Föräldra- telefonen
Verksamhetsberättelse 2010
”Jag ringer om min 11-åriga flicka. Hon är deprimerad och nedstämd. BUP har hänvisat mig till er, vad ska jag göra?”
Mamma ringer om sin dotter
3
FÖRÄLDRATELEFONEN
– en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet
Föräldratelefonen är en rikstäckande stöd- telefon, som sedan starten 1996 drivs i sam- arbete mellan Ester Bomans Stiftelse (EBS) www.esterboman.se och Föreningen Psykisk Hälsa, www.psykiskhälsa.se. Ester Bomans Stiftelse inrättades av pedagogen Ester Bo- man, som vid sin död 1947 testamenterade sin kvarlåtenskap till en fond för att möjlig- göra fortsatt arbete kring stöd åt föräldrar i deras föräldraskap. Föreningen Psykisk Hälsa är en ideell intresseförening som arbetar för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa.
Ett viktigt intresseområde för föreningen är barns och ungdomars psykiska hälsa. Ge- mensamma mål för dessa båda organisationer är att hjälpa föräldrar och andra vuxna i sina relationer med barn och ungdomar.
Föreningen Psykisk Hälsa har alltsedan starten 1996 svarat för administrativa uppgif- ter med finansiellt stöd av Ester Bomans stif- telse (EBS), som också finansierar lokaler, te- lefonkostnader, marknadsföring med mera.
Föräldratelefonen bemannas av oavlönade psykologer och socionomer med olika spe-
cialistkompetenser och lång yrkeserfarenhet av arbete med barn, ungdomar och föräldrar inom barnpsykiatrin, skolhälsovård, mödra- och barnhälsovård och familjerådgivning.
HuR FuNgERAR FÖRÄLDRATELEFONEN?
Föräldrar eller andra närstående kan ringa anonymt på ett 020-nummer. Samtalen är kostnadsfria utom den första markeringen.
Telefonen, 020 852000, är öppen mån- dag–fredag 10.00–15.00, sammanlagt 25 timmar per vecka. Dessa timmar delas av tio svarare, vilket betyder att varje svarare har ansvar för 2,5 timmar per vecka. Tre svarare leder den löpande verksamheten.
När en svarare deltagit i ledningsgruppen tre år byts denne ut mot en ny svarare. På detta sätt tillgodoses kontinuitet och ny- tillskott vart tredje år. Ledningsgruppen ansvarar för den interna administrativa ledningen, arrangerar seminarier och kon- ferenser och rekryterar nya telefonsvarare.
Tillsammans med Psykisk Hälsas personal har ledningsgruppen kontakt med andra organisationer och myndigheter som berör telefonens målgrupp, framförallt med BRIS Vuxentelefon – om barn, Rädda Barnens föräldratelefon samt Mentor Sverige.
FiguR 1: Vem ringde till FöräldrateleFonen under 2010
FiguR 2: uppringare uppdelade på olika län
Mor (663)
Far (98) Mor/farfäräldrar (38) Styvmor (24)
Styvfar (5) Andra (62)
0 100 200 300 400 500
Gotlands län Kalmar län Blekinge län Norrbottens län Västernorrlands län Västerbottens län Kronobergs län Jämtlands län Örebro län Gävleborgs län Hallands län Dalarnas län Jönköpings län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Östergötlands län Västmanlands län Vet ej Skåne län Västra Götalands län Stockholms län
2 3 5 6 7 8 9 9 12 13 15 16 17 18 19 20 20 22
52 64
120
432
under 2010 var det totalt 890 samtal. 74 % av samtalen kom från mammor medan pappors andel var 11 %. övriga samtal kom från styvförälder, mor- och farföräldrar eller annan närstående till barnet.
FiguR 3: andel nya upp ringare och tidigare uppringare
FiguR 4: det aktuella barnets kön
56 procent av uppringarna hade inte ringt tidigare medan 36 procent hade ringt ett eller flera samtal tidigare.
av barn som varit i fokus under samtalet har 42 procent varit flickor och 48 procent har varit pojkar.
Vet ej (77)
Ringt tidigare
(317) Nya inkomna
(496)
Vet ej Gäller flera barn (27)
(60)
Flicka (378)
Pojke (425)
5
ETT sTÖD NÄR DET bEHÖvs
Antalet uppringare under 2010 var 890 stycken, en liten ökning jämfört med 2009.
Andelen fäder som ringde var 11 %, vilket är en minskning jämfört med tidigare år (15 % 2009).
Många uppringare har eller har haft kon- takt med till exempel elevvård, familjerådgiv- ning, familjerätt, socialtjänst, barnavårdscen- tral eller barnpsykiatri. För svararna är kun- skap och erfarenhet av att ha arbetat inom några eller någon av dessa verksamheter en stor tillgång. När föräldern har svårt att för- stå hur socialtjänsten arbetar och har farhå- gor för socialtjänstens myndighetsutövning, kan svararen få bli det bollplank föräldern behöver för att våga fortsätta kontakten med sina socialsekreterare. Starkast är rädslan för att ens barn ska bli omhändertaget. Många uttrycker besvikelse över myndigheters age- rande, eller oförmåga att agera. De efterfrågar alternativ till hjälp när det inte fungerat hos den verksamhet man sökt hjälp hos.
Väntetider och strikta regler inom barnpsy- kiatrin gör att många föräldrar rekommende- ras att ringa Föräldratelefonen för att få hjälp omgående. Det kan handla om en förtvivlad förälder som ringer därför att den andre för- äldern – oftast pappan – inte vill att de söker hjälp för sitt eller sina barn, eller vägrar att vända sig till familjerådgivningen. Frågor in- för en skilsmässa eller tärande oenighet om hur vård och boende ska ordnas för barnet utgör cirka 13 procent av antalet samtal. Sär- skilt svåra är samtal om skilsmässor där våld, missbruk eller psykisk ohälsa är den bidra- gande orsaken. Genom att lyssna och föra en dialog med den som ringer, blir det lättare för uppringaren att se vilka handlingsalternativ som finns. Att bemöta uppringaren med pro- fessionalitet, respekt och medkänsla är viktiga kvalitetsmål för telefonsvararna.
Ett samtal med Föräldratelefonen kan
FiguR 5: det aktuella barnets
ålder FiguR 6: Vuxna som barnet bor
tillsammans med
FiguR 7: antal berörda barn
18 år och äldre (82)
13–18 år (291)
6–12 år (260) 2–5 år (125) 0–1 år
(36)
åldersgruppen 6–18 år upptar 62 procent av samtalen. i gruppen barn över 18 år finns barn upp till medelåldern.
i ett samtal berörs även barnets syskon och relationer inom familjen. i familjer med fler än fyra barn rör det sig oftast om bonusbarn med delat boende med berörd förälder.
Vet ej (94) Annan Far (72) (34)
Växelvis (144)
(217) Mor
Mor och far (329)
Vet ej (196) Flera än fyra (15) Fyra(32)
Tre(95)
(289)Två
(263)Ett
många gånger motivera och komplettera den insats som andra verksamheter erbjuder.
Uppringaren får vara helt anonym, svararen frågar endast vilket län uppringaren ringer ifrån samt var uppringaren hittat telefon- numret till Föräldratelefonen. Känslan av egen kontroll och frihet att fatta egna beslut kan upplevas som större än vid kontakt med en behandlingsinstans.
iNFORMATiON OM FÖRÄLDRATELEFONEN Utåtriktade aktiviteter för att nå ut med information om Föräldratelefonen har an- passats efter Föräldratelefonens begränsade budget. Små ”visitkort” med information om Föräldratelefonen har löpande skickats ut till intresserad vårdpersonal och föräldrar, samt delats ut till passande verksamheter
som beställt material via Föreningen psykisk hälsa (www.psykiskhalsa.se). Verksamhets- berättelsen har delats ut i samband med kursdagar och andra evenemang.
FiguR 8: problem som Varit i Fokus under samtalet
Föräldraskapsproblem (20%) Relationsproblem föräldr/barn (18%) Föräldrasamarbete e.s (9%) Nedstämt (8%)
Åldersrelaterade (8%) Föräldrarelationer (7%) Omvärlden (7%) Utagerande (7%) Skilsmässosituation (5%) Hälsoproblem (4%) Mobbing (3%)
Inlärn/uppmärksamhet (3%) Asociala problem (2%)
i de flesta samtalen förekommer ett antal av ovan definierade problem. men under 2010 har svararna haft ambitionen att fånga uppringarens viktigaste upplevda problem och statistikföra detta. Vägledande har varit det som uppringaren presenterat som problem i början av samtalet.
7 Under våren har Föräldratelefonen fått en egen webbadress, www.foraldratelefonen.se, som många verksamheter med samma mål- grupp har länkar till. Merparten av dem som ringde hade fått information om Föräldra- telefonen via Internet.
Telefonen har varit öppen mellan klockan 10.00–15.00 måndag–fredag. Under som- marmånaderna (slutet av juni–mitten av au- gusti) samt under jul och nyår har telefonen varit stängd.
METODuTvEckLiNg
Under året har 17 svarare, 10 ordinarie och 7 vikarier, bemannat Föräldratelefonen. En gång per månad träffas samtliga telefonsva- rare till ett månadsmöte. Förutom aktu- ella frågor och planering avsätts under dessa
månads möten en timme till internhandled- ning i tre fasta grupper. Under år 2010 har fem metodutvecklingsseminarier ägt rum, då föreläsare utifrån och internt har delat med sig av sin specialkompetens och stimulerat till metodutveckling och fördjupat engage- mang. Seminariedagen i februari ägnades åt diskussion om hur vi på olika sätt kan bidra till att sprida information om Föräldratele- fonen. Vid seminariet i maj var temat ”ta föräldrar på allvar” med Inga Gustavsson som expert och inspiratör. Under hösten, 15-16 oktober, hade svararna två semina- riedagar. Första dagen ägnades åt Maxine Rosenfields bok Counselling by Telephone och tillhörande studiematerial. Andra dagen var Anna Torbjörnson anlitad som föreläsare och inspiratör utifrån sina erfarenheter som radiotelefonsvarare. Vid seminariet i novem-
”Min son, han som inte gick till skolan på ett och
ett halvt år, han går nu i skolan varje dag.”
ber berättade familjerättssekreterare Marian- ne Gustavsson om proejektet ”Barn i svåra vårdnadsstrider”, en arbetsmodell hämtad från USA om föräldrakoordination.
FÖRÄLDRATELEFONENs FRAMTiD
Föräldratelefonen fyller en viktig funktion.
Föräldrarnas ansvar för sina barns uppväxt- förhållanden och livsvillkor är tungt för de föräldrar som själ-
va hamnar i svåra livssituationer eller när barnets beteende får för- äldern att känna sig värdelös och oduglig. Föräld-
ratelefonen är ett viktigt komplement till samhällets övriga resurser. Många föräldrar uttrycker spontant stor uppskattning av te- lefonsamtalet och är glada att veta att För- äldratelefonen finns.
”Tack för att jag fick prata”, ”Jag tog en broschyr på BVC, sedan dess har jag ringt ett par gånger och nu är dottern en besvärlig tonåring, jag har fått bra hjälp varje gång jag ringt”, ”Tack,. skönt att få lätta på ventilen”,
”Det kändes skönt att få prata med dig, kan man få prata med dig igen?” ”Tack så jättemycket”
”Tack för att ni finns”, ”min väninna sa till mig att ring föräldratelefonen, dom är jättebra”, ”det här var så bra så jag ringer nog igen”, ”tack för bra samtal”.
Dessa är några citat svarare har skrivit ner på statistikblanketten efter samtalet.
Föräldratelefonen har nu funnits i 15 år.
Vi svarare får ibland samtal från föräldrar
som haft oss som stöd under flera år. Nu- mera händer det att en förälder ringer och berättar hur det har gått. De vill tacka och ge oss bekräftelse på att hjälpen varit till nytta. Nyligen ringde en mamma som be- rättade att: min son, han som inte gick till skolan på ett och ett halvt år, han går nu i skolan varje dag. Tack för alla samtal, hälsa alla som jag pratat med, jag har nog pratat med er alla.
Föräldratelefo- nens hemsida, www.
foraldratelefonen.se, har nu fått sin form.
Föreningen psykisk hälsas hemsida www.
psykiskhalsa.se och många andra verk- samheter har länkar till Föräldratelefonen, vilka utgör viktiga ledsagare till Föräldrate- lefonen. Men för att utnyttja svararnas tid fullt ut krävs att fler från olika orter i Sverige får kännedom om Föräldratelefonen. En an- nons i Stockholms läns vårdguide i slutet av maj 2010 fördubblade antalet påringningar fram till sommarstängningen.
Stockholm i mars 2011
Föräldratelefonens ledningsgrupp 2010:
Gunnel Dietmann Barbro Metell Karin Hammarskjöld
