Sida 1 (5) KAMMARRÄTTEN
I SUNDSVALL DOM Mål
m555-556-13
Dok.Id 113178 Postadress Box 714 851 21 Sundsvall
KLAGANDE
2013 -10- 3 1
Meddelad i Sundsvall
Socialnämnden i Gällivare kommun 982 81 Gällivare
MOTPART A
Ombud: Jur. kand. Linda Bergstrand Nordström Assistans AB
Box 83
182 11 Danderyd
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Luleås dom den 5 februari 2013 i mål
nr643-12 och 1690 -12 , se bilaga A
SAKEN
Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
K
ammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och fastställer social
nämndens beslut den 6 mars 2012 och den 13 augusti 2012 .
Besöksadress Södra Tjärngatan 2
Telefon 060-18 66 00
Telefax 060-18 66 52 E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se www.kammarrattenisundsvall.se
Expeditions tid måndag - fredag 08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL
DOM Sida2
Mål
nr555-556-13
YRKANDEN M.M.
Socialnämnden yrkar att kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut den 6 mars och den 13 augusti 2012 . Till stöd för sin talan anför socialnämnden i huvudsak följande. Det är ostridigt att A har ett varaktigt funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som påverkar hennes vardag. Vad gäller hennes svårigheter att klara den dagliga livsföringen på egen hand framgår att hon
iviss utsträck
ning behöver hjälp. Vid en samlad bedömning ger utredningen dock inte stöd för att svårigheterna är av sådan omfattning att de förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service i den mening som avses i
I§ 3
LSS.A
bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak
följande. Hon har försämrats i sitt funktionshinder, vilket framgår av det medicinska underlaget, och vidhåller att hon tillhör personkretsen i
I§ 3 LSS.
Den medicinska utredningen i målet m.m.
Av utlåtande den 21 mars 2012 av överläkaren och neurologen Martyn Fulford vid Gällivare sjukhus framgår bl.a. följande. Ai . har diagnostiserats 2002 för ADEM, dvs. ett infl
ammatoriskt insjuknande i hjärnan. Hon har också utvecklat muskulära kramper, som mer övergått i tillstånd liknande epileptiska kramper men som bedömts som funktionella.
Under åren har klart framkommit att A tillstånd försämrats under perioder av stress. Den absolut viktigaste åtgärden är att hon har en stabil stödjande situation och funktion omkring sig. Den stora förbättringen i A funktionstillstånd inträdde i och med att hon fick person- lig assistans.
Av kompletterande utlåtande från den 16 november 2012 av Martyn Fulford
framgår bl.a. följande. Efter föregående utlåtande har A
KAMMARRÄTTEN
ISUNDSVALL
DOM Sida 3
Mål
nr555-55 6-13
kommit in till sjukhuset med kramper och varit inneliggande i genomsnitt en gång per månad. Utifrån beskrivning ter det sig precis som förutsågs i förra utlåtandet, dvs. den stödjande funktion som hon haft hos sin personliga assitans har försvunnit. Följden har blivit ett gradvis fortskridande sämre mående. Försämringen har lett till utökade vårdkontakter med behandlingar som medfört risker men också till minskad rörlighet, som i sin tur givit upp
hov till sekundära sjukdomar.
Av ADL-utlåtande från den 2 8 februari 2012 framgår bl.a. följande. A
·.kan utföra sina toalettbesök självständigt om hon har anpassade kläder. Efter ett krampanfall behöver hon däremot hjälp med att klara toa
lettbesöksmomentet. Hon sitter när hon duschar men hon har svårt för att komma åt kroppen när hon tvättar sig och torkar sig. Hon har svårt för att komma åt och tvätta håret och för att torka sig. Övrig kroppsvård, som t.ex.
manikyr och pedikyr och att kamma sig samt momentet vid tandborstning, behöver hon hjälp med. Hon kliver i och ur sängen själv. Av- och påkläd
ning klarar hon om hon använder anpassade kläder men hon har svårt för att ta fram kläder från garderoben då hon har svårt för att böja sig ned och att sträcka sig upp.
Ahar svårt för att sönderdela mat på tallriken och att skala t.ex. potatis. Matlagning, inköp, städning och tvätt klarar hon inte. Hon har också svårigheter med att organisera och planera. Om A
!
inte har någon människa att stödja sig på, använder hon krycka när hon förflyttar sig inomhus. När hon förflyttar sig utomhus kan hon behöva rullstol eller elrullstol. Att gå i trappor innebär särskilda svårigheter för henne.
Av socialnämndens utredning om personlig assistent framgår, utöver upp- gifterna i läkar- och ADL-utlåtandena, bl.a. följande. A kan självständigt kommunicera med andra människor per telefon och vid direkt
kontakt. Hon kan också läsa och skriva självständigt men det kräver mycket
energi och koncentration och hon har svårt att komma ihåg t.ex. vad hon
läst. Vidare äter och dricker hon själv. Toalettbesöken klarar hon om inte
KAMMARRÄTTEN
ISUNDSVALL
DOM Sida4
Mål
nr555-556-13
kläderna har knappar och dragkedjor. Hon har svårt för att lyfta armarna ovanför axlarna och behöver därför hjälp med att ta av och på vissa kläder på överkroppen. A förflyttar sig själv till och från toaletten och duschen och klarar att borsta tänderna själv. Hon klarar att förflytta sig inomhus. Vid längre förflyttningar utomhus använder hon t.ex. käpp, rolla
tor eller permobil. Vid mathållning klarar hon vissa moment som t.ex. att skära, hacka och breda smörgås. Däremot behöver hon hjälp med att tillreda måltiden. Hennes kök är handikappanpassat. Vid inköp kör hon kundvagnen och gör betalningen själv. Däremot behöver hon hjälp med att plocka i och ur varorna och att förflytta sig mellan bostaden och affären.
Akan utföra en viss del av dammtorkning men behöver hjälp med övrig städ
ning. Vid klädtvätt klarar hon av att välja tvättprogram, fylla i tvätt- och sköljmedel och att starta tvättmaskinen. Hon klarar också av att s01tera och hantera lättare kläder. Däremot behöver hon ibland hjälp med att tömma maskinen och hon kan inte hänga upp tvätten.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Aktuella lagrum och förarbetsutlåtanden finns återgivna i förvaltnings
rättens dom.
Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2009 ref. 57 funnit att det är de insatser som är av mycket privat och integritetskänslig karaktär som ska beaktas vid bedömningen av rätt till personlig assistans. När det gäller mathållningen framgår att det inte är behovet av hjälp med att till
reda och att plocka fram och undan mat utan endast hjälpbehovet vid in
tagandet av mat och dryck som ska beaktas. Som jämförelse kan nämnas rättsfallet RÅ 2012 ref. 8.
Kammarrättens bedömning
Vad beträffar frågan om
Ahör till personkretsen enligt 1 §
3 LSS noterar kammatTätten inledningsvis att det är ostridigt att hennes
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL
DOM Sida 5
Mål
nr555-556-13
funktionshinder är varaktiga och inte beror på normalt åldrande. Frågan är därför om de övriga rekvisiten i lagrummet är uppfyllda, dvs. om funktionshindren är stora och om de förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
A 'behöver i viss utsträckning hjälp för att klara den dagliga livsföringen. Kamma1Tätten finner att den enskilde i viss utsträckning bör kunna anpassa sitt klädval för att om möjligt själv klara av- och påkläd
ning. När sådana kläder som är svåra att ta av och på behöver användas bör hjälpbehovet kunna tillgodoses vid de tillfällena. A
klarar till stor del av att kommunicera med omgivningen och med endast viss hjälp att sköta sin hygien, av- och påklädning, mathållning och att förflytta sig. Med beaktande härav finner k
ammarrätten att hennes funk
tionshinder inte är så stora och förorsakar sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service att hon uppfyller samtliga rekvisit enligt 1 § 3 LSS. Hon omfattas därför inte av personkretsen i angivet lagrum. Socialnämndens över
klagande ska således bifallas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
�
,..._/ .
,ra · ,;,_
Eric kammarrättsråd � C��
ordförande
kamman-ättsråd
A� �-
. 1 B' "' 1:1�
an
Karlsson
v k ammmTättsassessor referent
Marie Strömqvist Olsen
föredragande
\:..:. !
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
2013-02-05 Meddelad i Luleå
Sida 1 (10) Mål nr
643- 12 och 1690-12 Föredragande: L. Olofsson D2
KLAGANDE A
MOTPART
Socialnäl11I1:d�JJ- i Gällivare kommun 98 2 81 Gällivare
ÖVERKL,A(;.ADE BESLUT
../,{�;\_',;;;,
Socialnänu).ciehhl'i Gällivare kommun beslut den 6 mars och den 13 augusti t\'.i::11:· : : 201 2
SAKEN
Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller överklagandena på så sätt att
A
förklaras tillhöra personkrets 3 i 1§
LSS.Förvaltningsrätten överlämnar handlingarna till Socialnämnden i Gällivare kommun för prövning om övriga förutsättningar för biträde av personlig assistent eller skäliga kostnader för sådan assistans är uppfyllda.
Dok.Id 35155 Postadress Box 849 97126 Luleå
Besöksadress Residensgatan 17
Telefon 0920-29 54 90
Telefax 0920-29 54 98 E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se www.dom.se
Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
( (·
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
!LULEÅ
BAKGRUND
A
DOM
Sida 2 643-12 och 1690-1 2
har tidigare haft assistansersättning från Försäkringskassan.
!'.
ÖJ:
.:..s#laingskassan drog dock in ersättningen från och med oktober-20J11, . . med motiveringen att de grundläggande behoven inte överstiger 20 timmarper vecka.
A har, i september 2011, ansökt om ekonomiskt stöd för skä- liga köstri..åder för personlig assistans i den omfattning hon tidigare,ha'ft'•sin;=·;
assista
��
ersättning.Socialnämnden har avslagit
A
. ansökan med motiveringen att hon inte tillhör personkretsen enligt LSS, eftersom utredningen inte ger stöd för att svårigheterna är av sådan omfattning att de förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livföringen och ett omfattande behov av stöd och service.A
har, i maj 2012, åter ansökt om personlig assistans eller ekonomiskt stöd för skäliga kostnader för sådan assistans.Socialnämnden har avslagit även denna ansökan med samma motivering som tidigare.
YRKANDEN OCH UTVECKLING AV TALAN
A . yrkar i första hand att hon ska få personlig assistans i den
omfattning hon ansökt om och i andra hand att hon i vaii fall tillhör per
sonkrets 3 enligt LSS.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
Sida3 643-12 och
1690-12
A . framför följande. Det är ostridigt mellan parterna att hon
tillhör personkrets 3 enligt socialnämndens beslut den 28 september
201 1.
Även Försäkringskassan har bedömt att hon tillhör personkretsen när de
1 beslutade om indragning av assistansersättningen.
Att socialnämnden i sitt första avslagsbeslut bedömt att hon inte tillhör personkretsen ska lämnas utan avseende då personkretstillhörigheten inte kan ändras utan att det skett en förbättring av hennes funktionshinder. So-
' i'.:'>5.i cialnämnden bestrider inte att det är fråga om varaktiga funktionshinder.
Av samtliga underlag i den medicinska utredningen framgår att hennes hjälp behov snarast har ökat sedan september
2011.
Hon har svårigheter med att utföra både basala aktiviteter (personlig hy
gien, av- och påklädning samt matsituation) och boendeaktiviteter. När hon får kramp är hon helt hjälpberoende, bl.a. för medicinering samt för att inte göra sig illa. Hon behöver hjälp att organisera och planera aktiviteter samt påminnas om vad som ska ske. Hon har svårt att klara aktiviteter på grund av begränsad handfunktion eftersom den vänstra handen inte kan användas funktionellt och då även den högra handen är begränsad vid utförande av aktiviteter. Hon har allmänt nedsatt ork och uthållighet vid aktiviteter och behöver därför vila flera gånger per dag. Vid utförande av dagliga aktivite
ter är utförandet förlångsammat. Hon har behov av personlig assistans för att klara samtliga dagliga aktiviteter både för stöd vid aktiviteten och för handgriplig hjälp med att planera och organisera en aktivitet.
Hennes behov av hjälp med sina grundläggande behov uppgår till 44 tim
mar och 5 5 minuter per vecka, fördelat enligt följande.
Personlig hygien; 18 timmar och
25
minuter Måltider; 17 timmar och 3 0 minuterAv- och påklädning; 7 timmar Kommunikation;
2
timmar·, __ .
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
Sida 4 643 -12 och 169 0-12
Till stöd för sin talan åberopar A den den 2 8 september 2011.
Socialnämnden
ett beslut från socialnämn-
:.J".. _,: Socialnämnden motsätter sig bifall till överklagandena och framför föl-
. ·. ;. '
; ... .
jande. A uppger att det är ostridigt att hon tillhör personkrets 3 och hänvisar till ett beslut taget den 28 september 2 011- av, socialnämn
den. Detta var ett tillfälligt beslut som gällde under tiden det pågick utred
ning av personkretstillhörigheten och rätten till skäliga kostnader för per
sonlig assistans. Beslutet togs därför att det var så kort tid mellan � ansökan och den 1 oktober 2011 då hon skulle förlora sin assi
stansersättning från Försäkringskassan. Det tillfälliga beslutet togs för att hon inte skulle bli utan stöd och hjälp under socialnämndens utredningstid.
I de överklagade besluten bedömdes att A inte tillhör person krets 3 då hon inte uppfyller samtliga rekvisit. Socialnämnden ska göra en självständig bedömning, grundad på egen utredning av behoven och För
säkringskassans bedömning ska inte påverka denna bedömning ( se Kam
marrättens i Jönköping dom den 29 mars 2 011 i mål nr 2 806 -10). I Försäk
ringskassans utredning framgår inte på vilka grunder man har bedömt att A tillhör personkretsen enligt LSS.
I samtal med A den 23 oktober 2012 gällande överklagandet har hon uppgett att hon inte har någon hjälp nu. Hon har haft hemtjänst, men har sagt upp den på grund av att det var för dyrt. Socialnämnden har fått A samtycke att inhämta uppgifter gällande hemtjänsten .
Biståndshandläggaren uppger att A har haft hjälp med stödstrumpor, utevistelse, sängbäddning, personlig omvårdnad, kvällsin
sats, kvällsfika, dusch, påklädning, ledsagning vid läkarbesök, städning,
I� .,
'··
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ
DOM
Sida 5 64 3 -12 och 1 690-12
.�'.. :-:: :-;
: { :. �--.
omvårdnadsstäd, klädtvätt samt inköp. Dessa insatser har sagts upp från och med den 2 6 juni 2012 .
A
Även om socialnämnden inte är bunden av Försäkringskassans beslut bör det inte lämnas helt utan avseende.
Nären myndighet en gång bedömt att en person tillhör personkretsen, vilket Försäla:ingskassan har gjort för flera år sedan, så är detta inte något som ändras över tid om det inte har skett en stor förbättring av funktionshindret. Det har inte skett någon sådan förbätt
ring utan Försäla:ingskassan drog in assistansersättningen beroende på att praxis avseende de grundläggande behoven har ändrats.
Såväl den medicinska utredningen som övrig utredning styrker att hon inte på egen hand klarar sina vardagsrutiner såsom hygien, toalettbesök, mat
hållning och förflyttningar. Detta
ärde la:av som uppställts för att någon ska anses ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen enligt LSS.
Socialnämnden anser att hon har ett dagligt hjälpbehov i sin livsföring men hon bedöms inte ha behov av långvarig hjälp under stora delar av dygnet och anses därför inte ha ett omfattande behov av stöd och service enligt LSS. Socialnämnden har redan vitsordat att hjälpbehovet föreligger daglig
en. Enligt förarbetena framgår att man med återkommande behov avsett att stödbehov föreligger dagligen och det ställs inte större krav än så för att det ska vara fråga om ett omfattande behov av stöd och service.
Att hon har sagt upp hemtjänsten innebär inte att hon inte har något hjälp
behov utan att detta behov istället tillgodoses av släkt och vänner.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
UTREDNINGEN I MÅLET
Tillämpliga bestämmelser och förarbeten
Sida 6 643-12 och 1 690-12
Enligt 1
§
LSS innehåller denna lag bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer1 . med utvecklings störning, autism dle11 autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranleddawyttre våld eller kroppslig sjuk
dom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppen
bart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar bety
dande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
I förarbetena (prop. 1992/93:1.59 s. 55 f. och 1 68 f.) till LSS framgår föl
jande. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. LSS bör i första hand syfta till att tillförsäkra perso
ner med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Kravet på funktionshindrens storlek in
nebär att de ska ha en sådan karaktär eller omfattning att de starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habi
litering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funkt
ionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkom
mande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i bland annat boendet eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller ta emot information. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samver
kan verka multiplicerande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsfö
ringen menas bland annat att den enskilde inte på egen hand kan klara var-
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
Sida 7 64 3 -12 och 1 690-12
dagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kom
munikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nöd
vändig träning eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller att förstå sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra, såväl i direkta samtal som i telefon. Begreppet bör även kunna användas när den funktionshindrade löper risk att bli isole
rad från andra människor. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, förflyttning m.m! IDet·;<;ka i allmänhet vara fråga om ett åter
kommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. Alla rekvisiten måste vara uppfyllda. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig eftersom de påverkar varandra.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Frågan i målet är om A tillhör personkrets 3 i 1
§
LSS. Det är ostridigt att A funktionshinder är st01t och varaktigt. Dessa funktionshinder ska dock dessutom bedömas orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och medföra ett omfattande behov av stöd och service för att hon ska anses tillhöra den aktuella personkretsen.Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
Enligt förvaltningsrättens mening ger utredningen i målen stöd för att A . har vissa behov av hjälp avseende hygien, påklädning, mathåll
ning, nödvändig träning enligt träningsprogram, behandling hos sjukgymn
ast samt vid förflyttningar.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
Sida 8 64 3-12 och 1 690-12
När det gäller behovet av hjälp med av- och påklädning förekommer mot
stridiga uppgifter i utredningen. Dels uppges av arbetsterapeut att A klarar av detta själv om hon använder anpassade kläder, dels fram
kommer från hembes.ök"att hjälp behövs för påtagning av bl.a. underbyxor, strumpor samt uppdragning och stängning av jeans.
Av den medicinska uU."edningen framgår att A har generella svårigheter att utföra aktiviteter med tvåhandsgrepp, att lyfta armarna ovan axelhöjd samt att handlaa.ften, uthålligheten och finmotoriken är nedsatt även vid enhandsaktivitetef>
Förvaltningsrätten anser att det inte är rimligt att A bara ska kunna välja sådana kläder som hon självständigt kan klä av och på sig.
Därför anser förvaltingsrätten att A har ett stön-e hjälpbehov avseende av- och påklädning än vad som beaktats av socialnämnden.
När det gäller bedömningen av om A har betydande svårig- heter i sin dagliga livsföring är det dessutom tillräckligt att hon behöver hjälp med sin mathållning. Detta är något annat än den snävare definition sorn gäller vid bedömning av hennes grundläggande behov, dvs. hjälp vid måltiderna som i praxis har tolkats som handgriplig hjälp med att föra mat och dryck till munnen.
Även om A för det mesta kan inta måltiderna självständigt så framgår av handlingarna att hon har andra behov såsom tillagning och för
delning av maten, vilket ingår i mathållningen.
A har uppgett att hennes hjälpbehov tillgodoses av släkt och vänner sedan hon sagt upp hemtjänsten. Socialnämndens bedömning i det senare avslagsbeslutet är att uppsägningen av hemtjänsten innebär att A
inte behöver någon hjälp alls med sin mathållning. Förvalt-
•.'f
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
Sida 9 643-12 och 1690-12
ningsrätten instämmer inte i den bedömningen och anser istället att det finns tillräckligt stöd för att A
mathållningen . . ··: ·.:
Av handlingarna i målet framgår att A
har ett hjälpbehov avseende
behov av hjälp ökar efter kramper på så sätt att hon då varken klarar av sina toalettbesök själv-
ständigt eller: att äta självständigt. Av utredningen framgår att A , , . .' i februari 2012 , har uppgett att hon har kraftigare kramper i genom-
snitt två gånger1permånad. Under juni 2012 har hon uppgett att hon nu
uppsöker sjukhus,vid tre till fyra tillfällen per månad beroende på kram- · , · ·
perna. Förvaltningsrätten konstaterar att hon i vart fall i samband med dessa stöne kramper behöver hjälp även med toalettbesök och med att äta.
· Vid en sammantagen bedömning finner förvaltningsrätten att vad som framkommit är tillräckligt för att A funktionshinder ska an- ses orsaka henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.
Omfattande behov av stöd eller service
Av socialnämndens första avslagsbeslut framgår att den bedömt att A har ett dagligt hjälp behov i sin livsföring, men att hon inte har behov av "långvarig hjälp under stora delar av dygnet" och att det därför inte är fråga om ett omfattande behov av stöd och service enligt LSS. För
valtningsrätten konstaterar att det inte finns stöd i vare sig lag, förarbeten eller i praxis för den bedömningen.
Utredningen ger stöd för att A . såväl vid det första som vid det andra avslagsbeslutet har haft behov av daglig hjälp med sådant som personer utan funktionshinder klarar på egen hand. Enligt förvaltningsrät- ten är det inte fråga om att A . endast har ett hjälpbehov i sam- band med sina krnmper. Däremot ökar hennes behov av daglig hjälp då.
I \
I \
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ DOM
Sida 10 643-12 och 1 690-12
Eftersom
A
uppfyller samtliga förutsättningar för att tillhöra personkrets 3 i 1 § LSS ska överklagandet bifallas.Det ankommer på socialnämnden att som första instans ta ställning.till dm övriga förutsättningar för biträde av personlig assistent eller skäliga·kost�
nader för sådan assistans är uppfyllda.
,--.
HUR MAN ÖVERKLAGAR,
se bilaga (DV 3104/1C).
,/· ..
· � :
;·:·;;:1·. p;(
� �B
selintJ!i'
I avgörandet har även tre nämndemän deltagit. Enhälligt.