraftigr som metallbörsens zinknotering. Under 1974 höjdes producentpriset i två etapper från 300 f/ton till 360 f/ton, där det efter första kvartalet 1975 fortfarande ligger kvar.

(15)

Sigvard Ando, chef för moderbolagsrörelsen och tillika chef för Malm- och metalldivisio- nen.

Malm till verk

Altik

Boliden Aktiebolag (moderbolaget)

Malm- och metalldivisionen

Försäljning

Som nämnts i den inledande marknadsöversikten medförde konjunkturutveck- lingen fortsatt höga metallpriser under första halvåret 1974. Under andra halv- året minskade emellertid efterfrågan i världen på metaller, vilket orsakade en sänkning av framför allt kopparpriset.

Divisionens leveranser minskade kvantitativt med 6 Q/o. Erhållna priser låg i genomsnitt 32 Ofo högre än 1973 års. Omsättningen steg med 226 Mkr till 1 169 Mkr. De medelpriser som bolaget erhöll på sina metallprodukter låg nära ge- nomsnittsnoteringarna på Londonbörsen. Detta gällde dock inte zinkpriserna, som följde producentpriset.

Leveranserna av koppar i form av elektrakoppar uppgick till 58 700 t~n

(56 000), varav 8 800 ton (11 900) utgjorde legoframställd metall. Vidare levererades kopparkoncentrat och andra kopparråvaror med ett kopparinnehåll på

11 300 ton (9 900).

Leveranserna av raffinerat bly och silverhattigt bly uppgick till 41 500 ton ( 45 000). Därutöver levererades blykoncentrat med ett blyinnehåll på 18 300 ton {23 800). Zinkinnehållet i levererade zinkråvaror var 92 700 ton (99 700), varav 7 4 000 ton (78 800) i zinkkoncentrat och 18 700 ton (20 900) i zinkklinker. Minskningen av zinkleveranserna berodde bl a på lägre zinkhalt i bruten malm.

Silver- och guldleveranserna minskade till 156 000 kg (193 600) resp 2 300 kg (3 300). Minskningen motsvarade i stort sett lagerökningen av ädelmetallhaltiga produkter. Av silvret var 33 700 kg (33 600) och av guldet 880 kg (1 700) lego- framställd metall. Levererade koncentrat och mellanprodukter hade ett silver- innehåll på 35 000 kg (59 400) och ett guldinnehåll på 520 kg (700).

För samtliga biprodukter vid metallframställningen kunde en fortsatt förbätt- ring av prisnivån noteras. Leveranserna minskade något utom för nickelsulfat.

Produktion gruvor

Malmleveranserna från gruvorna till anrikningsverken uppgick till l O 200 k ton (1 O 000) inklusive Adakentreprenadens 220 k ton (218). De största produktions- enheterna var Aitikgruvan och Laisvallgruvan med 6 100 kton (5 900) resp l 200 kton (1 200).

Bolagets grovproduktion av koppar mimkade till 36 000 ton (39 800) beroende på lägre kopparhalt i Aitikmalmen och på produktionsbortfall genom omfattande kvarnreparationer i Aitik.

Innehållet av zink i zinkslig sjönk till 7 4 900 ton (79 700) beroende på lägre zinkhalt i malmerna.

Malmförsörjning

Malmletningen hade ungefär samma omfattning som 1973. Malmreservens ök- ning svarade i stort sett mot avverkad malm.

Produktion smältverk

Gerpenberg Produktionen löpte i stort sett planenligt och kapaciteten kunde utnyttjas väl.

59 900 ton (59 500) elektrakoppar framställdes. Ingen produktion av blister-

i965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 koppar ägde rum 1974 (2. 400 tonl.

13

(16)

\.•

i.:l'i· .. i

r

l•!

l

l'

III l

1'l ·.·

l ..

l i

Produktion (ton) 1974

Koppar 59 900

ur eget material 28 500

Guld (kg) 3 700

ur eget material 1 900 Silver (kg) 186 800

ur eget material Bly

Zinkklinker Arsenik, raff Arsenikmetall

Kopparproduktion

1 000 ton

90100 45 200 26900 13 300 1 050

1973 61 900 29400 3 800 1 500 196 000 82 700 46 700 28 200 15 200 1 100

---,

Blyproduktion

1 000 ton

r---,

Inför ett planerat, månadslångt driftsuppehåll för reparation i kopparsmält- verket under 1975 har lagret av kopparanoder byggts upp med 3 200 ton.

Totala produktionen av råkoppar under 1974 översteg därigenom 1973 års vär- den. Produktionen av färdigraffinerad koppar under ·1975 torde inte påverkas av driftsuppehållet.

Tillgången på lämpliga zinkrika kopparsmältmaterial minskade, och produktionen av zinkklinker gick ned till 26 900 ton (28 200).

Produktionen av arseniktrioxid minskade till 13 300 ton (15 200) till följd av bl a lägre halter i råarsenik och en viss personalbrist. Intrimningen av det n~;

arsenikmetallverket blev mera tidskrävande än beräknat. På grund härav upp- nåddes inte den förväntade produktionsökningen av arsenikmetalL

Investeringar

Årets balanserade investeringar i anläggningar uppgick till 186,3 Mkr (89,6), fördelade med 113,8 Mkr på gruvverksamheten, 66,6 Mkr på smältverket och 5,9 Mkr på övriga enheter.

Till de större investeringarna inom gruvverksamheten hörde den fortsatta utbyggnaden av Stekenjokkgruvan, som bolaget arrenderar av staten. Vidare kan nämnas den fortsatta utbyggnaden av Långselegruvan inom Bolidenområdet, moderniseringen av Kristinebergs anrikningsverk och utbyggnaden av Rävliden- fältet. Flera större gruvmaskiner för ökad mekanisering anskaffades.

Vid smältverket togs den nya energicentralen i drift, liksom de nya blåsmaski- nerna för kopparkonvertrarna. Ombyggnaden för maskinell rensning i konver~

terhallen genomfördes. Maskininstallationerna i arsenikmetallverket färdigställ- des, och intrimningsarbetet inleddes. Gasreningsanläggningarna i ädelmetallver- ket byttes ut.

Vid årsskiftet pågick bl a slutmontaget av den nya reningsanläggningen för gas från koppa~verkets rostugnar. Vidare uppförs ett blykaldoverk för förädling av blyhaltiga mellanprodukter från koppar- och blyframställningen. Ett syrgasverk

beräknas komma i drift under våren 1975.

t)

Nya investeringar för 312,0 Mkr beslöts under året. I dessa ingår komplettering av dagbrottsmaskiner samt utbyggnad av fordonsverkstaden i Aitik, renovering av Laisvallgruvans ovanjordsanläggningar samt anordningar för att höja produktionskapaciteten i Laisvall från 1 200 kton till 1 400 kton per år. Vidare fattades beslut att bygga ut silvergruvan i Hällefors och centrala verkstaden i Boliden. Utbyggnaden i Laisvall förutsätter att tillstånd erhålls från Konces- sionsnämnden för miljöskydd.

Bland nya projekt vid smältverket kan nämnas ett nytt kopparkaldoverk för utvinning a v restkoppar -ur slagg från kopparkonvertrarna under samtidig smältning av kopparslig. Smältkapaciteten beräknas härigenom öka till ca 85 000 ton koppar. Vidare har beslut fattats att uppföra en central anläggning för tvättning av processgaser och ytterligare ett svaveldioxidverk Åtgärderna kommer att medföra betydande förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Besluten har fattat5 under förutsättning att koncession för Rönnskärs- verkens fortsatta verksamhet kan erhållas på rimliga villkor.

(17)

Malmprospektering med hjälp av specialut- rustat flygplan (överst), RX-mätning (mit- ten) och diamantborrning (nederst).

Teknisk utveckling

Utvecklingsarbetet på att nyttiggöra låghaltiga mineralråvaror intensifierades under året, bl a genom fortsatta undersökningar om hur nickelkoncentrat kan utvinnas ur nickelförande ultrabasiska bergarter, s k peridotiter: i fjällkedjan.

Arbetet att utvinna industriella mineral ur olika anrikningsavfall drevs vidare, varvid möjligheten att ta fram baryt, flusspat och glimmer speciellt studerades.

Utvecklingen av mindre energikrävande processer för smältning av koppar- och blykoncentrat fortsatte. Den nya processen för behandling av konverter- slagg och samtidig sligsmältning i kopparverket innebär bl a att smältningen kan ske med väsentligt reducerad energiåtgång. För blyverket har en liknande teknik utvecklats för framställning av bly ur blyslig.

En stor del av utvecklingsenhetens resurser användes för att utarbeta metoder för minskade utsläpp vid Rönnskärsverken. Den tidigare nämnda tvättanlägg- ningen för processgaser och en ny metod att med låg energiåtgång utvinna flytande svaveldioxid ur smältverksgaser är exempel härpå.

Personal

Den omfattande investerings- och utvecklingsverksamheten medförde att personalstyrkan ökade med 280 personer till i medeltal 5 475.

Under årets senare del minskade tillgången på arbetssökande, vilket resulterade i brist på såväl driftsarbetare som yrkesarbetare. Rekryteringsaktiviteten var stor och löpande diskussioner fördes under året med länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar om åtgärder för att på kort och lång sikt tillgodose divisionens personalbehov.

Utbildningsinsatserna ökade kraftigt. Detta gällde bl a den tekniska vidareut- bildningen av yrkesarbetare. En bred satsning på ledarutveckling startades.

Samarbetet med gymnasieskolorna på yrkesutbildningsområdet intensifierades.

Resultat och utsikter för 1975

Gruv- och smältverksrörelsen uppvisade ett gott resultat 1974. En viss produk- tionsökning i Laisvallgruvan är som ovan nämnts planerad för 1975. I övrigt är produktionsplanerna för 1975 oförändrade jämfört med 197 4.

Arbetet under senare år på en långsiktig utbyggnadsplan för smältverket slut- fördes under 1974. Planen innefattar en avsevärt utökad produktion av såväl koppar och bly som biprodukter. Samtidigt innebär planen genomgripande och långtgående förbättringar av både den yttre och den inre miljön.

Som tidigare angivits är genomförandet av utbyggnadsplanen avhängigt av myn- digheternas beslut i koncessionsärendet för Rönnskärsverken.

Om nuvarande låga priser på metallmarknaden blir bestående under 1975, med- för detta en resultatförsämring för Malm- och metalldivisionen.

15

(18)

Sigvard Hellestam, chef för Kemidivisionen.

Produktion (ton) 1974 Svavelsyra. totalt 825 800 Helsingborg 662 800

Rönnskär 163 000

Flytande svavel-

dioxid, totalt 64 600 Helsingborg 24 500 Rönnskär 31 000

Saltsyra 174 500

Fosforsyra 106 300 Fasta kemikalier 528 000

Svavelst'rillllllr'lllli!lll:rtSID!I

(exkl flytande svaveldioxid) 1000 ton

1973 822 000 657 100 164 900

67 100 23600 32 500 168 000 95600 501 000

---,

vid Rönnskärsverken vid Aeymersholmsverken

Kemidivisionen

Försäljning

Leveranserna ökade något för flertalet produkter. De erhållna priserna låg i genomsnitt nära 60 'Ofo högre än 1973 års. Omsättningen uppgick till 505 Mkr (314).

Efterfrågan på divisionens produkter var god. En viss minskning i efterfrågan på mineralfoder inträdde i slutet av året. Detta gällde framför allt på en del exportmarknader. Försäljningsutvecklingen för aluminiumsulfat och avlopn~~

reningskemikalien Boliden A VR var mycket tillfredsställande.

Försäljning~.:

ökade med 30 resp 35 ~/o.

Under 1973 inledda försök hos kunder att ersätta naturgips med Bolidens gips fortsatte och kontinuerliga gipsleveranser till cementindustrin påbörjades.

Av de fasta kemikalierna levererades över 50 procent på export, huvudsakligen

~

inom Skandinavien och till utomeuropeiska marknader.

Råvaruförsörjning

Alla inköpta rå varor utsattes för kraftiga prishöjningar i slutet av 1973 och under 197 4. Priset på den för divisionen viktiga fosforråvaran höjdes sålunda med nära 400 procent. Höjningarna kunde i stort sett kompenseras genom ökade produktpriser, om än i vissa fall med flera månaders eftersläpning.

Temporärt rådde brist på alkali. Tillfälliga uppköp kunde dock göras till mycket höga priser från icke ordinarie leverantörer på kontinenten, varför natrium- fosfatproduktionen inte behövde reduceras.

Produktion

De flesta fabriksenheterna var under året fullt utnyttjade.

Under 1974 framställdes 662 800 ton svavelsyra (657 100) och 24 500 ton flytande svaveldioxid (23 600).

Produktionen av fosforsyra i den nya fabriken ökade till 62 000 ton ( 47

0 0~

Driftsäkerheten är emellertid ännu inte tillfredsställande och justeringsarbeten på den mekaniska utrustningen pågår.

Investeringar

De balanserade investeringarna i anläggningar uppgick till 30,6 Mkr (31,5).

Lagringsanordningarna för råvaror och produkter byggdes ut. Flera investeringar avsåg förbättringar av såväl den inre som den yttre miljön. Investeringar för 50,1 Mkr beslöts under året. De avser bl a bearbetning av avfallsslam och ett stort magasin för lagring av gips.

Teknisk utveckling

De under 1973 påbörjade försöken att framställa s k rå järn ur järnoxid fortsatte. En stor del av forskningslaboratoriets resurser användes för arbeten med

1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 de befintliga processerna, speciellt i miljöförbättrande syfte, samt för stöd åt

(19)

Produktion av fasta kemikalier

t 000 ton

Anläggningar för transport, lag,ring och blandning av mineralfoder vid Reymers- holmsverken.

marknadsarbetet. Utbyggnad och automatisering av· den yttre miljöövervak- ningen skedde. Arbetsinsatser gjordes också på nya processer och produkter.

Personal

Personalstyrkan ökade till i medeltal l 215 (l 150). Antalet entreprenörer är fortfarande otillfredsställande högt. Förberedelser pågår att förbättra denna situation genom intensifierad utbildning a v egen personal.

Kemidivisionens produktion bör kunna placeras under 1975, även om den internationella konkurrensen skärps. Om oförutsedda prisfall inte inträffar, bör en resultatförbättring kunna uppnås under 1975.

Under våren 1975 kommer koncessionsansökan för Reymersholmsverken att in- lämnas till myndigheterna.

(20)

Ivar Thomaeus, chef /ör Salakoncernen.

Resultatr.äkning (Mkr) 1974 1973

Omsättning 217,8 116,9

Rörelseresultat före

avskrivningar 8,9 9,5

Planenliga

avskrivningar -3,3 - 2,2 Rörelseresultat efter

planenliga avskrivn 5,6 7,3 Finansiellt netto - 3,0 - 0,9 Resultat före bok-

si ut s d lsposltioner 2,6 6,4 Bokslutsdisposi-

tioner -2,9 -3,2

Resultat före skatter - 0,3 3,2

Skatter - 2,4 -1,3

Mineritetens andel - 0,1 - 0,1

Arets vinst - 2,8 1,8

Koncernbolag

salakoncernen

Marknadsföring och produktion

Orderingången ökade kraftigt under 197 4 tack vare den goda konjunktur som flertalet av Salas kunder inom gruv- och metallindustrin upplevde under 1973 och första halvåret 1974. Under året erhölls order på sammanlagt 316 Mkr, vilket innebar att orderstocken vid årsskiftet uppgick till227 Mkr (128).

I början av året erhöll moderbolaget stora exportorder på anrikningsverk och utrustning för krossanläggningar om tillsammans 140 Mkr. På miljövårdssidan

ingick order på bl a avloppsreningsverk. ~~

Koncernens omsättning uppgick till 217,8 Mkr ( 116,9). Omsättningsökningen hänför sig dels till ökad tillverkningskapacitet inom koncernen, dels till att andelen inköpt utrustning har ökat till följd av försäljningen av kompletta

anläggningar.

t}j.r

I slutet av året slutlevererades bl a ett anrikningsverk till Orkla Industrier A/S i Norge och ett kulsinterverk för framställning av kallbundna kulor enligt den s k Coboprocessen till AB Fermlegeringar i Trollhättan. Försäljningen av pumpar och tappväxlar utvecklades mycket positivt under året.

Utbyggnaden av den utländska försäljningsorganisationen fortsatte. I Mexico bildades ett nytt försäljningsbolag, Sala Internacional S. A. Aktieinnehavet i försäljningsbolaget Sala Italiana S.p.A., som marknadsför Salas produkter i Italien, Grekland och Jugoslavien, utökades till 90 'Ofo. Under året bytte det engelska koncernbolaget namn till Sala (U.K.) Ltd. Sala (U.K.) har sedan ett par år egna verkstäder och tillverkar bl a lamellförtjockare, pumpar och cyklo- ner.

Investeringar

De balanserade investeringarna i anläggningar uppgick till 14,4 ·Mkr (7,4).

J

Sala togs ett nytt råmaterialförråd i bruk. Vid verkstäderna i Sala och N€) barnmar ökades tillverkningskapaciteten genom omfattande maskininvesteringar.

En successiv övergång till numeriskt styrda maskiner pågår. Detta medför såväl

kapacit~tsökningar som rationalisering.

Vid Nyhammars Bruk moderniserades ~ågverket och utökades tillverkningskap~

citeten. Verkstäderna vid de utländska koncernbolagen Sala (U.K,) i Englan~

och Sala Machine W orks i Kanada byggdes ut under året.

Teknisk utveckling

Insatserna för forskning och utveckling fortsatte att växa kraftigt. Den ökade satsningen får ses bl a mot bakgrund av de allt större krav på processkunnande som ställs för marknadsföring av kompletta anläggningar för mineralheredning, agglomerering och miljövård. I början av året förvärvades ett utvecklingsföretag i USA, Magnetic Engineering Association Inc. (M. E. A.), som utvecklar maskiner för magnetisk högintensitetsseparation. Namnet ändrades under året till Sala Magnetics Inc. De magnetseparatorer som utvecklats av Sala Magnetics skall marknadsföras av salakoncernen och tillverkas i bl a Sala.

Under året förvärvades licensrättigheter för tillverkning av en ny typ av lamell- förtjockare.

En forskningsgrupp organiserades för utveckling av utrustning för hydrome- tallurgi.

(21)

Personal

Tillverkning av kulrullningstrumma till Bra- silien vid Sala International, Nyhammarver- ken. Beställningen omfattar fem trummor, och varje trumma är 3,6 m i diameter och 9,8 m lång.

Medelantalet anställda i koncernen var 997 (821). Okningen berodde i huvudsak p~ nytillkomna företag samt på den kraftiga expansionen inom så väl tillverkning som övriga områden i moderbolaget.

Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev 5,6 Mkr (7,3).

Remhatet före bokslutsdispositioner var 2,6 Mkr (6,4 ). För året redovisas en förlust på 2,8 Mkr. Moderbolaget redovisar en vinst på 1,6 Mkr. Oförändrad utdelning med 1,6 Mkr föreslh

Årets förlust är framför allt hänförlig till det under året förvärvade utveck- lingsbolaget Sala Magnetics samt dotterbolagen i Australien och Brasilien. För- lusten i Sala Magnetics får ses mot bakgrund av att verksamheten under 1974

enda~t var inriktad på forskning och utveckling av magnetseparatorer, som kommer att introduceras på marknaden under 1975. Dotterbolaget i Australien hade en påtaglig känning av lågkonjunkturen inom gruvindustrin i Australien.

Vid dotterbolaget i Brasilien är· verksamheten under uppbyggnad. Detsamma gäller även flertalet övriga utländska dotterbolag.

Den svenska koncerndelen redovisar ett förbättrat resultat jämfört med före- gående år.

Den omsvängning i konjunkturen som skedde under 1974 bedöms inte få några omedelbara konsekvenser fÖr Salakoncernen. Större delen av 1975 års fak- turering finns i orderstocken, och orderingången har även under slutet av 1974 och början av 1975 varit god. Mycket tyder emellertid på att aktiviteten hos kunderna minskar och att man därför måste räkna med att konkurrensen om tillgängliga order ökar under 1975. Genom den kraftiga utbyggnaden av den utländska försäljningsorganisationen bedöms emellertid konjunkturkänsligheten ha minskat.

För 1975 beräknas koncernens rörelseresultat bli väsentligt förbättrat.

19

(22)

. l

..

^'

l '·

l ·, :

!

~ !

' .

l ~

! .,

j l' .~

; J·

Folke M&rtensson, chef för Suprakoncernen.

Omsäuning

Mkr

Resultaträkning (Mkr) Omsättning

Rörelseres u l ta t före avskrivningar Planenliga

avskrivningar Rörelseresultat efter

planenliga avskrivn Finansiellt netto Extraordl nära poster Resultat före bok-

slutsdispositioner Bokslutsdisposi-

tioner

Resultat före skatter Skatter

Minoritetens andel Arets vinst

1974 1973 789,8 462,1

121,9 84.4

-40,3 -36,8

81,6 47,6 -14,8 -17,2 1,0 0,2

67,8 30,6

- 16,6 -16,1 51,2 14,5 -15,7 - 2,0 - 12,4 - 2,4 23.1 10,1

Suprakoncernen

Försäljnings- och marknadsförhållanden

Suprakoncernens omsättning uppgick till 789,8 Mkr (462,1), varav 569,4 Mkr (379,6) hänförde sig till den svenska marknaden. Exporten från Sverige utgjorde 85,5 Mkr (30,8). Det tunisiska dotterbolaget NPK-Engrais SAT hade en om- sättning av 134,9 Mkr (53,2). Omsättningsökningarna berodde i huvudsak på de av råvarukostnadsökningar betingade prishöjningarna och inte på volymökning.

Priserna på gödselmedel höjdes under 197 4 kraftigt över hela världen.

Priserna på Supras produkter i Sverige låg vid slutet av 1974 ca 70 Ofo över

1D

prisnivån vid samma tid 1973. Orsaken till prisutvecklingen var till övervä- gande del de kraftigt höjda råvarupriserna. I september 1974 beslutade regering- en om prisstopp på gödselmedel.

Produktion

Produktionskapaciteten var under året mycket väl utnyttjad, och tillverkningen av ammoniak och salpetersyra blev den hittills största_ De svenska fabrikernas totalproduktion av gödselmedel ökade till l 278 kton (l 214).

Investeringar

De balanserade investeringarna uppgick till 24,7 Mkr (26,6)- Under året började man förse pallagda Supraprodukter med sträckfilm - ett skyddsemballage som medger lagring utomhus och ger förbrukarna möjlighet till tidigare hem-.

tagning och förenklad hantering.

Vid fabriken i Landskrona uppfördes en cistern för mottagning och lagring ~ fosforsyra_ Helsingborgsanläggningen utrustades för emballering och distributicJLJ av gödselmedel till hobbyodlare.

Det under 1973 påbörjade projekteringsarbetet för en ammoniakfabrik i Skott-

land fortsätter. , .

Supra förvärvade under året 50 '0/o av aktiekapitalet i Reci Industri AB. Per- söner Atervinning AB trädde in som partner med likaledes 50 ofJ/o. Verksamheten i Reci består huvudsakligen av insamling av avfallsolja. Denna säljs sedan till Supra och används som råvara vid am~oniakframställningen i Kvarntorp.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen var l 844 (l 787). I löner utbetalades 65,2 Mkr (55,7).

Resultat

Suprakoncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev 81,6 Mkr (47,6). Resultatet före bokslutsdispositioner var 67,9 Mkr (30,6). Bland bok- slutsdispositionerna redovisas prisvinster i lager med 64,2 Mkr. Ärets vinst i koncernen uppgick till 23,1 Mkr (10,0).

(23)

Produktlon (ton) Supra, Sverige Teknisk Urea N-gödselmedel

NP-och NPK- gödselmedel P-och PK-

gödselmedel Summa gödsel-

medel NPK-Engrais

~ tTrippels1,1perfosfat

~( ~--

.

~

1974 1973

32 000 . 28 000 264 000 239 000

514 000 534 000

500 000 441 000

l 278 000 1 214 000 161 000 149 000

Moderbolagets vinst uppgick till 0,3 Mkr (5,2). För 197 4 föreslås ingen utdelning. Utdelningen föregående år var 4,8 Mkr, vilket motsvarade 6 OJo på aktiekapitalet .

NPK-Engrais förbättrade sitt resultat väsentligt jämfört med 1973 och redovisar en vinst på 34,7 Mkr (6,9). Företaget har sedan starten 1965 inte lämnat någon utdelning. För 1974 föreslås emellertid en ackumulerad utdelning. För Supra som äger 64 °/o av aktierna betyder detta ca 10 Mkr.

Försäljnings- och handelsbolag

Boliden /ntertrade AB utövar internationell handelsverksamhet. De varor som ligger inom företagets intresseområde är främst råvaror såväl till den tunga kemiska industrin som till metall- och järnindustrin. Företaget bedriver dess- utom en omfattande shippingverksamhet genom sitt dotterföretag Boliden Inter- transport AB.

Boliden Intertrade hade under det första fulla verksamhetsåret en positiv resul- tatutveckling. Företaget lyckades skapa sig en god marknadsposition, trots den allmänna bristen på råvaror under 1974, som i och för sig verkade hämmande på företagets verksamhet. Omsättningen uppgick 1974 till99,9 Mkr.

Bolisse AG handlar primärt med svavelsyra, fosforsyra och gödselmedel. Vid årsskiftet 197 4-75 förvärvade Bolisse 50% av aktierna i det amerikanska handelsföretaget Leonard

J.

Buck & Co., Inc. Detta engagemang beräknas ge underlag för en expansion av Bolisses verksamhet och innebär en breddning av Bolidenkoncernens internationella handelsverksamhet. Bolisses omsättning 1974 ökade något och uppgick till 36,9 Mkr.

Sulphur Handels- und Vertriebs AG, som ägs till hälften av Bolisse, lyckades tack vare sin starka marknadsposition inom den internationella svavel- och fosforsyrahandeln hävda sig väl 1974 trots råvarubristen. Sulphurs goda resultat- och omsättningsutveckling fortsatte. Årsomsättningen ökade påtagligt och uppgick till114,5 Mkr.

G. W. Wilkinson & Sons Ltd handlar främst med järnråvaror. Försäljningen av järnoxid minskade till följd av de brittiska gruvstrejkerna, men denna minskning kompenserades resultatmässigt av att verksamheten utsträcktes till att om- fatta även andra områden, bl a järnmalm. Resultatet ligger kvar på en till- fredsställande nivå. Omsättningen 197 4 blev 15,6 Mkr.

Boliden (Gt. Britain) Ltd handlar i huvudsak med svavelsyra, svavelkis och kalciumfosfat .. Företaget hade en gynnsam utveckling av både omsättning och resultat under 1974, beroende på att försäljningen av sYavelsyra ökade markant.

Omsättningen för året uppgick totalt till13,1 Mkr.

Boliden-France S. A. bedriver handel med metaller och kopparsmältmaterial och levererar bl a råvaror till Rönnskärsverken. Boliden-France fördubblade under året sin vinstmarginal, vilket medverkade till att resultatet för 1974 ligger på en mycket tillfredsställande nivå, trots att metallpriserna sjönk under senare delen av året. Omsättningen för 1974 minskade något och uppgick till 34,4 Mkr.

Sammanlagt redovisade de av Boliden helägda försäljnings- och handelsbolagen ett resultat före bokslutsdispositioner på 12,2 Mkr.

2l

(24)

l'

^l:^~^L:'^{·. i}

·1':!

r:·

l<

·:_h

_H

l'

H

:_.:_,,

~. i

l

ii:

. · · l

l '

^j

,, l i l

i l l i

Cato Rachlew, administrerende direkt0r, Det Norske ZinkkomtJani.

Omsättning

M k~

Resultaträkning (Mkr) Omsättning

Rörelseresultat före avskrivningar Planenliga

avskrivningar

Rörelseresultat efter planenliga avskrivn Finansiellt netto Extraordinära poster Resultat före bok-

si utedispositioner Bokslutsdisposi-

tioner

Resultat före skatter Skatter

Arets vinst

1974 1973 308,1 219,7

53,9 31,7

- 8,8 - 9,2

45,1 22,5 0,7 1,4 0,6 - 0,6

45,0 20,5

-33,4 -10,9 11,6 9,6 5,7 - 4,6 5,9 5,0

Samverkande företag

Det Norske Zinkkompani A/S

Försäljnings- och marknadsförhållanden

Omsättningen ökade till 308,1 Mkr (219,7)"". Efterfrågan på zink översteg under hela året produktionen. Mot slutet av året inträdde en märkbar efter- frågeminskning speciellt från Storbritannien.

Avsättningen för aluminiumfluorid var god, och produktionskapaciteten kunde utnyttjas nästan helt. Intäkterna från försäljningen av egen fosforsyra genom Boliden Intertrade AB ökade i förhållande till föregående år.

Marknaden för kadmium var instabil och läget försämrades under andra

halv~}

året 197 4 till följd av produktionsökningen samt japansk export till Europa.

Produktion

(J

Till följd av nedsatt rostningskapacitet i samband med pågående om- och ny- byggnader och svårigheter att ordna annan tillförsel av oxidiska råvaror, blev zinkproduktionen 197 4 väsentligt lägre än 1973, nämligen 71 900 ton (80 500).

Produktionen av zinklegeringar minskade till 11 250 ton (14 100). Svavelsyra- produktionen blev den hittills största och uppgick till 81 157 ton (79 300).

Hela produktionen utnyttjades för företagets egen kemikalie- och metallfram- ställning.

Produktionen av aluminiumfluorid ökade till 25 444 ton (21 700). Fosforsyra- produktionen uppgick till l7 300 ton (17 400).

Investeringar

De balanserade investeringarna uppgick till 57,1 Mkr (8,7). Uppförandet av den nya rostanläggningen och svavelsyrafabriken förlöpte planenligt och produktionen beräknas starta i mitten av 1975. Rostkapaciteten kommer då at~

motsvara ca 100 000 ton zink i zinkslig per år.

En anläggning för utvinning av kvicksilver ur slam från reningsverket upp- fördes under året. Vidare skedde nyanskaffning och förbättring av kajkranen och kyltornen för elektrolyt. Arbetet med en ny administrationsbyggnad, ~onf' skall ersätta nuvarande äldre byggnader, påbörjades i slutet av 1974.

Forskning och miljövård

Arbete med att stoppa utsläppet av jarosit i fjorden bedrevs dels i företagets regi, dels vid externa institutioner. Projektet verkar ge resultat som tillfredsställer de framtida miljökraven. Utsläppen av svavelsyra i elektrolyt reducerades väsent- ligt sedan de nya kyltornen kommit i drift. Arbetet med behandlingsmetoder för kopparhaltiga lakrester fortsatte under året.

Personal

Medelantalet anställda var 690 (685). I löner och ersättningar utbetalades 30,3 Mkr (25,1).

'' Beloppen i svenska kronor.