Unga väljare & Engagemang

(1)

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi (Utredningssociologi), 15 h.p.

Unga väljare &

Engagemang

Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta?

Viktor Buchheim & Jonathan Hedlund

(2)

Sammanfattning

I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt.

Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta.

Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation. För att få en djupare förståelse för detta fenomen så har åtta stycken förstagångsväljare som planerat att rösta i riksdagsvalet 2010 intervjuats. Genom dessa intervjuer har framträdande teman urskiljts vilka har använts för att försöka kartlägga mönster som respondenterna har gemensamt.

De teman som har varit betydande för frågeställningen är, intresse för politik, egen möjlighet att påverka, förtroende för politiker, media, familjens inverkan, vänner och bekantas inverkan. Dessa framträdande teman har sedan analyserats för att öka förståelsen för varför förstagångsväljare väljer att rösta.

Nyckelord

Förstagångsväljare, motivation, politik, riksdagsval, valdeltagande.

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Problem, syfte och frågeställning ...2

Frågeställningar...2

Begrepp...3

Teori ... 4

Förtroende och intresse för politik och politiker ...4

Media ...5

Omgivningens inverkan ...6

Metod och data ... 8

Ansats ...10

Urval ...11

Etiska aspekter...12

Validitet och reliabilitet ...13

Respondenterna ...14

Resultat och analys ... 15

Teman ...15

Intresse för politik ...16

Egen möjlighet att påverka ...17

Förtroende för politiker...18

Media ...20

Omgivningens inverkan ...22

Avslutande diskussion... 29

Intresse för politik ...30

Egen möjlighet att påverka ...30

Förtroende för politiker ...30

Media ...31

Familjens inverkan ...31

(4)

Referenser ... 33 Elektroniska källor ...34

(5)

Inledning

Den 19 september i år är det riksdagsval i Sverige. Denna händelse är stor och viktig, inte enbart för Sverige och dess befolkning som helhet utan också för demokratin i sig.

Riksdagsvalet tillåter landets alla röstberättigade invånare att delta i den demokratiska processen, att få sin röst hörd och chansen att påverka viktiga politiska beslut och de personer som ansvarar och företräder dessa. En viktig aspekt inom den demokratiska processen är just att de röstberättigade deltar i valet.

I årets riksdagsval är det rekordmånga unga som har chansen att rösta för första gången.

Förstagångsväljarna uppgår i årets riksdagsval enligt SCB till 431 012 stycken (www.scb.se). Samtidigt så vittnar de flesta forskningsresultat och tidigare valdeltagande på att unga i större utsträckning än de äldre låter bli att delta i riksdagsvalen (Engelstad, 2006: 136). Mycket forskning finns tillgänglig angående detta, där tesen är riktad mot de som väljer att avstå, inte har tillräckligt med intresse och som tycker att politik inte är något för dem. Denna undersökning kommer dock att vända på denna typ av frågeställning och istället se på vad det är som får unga förstagångsväljare att rösta överhuvudtaget och vad det är som kan tänkas ligga bakom denna handling.

Undersökningens frågeställningar blir således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Syftet kommer därför vara att så gott som möjligt undersöka ungas valdeltagande och försöka ge en fördjupad förståelse till vad det är som ger upphov till förstagångsväljarnas motivation.

Varför vi valt att genomföra denna undersökning med detta syfte är för att politik är något som intresserar oss, då vi sedan unga år varit politiskt engagerade och dagligen tar del av samhällspolitiska frågor. Ämnet är också väldigt aktuellt med tanke på att riksdagsvalet äger rum detta år, och att det vid årets riksdagsval är rekordmånga förstagångsväljare. Trenden pekar dock mot att unga i större utsträckning avstår från att delta i dessa val, och det är därför intressant att se på hur de som väljer att rösta ser på detta fenomen.

(6)

Problem, syfte och frågeställning

Då förstagångsväljarna utgör en stor andel av de som är röstberättigade i årets riksdagsval är det ett problem att dessa tenderar att avstå från att delta i dessa typer av val jämfört med den äldre andelen av de röstberättigade (Zackariasson, 2006: 15-‐16).

Förstagångsväljarna utgör i sig morgondagens beslutsfattare och det är därför viktigt att belysa deras syn på politiska organisationer och politiker samt studera deras syn på demokrati och deras tankar gällande vikten av att rösta. Men om en viktig ingrediens inom en aktiv och lyckad demokrati är att dess invånare är med och bestämmer så kan det te sig problematiskt om de unga väljer att avstå från detta av olika anledningar. I dessa fall brukar man prata om “folkstyrets urholkning” och de demokratiska problemen som det innebär (Engelstad, 2006: 139-‐140).

En övervägande majoritet av de tidigare studier som genomförts kring förstagångsväljare fokuserar på individer som antingen inte deltar i val, är osäkra eller ett slumpmässigt urval av hela denna population. Studier och forskning kring de individer som redan bestämt sig för att delta i den demokratiska processen lyser dock med sin frånvaro. Så istället för att se på vad det är som gör att unga människor inte röstar så kommer denna undersökning att vända på sådana förhållningssätt och frågeställningar och istället endast fokusera på de som bestämt sig för att rösta och undersöka vad det är som gett upphov till detta. På så sätt ska denna undersökning försöka ge en så fördjupad bild som möjligt av detta fenomen. Frågeställningen syftar således till att undersöka förstagångsväljare, som ännu inte har röstat men som bestämt sig för det, och försöka redogöra för viktiga faktorer som bidragit till detta beslut.

Frågeställningar

Den huvudsakliga frågeställningen som kommer att bearbetas i denna undersökning är vad det är som gjort att de unga individer, som inte tidigare varit röstberättigade, valt att delta i årets riksdagsval. Denna huvudfrågeställning lyder som följande:

• Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta?

(7)

Det är denna frågeställning som hela undersökningen bygger på och således kommer att behandlas. Efter att vissa viktiga faktorer hittats så kommer de behandlas mer i detalj.

De faktorer som framkommit under arbetet med studien är: Förtroende och intresse för politik och politiker, media och omgivningens inverkan. Dessa teman har undersökts bland förstagångsväljare genom semistrukturerade intervjuer. Genom att ställa frågor om närståendes attityder och värderingar om politik och huruvida detta har diskuterats så fås information kring omgivningens inverkan på det egna politiska intresset.

Liknande tillvägagångssätt har använts för de andra faktorerna.

Begrepp

Ett begrepp tolkas individuellt och kan ha olika betydelser och innebörder för olika individer. De centrala begrepp som genomsyrar denna undersökning ska därför redas ut så att begreppen tolkas på ett enhetligt sätt oavsett läsare, på så vis minimeras risken för missförstånd. Enligt Becker bör begrepp definieras i dialog med empiriska data, han menar att begreppen och dess innebörd måste bestämmas av fältet (Becker, 2008:

121ff). I den här undersökningen har ändå en viss definition till några viktiga begrepp fastställts från början för att lättare kunna genomföra undersökningen. Dock har vi varit öppna för möjligheten att omdefiniera begrepp under tiden för genomförandet.

*Motivation- Detta begrepp har en väldigt ytlig innebörd i denna undersökning. Någon djupare teoretisk bakgrund till begreppet motivation kommer därför inte utarbetas.

Med motivation menar vi vad det är som gör att en individ handlar som den gör, det vill säga vad det är som motiverat denna till en typ av handling (jfr Weber, 1983: 76).

*Förstagångsväljare- Med detta menas de individer som för första gången har möjlighet att delta i årets riksdagsval då de på grund av sin ålder inte tidigare varit röstberättigade.

*Rösta-Med detta begrepp avses i undersökningen den handling då man lägger sin röst på ett parti som kandiderar till riksdagsvalet i Sverige 2010 eller röstar blankt.

(8)

Teori

Detta avsnitt presenterar valda teorier och tidigare forskning som använts under arbetet med undersökningen. Den teori och forskning som presenteras är i huvudsak relaterad till det valda forskningsområdet.

Förtroende och intresse för politik och politiker

I en studie gjord i Storbritannien 2002 menar Henn m.fl. att unga människor i Storbritannien historiskt har uppvisat ett lågt intresse och engagemang för politik.

Denna studie menar dock att unga faktiskt är intresserade av politik och engagerar sig i frågor som intresserar dem men att vägen mellan deras egen bild av politik och de frågor de är intresserade av skiljer sig mycket från vad de anser att politiker och riksdag arbetar med.

Studien visar på att unga människor i mindre utsträckning än äldre deltar i riksdags-‐och parlamentsval. En av anledningarna till detta beskrivs vara att de unga känner sig alienerade till den politik som bedrivs och till den partipolitiska apparaten (Henn m.fl., 2002: 168-‐170). Unga upplever således att begreppet politik är något som pågår inom riksdagen, där politiker behandlar frågor och resurser som inte rör deras egna liv.

Deltagarna i studien yttrade sig bland annat som följande:

Politiker klagar på att dem inte når ut till den yngre genrationen, men samtidigt ger dem inte den yngre generationen någon riktig orsak till att intressera sig för politik

Unga människor väljer att exkludera sig själva från politik, då dem inte finner någon samhörighet mellan dem själva och politiker

Denna kritik mot politik och riksdag går dock djupare än så. Tidigare forskning visar också på att unga, men också äldre, förhåller sig skeptiska till politiker och hur politiska institutioner ser ut och sköts. Genomgående är attityden till och bilden av politiker och riksdag negativ och diffus (Henn m.fl. 2002: 168-‐170).

(9)

Utifrån detta kan man anta att förstagångsväljare som väljer att rösta upplever någon form av förtroende för och samhörighet med politiker och politik.

Även i artikeln av Esser och de Vreese behandlas politiskt engagemang bland unga.

Fokus i denna artikel är dock mer inriktad på varifrån detta engagemang kommer och vilka faktorer som kan tänkas bidra till detta. Författarna till artikeln har gjort en jämförande studie av det politiska engagemanget bland unga i Usa och Europa. De finner flera intressanta samband som förklarar varför förstagångsväljare faktiskt väljer att rösta. Bland annat menar författarna att politiskt intresse, partipolitiskt engagemang och stor tillit för systemet kan förklara varför unga väljer att rösta. Som exempel nämns fackligt medlemskap som en påverkande faktor men även att vara engagerad i andra organisationer kan tänkas ha liknande effekt (Esser & de Vreese, 2007: 1201).

Media

Media är något som i större utsträckning har kommit att påverka offentligheten och de som lever i den. Engelstad (2006) menar därför att media har en stor inverkan på oss individer när det gäller information kring omvärlden men också i mer regionala sakfrågor. Media har därför fått en väldigt stor betydelse för bland annat politiken och dess företrädare för att de ska kunna nå ut och påverka sina väljare (Engelstad, 2006:

166). Media tenderar även att belysa nyheter som berör många individer i samhället där samhällsfrågor och politik ofrånkomligt framkommer.

I Esser och de Vreeses rapport framkommer en viss tvetydighet i fråga om hur media påverkar förstagångsväljare. Författarna tar upp olika artiklar som dels pekar på att konsumtion av massmedia leder till ointresse för politik och val medan andra pekar mot att massmedia positivt påverkar ungdomars intresse för politik. Författarna väljer dock att fokusera på nyheter som förmedlas genom media och finner där ett positivt samband mellan konsumtion av media och politiskt engagemang. Det som kan vara intressant att fokusera på är alltså snarare vad för typ av media som konsumeras istället för att se konsumtion av massmedia som en enskild faktor (Esser & de Vreese, 2007: 1201).

(10)

Zackariasson (2006) menar också att media har en stor betydelse för skapandet och formandet av människors attityder kring politiska frågor. Då media går ut till allmänheten når det även de som inte är politiskt insatta eller aktiva. På så sätt hjälper media till att påverka människors ställningstagande och delaktighet i samhällsfrågor (Zackariasson, 2006: 185f).

Vi kan därför av ovanstående anta att konsumtion av media är en bidragande faktor för unga väljare då de väljer att rösta.

Omgivningens inverkan

Socialisation är ett begrepp som Berger och Luckmann (2010) använder för att beskriva hur människor lär sig de rådande normerna och reglerna i samhället. Inledningsvis handlar det om en primär socialisation som sker under tiden som barn, de nämner visserligen ingen övre gräns för när den primära socialisationen tar slut men vedertaget är att den pågår till och med ungdomsåren. Föräldrar, syskon och närstående kallas av författarna för signifikanta andra. Dessa fyller funktionen av att ge barnet grunden för normer och uppförande. Dock behöver inte allt inläras i detalj då barnet i socialisationsprocessen överför de av de signifikanta andra uppsatta regler och normer till större perspektiv av samhället och de där rådande normerna.

Den första fasen övergår sedermera till den andra fasen som kallas sekundär socialisation vilken pågår utanför hemmet och bortom föräldrarna. Här utgör vänner och andra människor i personens omgivning de generaliserade andra. Dock kan de intryck som ges i den sekundära socialisationen lättare ändras jämfört med den primära socialisationen som är mycket mer djupgående och emotionell (Berger & Luckmann, 2010: 153-‐171).

I den första fasen vilken Berger och Luckmann benämner som den primära socialisationen, där individen påverkas av de signifikanta andra, är intressant för denna studie. Detta då föräldrars handlande och åsikter överförs till barnet i den fasen. Det skulle alltså kunna vara så att individer vars föräldrar ansett det viktigt att engagera sig i samhällsfrågor, fört diskussioner om samhällsproblem samt förespråkat aktivt

(11)

valdeltagande också väljer att bege sig till vallokalen. Även den sekundära socialisationen är intressant då även skola, jobb och vänner kan tänkas påverka individens intressen och engagemang.

I en etnografisk studie gjord av Maria Zackariasson (2006) så beskriver hon hur det politiska engagemanget bland unga i stor grad påverkas av sin omgivning. Många av hennes intervjupersoner, som är politiskt aktiva, berättar att deras intresse och engagemang i det politiska har sin grund i deras omgivnings engagemang (Zackariasson, 2006: 50). Dessa respondenter förklarar således sitt eget engagemang med att många i deras omgivning själva är politiskt aktiva, och att deras eget handlande på så vis blir naturligt.

Zackariasson drar kopplingar i sina beskrivningar till sociologen David Buckingham (2000). Han skriver bland annat om begreppet "politisk socialisation" där han menar att familjemedlemmars attityder och åsikter kan ha en betydande roll för individens inställning till politik och skapandet av sina egna värderingar (Zackariasson, 2006: 59).

Även Esser och de Vreese menar att nära vänner och familj många gånger positivt kan påverka just förstagångsväljare att bege sig till vallokalen (Esser & de Vreese, 2007:

1202).

(12)

Metod och data

Vid starten av arbetet med den här undersökningen, när frågeställningen börjat klarna, diskuterades möjliga tillvägagångssätt för att på bästa sätt belysa det valda problemområdet. Det som ansågs relevant var att få en bred förståelse för respondenternas upplevelser vilket till viss del skulle begränsas vid val av en kvantitativ studie med enkäter som insamlingsmetod. Mot den kvantitativa studien ställdes en kvalitativ intervjustudie där möjligheten till en mer djupgående förståelse finns. En kvantitativ studie skulle visserligen kunna ge en bättre generaliserbarhet men detta till priset av mindre intressant information. Således valdes därför kvalitativ ansats som metod för denna undersökning. För att få ut så mycket och intressant information som möjligt från intervjupersonerna valdes semi-‐strukturerade intervjuer. Dessa bygger på att, genom att analysera tidigare forskning, hitta intressanta teman som intervjuerna sedan kommer att kretsa kring. Om det i samtalet uppkommer nya viktiga frågor är intervjuaren i den här ansatsen fri att tillsammans med respondenten följa upp sidospår under intervjun vilket ger ett bra djup i undersökningen (Bryman, 2007: 300ff). Dock gäller det att som intervjuare inte ställa ledande frågor eller undvika andra, vilket har tagits i beaktande. Detta är ett problem som också skulle kunna förekomma i en kvantitativ studie. Före intervjuerna har respondenterna tillfrågats om medgivande till inspelning av samtalet. Detta för att kunna transkribera intervjuerna vilket ger analysen mer korrekta data jämfört med endast anteckningar. Genom transkriberade inspelningar av intervjuerna ges möjligheten att analysera vad som sagts men även hur det sagts vilket ger ytterligare djup i tolkningen (Bryman, 2007: 304f, 310f).

Inledningsvis söktes tidigare forskning och litteratur på områdena, motivation, förstagångsväljare, engagemang och ungdomar. En hel del artiklar fanns tillgängliga och efter att ha sållat bort för studien ointressanta artiklar fanns några som kom till användning för undersökningen. Även litteratur på områdena ägnades genomläsning.

När den mest intressanta informationen funnits gjordes en mer ingående granskning samtidigt som intervjuguiden började skapas.

(13)

För undersökningen har tematiska/semistrukturerade intervjuer valts som metod. Detta med personer som senast september detta år blivit myndiga och till följd av detta för första gången har möjlighet att rösta i riksdagsvalet ochbestämt sig för att delta. Vidare valdes att inte ta med individer som tidigare röstat i Europavalet. Detta då vi anser att dessa genom sitt tidigare ställningstagande inte längre kan anses vara förstagångsväljare. Dessutom följer svårigheten att urskilja vad som är vanemässigt handlande och vad som är de verkligt påverkande faktorerna.

För intervjuerna har en intervjuguide skapats utifrån inläst teori och tidigare forskning (Bryman, 2007: 304ff). När den första intervjun genomförts finjusterades intervjuschemat till viss del för att bättre fånga den för studien relevanta informationen.

En del frågor omformulerades därför och ytterligare några frågor lades till. Det omarbetade schemat användes senare för de följande intervjuerna.

När den första kontakten med intervjupersonerna togs, vilket skedde via telefon, informerades de om hur vi fått deras kontaktuppgifter samt studiens syfte och på vilket sätt intervjumaterialet skulle användas. Samtliga personer vi genom snöbollsurvalet fått kontakt med har varit villiga att ställa upp för intervju varför inget bortfall finns. Vid själva intervjutillfället informerades personerna återigen om studiens syfte och omfattning. Vidare förklarades de etiska aspekterna som följer under egen rubrik.

Under intervjuerna användes inspelningsutrustning för att den följande analysen skulle bli så bra som möjligt, ytterligare en anledning till detta är att endast anteckningar ger större risker för fel.

Intervjuerna som bokades in via telefon skedde på caféer runt om i centrala Stockholm där lugnare platser valdes. Någon skulle kunna hävda att detta äventyrar de etiska aspekterna samt att det möjligen skulle kunna hämma respondenterna. Dock kan inte ämnet anses vara särskilt känsligt och de frågor som ställts under intervjuerna har inte på något sätt varit av sådan art att respondenterna känt obehag. I stället kan en rad fördelar tas upp till följd av valda intervjuplatser. Respondenterna har till exempel inte behövt förflytta sig några längre sträckor då plats bokats in i samråd med dessa för att

(14)

Intervjuerna planerades att uppgå till åtta stycken för att undersökningen skulle innehålla tillräckligt med data. Dessa intervjuer varade mellan 35 och 60 minuter. När de planerade intervjuerna genomförts togs beslutet att teoretisk mättnad uppnåtts då ny information för studiens syfte inte ansågs tillkomma.

Martyn Denscombe berättar i ”Forskningshandboken” om intervjuareffekten. Detta innebär att individers svar vid en intervju till stor del kan färgas beroende på hur de upplever intervjuaren. Det gäller alltså att som intervjuare vara så hänsynsfull och tillmötesgående som möjligt för att intervjupersonen ska känna sig trygg att lämna ifrån sig information. Vidare menar Denscombe att intervjuareffekten är olika stor beroende på vilket ämne som behandlas. I det här fallet, vad som motiverar förstagångsväljare att rösta, borde inte några negativa intervjuareffekter uppkomma. Även om så var fallet så skulle det vara svårt att påverka dessa i någon större utsträckning (Denscombe, 2000:

138f).

Denscombe menar att stora ålderskillnader kan ha negativ inverkan på den intervjuades svar och ärligheten i dessa men detta kan inte anses som något problem då vi båda som utfört intervjuerna varit som mest tre år äldre än intervjupersonen. Vidare nämner Denscombe att beroende av vilket forskningsämne som behandlas kan olika kön eller etnicitet påverka forskningsresultatet. Men även här kan man sluta sig till att det inte finns risk för att undersökningen skulle påverkas av några sådana skillnader (Denscombe, 2000: 139f).

Ansats

En fenomenologisk ansats innebär att författarna fokuserar på att försöka beskriva vad flera deltagare har gemensamt när de medverkar och upplever ett fenomen (Creswell, 2007: 58). Inom den fenomenologiska ansatsen så ska ett studieobjekt eller fenomen först identifieras. Därefter samlas väsentlig data in från personer som upplevt detta fenomen. Denna information analyseras sedan i form av olika ställningstaganden och citat som sedan får bilda flera övergripande teman vilka utgör själva kärnan i undersökningen (Creswell, 2007: 60).

(15)

Denna typ av kvalitativ ansats, från identifiering av studieobjekt till analysering av information, passar denna undersökning väldigt bra då rapporten att kommer vara av samma slag. En fenomenologisk ansats passar bäst för denna undersökning då det genom den ges möjlighet att kartlägga och få en djupare förståelse för vad det är som ligger bakom ett fenomen, i detta fall att rösta som förstagångsväljare, och se på de gemensamma faktorer som respondenterna i denna undersökning har gemensamt.

Urval

För att hitta respondenterna till denna undersökning ställdes några kriterier upp, dessa är: ålder, bostadsort och personen ska ha planerat att rösta. Dessutom är det för undersökningens trovärdighet viktigt att vi som forskare inte har någon personlig relation till informanterna då detta strider mot de forskningsetiska principerna. Det är möjligt att informantens svar påverkas av relationen till forskaren vilkens tolkning också kan komma att färgas av detta. För undersökningen anses det relevant att ha en jämn könsfördelning bland respondenterna för att datamaterialet ska spegla den verkliga populationen (www.vr.se).

Genom att använda ett så kallat kriterieurval gavs möjlighet att söka efter personer som ansågs viktiga för undersökningen. Bekantas bekanta valdes som första intervjuobjekt tillika förstudie och därifrån gjordes ett snöbollsurval för att hitta nya, för undersökningen intressanta, respondenter (Bryman, 2007: 313). När nya respondenter efterfrågades så strävade vi efter att bland dessa ha en jämn könsfördelning. Då undersökningens syfte är att undersöka förstagångsväljare har utgångspunkten för urvalet varit de personer som på grund av sin ålder inte tidigare haft rätt att rösta men som i höst får och tänker rösta. Till följd av detta innefattar urvalsramen även personer som, vid tidpunkten för studiens genomförande, ännu inte var myndiga. Personer som uppfyller kraven för studien har varit de som fyllt eller kommer att fylla 18 år någon gång efter valet i september 2006 fram till valet i september 2010. Ett problem som följde med detta var risken att komma i kontakt med någon eller några omyndiga

(16)

Undersökningsområdet avgränsades geografiskt till Stockholmsområdet. Detta för att undersökningens relativt lilla omfattning gör det svårt att försöka spegla ett större område. Genom begränsningen ges studien bättre om än geografiskt mindre generaliserbarhet. Populationen för denna undersökning består enligt valmyndigheten av 30 537 individer (www.val.se).

Etiska aspekter

För undersökningen och arbetet med denna har de, av vetenskapsrådet fastställda, etiska aspekterna hela tiden tagits i beaktande. Undersökningen ges på så vis vetenskaplig trovärdighet samtidigt som respekt och hänsyn visas för de personers som deltar i studien. Detta har skett praktiskt genom att det, redan vid skapandet av intervjuguiden, övervägdes om några teman skulle kunna vara känsliga att svara på. Det enda som skulle kunna vara känsligt var delarna om politiskt engagemang, dock informerades de intervjuade dels om att de inte behövde svara på frågor om de inte ville och dels att de garanterades anonymitet. Vidare fick deltagarna information om att de när som helst kunde välja att avsluta intervjun och att det redan insamlade materialet kunde raderas. Inledande berättades även om undersökningens syfte och informanterna frågades om samtycke. I de transkriberade intervjuerna som kom att användas i analysen fingerades samtliga namn för att säkerställa anonymiteten, all data har även förvarats säkert. Detta för att konfidensialitet skulle kunna garanteras.

De intervjuade fick även frågan om de var intresserade att delges det färdiga undersökningsresultateten för att eventuellt reagera på dessa. Vidare lovades att deras eventuella synpunkter på det framställda resultatet skulle tas i beaktande även om några löften om korrigering inte kunde ges. Vidare har de deltagande upplysts om att deras medverkan endast kommer att användas i studien och i den utsträckning som de från början informerats om (www.vr.se, Forskningsetiska principer, 2010).

(17)

Validitet och reliabilitet

Att uppnå god validitet och reliabilitet i en kvalitativ undersökning anses av många forskare vara svårt och i viss mån ointressant, då syftet med denna undersökning är att förstå och förklara förstagångsväljares motivation till att rösta, snarare än att hitta generaliserbara variabler (Bryman, 2002: 256ff).

För att försöka uppnå viss validitet i undersökningen så har olika strategier använts. En av dessa strategier är vad Creswell (2007) benämner som Peer Review. Peer Review används för att validera undersökningen, detta har skett genom att rapporten lämnats till en forskare som granskar och lämnar synpunkter på rapporten. Dessa tas sedan i beaktande och i den mån det är möjligt korrigeras studien där det uppmärksammats brister (Creswell, 2007: 208). Förutom ovanstående ges respondenterna självklart möjlighet att läsa rapporten och framföra synpunkter på innehållet. Sedan följer en avvägning om vad som är rimligt och nödvändigt att ändra för att förbättra rapporten (Bryman, 2002: 257ff, Creswell, 2007: 208). Undersökningen har lämnats till de respondenter som uppgett intresse. Dock har ingen av dessa lämnat några kritiska kommentarer på undersökningens innehåll.

Ett annat sätt för att öka undersökningens tillförlitlighet, och för att göra den mer trovärdig rent fenomenologiskt, är att behandla vår förförståelse om främst förstagångsväljare. Denna förförståelse kan tänkas leda studien i en speciell riktning och vi kan också tolka resultaten på ett speciellt sätt. Genom att under arbetets gång ständigt reflekterat över vår egen roll som forskare så minskar riskerna för detta (Creswell, 2007: 208). En fördel med att vara två författare har varit att vi ständigt kritiserat varandra, många gånger gällande förförståelsen. Detta kan också tänkas bidragit till att studien förbättrats och blivit mer trovärdig.

Extern reliabilitet är i kvalitativa undersökningar svårt att uppnå då det är svårt att stanna upp den sociala miljön som man undersöker och på så vis göra det möjligt för en

(18)

genomförandet av undersökningen (Bryman, 2002: 257).

Respondenterna

I det här avsnittet följer en presentation av de intervjupersoner som utgjort materialet i den här underökningen. samtliga namn är av anonymitetsskäl fingerade, även information som var de bor eller jobbar beskrivs på en nivå där tillräckliga uppgifter för undersökningen ges men att spårning av respondenterna inte är möjlig.

Namn Kön Ålder Högsta utbildning Sysselsättning

Dagobert Man 21 år Universitet Butik / Offentlig sektor Ester Kvinna 20 år Universitet Restaurang / Studier

Gert Man 19 år Gymnasium Arbetssökande

Inger Kvinna 20 år Gymnasium Restaurang

Ivar Man 21 år Gymnasium Förskola

Orvar Man 21 år Gymn. + Yrkesutb. Studier

Rut Kvinna 20 år Gymnasium Butiksbiträde

Tanja Kvinna 20 år Gymnasium Butiksbiträde

(19)

Resultat och analys

Mot bakgrund av frågeställningen är det fyra huvudsakliga teman som under genomförandet av undersökningen har fått stor betydelse. Dessa teman framkom då intervjumaterialet analyserades och dessa ska fungera som förklarande faktorer och försöka ge en beskrivande bild av vad det är som påverkar och motiverar förstagångsväljare till att rösta i det svenska riksdagsvalet 2010. Dessa fyra huvudteman som tydligt kommer att urskiljas i resultatredovisningen är: intresse för politik, förtroende för politiker, media och avslutningsvis omgivningens inverkan. Under dessa fyra huvudteman har mer specifika kategorier framträtt som ger en mer detaljerad bild av hur motivationen till att rösta har trätt i kraft. De teman undersökningen behandlar flyter ofta in i varandra, och var gränserna går mellan dessa är inte alltid klart. Ett exempel på detta är media och omgivningens inverkan. Media kan ses som en faktor som påverkar utifrån, precis som omgivningen. Skillnaden mellan dessa två är att omgivningens inverkan behandlar andra individers handlade kring ämnet medan media mer ses som respondentens egen konsumtion av media och som en annan typ av social interaktion. Alla teman redovisas med koppling mot den grundläggande frågeställningen: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta?

Teman

*Intresse för politik-‐ Detta tema fokuserar på respondentens egna tankar och resonemang om politik och samhällsfrågor. I temat behandlas även respondentens syn på sin egen möjlighet att påverka vilket i analysen kom att utgöra en egen kategori.

*Förtroende för politiker-‐ I detta tema behandlas intervjupersonernas upplevda förtroende och tillit för politiker och den politiska apparaten.

*Media-‐ Denna del fokuserar på respondentens egen konsumtion av media, och hur denna konsumtion ser ut.

*Omgivningens inverkan-‐ Temat behandlar hur intervjupersonen påverkats av den

(20)

Intresse för politik

Ett för undersökningen betydande tema gällde respondenternas intresse för politik och samhällsfrågor. Genomgående nämner intervjupersonerna att de har ett stort intresse för politik och politiska frågor, dock framhåller en del att de inte är särskilt insatta i ämnet. Intresset kring dessa ämnen framkommer väldigt tydligt och oftast utan större tvekan. Många av respondenterna uppger också att de är intresserade och engagerade i samhällsfrågor såsom till exempel miljöfrågor.

Nedan följer exempel på intervjupersonen Esters, 20 år, intresse för politik:

Klart jag är intresserad, tycker det är skitkul att ta debatter och sådär, så, ja, (...) klart man är ideologisk, alltså att man tycker att vissa saker är viktigare än andra

Ett annat exempel på hur intervjupersonerna uttrycker och upplever sitt intresse för politik och samhällsfrågor kommer från Ivar, 21 år:

Om man säger såhär, jag har väl ett enormt intresse men jag är inte direkt insatt, haha, jag tycker det är sjukt spännande och jag blev faktiskt medlem i grön ungdom

Båda dessa uttalanden, som är representativa för samtliga intervjupersoner, tyder på att intresset kring politik och samhällsfrågor är väldigt påtagligt. Ingen av deltagarna bemöter frågan om de tycker politik är intressant med att det är tråkigt, avlägset och främmande. Som artikelförfattarna till "A generation apart?" menar, så avstår många unga från att rösta i och med att dem inte är intresserade och känner sig alienerade från politik (Henn m.fl. 2002, sid:168-‐170). Undersökningens respondenter säger sig dock ha ett intresse för politik och samhällsfrågor som politiker arbetar med. Detta kan därför ses som en bidragande faktor till varför man har valt att delta i årets riksdagsval.

(21)

Egen möjlighet att påverka

Många av de tillfrågade respondenterna upplever att de har en möjlighet att påverka sin situation och samhället som helhet. På frågan om hur de ser sin egen roll inom politiken så menar många att de genom engagemang har möjlighet att utöva makt kring frågor gällande politik och samhälle. Detta kan ses som en viktig aspekt när det gäller motivationen till att rösta för första gången. Utan tron att man genom sitt engagemang har möjlighet att påverka så verkar det inte särskilt troligt att väljer att delta i ett riksdagsval. Eftersom denna handling då kan ses som lönlös. Nedan följer exempel på respondenternas uttalanden kring frågan om deras egen möjlighet att påverka politiska frågor:

Rut, 20 år menar att:

Men det är ju på ett sätt det enda man kan göra för att liksom ta del i det här större, jag menar liksom att då kan man göra sin röst hörd på nåt sätt.

Flera av respondenterna ser alltså själva röstandet som den viktigaste handlingen för att yttrycka sin åsikt. För många av dem är det en självklarhet och några menar att om man inte använder sin röst så tar man inte sitt ansvar. Även upplevelsen av att själva röstandet är det första och enklaste steget för att påverka är återkommande bland intervjupersonerna.

Som Inger, 22 år, uttrycker det.

Det är min röst helt enkelt, mitt yttersta vapen för att kunna påverka, på ett mer eller mindre övergripande plan.

(22)

Men om jag vill ändra något så ska jag rösta liksom, det är ju första steget kan man säga, om man vill ändra sin situation.

Det övergripande temat som urskiljs ur respondenternas svar är alltså att de säger sig vara övertygade om att de kan påverka genom att agera utifrån sina egna preferenser.

Att rösta har en mening för dessa unga förstagångsväljare och är därför inte en tom handling. Bauman & May (2001) menar att om en individ inte upplever att den har någon makt till sitt förfogande, så har man också låga förhoppningar på handlingsresultaten. Detta innebär att individer som inte upplever att de har makt kring politiska frågor inte röstar då deras handlingar inte förväntas ha någon effekt. Medan de som upplever att de har någon form av makt, väljer att rösta, då denna handling förväntas ge en effekt (Bauman & May, 2001: 89).

Förtroende för politiker

Ett framträdande tema hos de tillfrågade respondenterna gällde deras förtroende för politiker och det politiska systemet. När dessa personer talade om politiker, så var alla mer eller mindre positivt inställda till politiker och det politiska systemet. Nästan ingen utav respondenterna uttryckte direkt misstro för politiker, eller en skeptisk hållning mot det som de trodde att politiker arbetade med. Även fast det övergripande mönstret hos respondenterna var att de hade en stor tillit till politiker, så menade en del att politiker på ett sätt är separerade från andra människor, men att de samtidigt är nödvändiga för att underhålla det politiska systemet. Av de åtta tillfrågade intervjupersonerna så var det endast en som uppgav sig ha lågt förtroende för politiker.

Detta motsätter sig till viss del bakomliggande teorier men då det övergripande mönstret bland respondenterna var att de upplevde förtroende för politiker, så kommer inte denna respondent att påverka resultatet i allt för stor utsträckning.

Nedan följer exempel från respondenterna gällande deras upplevda förtroende för politiker och det politiska systemet:

(23)

Tanja, 20 år, berättar följande:

... alltså det måste man väl ha, har ju inte så mycket eller många val liksom. Om liksom alla inte hade nåt, ja, förtroende för politiker så hade väl hela systemet raserats.

Detta är ett tydligt exempel på respondenternas syn på hur politiker och det politiska systemet hänger ihop, och att förtroendet för politiker är nödvändigt för att den politiska apparaten ska fungera, även om man inte alltid är fullständigt övertygad om exempelvis politikers arbetsinsats.

Inger, 20 år menar följande:

Alltså, det är ju... alltså människor som liksom vägt sina liv och stora delar av sin fritid åt, ja, syssla med politik, så, alltså så länge dem är tydliga med vad de vill åstadkomma och vart de står någonstans politiskt så är det klart jag litar på dem.

Detta är ett bra exempel på varför respondenterna upplever det förtroende de har för politiker. Även fast det ibland inte framkommer tydligt, så tyder vissa uttalanden på att intervjupersonerna ändå upplever detta förtroende.

Ett exempel på detta är Dagobert, 21 år:

Så det är ju jättestor skillnad på vad politiker gjort i mitt land och borta. Alltså att jag överhuvudtaget har sjukvård och så.

När individer upplever resultaten av politikers arbete, och vad politiska beslut bidragit till, så verkar detta ha en positiv inverkan på deras förtroende för politiker. Detta resultat visar på att respondenterna upplever ett förtroende för politiker och den

(24)

Artikelförfattarna till A generation apart? menar att unga generellt har ett lågt förtroende för politiker och den politiska apparaten vilket antas vara en faktor till varför många unga avstår från att rösta (Henn m.fl. 2002: 169-‐170). Att respondenterna i den här undersökningen bestämt sig för att rösta skulle därför delvis kunna förklaras med att de upplever förtroende för politiker och den politiska apparaten.

Media

Konsumtion av media var ett område som under alla intervjuer var framträdande. Under samtalen med respondenterna så talades det om deras egen konsumtion av media, mängden media de konsumerade, vilka typer av media detta är och hur deras syn på hur media kan tänkas påverka människor. Dock visade sig den sista punkten inte vara relevant för denna undersökning då respondenterna inte uttryckte hur media skulle kunna tänkas påverka människor ifråga om motivation till att rösta. Denna aspekt visade mer på hur respondenterna påverkas av media när det gäller val av parti. Detta är dock inte intressant för denna undersökning varför dessa resultat inte använts.

Detta tema fokuserar därför istället på mängden media respondenterna konsumerar och hur denna konsumtion ser ut. Dock visar resultaten inte på något entydigt resonemang bland respondenterna. En del uppger att de konsumerar stora mängder nyhetsmedia både genom tv, tidningar och internet medan andra uppger sig ha en väldigt liten konsumtion av nyhetsmedia.

Tanja, 20 år, uppger sig ha en hög konsumtion av media och är på så vis väldigt uppdaterad.

Men sen läser jag ju tidningar varje dag, antingen Aftonbladet eller de här på tuben, typ Metro och så. Och det enda jag egentligen tittar på på tv är väl nyheterna eller liksom sånt, dokumentärer.

Inger, 20 år, har jämfört med Tanja en väldigt låg konsumtion av media.

(25)

Det var mer förut när jag bodde hemma eftersom vi hade både DN och svenskan (...) nu är det väl mest att man kollar tv-nyheterna om man timar rätt.

Slutligen var det en respondent som uppgav sig ha en väldigt låg konsumtion av media.

Gert, 19 år, förklarar:

Alltså nej, jag läser nog aldrig tidningar och ser typ nästan aldrig på tv heller, eller det är väl nån film ibland kanske, haha.

Dessa resultat visar på den stora spridning som fanns bland respondenterna. I den här undersökningen kan därför inga slutsatser dras om huruvida mer eller mindre mediekonsumtion kan påverka förstagångsväljare när de bestämmer sig för att rösta. I och med att syftet med den här undersökningen är att, genom en fenomenologisk ansats, söka finna vad de olika respondenterna har gemensamt blir det svårt att dra en enhetlig slutsats inom detta tema då variationen visade sig vara så stor.

Detta går dock att koppla till Esser och de Vreeses rapport om unga förstagångsväljare där de kommer fram till tvetydiga resultat i fråga om hur förstagångsväljare påverkas av media. Författarnas fokus ligger dock i att belysa problematiken i att olika studier pekat på olika resultat (Esser & de Vreese, 2007: 1201). Eftersom informationen från respondenterna pekar i olika riktning kan inte resultaten användas till förmån för studien.