Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB)
Verksamhetsberättelse 2010
Bakgrund
Följande disposition och punkter utgör en grund för FHSAB:s verksamhetsberättelse för 2010, som i dess första utkast färdigställdes inför mars månads trialog med rektor och berörda institutioner. Utgångspunkten är universitetets fyra prioriterade verksamhetsområden:
• Attraktiv kunskapsmiljö
• Framstående forskning
• Samhällelig drivkraft
• Globala värden
Verksamhetsberättelsen inleds först med en kort övergripande redogörelse för arbetsåret, samt de viktigaste prioriteringarna för 2010 samt för 2011-2012. På slutet ges en samlad bedömning av verksamhetens utveckling. Institutionerna inom fakulteten benämns som PPI (Institutionen för pedagogik, psykologi och
idrottsvetenskap), SA (Institutionen för socialt arbete) samt HV (Institutionen för hälsa och vårdvetenskap).
2011-03-02
Dnr: FAK 2011/76 Martin Nilsson
Övergripande prioriteringar 2010 och inför 2011/2012
Under 2010 har fakultetsnämnden och institutionerna i första hand prioriterat att få allt på plats efter fusionen mellan Växjö universitet och högskolan i Kalmar. Det har också varit ett arbetsår för att uppmärksamma viktiga frågor, som ska kartläggas och diskuteras under 2011, och som mera konkret kan genomföras och få konsekvenser för utbildning och forskning under 2012. Merparten av detta arbete finns med i verksamhetsplanen för 2011. Under det första kvartalet formades nämndens
underorganisation, genom beslut om undernämnder, ledamöter till undernämnderna, beslut om besluts- och delegationsordning samt beslut om regler och riktlinjer för verksamheten. Under det andra kvartalet genomfördes en presentation av
institutionerna för att lära känna verksamheten. FHSAB fattade också beslut om examensrätt på forskarnivå för psykologi och ställde sig bakom ansökan om psykologexamen, som skickades in till HSV. Budgetdiskussionerna började också dra igång, liksom diskussioner om utbildningsutbudet. Under det tredje kvartalet fastställdes programutbudet för ht 2011 (och vt 2012) och framför allt fattades beslut om principer för fördelning av medel forskarnivå och forskning. Under slutet av året fastställdes budgeten, fördelningen av forskningsmedel samt 2011 års
verksamhetsplan. En rad examensfrågor kom också upp. Beslut fattades exempelvis om examensrätt på kandidatnivå för huvudområde radiografi samt masternivå för huvudområdet sjukgymnastik. FHSAB ställde sig också bakom ansökningar om att utfärda röntgensjuksköterskeexamen och sjukgymnastexamen.
Under 2010 gjordes följande översiktliga prioriteringar:
• Organisationen: En stor del av vårterminens arbete ägnades åt att finna en lämplig fakultetsorganisation samt arbetsformer med diverse underorgan som nämnden för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, nämnden för utbildning på forskarnivå, adjunkts- och lektorsnämnden samt docent- och professorsnämnden. Det var också viktigt att etablera samarbetsformer mellan dekan och prefekter, bl.a. genom dekan-/prefektmöten.
• Forskning: att ta fram ett nytt fördelningssystem för fördelning av forskningsmedel har varit viktigt och upptog en stor del av senvåren och hösten. Likaså har frågan om att hantera relationen mellan utbildning på forskarnivå och resurser till forskning i övrigt varit betydelsefull. Denna punkt utgör en viktig del av verksamhetsplanen för 2011.
• Utbildning: under hela 2010 har främst NGA arbetat med olika frågor för att utveckla såväl utbud som kvalitet inom fakultetens program- och kursutbud.
I verksamhetsplanen inför 2011 lyfts särskilt fram aspekter som att
genomföra en översyn av utbudet och kvalitetsdrivande åtgärder, ett arbete som till stora delar har påbörjats på en del institutioner under 2010. På NF har dels löpande ärende fortgått för forskarutbildningen, dels har ett antal kvalitetsaspekter lyfts fram som kommer att realiseras under kommande år.
De frågor som är prioriterade i framtiden är de som särskilt anges i
verksamhetsplanen för 2011, och som det också kommer att arbetas med under 2012. Inom attraktiv kunskapsmiljö betonas särskilt satsningar på att utveckla ett interprofessionellt synsätt inom utbildningarna, rekryteringsfrågan av kompetent
personal, stöd till studenter med funktionsnedsättning, en god arbetsmiljö samt kvalitetssäkring av utbildningar. Inom framstående forskning betonas i synnerhet utmaningen att etablera en rimlig balans mellan resurser för utbildning på
forskarnivå och forskning, etablering av ett särskilt professionsstöd, insatser för att öka den externa forskningsfinansieringen, samt satsningen på att utveckla ett antal tematiska forskningsområden, som möjligen även på sikt kan etableras som Linnaeus University Centres. Avseende samhällelig drivkraft betonas i huvudsak samverkansprojekt kopplat till förbättringskunskap inom fakultetens ämnen samt utveckling av s.k. Landstingsavtal och med övriga kontakter i regionen. Slutligen, avseende globala värden vill fakulteten framför allt, förutom, att uppmuntra in- och utresande lärare, forskare och studenter, stödja komparativa studier inom
professionsutbildningarnas kurser.
En attraktiv kunskapsmiljö
I huvudsak är det nämnden för grundnivå och avancerad nivå som har arbetat med frågor rörande attraktiv kunskapsmiljö. Förutom s.k. löpande ärenden med
utbildningsplaner och det årliga program- och kursutbudet etc. har nämnden arbetat med en del mera långsiktiga frågor, som ett nytt regelverk på grundnivå och avancerad nivå, kursplansgranskning, kartläggning av befintliga
examinationsformer, och en utbildning för institutionerna i syfte att höja kvaliteten i kursplaner. Ett gemensamt internat med andra fakulteter har också hållits. Till detta ska tilläggas det arbete som också lagts ned i fakultetsnämnden samt givetvis ute på institutionerna.
Utvecklingen av ett attraktivt utbildningsutbud/studentrekrytering
Inför Linnéuniversitetets bildande inrättades i princip samtliga program som funnits på Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Vid marknadsföring av
utbildningsutbudet fanns det därför flera program som till namnet och innehållet snarlika. Med denna bakgrund och med risk för minskat takbelopp inom
universitetet började det därför under 2010 föras en mer strategisk diskussion om behovet av en översyn av programutbudet under 2011, som långsiktigt kan garantera ett attraktivt utbildningsutbud. Under 2010 fick också FHSAB klartecken att starta ett Psykologprogram och dessutom skickades ansökningar in gällande
sjukgymnastprogram och röntgensjuksköterskor. I slutet av året fick också Linnéuniversitetet, som ett av få universitet samtliga rättigheter av olika
lärarutbildningsprogram. Därmed förväntas utbildningsutbudet blir något bredare och djupare än under tidigare år. 2010 har också visat att utbildningarna inom FHSAB är eftertraktade, söktrycket är högt, och därför finns det anledning att beakta detta för universitetet inför framtida dimensioneringsbeslut.
Arbetet med kompetensförsörjning
Under 2010 inleddes diskussionen av det arbete som har tydliggjorts i verksamhetsplanen för 2011. Institutionerna har under 2010 tagit fram s.k.
kompetensplaner för att veta hur behovet ser ut för ny personal inför framtiden.
Den nya propositionen hämtad från den s.k. Autonomiutredningen ger nya förutsättningar för framtidens rekrytering. Det finns ett antal frågor kopplade till detta och till tidigare diskussioner på fakulteten och ute på institutionerna som gäller både ny rekrytering och meritering/kompetensutveckling av befintlig personal som fakultetsnämnden tillsammans med institutionerna avser att arbeta särskilt aktivt
med under 2011: samarbetsformerna mellan fakultetsnämnden och institutionerna, meritering av lektorer (till docent, professor), post-doc tjänster, adjunktsprogram (t.ex. adjungerade adjunkter) för att stärka professionsutbildningarna,
mentorsprogram och karriärplaner för doktorander, samt förstärkning av vetenskaplig kompetens inom lärarutbildningen och i övriga
professionsutbildningar.
Kvalitetsarbetet inom nämndens område, inkl studentinflytande Förutom det dagliga kvalitetsarbetet som pågår ute på institutionerna med
kursvärderingar, programöversyner, etc. har fakulteten påbörjat en del saker, bl.a.
gällande kursplaner, examensarbete och mera generella principer vid prövning av nya utbildningsprogram och tillgodoräknande av kurser. Ett nytt regelverk på grundnivå och avancerad nivå har också fastställts. Fakulteten, genom NGA och NF, kommer också under 2011 att stärka arbetet med kvalitetsutvecklingen inom
utbildningarna, genom att fortsätta påbörjat arbete med bl.a. följande innehåll uppföljning av utbildningsprogrammen, kartläggning av kursvärderingssystem, kriterier för examensarbete, sammanställning av den pedagogiska lärarkompetensen, synliggöra forskningsanknytning och yrkesförberedande färdigheter inom
utbildningarna, samt genomföra uppföljning av ”lärandemålen” på program (examensmål) och på kurser och koppla dessa till pedagogiska interventioner.
Ekonomisk utveckling
Under 2010 gick fakultetens grundutbildning med ca 11 miljoner plus, medan forskningen gick minus med 6.9 Mkr. Av institutionerna gick HV:s utbildning med ett stor plus (+10.8 Mkr), medan forskningen gick minus med 6.7 Mkr. SA följer denna trend, med plus på utbildningen (+4.1 Mkr) och minus på forskningen (-3.3 Mkr). På PPI däremot var utfallet det omvända – forskningen gick med plus (+3.1 Mkr) och utbildningen med minus (-3.9 Mkr). Utmaningen i framtiden blir därför framför allt att få forskningen att kunna täcka de kostnader som finns bortom enbart forskarutbildningen (se senare avsnitt).
Framstående forskning
Arbete med att öka forskningens konkurrenskraft: externfinansiering, publikationer och andra resultat
Under 2010 har fakultetsnämnden vidtagit några åtgärder för att stimulera såväl ökad externfinansiering som publicering i syfte att öka forskningens
konkurrenskraft. Under 2009 var ca 26 % av verksamheten externt finansierad, vilket är långt ifrån universitetsstyrelsen ambition med 50 % extern finansiering. E- hälsoinstitutet med en omfattande extern finansiering utgör här ett undantag.
Emellertid finns det skäl till att tro på en svag positiv trend. Under 2010 hade HV 34 %, PPI 24 % och SA 19 % externfinansierad forskning. På HV, SA och på PPI har det sökts externa medel i stor omfattning, men utdelningen har alltjämnt varit begränsad. Det finns en medvetenhet och ambition ute på institutionerna att både öka antalet publiceringar i ”bättre” tidskrifter och att öka den externa
forskningsfinansieringen. Samtidigt finns det givetvis en risk att den externa forskningsfinansieringen inte kommer att öka i den takt som kanske krävs, och då måste en beredskap finnas för att på sikt hantera detta.
För att stärka forskningen och för att öka externfinansieringen utlyste
fakultetsnämnden under 2010, dels forskningsmedel (ca 3 miljoner) som enskilda forskare och forskargrupper kunde söka, dels strategiska medel (700.000 kr) för att lektorer skulle få tid att söka externa forskningsmedel. Under 2011 avser fakulteten också att stärka samarbetet med s.k. landstingsforskare i framför allt Kronberg- och Kalmar län, vilket dels möjliggör större forskningsmiljöer, dels ökade
forskningsresurser. Möjligen bidrar det också till att nya forskningsområden kan tillkomma på sikt. Vidare avses det hållas seminarium etc. ute på institutionerna om såväl extern finansiering som publiceringar.
Principer för forskningsanslagens fördelning
Efter universitetsstyrelsens riktlinjer om fördelning av forskningsstöd har fakultetsnämnden inför 2011 gjort följande fördelning:
− Ca 90 % av fakultetsanslagen används till ”bundna åtagande” i form av utbildning på forskarnivå samt forskarassistenter.
− Ca 10 % av fakultetsanslagen används dels till satsning, efter ansökningsförfarandet med en beredningsgrupp (med delvis externa ledamöter), på forskningsprojekt/miljöer, dels på nedsättning i tid för att göra externa ansökningar, i syfte att öka externfinansieringen.
Utvecklingen av utbildning på forskarnivå
Under 2010 har i huvudsak rutiner för löpande ärenden utarbetats samt
gemensamma rutiner för Linnéuniversitetet. Detta gäller exempelvis anmälningar om disputation, licentiatexamen och fastställande av kursplaner och antagning av studerande på forskarnivå, formering och besättning av handledarkollegier, rutiner för antagning, fastställande individuella studieplaner, översyn av delegation och regelverk på forskarnivå. Under 2011 kommer också handledarkollegierna
tillsammans med nämnden at granska varandras forskarutbildning, s.k. intern peer- review modell.
En större diskussion har också inletts av dimensioneringen av forskarutbildningen.
Med de bundna åtaganden som finns idag är väldigt omfattande ekonomiska medel uppbundna på forskarutbildningen – ca 90% för 2012 och ca 50% år 2015 vid
”nollintag” av doktorander. Till saken hör att fakulteten har ärvt en del problem och kostnader som är relaterade till tidigare åtaganden. Samtidigt är forskarutbildning en nödvändig satsning inom FHSAB. Forskarutbildning behövs av en rad olika skäl, som är speciella för just professionsutbildningsämnena. Det främsta skälet är att det idag nationellt finns få disputerade i vetenskapliga ämnen som har en tydlig
professionskaraktär som exempelvis socialt arbete och vårdvetenskap samtidigt som dessa professionsutbildningar ställer krav på att ha en hög vetenskaplig, pedagogisk och yrkesinriktad kvalitet. En möjlighet, när det är brist på personer med
doktorsexamen, är därför att själva utbilda forskare som sedan kan utgöra en naturlig rekryteringsbas under förutsättning att tjänsterna utlyses etc. Det finns andra
möjligheter också som biträdande lektorer eller forskning i tjänst, men eftersom resurserna redan är uppbundna i forskarutbildningen är det inte aktuellt just nu.
Strategin med en stor forskarutbildning kommer sannolikt att leda till att fakulteten kan bibehålla andelen doktorer inom fakulteten (35-50% doktorer), men också att
doktorer kan besätta tjänster vid framtidens pensioneringar. Satsningen på forskarutbildningen möjliggör detta. Därför investerar FHSAB så pass stora ekonomiska resurser inom utbildningen på forskarnivån. Som en följd av att de ekonomiska resurserna är knappa blir det därför mindre ekonomiska medel till forskning för övrig personal, vilket FHSAB skulle behöva, exempelvis
fakultetsfinansierad forskningstid för docenter och professorer. Merparten av övriga resurser som fanns fördelades under 2010 till forskargrupper efter särskilt
ansökningsförfarande. För att i framtiden både kunna tillgodose behovet av att bedriva forskarutbildning och att kunna använda medel för att stimulera forskning inom fakulteten behövs sannolikt ett särskilt professionsstöd, likt det stöd som finns språk- och litteraturvetenskap. Fakulteten avser att arbeta vidare med denna fråga om ett professionsstöd. Balansen mellan resurser för utbildning på forskarnivå och övriga resurser är en tydlig riskfråga för fakultetens verksamhet.
Under våren 2011 kommer dimensioneringen av forskarutbildningen att ses över, bl.a. i relation till framtida pensionsavgångar, rekryteringsbehovet, men också i relation till satsningar på forskning inom fakulteten. Likaså kommer andra satsningar att diskuteras.
Samhällelig drivkraft
Hela FHSAB och dess tre institutioner arbetar väldigt aktivt med samverkan, med syfte att samverkansforskning ska leda till ett aktivt förändringsarbete både inom utbildningarna och ute i den praktiska verkligheten. FHSAB:s ansökningar till de centrala medlen för samhällelig drivkraft visar att fakultetens institutioner har kommit långt i ambitionen att förena såväl utbildning och forskning med omgivande samhället, d.v.s. samverkansforskning och forskningssamverkan. Fakultetens institutioner har under 2010 haft ett stort utbud av kurser, föreläsningar och andra aktiviteter mot det omgivande samhället, som också på längre sikt innebär utveckling av forskning samt påverkan på utbildningarna.
Inom uppdragsavtal med olika landsting och kommuner i regionen gav exempelvis PPI ett stort antal uppdragsutbildningar och fou-projekt inom t.ex. ledarskap för förnyelse av hälso- och sjukvård, läs- och skrivutveckling, svenska som andra språk, ledar- och politikerdagarna, fostran i förskolan – det önskvärda barnet, kulturanalys som skolutveckling, fritidspedagogik och yrkesroll i fritidshem, pedagogisk dokumentation i förskolan, systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola, lärares bemötande – elevers motivation, implementering av skolreformerna, ökad måluppfyllelse – skolreformer och sytematiskt kvalitetsarbete,
gymnasiesärskolan i teori och praktik, pedagogisk dokumentation,
arbetslagsledarutbildning, systematiskt kvalitetsarbete, analys och bedömning av förskolans resultat samt bibliotekens framtida roll. En enhet inom PPI driver ett dokumentations- och utvärderingssystem inom missbrukarvården (DOK-systemet) som har utvecklats i samarbete med Statens institutionsstyrelse (SiS). Vidare gav PPI under 2010 föreläsningar inom ämnen som skolan, idrottsvetenskap, coaching och ledarskap. På HV gavs kursmoment och föreläsningar mot det omgivande samhället, främst inom områden som hälsa, vårdmiljöer och vårdande, samt inom olika typer av teman som FIP, första- insatsperson, smärta och smärtlindring, IT i vården, inkontinens, diabetes, det professionella samtalet, IKT, riktlinjer för
prevention, interprofessionellt arbete genus och hälsa samt livstilsprojektet. HV och
eHälsoinstitutet är tillsammans med Regionförbundet aktiva i det av socialstyrelsen finansierade Nationellt Kompetenscenter Anhöriga. På SA fanns också under 2010 en väldigt omfattande verksamhet med externa föreläsningar, seminarier och kurser etc. I synnerhet startades två större projekt upp om ”kunskapsbaserad socialtjänst”
och ”helhetsperspektiv på vård och omsorgskedjan”. Ambitionen med dessa projekt under 2010 var dels att stärka samarbetet med det omgivande samhället, del att i framtiden utveckla samarbetet till att också inkludera möjligheter till forskning.
Inom professionsutbildningarna som ex. lärarutbildningen och vård- och
omsorgsutbildningarna är det naturligt att relationerna med det omgivande samhället också får inflytande på utformningen av själva utbildningen.
Globala värden
Utveckling av internationalisering
Inom fakultetsnämnden har ingen övergripande innehållslig diskussion förts vad som menas med globala värden och dess relation till internationalisering etc. I första hand har det varit fakultetens tre institutioner som på olika sätt arbetar med att utveckla internationaliseringen. Under 2010 har de tre institutionerna haft ett antal inresande utländska lärare/forskare/ (minst en månad) på besök, ett antal utresande lärare/forskare (minst en månad), samt också några utresande doktorander
(poänggivande delar av utbildning på forskarnivå utomlands, minst två veckor). Ett stort antal studenter har också tagits emot och skickats ut på studentutbyte i form av kursutbyte. Ett antal Internationella konferenser hölls under 2010. PPI höll
tillsammans med KV och Kalmar läns museum ”Applied Cultural Heritage, How Telling the Past at Historic Sites Benefits Society – Bridging Ages”. På HV har två internationella konferenser hållit, ”Forensisk omvårdnad” samt Familjefokuserad omvårdnad” (tredje nordiska konferensen 22-23 september, Kalmar).
eHälsoinstitutet var medarrangör av Scandinavian Conference on Health Informatics i Köpenhamn 2010 och kommer att vara medarrangör 2011 i Oslo. SA organiserade tillsammans med Helsingfors universitet en internationell konferens om ”Studia Generalia – Professionens gränser”.
Alla tre institutioner arbetar medvetet med internationalisering även på hemmaplan, då detta är en lika viktig del av internationaliseringsarbetet som olika
utbytesverksamheter. Under 2010 har PPI’s strävan varit att internationaliserad utbildning och forskning ska vara en naturlig del av vardagen för såväl studenter som personal. Internationalisering är därför mycket mer än exempelvis antalet lärar- och studentutbyten. En ambition är att spetsforskningen som bedrivs ska vara internationellt intressant, men också bidra till att stärka kvaliteten i utbildningar på grundläggande och avancerad nivå. Inom ramen för detta är deltagande i
internationella konferenser ett måste för lärare och forskare. Internationell litteratur och regelbunden medverkan av gästföreläsare, med en tydlig koppling till
lärandemål och framtida karriärmöjligheter, är andra bidrag för att stärka kvaliteten i utbildningssammanhang. PPI anser också att utlandspraktik, fältstudier och
studieresor ska möjliggöras och utvecklas. Ett konkret exempel på
internationalisering på hemmaplan som bedrivits under 2010 är vid avdelningen för idrottsvetenskap, bl.a. med integrering av studenter från lärarprogrammet i idrott och hälsa och studenter vid internationella kurser i idrottsvetenskap. Ett annat exempel, också från idrottsvetenskap, är en internationell kurs i friluftsliv och äventyrsidrott,
som delvis genomfördes på hemmaplan men som avslutades i de österrikiska alperna där studenterna fick kontakt med näringsidkare, som lever på friluftsliv och
äventyrsidrott, för att studera deras verksamhet. Ett tredje exempel, från
lärarutbildningen vid Campus Växjö, är en serie med tre seminarier som ordnades i inriktningen Lek, lärande och utveckling i förskolan när studenter och lärare från Han University i Nederländerna besökte LNU Seminarierna behandlade barndom och utbildning ur ett komparativt perspektiv.
På HV har hela 49 studenter under 2010 vistats på utländskt lärosäte mellan fem och tjugo veckor. Framför allt har studenterna genomfört sin VFU under denna tid. Det nya sjuksköterskeprogrammet har planerats med tanke på att ta emot studenter från andra länder. Fem studenter har genomfört delar av sin utbildning (3-10 veckor) i Växjö och Kalmar. Vidare har flera internationella forskarnätverk har bildats och/eller fortsätter: Forensisk omvårdnad (bl.a. Sydafrika), Livsvärldsforskning (Bournemouth), Migration och hälsa (Harare), Familjefokuserad omvårdnad (bl. a.
Portugal, Calgary) och två internationella konferenser har genomförts i Kalmar.
SA har också satsat på internationalisering på hemmaplan. Exempelvis ges numera fyra kurser på engelska i socialt arbete på grundläggande nivå och under 2009 startade en internationell Master i socialt arbete, där en av kurserna har genomförts med Tartu University. I socionomprogrammet finns internationella inslag som, International Social Work både som moment och valbara kurser, som innebär föreläsningar av inresande gästlärare samt presentation av erfarenheter från studenter som varit på utlandsstudier och lärare som varit på utbyte. I likhet med övriga institutioner har också ett antal lärare, forskare och student besökt Linnéuniversitetet eller vistats utomlands under en kortare eller längre tid under 2010.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett perspektiv som i varierande grad används i olika former inom fakultetens institutioner. På PPI framhävs lärarprogrammets första termin, inom den terminsövergripande kursen "Läraren av idag" vid Campus Kalmar, som ges som en del av introduktionen till läraryrket en integrerad bild av begreppet Hållbar utveckling. I undervisningen belyses begreppet ur såväl de natur- som samhällsvetenskapliga perspektiven och knyts samtidigt till den yrkespraktik de studerande är inriktade emot genom dels en verksamhetsplanering för temat, dels en fältstudiedag. Vid lärarutbildningen på Campus Växjö har under 2010 en vecka ägnats åt gemensamma seminarier, föreläsningar, filmvisning och diskussioner om hållbar utveckling för studenter i allmänt utbildningsområde och internationella studenter från kursen, Global Perspectives in the Classroom.
På HV har under 2010 hållbar utveckling varit som mest synligt inom två
utbildningsprogram. Den ena är inom barnmorskeprogrammets termin 1, 2 och 5 där hållbar utveckling tas upp, bl. a. i förhållande till folkhälsa – hälsoperspektivet, exempelvis ledarskap i interorganisatoriska nätverk för folkhälsa, interprofessionell och intersektoriell samverkan i hälsofrämjande arbete. På detta program tas det även upp den nya familjens betydelse för ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det andra är i
sjuksköterskeprogrammets som i undervisning inom förbättringskunskap behandlar hållbar utveckling och begreppen ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet och vad de står för. Begreppen integreras i programmets
kliniska kurser genom studenternas förbättringsarbeten. Genom olika uppdsrag kring användningen av IT inom vården bidrar institutionen till utvecklingen av god vård men med minskat resande.
Jämställdhet, likabehandling och mångfald
Inom fakulteten och institutionerna har en hel del av arbetet under 2010 gått till att få allt på plats i samband med fusionen mellan Växjö och Kalmar. Därför har inga nya särskilda satsningar gjorts, förutom det arbete som sedan länge och alltid pågår ute på institutionsnivå. I verksamhetsplanen för 2011 lyftes dock en särskilt satsning upp för att möta de behov som finns för personer med funktionsnedsättning inom fakultetens utbildningar.
Bedömning av verksamhetens utveckling
En samlad bedömning är att fakultetens verksamhet utvecklas i positiv riktning, både gällande utbildning och forskning. Gällande utbildning har fakulteten ett brett utbud och under 2011 har universitetet dessutom fått rättigheter till samtliga inriktningar inom den nya lärarutbildningen samt till Psykologprogrammet.
Existerande utbildningar tillsammans med ytterligare breddning och fördjupning genom pågående ansökningar exempelvis inom sjukgymnastik och röntgen medför att utbudet är slagkraftigt. Söktrycket är gott i princip till att utbildningar på
grundnivå. Därför är det inte aktuellt att minska på utbildningsuppdraget på FHSAB.
Forskningen är också inne i en fas med flera aktiva forskningsmiljöer och publikationer etc. och på utbildningen på forskarnivå kommer att stort antal att doktorera inom de närmsta åren. Ett problem idag är att de ekonomiska resurserna är begränsade, och under de närmsta åren kommer i princip enbart att täcka bundna åtagande på forskarutbildningen. Det finns i dagsläget inga mera omfattande
ekonomiska resurser att satsa på forskning i tjänst för professorer eller lektorer, eller att exempelvis investera i forskarassistenttjänster eller biträdande lektorer enligt tenure-trackmodellen, eller till enskilda miljösatsningar. Det finns inte heller befintliga resurser att nämnvärt förstärka forskningsbasen inom den nya
psykologutbildningen eller avsätta resurser till forskarutbildningen i psykologi. Det finns därför en farhåga att de ekonomiska resurserna kan avstanna denna positiva trend. Inom utbildningssidan kräver nya satsningar på bl.a. psykologprogrammet och eventuellt sjukgymnastprogrammet nya ekonomiska medel till FHSAB. På
forskningssidan kommer de bundna åtaganden inom forskarutbildningen under de närmsta åren att vara fortsatt hög och nya satsningar på psykologutbildningen (forskarutbildning samt psykologprogrammet) kräver att resurser avsätts för att utveckla forskningsanknytningen inom ämnet. Dessa resurser finns idag inte inom fakulteten.
FHSAB behöver ökade ekonomiska resurser till utbildning på grundnivå och avancerad nivå under de närmsta åren för att bibehålla befintligt utbud samt för att klara åtaganden som i hög grad är angelägenheter för universitetet som helhet, nämligen i första hand psykologprogrammet och eventuellt sjukgymnast- och röntgensjuksköterskeprogrammen. Därutöver krävs ökade resurser till
forskningssidan p.g.a. fakulteten har en stor del uppbunden i en nödvändig satsning på forskarutbildning. Detta kan ske endera genom ökade anslag från
utbildningsdepartementet eller genom särskild strategisk satsning inom Linnéuniversitetet..
