Sida 1 (15)
Patientsäkerhetsberättelse Gällivare-Kiruna närsjukvårdsområden
2020
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Inledning ... 4
Struktur ... 4
Övergripande mål och strategier ... 4
Organisation och ansvar ... 5
Samverkan för att förebygga vårdskador ... 6
Patienters och närståendes delaktighet ... 6
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 7
Klagomål och synpunkter ... 7
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§§, 7 kap 2 § p 6, ... 7
Egenkontroll ... 7
Åtgärder för att öka patientsäkerheten ... 8
Riskanalys ... 9
Utredning av händelser - vårdskador ... 9
Informationssäkerhet ... 10
Resultat och analys ... 11
Egenkontroll ... 11
Avvikelser ... 11
Klagomål och synpunkter ... 13
Händelser och vårdskador ... 14
Riskanalys ... 14
Mål och strategier för kommande år ... 15
Sammanfattning
För våra verksamheter som finns inom Gällivare-Kiruna närsjukvårdsområde är det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet att ingen patient ska drabbas av undvikbar vårdskada i samband med vård och behandling. Alla medarbetare ska vara medvetna om risker i vården och sin rapporteringsskyldighet vid upptäckta risker, tillbud och negativa händelser.
2020 har varit ett annorlunda år där större delen av året har ägnats åt att eliminera smittvägar mellan covid-smittade patienter och övriga patienter samt personal.
I arbetet med att eliminera smittvägar har risk- och konsekvensanalyser genomförts vid alla våra verksamheter i Gällivare-Kiruna NO. Klinikerna har också haft i uppdrag under våren och hösten att genomföra smittskyddsronder och återrapportera till LKL Gällivare.
För att se till att de patienter som trots allt behövt vård faktiskt fått detta under säkra och kontrollerade former, har vi haft distanskontakter i större utsträckning än tidigare samt även gjort fler hembesök (med skyddsutrustning). Vår
primärvård har samverkat bra med kommunerna för att bland annat skydda våra hemsjukvårds- och säbopatienter mot smitta.
Baksidan av pandemin är att en hel del planerade aktiviteter, t.ex. olika utbildningar osv, ställts in pga smittorisken. Vissa av våra egna planerade åtgärder har också prioriterats bort till följd av arbete med pandemin, förhoppningen är att påbörja detta 2021.
I verksamheterna är kommunikationen kring risker och avvikelser öppen och det fokuseras kring lärandet av avvikelserna. Patientsäkerhet, avvikelser och hygien är stående punkter på arbetsplatsträffar.
Under kommande år kommer Gällivare-Kiruna närsjukvårdsområde ha fortsatt målinriktat arbete med patientsäkerhet bland annat genom vidare utveckling av digitala tekniker för vård och behandling.
Fortsatt arbete för att förbättra vår samverkan och få ett mer strukturerat omhändertagande mellan våra verksamheter och kommunerna kring de mest sjuka äldre och patienter med palliativ diagnos. Det finns även behov av ytterligare förbättringsarbeten kring utskrivningsprocessen trots att samordnad individuell plan upprättas i all högre utsträckning.
Inledning
Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivare skriva en patientsäkerhetsberättelse för sin verksamhet. Idén med
patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §.
Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år.
Struktur
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap.
Patientsäkerhetsarbetet bygger på ett systemperspektiv med rutiner för rapportering, utredning, analysering, sammanställning, förbättringsåtgärder, återföring/lärande och uppföljning av vidtagna åtgärder. Det övergripande målet är att eliminera förekomsten av vårdskador. Alla medarbetare ska bidra till en hög patientsäkerhetskultur och vara medvetna om sina skyldigheter att rapportera avvikelser.
Alla verksamheter ska ha ett ledningssystem som styr registrering och handläggning av avvikelser, risker, klagomål.
För att uppnå målet används följande strategier inom Gällivare-Kiruna NO:
Hos alla verksamheter finns en utsedd patientsäkerhetssamordnare som ger stöd åt verksamhetsledningen i patientsäkerhetsfrågor. Samordnaren utför bland annat PPM-mätningar, handlägger avvikelser, förmedlar aktuella avvikelser till övriga medarbetare.
All personal får vid introduktion till arbetsplatsen information om sin rapporteringsskyldighet vid upptäckta risker, tillbud och negativa händelser.
All personal får vid introduktion till arbetsplatsen information om vikten av följsamhet i basala hygien- och klädregler samt får skriva under överenskommelsen.
Uppföljning och redovisning av följsamhet till basala hygien- och klädregler utförs på arbetsplatsträffar.
Kontroll av nyanställd personals formella kompetens för anställningen utförs.
Den planerade verksamheten utgår från ”daglig styrning” och pulsmöten för att anpassa verksamheten efter befintliga resurser.
Kompetensutveckling sker genom interna och externa utbildningar.
Organisation och ansvar
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Närsjukvårdschef och verksamhetschefer ansvarar för att patientsäkerhetsarbetet fortgår inom närsjukvårdsområdet enligt ledningssystem för Region Norrbotten.
Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. Denne ansvarar för och initierar att händelseanalys genomförs vid allvarliga händelser och om bedömning om Lex Maria-anmälan av chefläkare ska genomföras men också att riskanalyser sker vid förändringar i verksamheten.
Chefläkare finns som stöd till verksamhetschefer och patientsäkerhetssamordnare vid frågor om Lex Maria-anmälan, utredning och händelseanalys.
Verksamhetsutvecklare finns inom närsjukvårdsområdet och utgör ett stöd i patientsäkerhetsarbetet.
Regionens patientsäkerhets- och kvalitetsenhet finns som stöd till patientsäkerhetsarbetet i verksamheterna.
Enhetschef eller särskild utvald är avvikelseansvarig. Avvikelseansvarig har sådan position i organisationen att denne har möjlighet att jämföra mellan avvikelser, se tendenser, och delta i det systematiska patientsäkerhets- och förbättringsarbetet.
Patientsäkerhetssamordnare på verksamhetsnivå finns i alla verksamheter med olika grader av ansvar för patientsäkerhet.
I verksamheterna finns personal som är utsedda till att ansvara för de regelbundna förekommande egenkontrollerna av vårdrelaterade infektioner, tryckssårsprofylax och hygienkontroller.
All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till hög patientsäkerhet upprätthålls och har därför ansvar för att rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3
Arbete med bättre samverkan och mer strukturerat omhändertagande pågår mellan Gällivare-Kiruna NO:s verksamheter och kommunerna kring de mest sjuka äldre och patienter med palliativ diagnos. Kortfattat innebär detta att vi förändrat arbetssättet för våra hemsjukvårdspatienter för vilka vi nu har kopplat en särskild utsedd läkare på varje hälsocentral i närsjukvårdsområdet.
Även arbete med att förbättra utskrivningsprocessen som ska utföras enligt lagstiftning, där samordnad individuell plan utformas i all högre utsträckning.
Tonvikten läggs på patientens medverkan i processen.
Samverkan vid risk- och konsekvens i samband med covid-19-vården.
Samverkan internt på sjukhusen i form av dagliga bakjoursmöten för att arbeta effektivt och patientsäkert utifrån de tillgängliga vårdplatserna.
Psykiatrins genomför kontinuerliga samverkansmöten med socialtjänsten och primärvården samt även länsövergripande möten med övrig psykiatri.
Primärvården har under året arbetat med olika patient- och flödesarbeten, exempel på dessa är diagnosgrupperna; diabetes, KOL, hypertoni. Vidare även flöden mot KBT/psykolog, fysioterapi och barnhälsovård.
Patienters och närståendes delaktighet
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Vid händelseanalyser inhämtas synpunkter från patient och/eller närstående. I flertalet synergiärenden har kontakt tagits med patient under pågående handläggning. Uppfattningen hos verksamheterna är att patientmedverkan i förbättringsarbeten kan utvecklas.
Patient- och brukarråd som normalt hålls regelbundet minst en gång/termin i Gällivare-Kiruna NO, under ledning av närsjukvårdschefen och där även verksamhetschefer deltar, har pga pandemin inte kunna hållas under våren och hösten.
I utskrivningsprocessen/samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård sker regionens och kommunens planering tillsammans med patient och/eller närstående, detta för att säkra en så trygg övergång som möjligt till hemmet eller annan vårdnivå.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
Alla medarbetare har behörighet och kunskap om att rapportera risker, tillbud och negativa händelser i Synergi och är medvetna om sin skyldighet. Vid
nyanställning görs en genomgång av processen i varierande omfattning.
I medarbetarsamtal tas patientsäkerhet upp som en punkt och då diskuteras följsamhet till denna upp.
Personal deltar i händelse- och riskanalyser när det är aktuellt.
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6 §, 7 kap 2 § p 6
Medarbetarna är informerade om rutinen kring klagomålshantering så de kan göra ett första bemötande av klagomålet/synpunkt på vård från patienter och
närstående samt kunna hänvisa dem vidare om behov finns.
Enhetschef och verksamhetschef hanterar i första hand klagomål och synpunkter på vård. Dessa hanteras enligt rutin. Var patient och närstående kan vända sig vid klagomål och synpunkt på vård finns uppsatt på anslagstavlor. Upplysning ges till patient/närstående om att de kan vända sig till Patientnämnden och IVO för att få stöd i sitt klagomål/synpunkt på vård. Även dessa ärenden hanteras enligt rutin med registrering i Synergi.
Åtgärder lyfts i första hand på arbetsplatsträffar och läkarmöten så dessa kan användas i lärande syfte.
Egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p 2
I och med covid-19 har stort fokus legat på arbete med BHK. Verksamheterna har haft genomgångar i verksamheterna utifrån de hygienföreskrifter som Regionen har tillhandahållit. Utifrån utbildningar har uppföljning skett i respektive verksamhet.
Utöver ordinarie hygienronder har verksamheterna på uppdrag av LKL Gällivare och Vårdhygien, genomfört och återrapporterat extra sådana under våren och hösten.
Egenkontroll Omfattning Källa Vårdrelaterade infektioner 2 gånger per år
1 gång i månaden 2 gånger per år 1 gång per år
PPM-databasen Infektionsverktyget
Markörbaserad journalgranskning HALT- Senior alert Basala hygienrutiner och
klädregler
12 gånger per år PPM 1 gång/termin
PPM-databasen
Hygienronder 2 gånger per år +
extra vid behov
Protokoll
Patientsäkerhetsdialoger 1 gång per år Protokoll
Avvikelser Regelbundet med
verksamhetsledning
Avvikelsehanteringssystemet
Trycksår 2 gånger per år
1 gång/månad
PPM-databasen markörbaserad journalgranskning
Fall 1 gång/månad
4 gånger/år
Markörbaserad journalgranskning Synergiärenden
Undernäring 1 gång/månad Markörbaserad
journalgranskning
Munhälsa 1 gång/månad Markörbaserad
journalgranskning Patientens klagomål och
synpunkter
Regelbundet med verksamhetsledning
Patientnämnden, IVO, avvikelsehanteringssystemet
Åtgärder för att öka patientsäkerheten
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 2
I och med införandet av jour på distans har riskbedömning genomförts och rutiner skapats samt även genomförda utbildningsinsatser i RETTS och SBAR lokalt och i samverkan med samjouren i Gällivare.
Distansvården har utvecklas ytterligare på grund av pandemin, till att även gälla planerade nybesök via video. Dels för att hålla fortsatt tillgängligheten till vården under pandemin, dels för att erbjuda säker vård för patienter i riskgrupper.
Vårdhygien har under året haft återkommande utbildningar i aktuella områden samt stöttat vid verksamheternas hygien- och smittskyddsronder.
AKS-mottagningar är uppstartade/under uppbyggnad för att möta behov av kontinuitet hos patienter med mångsjuklighet.
Barnhälsovården har jobbat med att ta fram ett nytt arbetssätt för att säkra att alla barn inom barnhälsovården kommer på sina besök, vaccinationer m.m. enligt barnhälsovårdsprogrammet
Hjärtsviktsmottagning med sjuksköterska är införd. Patienter med hjärtsvikt får en teambaserad vård både på vårdavdelning och mottagning. De erbjuds träffa fysioterapeut och få träningsprogram antingen i grupp eller individuellt.
Fortsatt arbete med att avvikelser ska börja handläggas inom 14 dagar i synergi för att hinna avsluta inom 60 dagar.
Etikombuden arbetar kring ämnet och som lyfter frågor som bland annat bemötande, vilken är en stor del av de klagomål som inkommer till verksamheterna från patienter och närstående.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap 2§ p 4
För att snabbt tillse att vi skyddar personalen och säkrar att personal/covid- patienter inte för smitta vidare till övriga patienter, har vi under pågående
pandemi utfört riskanalyser tillsammans med fackliga företrädare gällande risker i hanteringen av covidpatienter.
Inför jour på Distans så har riskanalys gjorts vid de berörda enheterna för att stärka patientsäkerheten och ge rutiner som främjar och stöder ett nytt arbetssätt för att förebygga vårdskada.
Risker identifieras via avvikelsehanteringssystemet och i arbetet med händelse- analyser samt via förbättringstavlor. Allvarlighetsgrad på den identifierade risken avgör hur risken ska hanteras.
Arbetet med riskbedömningar kring fall, trycksår, undernäring, munhälsa samt VUVI och blåsöverfyllnad fortgår inom slutenvården.
Riskanalyser har genomförts t.ex. inför sommaren, vid justeringar i
verksamheterna där eventuella riskfaktorer identifierats och därefter har åtgärder och eventuella handlingsplaner upprättats.
Utredning av händelser - vårdskador
HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket Psykiatrin har genomfört en händelseanalys i år som handlade om suicid.
Laponia hc har haft en händelseanalys gällande felaktig medicinering: Händelsen startade genom ett klagomål från patient, där verksamheten journalgranskade händelsen och pratad med berörd läkare. Skriftligt och muntlig återkoppling gavs
Informationssäkerhet
HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§
Hos medarbetarna finns en medvetenhet kring övergripande mål och åtgärder för informationssäkerhet men den kan förbättras både bland medarbetare och i ledningen. Även rutiner för informationssäkerhetsarbetet, bedömning och uppföljning av åtgärder samt kontroller kan förbättras inom området liksom samverkan mellan enheter.
Loggkontroller görs regelbundet och vid särskild begäran från t.ex. patient, men behöver systematiseras bättre.
Vid utlämning av journaler genomförs menprövning. De kontroller som genomförts har inte visat några brister eller överträdelser som krävt åtgärder Händelseanalyser genomförs via webbverktyg Nitha och där är alla
personuppgifter och andra uppgifter som kan härleda till enskild patient borttagna.
SBAR används vid rapportering.
Vid nyanställning informeras det om informationssäkerhet och regelverk både skriftligt och muntligt.
Sekretessgenomgång och dokumentation vid nyanställningar och studenter på praktik i verksamheterna.
Alla medarbetare som har utrednings- och utvecklingsansvar har en
kvalitetsgranskar roll att använda i VAS när journaler behöver läsas av andra orsaker än vård av patienten.
På hälsocentraler ges information GDPR. Samtliga patienter har fått ge samtycke till att övrig personal får ta del av läkemedelsförteckning och journal.
I LifeCare ska patienten vid inskrivning, godkänna informationsöverföringen mellan huvudmän.
Resultat och analys
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Egenkontroll
Mål Strategi/er Åtgärd Resultat Analys
Hantera Synergier inom 14 dagar för att hinna avsluta inom 60 dagar.
Kontinuerligt arbete, redovisas vid APT och samverkansmöten.
En Synergi ansvarig i verksamheten
Arbetet fortgår men mer resurser behövs för att lyckas
Delges
regelbundet som aktivt lärande till personal i verksamheten Genomföra
hygienobservationer 1/månad
Minst en hygienansvarig observatör i verksamheten
Utföra
hygienobservationer och delge brister vid behov
Arbete fortgår, dock har ännu inte alla
verksamheter börjat rapportera månadsvis
Fortsatt behov av information och utbildning till personal och vidta åtgärder vid brister
Genomföra VRI kontroll x1/år
Följa upp brister i VRI skapa förbättringar
Utföra mätning enligt rutin
VRI förekom på avd vid mätning våren 2020 på avd i GE och KA NO
Brister ska åtgärdas med utbildning och information
Genomföra mätning av Trycksår x1/år
Följa upp brister och skapa förbättringar
Utföra mätning enligt rutin
Trycksår förekom vid mätning våren 2020 på avd i GE och KA NO
Arbeta
kontinuerligt med att förebygga risk för vårdskador.
Brister åtgärdade med hjälpmedel, patientbunden dokumentation omvårdnadsbehov i salar,
utbildningsinsatser
Avvikelser
Antalet avvikelser anmälda i synergi bedöms påvisa en god kännedom hos personalen att använda verktyget att anmäla avvikelser i verksamheten. Här ses ett fortsatt framtida arbete med utveckla omhändertagandet, arbetet med orsaker, åtgärder i hanteringen av avvikelser.
Totalt antal avvikelse som rapporteras Gällivare NO och Kiruna NO (perioden 191201–201130) är 904 stycken.
Vanligaste ärendetypen som registrerats i både Gällivare och Kiruna NO är Tillbud–Patientrelaterat.
Händelser/iakttagelser
Fortfarande få avvikelser beträffande vårdrelaterade infektioner, ett område där det med största sannolikhet har en stor underrapportering liksom även trycksår..
Även få avvikelser finns registrerade för blåsöverfyllnad och trycksår. Trycksår saknas helt för Gällivare NO.
De vanligaste händelserna/iakttagelserna som avvikelserna handlar om är i Gällivare NO Vård- och behandling följt av Fall och Information/kommunikation med samma antal.
I Kiruna NO är de vanligaste händelserna/iakttagelserna Fall tätt följt av Vård och behandling och därefter Klagomål och synpunkter.
81 % av alla avvikelser i Gällivare-Kiruna NO, hanteras inom 60 dagar.
Klagomål och synpunkter
Affischer och informationsfoldrar finns uppsatta hos verksamehterna med
information var och hur patient och närstående kan vända sig om de har klagomål på vården finns på enheterna.
Medarbetarna är informerade om rutinen kring klagomålshantering för att alla ska kunna göra ett första bemötande av klagomål och synpunkter från patienter och närstående samt kunna hänvisa dem vidare om det finns behov.
När det gäller olika klagomål/ärenden är målet att så skyndsamt som möjligt återkoppla till patient/närstående med ett svar eller en förklaring. Beroende på ärendets art kan detta ske antingen skriftligt (alla får skriftligt svar, vilka skannas in i systemet) och även muntligt. Om svarsförfarandet beräknas dra ut på tiden, t.ex. då man inväntar bedömning från IVO, meddelas även detta. Vid
Händelser och vårdskador
Under 2020 har fem stycken vårdskador i Gällivare-Kiruna NO lett till dödsfall och två stycken till behandlingskrävande skada med bestående men.
Flertalet händelseanalyser har genomförts i verksamheterna.
Riskanalys
I arbetet med att eliminera smittvägar för covid-19, har risk- och
konsekvensanalyser genomförts i alla våra verksamheter i Gällivare-Kiruna NO.
Våra kliniker i Gällivare NO har också haft i uppdrag att både under våren och hösten, genomföra smittskyddsronder och återrapportera till LKL Gällivare.
Utöver nationella och regionala krav, infördes t.ex. i våras i samband med ökad smittspridning i Gällivare en rutin att personalen skulle desinfektera ”tagytor”
(telefon, tangentbord, pennor m.m.).
För PPM VRI har Gällivare NO en ökning från 0 till 10 % för 2020 medan det i Kiruna ha minskat från 21 % till 4,5 %.
PPM och månadsmätningar visar att följsamheten till basala hygienrutiner har förbättrats under 2020 i Kiruna NO. I Gällivare NO är det flera kliniker som inte rapporterat in, gäller både till PPM eller månadsmätningen. I de verksamheter där resultaten är sämre ska omtag göras och förbättringsarbeten i samverkan mellan utvecklingssjuksköterskor, hygiensjuksköterskan och observatörer genomföras.
Andel patienter med trycksår vid PPM-mätningen 2020 har i både Gällivare NO och Kiruna NO minskat på totalen i jämförelse med PPM trycksår 2019.
Mål och strategier för kommande år
Utbilda nya patientsäkerhetssamordnare och hygienobservatörer.
Fortsatt arbeta för att öka andelen patienter med fast vårdkontakt på hälsocentralerna.
Fortsätta med utbildningsinsatser för att stärka personalen i Jokkmokk och Pajala som har jouren på distans mot akutmottagningen i Gällivare.
Utveckla möjligheten för både ny- och återbesök och därmed ge ökad tillgänglighet med hjälp av distansteknik, bl.a. via breddinförande av appen Vård i Norr.
Ta fram strategier som ökar möjligheten att involvera patienter och närstående mer i vården och patientsäkerhetsarbetet.
Införande av Gröna korset för de verksamheter som inte redan har det.
Fokusområden risker, trycksår, identifiera infektioner och förbättra rapporteringen, basala hygienrutiner.
Bemanning och kompetensförsörjning samt uppgiftsväxling.
Systematiskt följa upp avvikelser på ledningsmöten och tydliggöra arbetet med avvikelser och återkopplingen kring dessa.
Införande av etikronder/etikombud.
Arbeta för hälsofrämjande arbetsplats och tydligt patientansvar.
Förbättringsarbeten kring utskrivningsprocessen och de samordnade individuella planeras innehåll och kvalitet.
