Mjölby kommun
Årsredovisning 2012
Sammanfattning
Årets resultat
Årets resultat uppgår till 35,2 mkr mot ett budgeterat resultat på 10,5 mkr.
Nämnderna visar ett underskott jämfört med budget på -14,2 mkr där omsorgs- och socialnämnden står för -16,1 mkr. Finansieringen ger ett överskott på 38,9 mkr. Återbetalning av premier från AFA försäkringar utgör den största avvi- kelsen på +24,8 mkr. Skattesatsen är sänkt till 20,73 kr eftersom Landstinget övertagit kollektivtrafiken. Resultatet för Mjölby kommunkoncern är 67,7 mkr.
Investeringar
Årets investeringar uppgick till 132 mkr mot budgeterat 227 mkr. De största investeringarna som är avslutade är pendeltågstationen i Skänninge, energieffektivisering och fjärrkyla i Stadshuset och ombyggnad av Jerikodal- storget/Kanikeplan.
Finansiell ställning
Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 411 mkr. Det samlade framtida pensionsåtagandet var 789 mkr. Soliditeten uppgår till 42 procent när beräkningen görs enligt gällande redovisningsregler. Om hela pensionsåtagandet räknas med på skuldsidan blir soliditeten negativ, -5 procent.
Befolkning
26 195 invånare bodde i kommunen vid årets slut, vilket innebar en befolk- ningsökning för sjunde året i rad. Ökningen 122 personer motsvarar 0,5 procent. Befolkningstillväxten den senaste femårsperioden förklaras av lika delar nettoinflyttning och nettoinvandring.
Byggande och infrastruktur
De stora infrastrukturprojekten i regionen, dubbelspåret mellan Motala och Mjölby samt pendeltågsstation i Skänninge blev klara under 2012. Riksväg 32/50 mellan Motala och Mjölby togs delvis i bruk och blir helt klar under 2013. Efterfrågan på mark för både bostäder och affärsverksamhet har varit lugnare än tidigare, 10 villatomter såldes under året. Det finns ändå ett intresse av att bygga i kommunen. Därför har mark köpts in i Mantorp och utbyggnad av tomter i Skänninge startat.
Näringsliv
Mjölby kommun hamnade på andra plats i Östergötland av kommuner som har det bästa företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs företagsklimatranking.
Arbetslösa personer, 16-64 år och 18-24 år i program med aktivitetsstöd, var högre än riksgenomsnittet. Därför antog kommunstyrelsen en strategi för åtgärder för ökad sysselsättning bland unga. Antalet företag i kommunen ökade med drygt 130 stycken under 2012.
Vision 2025
Ledorden ”Världsvan och hemkär” sammanfattar Mjölby kommuns vision för år 2025. Visionens fem områden bildar en helhet och syftar till en håll- bar utveckling. Visionen bryts ner i långsiktiga kommunmål med strategisk betydelse för kommunens utveckling. Av kommunens elva övergripande mål är tre uppfyllda, fyra delvis uppfyllda och fyra är inte uppfyllda. Dessutom är samtliga tre finansiella mål uppfyllda 2012.
Kvalitetsutveckling
Kundundersökningar har genomförts av de flesta förvaltningarna med varie- rande resultat. Synpunkter från allmänheten har dokumenterats. Vissa har åtgärdats och ett fortsatt arbete pågår. Ett Lean-inspirerat arbetssätt med stän- diga förbättringar har prövats och en slutrapport skrivits om arbetssättets posi- tiva påverkan. Kommunen deltar i ESF-projektet Kompetensväxeln som syftar till att underlätta generationsväxlingen och bibehålla effektiva välfärdstjänster.
Kommunens medarbetare
Kommunen hade vid årsskiftet 2 162 årsarbetare, en ökning med endast två årsarbetare. Personalkostnaderna ökade till 975 mkr jämfört med 949 mkr året innan. Medelåldern bland de tillsvidareanställda är 48 år. En omfattande medarbetarenkät har genomförts och flera utbildningar för chefer och arbets- ledare har hållits. Antalet sjukdagar var 13,2 dagar per årsarbetare, en ökning från 10,3 dagar föregående år.
Innehåll
Kommunstyrelsens ordförande har ordet ...5
Förvaltningsberättelse Utvecklingen inom kommunen ...6
Vision 2025 och kommunmål ...9
Ekonomisk översikt och analys ...13
Kvalitetsredovisning ...21
Personalredovisning ...24
Hållbar utveckling ...29
Verksamhetsberättelser Förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning ...31
Social omsorg och stöd ...36
Kultur och fritidsverksamhet ...40
Teknisk verksamhet – fastigheter, gata och park, va- och avfallhantering ...43
Intern service ...47
Kommunövergripande verksamhet ...49
Plan- och byggverksamhet ...52
Miljö- och hälsoskydd ...54
Räddningstjänst ...56
Kommunfullmäktige och politiska organ...58
Verksamhetsberättelser för de kommunala bolagen ...59
Räkenskaperna Resultaträkning ...62
Kassaflödesanalys ...63
Balansräkning ...64
Tilläggsupplysningar ...65
Särredovisning av Vatten och Avlopp. Resultaträkning ...76
Särredovisning av Vatten och Avlopp. Balansräkning ...77
Driftredovisning Mjölby kommun ...78
Investeringsredovisning Mjölby kommun ...79
Detaljerad årsuppföljning, samtliga investeringsprojekt 2012 ...79
Övrig information 5 år i sammandrag ...82
Mjölby kommuns organisation ...83
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Jag har varit ordförande i kommunstyrelsen sedan årsskiftet, det har inte varit enkelt, men händelserikt och spännande. Att vara politiker i en organisation med så många engagerade och kompetenta medarbetare är ett privilegium.
Vår kommun har klarat balanskravet alltsedan det infördes 2000 och vi klarar det i år också. I år ligger kommunens resultat på 35,2 mkr, främst bero- ende på återbetalning från AFA försäkringar. Nämnderna visar ett underskott jämfört med budget på -14,2 mkr.
Mjölby kommun fortsätter att växa och utvecklas. Dubbelspåret mellan Motala och Mjölby är klart. Pendeltågstationen i Skänninge är också färdig.
Riksväg 32/50 mellan Mjölby och Skänninge blir helt klar under 2013. Allt det här förstärker vårt redan utmärkta logistikläge, attraherar fler företag och breddar arbetsmarknaden. Jag välkomnar verkligen de nya företagen i kom- munen, i år ökade antalet med drygt 130 stycken.
Ett vitalt näringsliv är naturligtvis en förutsättning för en levande kom- mun och en fungerande arbetsmarknad, men i dagens läge krävs också andra insatser. Därför antog kommunstyrelsen i juni en strategi för väglednings- och arbetsmarknadsåtgärder för ökad sysselsättning bland unga. Genom strategin och vårt nya tillväxtkontor fick arbetslösa ungdomar en mentor som komple- ment till arbetsförmedlingens resurser.
Vi ser ett fortsatt intresse för att bygga bostäder i Mjölby kommun, därför fortsätter satsning på att ta fram attraktiva lägen. Bland annat har en utbyggnad av tomter i Skänninge startat. Vi har en lite lugnare efterfrågan på bostads- och verksamhetsmark än tidigare år, men i Mjölby tätort är det fortfarande brist på verksamhetsmark. Nya områden är under planläggning och vi försöker förvärva lämplig mark till fler.
Att fler väljer att flytta hit är ett kvitto på att vi slagit in på rätt väg. Vi ska fortsätta den vägen. Det kräver att vi satsar oss in i framtiden, bland annat genom att skapa goda förutsättningar för företagande och boende, men också genom en bra daglig service. Det är i vardagen vi skapar förutsättningarna för framtiden.
Året som gått har också inneburit stora utmaningar och tragik. Branden på Prästgårdsliden med sina sorgliga konsekvenser, satt avtryck i många män- niskors liv. Turbulensen runt Östergårdens förskola har präglat flera verksam- heter i kommunen. Processen är inte avslutad, men lärdomarna vi drar gör oss bättre rustade.
Nästa års budget blir stram. Vi har stora åtaganden, det gäller att vi gör vårt bästa för att bibehålla och utveckla kvaliteten i våra verksamheter, trots tuffa ekonomiska förutsättningar. Jag är övertygad om att vi tillsammans kan åstadkomma det.
Cecilia Vilhelmsson
Kommunstyrelsens ordförande
Utvecklingen i kommunen
Befolkning och flyttningsmönster
Vid årsskiftet 2012/2013 var invånarantalet 26 195, vilket innebar en ökning för sjunde året i rad. Ökningen blev 122 personer, 0,5 procent. Sett över den senaste femårsperioden är det ett normalår. Utvecklingen i kommunen är beroende av utvecklingen i länets större kommuner. I Linköping och Norr- köping ökade invånarantalet cirka 1 procent. Som helhet växer länet något långsammare än riket, 3 procent jämfört med rikets 4 procent den senaste femårsperioden. Det är en tydlig trend att tillväxten centreras till storstadsre- gionerna, med några få undantag. Förortskommuner till stora städer gynnas av att regionerna blir större.
Befolkningstillväxten den senaste femårsperioden har inneburit ett nettotill- skott med cirka 660 invånare. Det förklaras till hälften av en ökad nettoinflytt- ning främst från Linköping, till hälften av nettoinvandring. Födelsenettot den senaste femårsperioden har varit negativt. Under 2012 var födelsenettot +17.
Antal födda var 262, vilket är lägre än de höga födelsetalen under 2008-09.
Samhällsbyggnad och infrastruktur
De stora infrastrukturprojekten i regionen är på väg att bli färdiga. Under 2012 blev dubbelspåret mellan Motala och Mjölby klart. Även pendeltågstationen i Skänninge blev klar och överlämnades till kommunen, trots att pendeltåg- trafiken inte startar förrän 8 april 2013.
Riksväg 32/50 mellan Mjölby och Skänninge kunde under året tas i bruk trots att sträckan inte blir helt klar förrän under 2013. Infrastrukturprojekten förstärker kommunens logistikläge, attraherar fler företag och breddar arbets- marknadsområdet.
Efterfrågan på både bostads- och verksamhetsmark har varit lugnare än tidigare år. I Mjölby tätort råder det trots det fortsatt brist på verksamhets- mark. Nya områden är under planläggning och kommunen försöker förvärva lämplig mark till fler.
10 villatomter såldes under året, det är mer än en halvering jämfört med de senaste åren. Finanskris och lånetak bedöms vara de främsta anledningarna till nedgången. Det finns fortfarande ett intresse att bygga i Mjölby kommun, därför fortsätter satsningen på att ta fram attraktiva bostadslägen. Kommunen har köpt in mer mark i Mantorp i anslutning till Olofstorp, med plats för cirka 40 tomter. Under 2012 har också en utbyggnad av tomter i Skänninge startat.
Invånarantal 1990-2012
(antal)
25000 25500 26000 26500
2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990
Födelsenetto 2008-2012
(antal)
-40 -30 -20 -10 0 10 20
2012 2011
2010 2009
2008
I framtiden kommer telefoni och bredband att vara mobila eller fiberbase- rade, inom några år sker ett teknikskifte. Utgångspunkten är att omställningen sker på marknadsmässiga grunder och att invånare och företag ska ha tillgång till den telefoni- och bredbandskapacitet som krävs. Kommunen har tagit ställning för att följa och på olika sätt stödja kommande förändringar. Vissa medel för stöd till omställning har avsatts för landsbygden, där marknadens möjligheter är begränsade. Under 2012 har kommunen stöttat projekt i Rus- torp och Normlösa.
Näringsliv och arbetsmarknad
För första gången på flera år tappade Mjölby kommun förstaplatsen i Svenskt Näringslivs ranking av lokala företagsklimat i Östergötland. 2012 hamnade vi istället på andra plats. Kommunens mål att tillhöra de 25 procent bästa kommunerna i landet uppnåddes dock i och med vår 68:e plats i rikslistan.
I augusti 2012 sammanfördes Näringlivskontoret och Arbetsmarknad och vägledning till ett kontor för att öka samarbetet mellan enheterna och uppnå samordningsvinster. Det nya kontoret kallas Tillväxtkontoret.
Obalanstalet (arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd) för 16-64 åringar har under 2012 legat mellan 8,7 och 9,9 procent. Mjölby kom- muns obalanstal för 18-25 åringar var i december 24,1 procent. I juni antog kommunstyrelsen en strategi för väglednings- och arbetsmarknadsåtgärder för ökad sysselsättning bland unga. Arbetet med att implementera denna påbörjades genast. Bland annat fick arbetslösa ungdomar en mentor som komplement till arbetsförmedlingens resurser. Projektet kallas 100 mentorer i 100 dagar och ska utvärderas när det slutar i februari 2013. Ett stort antal ungdomar erbjöds feriejobb under sommaren och fick därigenom en första kontakt med arbetslivet. Kommunen uppdrog även åt NyföretagarCentrum att genomföra en kortare utbildning kring företagande. 19 ungdomar deltog och var så kallade sommarlovsföretagare.
Antalet företag i kommunen ökade med drygt 130 stycken under 2012.
I december fanns drygt 2400 företag och filialer i kommunen. Exempel på större etableringar under året är Fågelsta Åkeri & Frystransporter och restaurangen Eataliano, båda på Viringe.
Kommunen genomförde under året flera aktiviteter för att öka kontakty- torna mellan företagen, bland annat den årliga företagarträffen och Mjölbybus- sen. Politiker och tjänstemän deltog också i företagarorganisationernas olika evenemang. Samarbetet med Linköpings Universitet fortgick och både stora och små företag anlitade studenter för att genomföra projekt och analyser.
Öppet arbetslösa i program 16-64 år
(procent)
Mjölby
Länet
Riket
0 3 6 9 12 15
2012 2011 2010
2009 2008
Öppet arbetslösa i program 18-25 år
(procent)
Mjölby Länet
Riket
0 7 14 21 28 35
2012 2011 2010
2009 2008
Färdigställda småhus och lägenheter
Lägenheter Villor (antal)
0 20 40 60 80 100
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003
Trygghets- och säkerhetsarbete
Kommunens trygghets- och säkerhetsenhet har som mål att skapa en kommun där medborgarna känner sig trygga och där brottsligheten ligger på en låg nivå.
Genom olika samverkande åtgärder i syfte att förebygga uppkomsten av brott, minskad brottslighet och ökad trygghet ska målet nås.
Kommunens brottsförebyggande råd (KomBrå)har under året bland annat genomfört ett antal trygghetsvandringar både tillsammans med ungdomar och seniorer, för att öka tryggheten i kommunen.
Arbetet med krisredskapsfrågor kom under år 2012 att rikta sig mot två huvudsakliga områden; mediaträning och krisövning. Mediaträningen i sam- verkan med kommunens informatör, riktade sig till chefer och nyckelpersoner.
Under året har det också bland annat upphandlats ett nytt kommunförsäk- ringsavtal med Trygg Hansa. Även uppdraget kommunväktare har upphandlats, kommunen har ett av avtal med Securitas AB.
Marknadföring och kommunikation
Mjölby kommun genomförde under året kampanjer för att marknadsföra kom- munens villatomter, det fina företagsklimatet, Skänninge som etableringsort samt Svartå Strand. Flera av kampanjerna genomfördes tillsammans med det lokala och regionala näringslivet. Kommunen deltog i eller arrangerade föl- jande mässor/utställningar: Östgötamässan Häst, Villatomtsmässan i Mjölby, rekryteringsmässa för civilingenjörer.
Kommunikationsarbetet under året har starkt präglats av problemen runt Östergårdens förskola i Mjölby. Även insatser efter branden på Prästgårdsliden tog tid i anspråk. På grund av akuta kommunikationsinsatser har utvecklings- arbetet, till exempel när det gäller kommunens webbplats, fått stå tillbaka.
Arbetet med att utforma kommunikationsstöd för hemsjukvårdsreformen startade.
Kommunens facebook-sida utvecklades och visade sig vara en effektiv informationskanal, bland annat när en ventil vid vattentornet i Mjölby gått sönder. En ny kommunikationspolicy och riktlinjer för webbplats, intranät, sociala medier och andra elektroniska forum togs fram.
Det massmediala trycket runt Östergårdenproblematiken har varit hårt.
Andra kommunala verksamheter har skildrats i massmedia på ett positivt sätt.
Nästan alla pressmeddelanden kommunen skickar ut ger effekt, massmedia hämtar också idéer till reportage på kommunens webbplats.
Informationsindex för kommunens webbplats
(index 1-100)
50 60 70 80
2012 2011
2010 2009
Riket
Mjölby
Anmälda skaderapporteringar kommunala fastigheter
(antal)
50 100 150 200 250 300 350
2012 2011
2010
Olyckor
Skadegörelse
Olyckor
Vision 2025 och kommunmål
Mjölby kommun ska vara en hållbar kommun. Vi ska skapa förutsättningar för människor, företag och naturresurser att utvecklas på ett hållbart sätt. Visionens fem områden bildar en helhet – en hållbar utveckling:
En kommun med livskraft
Invånarna är initiativrika och välutbildade
En hållbar tillväxt och ett näringsliv i världsklass
Utvecklande mötesplatser
En miljö som håller i längden.
Ledorden ”Världsvan och hemkär” sammanfattar kommunens vision för Mjölby kommun år 2025. Förhållningssättet i kommunen ska bygga på gemensamma värderingar som utgår från kommunvisionen. En del i arbetet är att utbilda politiker, chefer och medarbetare.
Kommunmål
Kommunmål ur ett verksamhetsperspektiv
Visionen bryts ner i långsiktiga kommunmål med strategisk betydelse för kommunens utveckling. Det finns mål både ur verksamhets- och finansiellt perspektiv.
z Mjölby kommun ska erbjuda attraktiva boendemiljöer och stimulera till ökad inflyttning.
Kommunen har haft ett positivt flyttningsnetto sju år i rad. Det är Mjölby och Mantorp som ökar. Kommunens har ett stort utbud av villatomter, fler personer står i kommunens tomtkö än vid samma period föregående år.
I medborgarundersökningen, som genomförs vartannat år, ger invånarna ett bra betyg för boendemiljön. Resultatet är bättre än genomsnittet. Ny medborgarundersökning ska genomföras 2013.
z Utbildningsnivån ska höjas.
Andelen elever som är godkända i alla ämnen ökade från 74 till 76 procent.
Resultatet är sämre än riksgenomsnittet.
Andelen elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år, minskade från 82 till 81 procent jämfört med 2011. Resultatet är bättre än riksgenomsnittet.
Andelen som efter avslutat gymnasium studerar vidare på högskola och universitet, har ökat tre år i rad. Andelen ökade från 37 till 41 procent.
Andelen som studerar vidare efter gymnasiet är lägre än genomsnittet i riket.
z Målet är uppfyllt z Målet är delvis uppfyllt z Målet är inte uppfyllt
Förändring i nettoinflyttning 2008-2012
(antal)
Utlandet Linköping
Övriga kommuner
-100 -50 0 50 100 150 200
2012 2011
2010 2009 2008
Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen
(antal)
Mjölby Riket
70 80
Andelen invånare 20-64 år med eftergymnasial utbildning ökade från 25 till 26 procent. Mjölby har en lägre utbildningsnivå än riket.
z Näringslivsklimatet i kommunen ska vara bland de 25 procent bästa i landet.
I Svenskt Näringslivs mätning om företagsklimat placerar sig vår kommun bland de 25 procents bästa, på plats 68 av 290. Det är dock en försämring jämfört med föregående års placering (38). I mätningen Insikt rankades kommunen på plats 90 av 166 kommuner, en ungefärlig mittenplacering.
Ny mätning sker 2013. Rankingen när det gäller nyföretagandet har för- sämrats jämfört med tidigare år.
z Försörjningsstödskostnaderna ska minska i jämförelse med riksgenomsnittet.
Kostnaderna under mätperioden sjönk med 1 procent i både riket och i Mjölby kommun. Mjölby har haft en positiv trend under 2012. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd, minskade efter att ha ökat under flera år.
Som jämförelse ökade länet under samma mätperiod med 4 procent. I kommunen har området fokuserats under en längre tid och en rad orsaker har bidragit till den positiva trenden.
z Andelen sysselsatta ungdomar ska öka.
Ungdomsarbetslösheten låg i december på 24,1 procent, jämfört med 27,1 procent samma månad föregående år. Måttet på hur stor andel som arbetar och studerar efter gymnasiet förbättrades. Antalet sysselsatta ungdomar i Mjölby kommuns arbetsmarknadsinsatser, ökade jämfört med 2011. Målet är uppfyllt men arbetslösheten för unga är fortfarande för hög. Insatserna och resurserna för att öka sysselsättningen för ungdomar är omfattande.
z Medborgarna ska känna sig alltmer trygga och säkra Målet mäts genom medborgarundersökningen och BRÅ:s nationella trygghetsundersökningar. De genomförs vartannat år, därför finns inga nya resultat för 2012.
I medborgarundersökningen var index för trygghet 57 av 100 i senaste mätningen, medelvärdet var 61.
Kommunen har gjort flera insatser för att öka upplevelsen av trygghet.
Bland annat har 3 trygghetsvandringar genomförts för olika målgrupper.
I skadestatistiken för kommunala fastigheter har antalet anmälda skador sjunkit. Antal anmälda brott i kommunen minskade jämfört med 2011.
Nivån är betydligt lägre än riksgenomsnittet.
z Medborgarnas möjligheter till inflytande på kommu- nens verksamheter och beslut ska öka.
NöjdInflytandeIndex i den senaste medborgarundersökningen visade ett bra resultat för Mjölby kommun. Index är 47 jämfört med riksgenomsnit- tets 41. Betyget på informationen på kommunens hemsida har förbättrats jämfört med tidigare år, index 80 jämfört med 77 året innan. Resultatet är bättre än riksgenomsnittet. Väntetiden för medborgarförslag minskade till mediantiden 187 dagar. Vissa förbättringar av handläggningsprocessen har genomförts.
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år
(antal)
Mjölby
Riket
60 80 100
2012 2011
2010 2009
2008
Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning
(antal)
Mjölby
Riket
20 30 40 50
2012 2011
2010 2009
2008
Företagsklimat
Mjölby
0 50 100 150
2012 2011 2010 2009
2008 (ranking)
z Energianvändningen och förbrukningen av icke förnybar energi ska minska.
SCB:s kommunala energistatistik visar att koldioxidutsläpp per invånare har ökat jämfört med tidigare mätning. 2010 års statistik visar 7,2 ton per år och invånare, (jämfört 7,1 2009).
Genom Energikontoret Östra Götaland har en så kallad energibank tagits fram. Där sammanställs indikatorer för energiområdet för kommunerna i länet. Bland annat visar energibanken att energianvändningen per år och invånare har ökat från 28 mwh till 29 mwh mellan 2009 och 2011.
När det gäller bränsleanvändningen har andelen förnybara bränslen mins- kat från 49 procent till 40 procent mellan 2008 och 2010. Resultatet är påverkat av att oljeledningen ökar under kalla vintrar.
Energibanken redovisar även data för kommunala fastigheter; när det gäller bränsleanvändningen i kommunal förvaltning, har andelen förnybara bränslen ökat från 72 procent 2009 till 88 procent 2011.
Genom energibanken finns möjligheter att följa upp energimålet mer i detalj. Diagrammet i marginalen visar att kommunens vindkraftsproduk- tion svarar för cirka 50 procent av hela länets produktion.
z Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter ska öka.
Målet mäts genom medborgarundersökningen som genomförs vartannat år.
Nästa mätning sker 2013. NöjdMedborgarIndex vid senaste mätningen har index 60 av 100. Mjölby kommun har bättre resultat än riksgenomsnittet inom samtliga verksamhetsområden. Utöver medborgarundersökningen genomfördes ett stort antal kundundersökningar i de kommunala verksam- heterna. En kort sammanfattning finns i avsnittet Kvalitet och utveckling.
Kommunen avstod från att delta i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet 2012.
z Medborgarnas hälsa och levnadsvanor ska förbättras.
I den nationella folkhälsoenkäten frågas om invånarnas hälsa och levnads- vanor. I den senaste rapporten har kommunens resultat försämrats på en rad punkter. Trenden är negativ när det gäller fysisk aktivitet och personer med övervikt/fetma. Resultaten i enkäten bör tolkas med försiktighet. Den bygger på ett urval som besvarat enkäten och eftersom populationen är liten vägs resultaten samman till ett fyrårssnitt som uppdateras årligen. Målet kommer att ses över inför kommande mål- och budgetprocess.
Antal hushåll med försörjningsstöd, efter ålder 2008-2012
0 100 200 300 400 500 600
2012 2011 2010
2009 2008 Upp till 24 år 25 år och äldre (antal)
Anmälda brott per 100 000 invånare
(antal)
Mjölby Riket
Länet
5000 10000 15000 20000
2012 2011 2010 2009
2008
Producerad vindkraftsel
(mwh/år)
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000
2011 2010
2009 2008
2007
Östergötland
Mjölby
z Hälsokompetensen i organisationen ska öka.
Eftersom målet är nytt för 2012 finns en nulägesbild, det går därmed inte bedöma huruvida hälsokompetensen ökat. En av orsakerna är att PA-syste- met uppgraderats och statistiken därmed förändrats. Den medarbetarenkät som genomfördes under året har också gjorts om jämfört med tidigare år.
Sjukfrånvaron ökade 2012 för första gången på många år, från 4,2 pro- cent till 5,1procent. Det följer trenden i riket. Frisknärvaron, dvs andelen medarbetare utan frånvaro är 36 procent.
Resursanvändandet inom företagshälsovården visade under 2012 ingen märkbar ökning av förebyggande och främjande insatser gentemot de reha- biliterande insatserna. Företagshälsovården är en ny aktör, vilket innebär att mätning av insatserna påbörjades 2012.
I medarbetarenkäten efterfrågas medarbetarnas upplevda hälsa. 71 pro- cent instämde i påståendet att man upplever sin egen hälsa som mycket god. 39 procent instämde i påståendet att man arbetar med hälsofrämjan- defrågor på arbetsplatsen.
Kommunmål ur ett finansiellt perspektiv
z Årets resultat för skattefinansierad verksamhet, före extraordinära poster, ska genomsnittligt under perioden 2012-2017 uppgå till 2 procent av summan av skatteintäk- ter och generella statsbidrag. För 2012 är målet att klara budgeterat resultat 10,5 mkr.
Faktiskt resultat enligt definitionen i målet är 32,0 mkr, vilket innebär 2,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. De främsta förklaring- arna till det positiva resultatet är en återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkringar och högre skatteintäkter än budgeterat. Nämndernas resultat blev -14,2 mkr vilket är en försämring jämfört med föregående år.
z Låneskulden för skattefinansierad verksamhet bör uppgå till högst 285 mkr.
Låneskulden för skattefinansierad verksamhet uppgick till 192 mkr.
z Investeringsnivån för all verksamhet utom va-verksamhet, avfallshantering och markexploatering ska under perioden 2011-2014 högst uppgå till genomsnittligt 77 mkr per år, det vill säga maximalt 308 mkr under fyraårsperioden.
Investeringsnivån 2011 var 66 mkr och var för 2012 79 mkr på den del av verksamheten som avses i målet. Genomsnittet blir 73 mkr. Under de första två åren under perioden 2011-2014 har investeringsnivån därmed varit på rätt nivå.
Ekonomisk översikt och analys
Belopp inom parentes avser 2011
Årets resultat
Årets resultat uppgår till 35,2 (34,4) mkr mot ett budgeterat resultat på 10,5 mkr. Nämnderna visar ett underskott jämfört med budget på -14,2 (-1,8) mkr och finansieringen ger ett överskott på 38,9 (24,9) mkr.
Nämndernas avvikelser är sammantaget vid årets slut -14,2 mkr där omsorgs- och socialnämnden står för -16,1 mkr . Därutöver har årets resultat påverkats av vissa poster på det finansiella området som inte varit kända eller beslutade vid budgeteringstillfället, +38,9 mkr. Återbetalning från AFA för- säkringar för premier från 2007 och 2008 avseende avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och avgiftsbefrielseförsäkring med totalt 24,8 mkr, är den största posten men även intäkter för kommunalskatt och generella statsbidrag utgör 12,8 mkr utöver budget.
Årets resultat har också påverkats av kostnader för bidrag till statlig infra- struktur gällande planskild korsning under järnvägen vid Idrottsgatan i Skän- ninge med 2,1 mkr. Under 2012 har kommunfullmäktige beslutat att utöver tidigare beslutade 25 mkr bidra med ytterligare 11,7 mkr för bland annat ökad trafiksäkerhet. 1,5 mkr avser upplösning av infrastrukturbidraget och 0,6 mkr indexuppräkning för tillkommande bidrag.
Nämndernas avvikelser är illavarslande även inför nästkommande år då budgeterat resultat ligger på 2,4 mkr och nämnder med underskott 2012 kommer att ha svårt att nå balans.
Balanskravet
Det justerade resultatet för balanskravet är 31,2 (25,8) mkr. Mjölby kommun har klarat balanskravet de år som det har gällt, det vill säga åren 2000-2012.
Kommunallagens krav på balans i ekonomin innebär att resultatet inte får budgeteras negativt. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster räknas bort för att komma fram till det justerade resultatet som ska vara positivt.
Balankrav, mkr 2012 2011 2010 2009 2008
Årets resultat 35,2 34,4 15,7 13,2 10,0
Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,0
Social investeringsfond -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Realisationsvinster -3,0 -8,6 -7,6 -7,7 -6,4
Justerat resultat 31,2 25,8 8,1 5,5 1,6
Årets resultat
(mkr)
-30 -20 -10 0 10 20 30 40
2012 2010
2008 2006
2004
För 2012 har en markering gjorts i det egna kapitalet för att ge utrymme för en så kallad social investeringsfond. En mkr har reducerat resultatet för balans- kravet. Utrymmet kommer att få disponeras enligt kommande riktlinjer för särskilda insatser inom det sociala området och ska inte användas till ordinarie insatser och verksamheter inom nämnderna. Kommunfullmäktige kommer under 2013 att fatta beslut om detta.
Nämndernas budgetavvikelser
Nämndernas och styrelsernas utfall i förhållande till årsbudgeten visar sam- manlagt ett underskott med -14,2 (-1,8) mkr. Störst avvikelse har omsorgs- och socialnämnd med -16,1 mkr. Flera nämnder har negativa avvikelser. Även om tidigare års avvikelser räknas in har ett antal nämnder negativ avvikelse.
Här kommenteras de största avvikelserna kort.
Omsorgs- och socialnämnd: -16,1 mkr
Förvaltningen har genomfört en omorganisation under 2012. I augusti prognostiserade nämnden en negativ avvikelse mot budget. Vid årets slut blev avvikelsen -16,1 mkr.
En stor del av budgetavvikelsen, -9,3 mkr, beror på volymökningar i äldreomsorgen, främst för äldre med mångsjuklighet eller demensdiagnos.
Förvaltningens kostnader ökade ytterligare genom stor efterfrågan på hemtjänst vilket resulterade i en budgetavvikelse på -3,7 mkr.
Inom individ- och familjeomsorgen har efterfrågan främst ökat när det gäller insatser för barn och ungdomar, missbruksvård med beviljad extern institutionsvård och försörjningsstöd, -3,6mkr.
Arbetslösheten var fortfarande hög under 2012, det har bidragit till höga kostnader för försörjningsstöd, -1,9 mkr. För att minska de ökade kostnader har omsorgs- och socialförvaltningen samverkat med framförallt Vägledningscenter och skapat Offentligt skyddade anställningar, OSA.
Behovet av externt köpta gruppboendeplatser och hemtjänst ökade, -2,1mkr.
Under året har omsorgs- och socialnämnden inför kommunstyrelsen redo- gjort för vilka åtgärder som planeras för att komma tillrätta med underskottet.
Några åtgärder har påbörjats under 2012, men får effekt först 2013. Ytter- ligare åtgärder är planerade för 2013, nämnden har under februari redogjort för dessa i kommunstyrelsen.
Utbildningsnämnd: -8,8 mkr
Från och med augusti har en omorganisation genomförts som medfört en sammanslagning av förskola/grundskola med gymnasium/vuxenutbildning samtidigt som arbetsmarknad/vägledning övergått till kommunstyrelsens förvaltning.
Förskola och grundskola, -1,5 mkr: Inomhusmiljön på Östergårdens för- skola har utretts och är under fortsatt utredning. Förskolan är stängd sedan september och extra utgifter för åtgärder och hyra av förskola har medfört ökade kostnader. 2,3 mkr har, enligt beslut i nämnden, tagits i anspråk av tidigare års överskott (TB). Det innebär att 2012 års budget är underbudge- terad redan från början.
Gymnasieskola och vuxenutbildning, -7,3 mkr: Under året har gymnasiet bedrivits med dubbla gymnasiereformer vilket ökat kostnaderna. Höga under- Avvikelser mot årsbudget
per nämnd 2012
mkr %
Byggnads- och räddningsnämnd/
Byggnad -1,0 -17%
Byggnads- och räddningsnämnd/
Räddning -0,4 -2%
Utbildningsnämnd -8,8 -2%
KF-Politiska organ -0,1 -2%
KS-Förvaltning inkl arbetsmarkn/
vägledning -0,8 -1%
KS-Tekniskt kontor,
skattefinansierad 4,4 7%
KS-Tekniskt kontor,
avgiftsfinansierad 3,2 -
Kultur- och Fritidsnämnd -0,7 -1%
Miljönämnd 0,1 3%
Omsorgs- och socialnämnd -16,1 -4%
Service- och entreprenadstyrelse 6,0 -
Summa -14,2
visningskostnader och minskade intäkter SFI -3,0 mkr, HVB-placeringar och ökade interkommunala kostnader, -2,4 mkr och kostnader för att iordningställa svetslokal på Dackeskolan samt nedskrivning av del av tidigare iordningställd lokal, -1,2 mkr utgör de huvudsakliga orsakerna till underskottet. Ett högt antal elever på yrkeshögskolan medför ett plus på 0,6 mkr.
Åtgärder för att få en budget i balans inom för- och grundskola innebär att ytterligare TB tas i anspråk och resterande sparbehov täcks genom neddragning inom samtliga verksamheter utom resursenhet, förskoleklass och grundskolan årskurs 1-2. För gymnasium/vuxenutbildning har vissa lediga tjänster inte återbesatts i samband med naturlig avgång, nya regler för anslutningsresor har minskat kostnaderna liksom en översyn av gymnasiesärskolans skolskjutsar.
Dessa åtgärder infördes först inför ht 2012 och har inte fått full effekt.
BR-nämnd byggnadskontor: -1,0 mkr
Då nämnden har en bruttokostnad på 10,4 mkr är underskottet med 1,0 mkr betydande. Nämndens tilläggsbudget är nu förbrukad och summerar -0,2 mkr.
Bygglov, bygganmälan, -0,5 mkr: Obudgeterad projektanställning, obud- geterat införande av nytt ärendehanteringssystem samt större inventarieköp är orsaken.
Kart- och mätningsverksamhet, -0,5 mkr: Lägre intäkter på grund av färre beställda kartor och minskade utsättningar/inmätningar.
Redovisad åtgärd är ökning av taxan 2013.
Kommunstyrelsens förvaltning inkl. arbetsmarknad/vägledning: -0,8 mkr Året har inneburit omorganisation och hög personalomsättning. Arbetsmark- nad/vägledning har tillkommit och införlivats med näringslivskontoret och tillsammans har ett nytt tillväxtkontor bildats.
KS förvaltning, +1,6 mkr: Utveckling och service, +2,4 mkr där en chefstjänst varit vakant sedan sommaren och växeln fått fler anknytningar och högre intäkter samtidigt som planerad uppgradering/inköp av växeln inte skett. IT-avdelning, -1,6 mkr, har haft ett händelserikt år med ett omfat- tande AD-projekt. Underskottet förklaras delvis av lägre interna intäkter och dubbla licensavgifter. Den interna finansieringsprincipen ska ses över under 2013. Färdtjänstkostnaderna som under 2011 varit höga har dämpats under 2012, +0,5 mkr.
Arbetsmarknad/vägledning, -2,5 mkr: Intäkterna för olika arbetsmark- nadsåtgärder som finansierar handläggande personal har inte inkommit i den utsträckning som budgeterats. Kostnadsnivån har då blivit för hög vilket inte uppmärksammats i tid. Översyn av rutiner för rekvirering av intäkter startades direkt efter bokslutsanalys och en anpassning till kostnadsnivån sker under 2013.
Service- och entreprenadstyrelse, +6,0 mkr
Gatu- och fastighetsenheten, +5,0 mkr: På fastighetsavdelningen, +2,7 mkr, kan nämnas att volymen särskilda beställningar har ökat under året utifrån en redan hög nivå. Underleverantörer används och ett pålägg adderas enligt avtal vilket skapat ett betydande överskott då volymen varit så hög. På avdelning anläggning/väg/va, +1,1 mkr, har filmning av vattenledningar skett i lägre omfattning än tidigare på grund av pensionering samt en lägre volym arbetade timmar genererade av vattenläckor.
Större färdigställda investeringar, mkr
Total utfall
Total budget Pendeltågstation i Skänninge 13,0 15,0 Energieffektivisering och
fjärrkyla, Stadshuset 15,3 14,0 Jerikodalstorget/Kanikeplan
ombyggnad 9,3 8,2
Konstgräs Vifolkavallen 5,9 4,7 Ombyggnad av Villerkulla 3,9 2,6
Nettoinvestering
(mkr)
Avgifts- finansierat – Skatte-
finansierat
0 30 60 90 120 150
2012 2010 2008 2006
2004
Lokalvårdsenheten, +1,1 mkr: Utgörs av tidigare års rationaliseringar i kombination med prissättning som följt inflationen.
Finansieringens budgetavvikelser
Till finansieringen samlas bland annat skatteintäkter, generella statsbidrag, räntor, pensioner och vissa poster som inte kan hänföras till någon speciell nämnd. Finansieringens utfall i förhållande till årsbudgeten visar samman- lagt ett överskott med 38,9 (24,9) mkr. Som jämförelsestörande intäktspost finns återbetalningen från AFA försäkringar för premier från 2007 och 2008 avseende avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och avgiftsbefrielseförsäkring med totalt 24,8 mkr och som kostnadspost ett skadestånd på 2,1 mkr i samband med en översvämmad golfbana 2008. Kommunalskatten har genererat 7,0 mkr och generella statsbidrag 5,8 mkr utöver budget. Det ofördelade anslaget för oförutsedda behov visar överskott på 7,2 mkr där bland annat priser och lönekostnader inte ökade lika mycket som det fanns beredskap för.
Utveckling av verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunalskatt och generella statsbidrag
En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. För att bibehålla ett kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme krävs att det återstår en andel av de löpande intäkterna för att finansiera framtida investeringar och pensionskostnader. Under 2012 har 96 procent (96 procent) av intäkterna från kommunalskatt och generella statsbidrag förbrukats i den löpande verksamheten, inklusive avskrivning- arna. Inom den kommunala sektorn används ofta maximalt 98 procent som riktlinje vid en förenklad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god ekonomisk hushållning. Vid en sådan nivå bedöms att en kommun över tid klarar finansieringen av en normal investeringsnivå. Det betyder att normen 98 procent har uppfyllts alla år utom 2004 och 2008 under den senaste 10-årsperioden. I genomsnitt under 10 år ligger förhållandet på 97 procent.
Kommunalskatt
Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 20,73 kr jämfört med 21,15 före- gående år. En sänkning med 0,42 kr beroende på att Landstinget från och med 2012 tagit över driften för kollektivtrafiken. På grund av detta har 4,7 mkr har erhållits i mellankommunal utjämning från Landstinget. Landstingsskat- ten har ökat i motsvarande grad till 10,27 kr från 9,85 kr. Under året erhölls preliminära kommunalskatteintäkter. Dessa har justerats med den prognos på slutavräkning som SKL presenterar i december varje år. Justeringen för 2012 blev 11,8 mkr. Dessutom är 2011 års deklarationer färdiga och slutavräkning för 2011 definitiv vilket medfört en liten förbättring för 2012 på 0,2 mkr.
Investeringar och exploateringsverksamhet
Utgifter större än ett prisbasbelopp (44 000 kr för 2012) och varaktighet längre än 3 år räknas som investeringsutgift. Årets investeringar har uppgått till 132 (95) mkr mot en total budget på 227 mkr varav 105 mkr är tilläggsbudget.
Verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunalskatt och generella statsbidrag
(procent)
95,5 96,0 96,5 97,0 97,5 98,0 98,5
2012 2010
2008 2006
2004
Avvikelsen från total budget är 122 mkr och utgörs dels av pågående va-inves- teringar, inköp av maskiner/inventarier samt ett flertal byggprojekt som ännu inte avslutats. Under året har 14 investeringsprojekt färdigställts, bland annat pendeltågstationen i Skänninge, 9,2 mkr, energieffektivisering och fjärrkyla i Stadshuset, 7,9 mkr och ombyggnad av Jerikodalstorget/Kanikeplan, 8,0 mkr.
Vidare är konstgräs på Vifolkavallen färdigställt, 3,5 mkr, liksom ombyggnad av Villerkulla, 1,3 mkr. Flera fastighetsförvärv har gjorts, 11,3 mkr, bland annat för Svartå strands kommande exploatering.
Vidare har insatser gjorts för hembygdsgården i Mjölby, offentlig toalett i Mjölby, gångväg vid Skenaån i Skänninge, gång- och cykelväg vid Bjälbogatan och oljeberoende har eliminerats vid Normlösa och Västra Hargs skolor. När det gäller exploateringsverksamheten, 8 (7) mkr, har utbyggnaden av Sörby i Mjölby fortgått, utredningar har slutförts kring Svartå strand. Investeringar på den helt avgiftsfinansierade verksamheten uppgår till 46 (22) mkr och domineras av årets största investering, nämligen rötgasprojektet, 25,5 mkr som beräknas bli klart i april 2013. Projektet innebär att kommunen själv rötar avloppsslam istället för att det används inom lantbruket och på sikt kan det bli aktuellt att utvinna biogas. Förbättringsarbeten på va-ledningar blev 8 mkr. 1 mkr avser va-investeringar i exploateringsverksamheten. Avseende avfallshanteringen så har nytt förråd på Hulje påbörjats.
Långfristig skuld och likvida medel
Kommunens långfristiga låneskuld till kreditinstitut uppgick vid årsskiftet till 411 (414) mkr och ligger därmed i nivå med 2011. Att AFA försäkringar återbetalde nästan 25 mkr i premier för 2007 och 2008 påverkade givetvis låneskulden positivt. Den största långivaren är Kommuninvest med 95 procent (85 procent). Övrig långivare är Dexia. Genomsnittlig ränta vid årets slut var 3,3 procent (3,5 procent). Snitträntebindningstiden ska enligt finanspolicy vara två till fyra år och är för 2012 2,6 (2,5) år. Av de 411 mkr avser 192 (225) mkr skattefinansierad verksamhet och 219(189) mkr helt avgiftsfinansierad verksamhet, det vill säga va- och avfallshantering. Enligt balansräkningen är den långfristiga skulden 425 mkr eftersom erhållna återstående investeringsbidrag från staten också ska ingå enligt RKR 18.
De likvida medlen är vid årets slut 10 (32) mkr. Under 2012 har kon- cernkrediten hos Swedbank ökat med 10 mkr för kommunens del då ett dot- terbolag till MSE avslutat sin verksamhet. Från och med 2007-07-01 började kommunen köpa el över Nord Pool via mäklaren Bergen Energi. Vid årsskiftet fanns 5 (4) mkr på konton som disponeras av Bergen Energi för handel och säkerhet. I övrigt har likvida medel under året varit placerade på kommunens koncernkonto hos Swedbank.
Kreditförfall Mkr %
2013 50 12
2014 96 23
2015 75 18
2016 75 18
2016 rörlig ränta 25 6
2017 70 17
2018 20 5
Summa 411 100
Totalinvesteringar, mkr 2012 2011 2010 2009 2008
Skattefinansierat 79 66 66 71 51
Exploatering,
skattefinansierad 7 7 9 8 20
Avgiftsfinansierat 46 22 14 17 23
Summa 132 95 89 96 94
Långfristig skuld
(mkr)
Skattefinansierat Avgiftsfinansierat
0 100 200 300 400 500
2012 2010
2008 2006
2004
Årets pensionskostnader
Pensionskostnaderna består av flera delar. Löneskatt på 24,26 procent är inkluderad:
1. Pensionsutbetalningar för nuvarande pensionärer, 35 (34) mkr.
2. Premier till avgiftsbestämd ålderspension, 39 (37) mkr.
3. Förändring i avsättning, 4 (6) mkr, för bland annat förmånsbestämd ålderspension (FÅP), överenskommelse om särskild avtalspension (ÖK-SAP).
4. Finansiell kostnad för pensionsavsättningen, som redovisas under finansiella kostnader i resultaträkningen, 3 (9) mkr.
För 2012 uppgår de totala pensionskostnaderna i resultaträkningen till 81 (86) mkr. Kostnaden för ett kommunalråd som valt pension från och med 2013 ingår med 1,7 mkr. Oftast tillkommer förändring av ansvarsförbindelsen gällande pensionsförpliktelser men under året har ingen förändring skett, 0 (62) mkr inkl löneskatt. Denna post redovisas enligt lag, enligt den så kallade blandmodellen, inte som kostnad i resultaträkningen men kommer i fram- tiden att belasta resultat och likviditet i samband med att utbetalningar görs.
Ansvarsförbindelsen ökade kraftigt 2011 på grund av diskonteringsrän- tans sänkning och att den så kallade bromsen slog till. Dessa faktorer har inte påverkat ansvarsförbindelsen 2012 men risk finns för 2013-2015 enligt SKL.
Framtida pensionsåtagande
Inga pensionsmedel har placerats hos extern förvaltare utan hela pensionsåtagandet förvaltas av kommunen som återlån i verksamheten.
1. Pensionsavsättningen som redovisas i balansräkningen uppgår till 89 (82) mkr inklusive löneskatt och avser bland annat förmånsbestämd ålderspension, överenskommelse om särskild avtalspension och vissa politikerpensioner.
2. Vid årsskiftet finns en kortfristig skuld gällande personalens premier 2012 för överföring till individuellt valda förvaltare, avgiftsbestämd ålders-
pension. Utbetalning sker i mars 2013. Skulden uppgår till 39 (37)mkr inklusive löneskatt.
3. Pensionsrätt intjänad före 1998 redovisas enligt lag som ansvarsförbin delse och uppgår till 661 (661) mkr inklusive löneskatt. I princip är det inget som skiljer denna ansvarsförbindelse från en avsättning. Det totala pensionsåtagandet inklusive ansvarsförbindelse, redovisad pensions- avsättning, kortfristig skuld och löneskatt är 789 (780) mkr.
Enligt KPA:as prognos beräknas det totala pensionsåtagandet öka till 792 mkr år 2017.
Soliditet
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett mått som visar kommunens finansiella styrka på lång sikt. Vid bokslutet 2012 uppgår soliditeten till 42 procent (42 procent). Enligt nu gällande redovisnings- principer är soliditetsmåttet beräknat utan att den del av pensionsavsättningen som redovisas under ansvarsförbindelse är medräknad vilket medför ett högre redovisat soliditetsmått. Av diagrammet framgår att soliditeten blir negativ när även ansvarsförbindelsen räknats in, -5 procent (-7 procent).
Samlat pensionsåtagande (skuld)
(mkr)
Kortfristig skuld Avsättning i BR Ansvarsförbindelse 0
200 400 600 800
2012 2010
2008 2006
2004
Soliditet
(procent)
Exklusive ansvarsförbindelse
Inklusive ansvarsförbindelse -20
-10 0 10 20 30 40 50
2012 2010
2008 2006
2004
Borgen och risk
Kommunens borgensåtaganden uppgår till 275 (294) mkr. Därav utgör borgen till kommunala bolag 242 (261) mkr medan borgen till bostadsrättsföreningar och egna hem uppgår till 32 (33) mkr. I ett aktieägaravtal från 2005 avseende MSE har ägarna överenskommit att Mjölby kommuns borgensåtagande till bolaget ska reduceras allt eftersom amortering eller omsättning av lån sker.
Det innebär att borgensåtagandet minskas successivt fram till år 2013, då det upphör helt. Ett nytt kraftvärmeverk kommer att byggas i MSE:s regi. För finansiering krävs kommunal borgen. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2013 att bevilja MSE borgen på 192,5 mkr för detta ändamål. Kommunfull- mäktige beslutade i oktober 2007 om en avveckling av kommunal borgen för Bostadsbolaget och FAMI. Avvecklingen skulle ske under en tioårsperiod och som började 2008. I december 2011 beslutade dock kommunfullmäktige att borgensramarna för de helägda bolagen skulle permanentas på 2012 års nivå vilket är 231 mkr för Bostadsbolaget och 10 mkr för FAMI. Beslutet påverkar således inte 2012. De kommunala bolagen är stabila och ger ett positivt resultat och bedöms för närvarande inte utgöra någon stor risk. Kvarvarande borgen till HSB:s bostadsrättsförening i Mantorp utgör en viss risk. På senare år har föreningens ekonomi stärkts och viss amortering görs årligen.
Beträffande borgen gentemot egnahem finns också en viss risk för förluster om egnahemsägare kommer på obestånd och inte klarar av kommunens reg- ressfordringar. Risken är beloppsmässigt liten.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas såväl av kommunala beslut som av omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen beskriver vilken resultateffekt olika händelser får på kommunens ekonomiska situation.
Kommunens samlade verksamhet
Kommunen har under året köpt extern verksamhet för 196 (193) mkr. Utbild- ningsförvaltningen (fd) har köpt interkommunal utbildning och elevresor för 66 (68) mkr. Omsorgs- och socialförvaltningen har köpt omvårdnad och tjänster för externa placeringar för 61(49) mkr. Förskole- och skolförvaltningen (fd) har köpt skolskjutsar och interkommunala platser för 26(25) mkr. Den totala omfattningen ligger på ungefär samma nivå som 2011 och är fördelad på flera förvaltningar och många leverantörer.
Av den verksamhet som upphandlas i extern regi (148 mkr) redovisas entrepre- nader av betydande omfattning: Kosmo driver särskilt boende, hemtjänst och kök på Vifolkagården i Mantorp. Köket på Slomarps särskilda boende drivs på entreprenad av Sodexo. Miljöteamet utför lokalvård i kommunala fastig- heter i Mantorp. Samhall levererar dagligvaruinköp till brukare i hemtjänsten
Resultateffekt mkr
Löneökning 1% 9,7
10 st heltidstjänster 4,4
Förändring av verksamhetens
kostnader med 1% 14,5
Förändring av verksamhetens
intäkter med 1% 3,7
Räntesatsändring 1 % 4,1
Förändrad utdebitering skatt 1 kr 43,4
Entreprenader (mkr)
2012 2011
Kosmo 24,9 24,2
Upphandlad trafik 12,6 20,1
Miljöteamet i Östergötland 5,0 4,3
Primär 0,0 1,4
Sodexo 4,1 3,9
Samhall 0,5 0,5
Medley -0,3 0,1
Externt köpt huvud- och stödverksamhet
i mkr från
2012 2011 2010 2009 2008
Kommun, landsting, stat 48 45 47 41 43
Företag, föreningar, övriga 148 148 153 138 140
Summa 196 193 200 179 183
Kommunkoncern 2012
Sammanställd redovisning
Mjölby kommun
Bostads- bolaget
MSE FAMI
Ägarandel 100% 55% 100%
Resultat (efter skatt) 67,7 (56,4) 35,2 (34,4) 7,3 (5,3) 42,6 (39,2) 1,2 (1,1)
Omsättning 1 837 (1 784) 1 567 (1 530) 159 (151) 247 (250) 16 (14)
Investeringar 216 (162) 132 (95) 36 (33) 71 (88) 0,3 (2,2)
Soliditet 36% (35%) 42% (42%) 23% (23%) 34% (31 %) 46% (41%)
Antal årsarbetare 2 162 (2 160) 49 (49) 61 (58) 0 (0)
Kommunens koncernbolag, sammanställd redovisning
Mjölby kommun äger Mjölby Svartådalen energi AB (MSE) (55 procent), Bostadsbolaget i Mjölby AB (100 procent), Fastighets AB Mjölby industribygg- nader, FAMI (100 procent) samt Gillestugan i Skänninge fastighets AB (100 procent, som ej bedrivit verksamhet på 21 år). Sammanställd redovisning med resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys återfinns tillsammans med kommunens redovisning under räkenskaperna i denna årsredovisning. Under avsnittet verksamhetsberättelser finns varje bolags verksamhetsberättelse med nyckeltal redovisade. Resultatet för kommunen och bolagen tillsammans är 67,7 (56,4) mkr.
Kommunens samlade verksamhet
Kommunens nämnder och förvaltningar
Kommunens koncernföretag:
Mjölby Svartådalen Energi AB (55%) Mjölby Kraftnät AB (MSE 100%) Bostadsbolaget i Mjölby AB (100%)
Fastighets AB Mjölby Industribyggnader (100%)
Kommunala entreprenader:
Kosmo (äldreomsorg) Medley (simhall) Sodexo (kök)
Miljöteamet (lokalvård) Samhall (hemtjänst) Övriga
och särskilt boende. Medley driver på kommunens uppdrag Lundbybadet.
Upphandlad trafik i form av färdtjänst och skolskjutsar uppgår till 13 (20) mkr. Dessa upphandlas från ett flertal trafikbolag. Föregående år ingick även kollektivtrafiken som 2012 övertogs av Landstinget mot skattehöjning.
Kvalitetsredovisning
Kommunens Vision 2025 och kommunmålen anger inriktningen för kvali- tetsarbetet. En uppföljning av förvaltningarnas kvalitetsarbete sker årligen.
Kundundersökningar och förbättringsarbete
Sju av nio förvaltningar har under året genomfört någon typ av kundunder- sökning. Av de förvaltningar som genomfört undersökningar, har två av dem inte genomfört alla de undersökningar som planerades för 2012. Resultat ligger ungefär på samma nivå som år 2011.
Drygt hälften av de förvaltningar som genomfört kundundersökningar är nöjda med resultatet, som bland annat visade positiva omdömen när det gäller bemötande och handläggningstider. Övriga förvaltningar är till delar nöjda med resultatet. De åtgärder som beslutats på förvaltningsnivå för att förbättra verksamhetens resultat, är delvis genomförda.
Hantering av synpunkter från allmänheten
219 synpunkter har dokumenterats under året. Mängden ligger på samma nivå som föregående år.
Flera förvaltningar uppger att det kommit in betydligt fler synpunkter som besvarades och/eller åtgärdade, men som inte dokumenterats. Det är stor variation mellan förvaltningar kring antalet dokumenterade synpunkter. Det pekar på behovet av att rutinen för hur synpunkter tas om hand följs bättre.
Sju av nio förvaltningar anser dock att förvaltningens rutin för synpunkts- hantering följts. Drygt hälften anger att inkomna synpunkter bekräftats till uppgiftslämnaren inom 14 dagar. Under år 2013 kommer kommunen införa ett digitalt synpunktshanteringssystem för att förbättra möjligheterna att lämna och åtgärda synpunkter.
Exempel på synpunkter från allmänheten som åtgärdats:
Trädfällning vid tomter för bättre ljusinsläpp
Hastighetsåtgärder i bostadsområden
Ökad standard på lekplatser
Information om skolmatens näringsriktighet
Studiebesök i skolkök
Förbättrade rutiner för hantering av taxa vid bygglov
Åtgärder för förbättrad skötsel av idrottsanläggningar, motionsspår, skidspår och spolade isbanor.
Kvalitetsdeklarationer
Det finns 13 kvalitetsdeklarationer i kommunen som beskriver vad med- borgaren/kunden kan förvänta sig av kommunens tjänster. Drygt hälften av kvalitetsdeklarationerna hör till omsorgs- och socialförvaltningens verksam- heter. Kvalitetsnivån i deklarationerna har helt eller till delar uppfyllts. För att säkerställa nivån har det genomförts åtgärder, till exempel när det byggnads- kontorets information på kommunens webbplats, utbildningsinsatser på flera förvaltningar och räddningstjänsten har infört anpassade övningar och förbättrat utrustning.
Ungefär hälften av förvaltningarna uppger att det finns behov av att ytter- ligare tydliggöra de kvalitetsnivåer som medborgarna kan förvänta sig.
Tillgänglighet
År 2012 valde kommunen att inte delta i SKL:s tillgänglighetsmätning av tele- foni och e-post. Inte heller har några förvaltningsspecifika mätningar gjorts när det gäller tillgänglighet. Kommunens telefonväxel deltog dock i SM i telefoni vilket gav en hedrande andraplats. Resultatet från tävlingen ger också informa- tion om tillgänglighet och bemötande på förvaltningsnivå, vilket ger underlag till förbättringsarbete.
Flera förvaltningar har under året arbetat med att förbättra sin tillgänglig- het. På byggnadskontoret har telefontider och fasta telefoner tagits bort till förmån för mobila telefoner med ständig tillgänglighet. På räddningstjänsten finns alltid någon som svarar eller tar emot, oavsett om man kommer eller ringer till brandstationen. Det finns porttelefon, hjälptelefon som automatiskt ringer upp SOS Alarm och särskilt telefonnummer till jourhavande befäl.
Intern kontroll
Kommunens internkontroll ska säkerställa ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med tillförlitlig finansiell rapportering och information om verk- samheten. Det är också viktigt att se till att de lagar, föreskrifter och riktlinjer som styr vår verksamheter följs.
2012 beslutade kommunstyrelsen att alla nämnder ska ha två gemen- samma internkontrollmoment som rapporteras vid delårsrapportering och årsredovisning. De aktuella processerna var; efterlevnaden av rutiner i det nya personal- och lönesystemet, Personec P och säkerställande av att det sker ett systematiskt förbättringsarbete i verksamheter, bland annat genom kontinu- erliga kundundersökningar.
Resultatet av internkontrollen av Personec P visar att förvaltningarna i stort följer rutinerna, men det behövs utbildning för chefer och administratörer om attestering i Personec P. Internkontrollen visar att många förvaltningar är på god väg. Dock återstår arbete för att säkerställa att kundundersökningar genomförs i planerad omfattning och för att genomföra systematiska förbätt- ringar. Därför kommer de två gemensamma internkontrollmomenten att ligga fast även under år 2013.
På förvaltningsnivå har merparten av alla planerade processer i kommunens verksamheter internkontrollerats under år 2012. Förvaltningarna granskar både ekonomiadministrativa processer och sådana med verksamhetskoppling.
Samtliga förvaltningar är helt eller delvis nöjda med resultatet av den interna
kontrollen. När resultaten endast delvis är bra, fortsätter kontrollerna under år 2013.
Exempel på åtgärder som genomförts eller pågår är:
Förtydligande av rutiner för pedagogiska och sociala måltider
Revidering av policys, utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyten skolor emel- lan.
Införandet av en processorienterad organisation inom räddningstjänsten.
E-baserat ansökningssystem för bygglov införs under år 2013.
Verksamhetsutveckling
Kommunen genomför medborgarundersökningen vartannat år, 2012 gjordes ingen mätning. På grund av tidsbrist deltog kommunen inte i SKL:s jämförelse
”Kommunens Kvalitet i Korthet”.
Leaninspirerat arbetssätt med ständiga förbättringar 2010-2012 har ett lean-inspirerat arbetssätt prövats i de verksamheter som arbetar med att stödja medborgare att få ett arbete, börja studera eller försörja sig på ett annat sätt. En slutrapport har skrivits och kommunstyrelsen ska besluta om fortsättningen.
Rapporten pekar på att det lean-inspirerade arbetssättet helt eller delvis bidragit till förbättringar. Tydliggörandet av målsättningar, vision och värde- grund har bidragit till större förståelse för helheten och en skarpare gemensam målbild.
Arbetet har bidragit till att fler medborgare har funnit arbete, börjat studera eller kan försörja sig på annat sätt. Ungdomsarbetslösheten har förbättrats i förhållande till länet, antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat.
Kompetensväxeln - ett ESF-projekt
Inom ramen för ESF-projektet vid namn Kompetensväxeln deltar kommunen tillsammans med sju andra kommuner i ett utvecklingsprogram med kompe- tenshöjande insatser. Projektet syftar till att underlätta generationsväxlingen och behålla effektiva välfärdstjänster. Projektet avslutas sista november 2013.
Inom ramen för projektet ska följande uppnås:
Ett system för verksamhetsutveckling
En kommungemensam förankrad värdegrund
Program som ger kompetenta ledare
Gemensamt arbetssätt för att hantera förändringar i omvärlden
En modell för mentorskap så att kunskap utbyts och tas tillvara
Kommungemensam projektmodell som används
Komplettera uppföljning och utvärdering genom lärande utvärdering som genomförs vid behov.
Personalredovisning
Utvecklingen av verksamhetsanpassat PA- och lönesystem fortsatte under året med implementering av moduler, utbildningar och informationsinsatser.
Kvalitetssäkring av systemet påbörjades och insatserna följs fortlöpande upp.
En medarbetarenkät genomfördes för att få underlag till utveckling och förändring och för att utveckla ledarskap och medarbetarskap. 81 procent av medarbetarna svarade på enkäten, en klar förbättring jämfört med föregående mätning 2010 (65 procent). Motiverad medarbetar index, som mäter hur motiverade och nöjda medarbetarna är i sitt arbete, ligger på 68, vilket anses högt jämfört med andra organisationer. Delaktighet och inflytande fick högt betyg, arbetsbelastningen i kommunen upplevs som hög och fick ett lågt betyg.
Medarbetarskap och ledarskap
Medarbetarakademin har genomförts i en omgång under året. Ledarutveck- lingsprogrammet för kommunens samtliga chefer startades med värdegrunds- dagar.
80 procent av medarbetarna uppger att de har haft medarbetarsamtal under det senaste året.
Personalförsörjning och kompetensutveckling
För att möta kompetensförsörjningsbehoven och attrahera nya medarbetare, samtidigt som vi behåller och utvecklar nuvarande medarbetare, har en komp- etensförsörjningsplan påbörjats.
Inom ramen för projektet Sveriges viktigaste jobb, som startats av Sveri- ges Kommuner och Landsting, har kommunen påbörjat en kampanj för att marknadsföra Mjölbys kommunala jobb. Kommunen har även tagit initiativ till ett mentorsprojekt för att ge ungdomar möjlighet att komma in i och prova på arbetslivet.
300 (230) rekryteringsannonser publicerades varav 152 (104) endast internt, resterande även externt. Personalavdelningen har involverats i fyra chefsrekryteringar. Personalomsättningen bland tillsvidareanställda landade under året på 23 procent.
En kommungemensam introduktion för 30 nya medarbetare genomfördes 2012. En introduktion för kommunens nyanställda chefer ordnades två gånger.
52 procent av medarbetarna anser att en personlig kompetensutvecklingsplan upprättats.
