• No results found

Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Definitioner till tabellerna för ”Vad kostar

verksamheten i Din kommun?” – Bokslut 2008 Tabell 1 –Resultaträkning 2008

En resu ltaträkning visar årets resu ltat m ed förd elning p å olika slag av intäkter och kostnad er. I tabellen red ovisas resu ltaträkningar båd e för kom m u nen och för kom m u nkoncernen. I koncernen har räkenskap erna för kom m unägd a fö retag konsolid erats m ed kom m u nens räkenskap er. Företagen ingår i regel m ed p rop o r- tionell ägarand el. De d elägd a företagen konsolid eras norm alt m ed d ess ägara n- d el om kom m u nen har en ägarand el om 20 p rocent eller m er. Kom m unkonce r- nens interna kostnad er och in täkter är elim inerad e.

I d e jäm förelsetal som red ovisas har vi red u cerat belop p en m ed d en land sting s- kom m u nala verksam heten i Gotland . Den kom m u nala verksam heten har u p p - skattats till 65 p rocent av d e u rsp ru ngligt red ovisad e kostnad erna och intäkterna.

För Gotland s koncern är d en land s-tings-kom m unala ver ksam heten m ed räknad i sin helhet.

Definitioner

Verksamhetens intäkter

H är red ovisas verksam hetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsin- täkter, sp eciald estinerad e statsbid rag m ed m era.

Verksamhetens kostnader

H är red ovisas hu vu d d elen av kom m unens löp and e externa kostnad er, till exe m - p el löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bid rag, föränd rad p ensionsavsättning, u tb e- tald a p ensioner, inköp av varor och tjänster etc.

Avskrivningar

Till avskrivningar hör p lanenliga avskrivningar på kom m u ners anläggningstill- gångar. Även ned skrivningar hänförs norm alt till avskriv ningar, i d e fall d e inte klassificeras som extraord inära.

Verksamhetens nettokostnader

Verksam hetens nettokostnad er är su m m an av verksam hetens int äkter m inskat m ed kostnad er för avskrivningar och verksam hetskostnad er. N ettokostnad en blir negativ eftersom kostnad erna är högre än verksam hetens intäkter. N ett o- kostnad en visar hu r stor d el av verksam heten som kom m u nen m åste finansiera m ed skattem ed el, generella stats-bid rag och u tjäm ning sam t räntenetto.

Skatteintäkter

De skatteintäkter som red ovisas är kom m u nens prelim inära skatteintäkter 2008 baserad e p å kom m u nernas egna skatteu nd erlag. Förbu nd ets p rognos för slu ta v- räkningen för 2008 (–242 kr/ inv.) sam t d efinitiv korrigering av slu tav-räkning för 2007 (–67 kr/ inv.) ingår. Denna p eriod iceringsm etod rekom m end eras av Råd et för kom m u nal red ovisning.

(2)

Även m ellankom m unal kostnad su tjäm ning enligt överenskom na reg-ler inom resp ektive län red ovisas här. Prelim inä r begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga u tjäm ningssystem en red ovisas inte und er generella statsbid rag och u tjäm ning.

Generella statsbidrag och utjämning

H är red ovisas anslaget för kom m u nalekonom isk u tjäm ning (inkom stu tjäm ning, kostn ad su tjäm ning, stru ktu rbid rag sam t införand ebid rag). Även LSS-

u tjäm ningen och d en kom m u nala fastighetsavgiften red ovisas här.

Finansnetto

Finansnettot u tgörs av skillnad en m ellan finansiella intäkter och kostna-d er.

N ed skrivningar och återföring av värd et för finansiella tillgångar red ovisas här.

Även ränta p å p ensionsavsättning ingår här.

Resultat före extraordinära poster

Denna resu ltatnivå (su m m eringsnivå) visar resu ltatet för kom m u nens löp and e verksam het före eventu ellt förekom m and e extraord inära p oster.

Extraordinära poster

H är red ovisas kostnad er och intäkter av väsentliga belop p som härrör från ver k- sam heter som klart saknar sam band m ed kom m unens ord inarie verksam het och som inte inträffar ofta eller regelbu nd et. Exem p el p å p oster som kan klassificeras som extraord inära är u tförsäljnin-gar av kom m u nala för etag.

I koncernen red ovisas även företagens skattekostnad er som extra-ord inära kos t- nad er.

Årets resultat

H är su m m eras kom m u nernas sam tliga kostnad er och intäkter. Ett öv-er-skott visar hu r m ycket kom m u n ens bokförd a nettoförm ögenhet (= eget kapital i ba- lansräkningen) ökat jäm fört m ed föregåend e år.

Tabell 2 – Balansräkning 2008

Balansräkningen visar vilka tillgångar och sku ld er kom m u nen har vid årets slu t.

Tillgångarna d elas grovt u p p i anläggningstillgån gar och om sättningstillgångar.

Sku ld erna d elas u p p i avsättningar, långfristiga och kortfristiga sku ld er. Skilln a- d en m ellan tillgån gar och sku ld er benäm ns som Eget kap ital och kan beskriv as som kom m u nens bokförd a nettoförm ögenhet. Den föränd ring som sker av d et Egna kap italet un d er ett år är i p rincip liktyd igt m ed resu ltatnivån Årets resu ltat som red ovisas i resultaträkningen.

I d e jäm förelsetal som red ovisas har vi för kom m u nen Gotland u p p skattat att 65 p rocent av tillgångarna och sku ld erna tillhör d en ko m m u nala verksam heten. För Gotland s koncern är d en land stingskom m u nala verksam heten m ed räknad i sin helhet.

(3)

Definitioner

Materiella anläggningstillgångar

H är red ovisas m ark, byggnad er, tekn iska anläggningar, m askiner, inven tarier.

Tillgångarna ska värd eras efter anskaffningsvärd et m inu s p lan enliga avskriv- ningar. Förekom m and e im m ateriella anläggningstillgångar ingår också i d enna su m m a.

Finansiella anläggningstillgångar

H är red ovisas värd ep app er som förvärvats för långfristig p lacering sam t långfristiga ford ringar.

Omsättningstillgångar

H är red ovisas förråd , kund ford ringar, kortfristiga p laceringar, likvid a m ed el sam t övriga kortfristiga tillgångar.

Eget kapital

Eget kap ital är su m m an av tillgångar m inu s sku ld er och avsättningar.

Avsättningar för pensioner och löneskatt

H är red ovisas p ensionssku ld en och särskild löneskatt enligt bland ad m od ell för kom m u nens avtalsp ensioner. Däru töver red ovisas även and ra p ensionsliknand e sku ld er här, till exem p el garantip ensioner.

I koncernbalansräkningen har d enna ru brik slag its ihop m ed ru briken "And ra avsättningar". Företagens p ensionssku ld är inte beräknad enligt bland ad m od ell, hela p ensionssku ld en ingår för d em .

Andra avsättningar

H är red ovisas såd ana sku ld er som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek.

Långfristiga skulder

H är red ovisas långfristiga sku ld er, d et vill säga sku ld er som förfaller till beta l- ning sen are än ett år från bokslu tsd agen.

Kortfristiga skulder

H är red ovisas d e sku ld er som förfaller till betalning inom ett år från bokslu tsd a- gen.

Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning

H är anges d et p ensionsåtagand e som kom m u nen har till sin nu varan d e och tid i- gare p ersonal som är intjänad e före år 1998 och som enligt red ovisningslagen inte ska red ovisas i balansräkningen.

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser

H är anges d e borgens- och ansvarsförbind elser som kom m u nen p åtagit sig. Va n- ligtvis är d e riktad e till kom m u nala företag sam t sm åhu s - och egnahem sägare.

(4)

Tabell 3 – Finansiella nyckeltal 2008

I d enna tabell p resenteras ett antal finansiella nyckeltal som häm tats från ko m - m u nernas resu ltaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar.

Definitioner

Verksam hetens nettokostnad er som and el av sum m an av skatteintäkter, genere l- la statsbid rag och u tjäm ning

Und erlagen är häm tad e från resu ltaträkningen. N yckeltalet visar om skatteintä k- terna m ed m era täcker in d en löp and e ver ksam hetens kostnad er.

Finansnettot som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjäm- ning och fastighetsavgift

Und erlagen är häm tad e från resu ltaträkningen. Finansnettot visar kom m u nens finansiella kostnad er m inskad e m ed d e finansiella intäkterna. Är nyckeltalet n e- gativt är intäkterna högre än kostnad erna.

Resultat före extraordinära poster som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift

Und erlagen är häm tad e från resu ltaträkningen. N yckeltalet beskriver resu ltat före extraord inära (eo) poster i förhålland e till om sättningen (d efinierad som skatteintäkter m ed m era). Är nyckeltalet negativt har kom m u nen ett un d erskott p å d enna resu ltatnivå.

Årets resultat som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag

, utjäm-

ning och fastighetsavgift

Und erlagen är häm tad e från resu ltaträkningen. N yckeltalet beskriver årsresu lt a- tet (d et vill säga inklu sive eo p oster) i förhålland e till om sättningen (d efinierad som skatteintäkter m ed m era). Är nyckeltalet negativt har kom m u nen ett u nd e r- skott som årsresu ltat.

Verksamhetens självfinansieringsgrad

Und erlag häm tas från resu ltaträkningen. N yckeltalet beskriver i p rocent hu r stor d el av kostnad erna som finansieras m ed avgifter, hyror och riktad e statsbid rag, d et vill säga alla intäkter u tom kom m u nalskatt, g enerella statsbid rag, räntor och eo intäkter.

Investeringar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjäm- ning och fastighetsavgift

Und erlagen är häm tad e från resu ltaträkningen och finansieringsanalysen. Inv e- steringsbegrep p et är här d efinierat som kom m unens bru ttoinvesteringar i a n- läggningstillgågar m inskat m ed erhållna investeringsbid rag. N yckeltalet beskr i- ver investeringarnas om fattning i förhålland e till skatteintäkter, generella stat s- bid rag, u tjäm ning och fatighetsavgift.

(5)

Försäljning av anläggningstillgångar som andel av skatteintäkter, gen e- rella statsbidrag och utjämning

Und erlagen är häm tad e från finansieringsanalysen och resu ltaträkningen. N yck- eltalet beskriver om fattningen av försäljning av anläggningstillgångarna i förhå l- land e till skatteintäkter, generella statsbid rag och u tjäm ning. N yckeltalet ger även en ind ikation p å om investeringarna kan ha finansierats via fö rsäljning av anläggningstillgångar.

D riftöverskott som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, ut- jämning och fastighetsavgift

Und erlagen är häm tad e från finansieringsanalysen och resu ltaträkningen. Drift- överskottet d efinieras i finansieringsanalysens sum m eringsrad för löp and e ver k- sam het. N yckeltalet beskriver d riftöverskottets storlek i förhålland e till skattei n- täkter, generella statsbid rag, u tjäm ning och fastighetsavgift. N yckeltalet ger även en ind ikation p å om investeringarna kan ha finansierats via årets d riftöverskott.

Likvida medel i förhållande till externa kostnader

Und erlagen är häm tad e från balansräkningen och resu ltaträkningen. N yckeltalet beskriver en d el av kom m u ners betalningsb ered skap .

Likvid a m ed el har d efinierats som d e m ed el som red ovisas som kassa och bank i balan sräkningen. De externa kostnad erna är su m m an av resu ltaträkningens sam tliga kostn ad er.

Soliditet enligt balansräkningen

Eget kap ital d ivid erat m ed su m m a tillgångar i balansräkningen. N yckeltalet b e- skriver hu r stor and el av tillgångarna som är finansierad e m ed egna m ed el.

Soliditet enligt balansräkningen inklusive alla pensionsåtaganden

Eget kap ital i balansräkningen har m inskats m ed d e p ensionsåtagand en som är intjänad e före 1998 och som anges som en ansvarsförbind else.

Tabell 4 – Kostnader för olika verksamheter 2008

I tabell 4 p resenteras kom m u nernas d riftskostnad er förd elad e p å tio verksa m - hetsom råd en. Den verksam hetsind elning som använd s är d efinierad i anvisnin g- arna till räkenskap ssam m and raget (RS) för 2008. Princip erna för kostnad sförd el- ningen innebär att alla d irekta och ind irekta kostnad er p åförs verksam heterna.

Detta innebär till exem pel att ad m inistration och kom m u ngem ensam m a nytti g- heter förd elats p å d e olika verksam hetsom råd ena. Såd ana förd elningar är i vissa fall kom plicerad e att göra d å kom m u ners organisation och ekonom istyrning ger en annan stru ktu r p å kostnad er och intäkter än d en som efterfrågas i RS. I m ånga fall kan u p p d elningar och förd elningar end ast göras via olika schablonm etod er.

Observera att två olika kostnad sbegrep p använd s: Kostnad avser kom m unernas kostn ad er för egen konsu m tion och d efinieras enligt följand e: Från kom m u nens bru ttokostnad i RS d riftsred ovisning förs d els avd rag för interna intäkter (d et vill säga intäkter från and ra kom m u nala förvaltnin gar), d els avd rag för försäljning av verksam het till and ra kom m u ner och land sting (m otsvarar kostnad er för

(6)

verksam het som inte konsu m eras inom kom m unen). N ettokostnad erhålls g e- nom att m inska d riftred ovisningens bru ttokostnad er m ed sam tliga intäkter, i h u - vu d sak riktad e statsbid rag, taxor och avgifter, hyresintäkter sam t and ra försäl j- ningsintäkter.

Definitioner

Politisk verksamhet

H är red ovisas kostnad er för näm nd - och styrelseverksam het, stöd till p olitiska p artier, kostnad er för allm änna val, överförm ynd ar verksam het sam t d en ad m i- nistration som är d irekt knu ten till kom m u nens p olitiker som p olitiska sekreter a- re, sam m anträd esad m inistration, näm nd sekreterare och liknand e. Kostnad er för förvaltningschefer och liknand e p ersonal ska i likhet m ed övriga p ersonalko st- nad er förd elas inom verksam hetsom råd ena.

Infrastruktur, skydd mm

I kostnad erna för infrastru ktu r och skyd d ingår fysisk och teknisk p lanering, b o- stad sförbättring, näringslivsfräm jand e åtgärd er, tu ristverksam het, gator och v ä- gar, p arkering, p arker, räd d ningstjänst, m iljö- och hälsoskyd d sam t totalförsvar och sam hällskyd d .

Fritid

H är red ovisas kostnad er för kom m u nens fritid sverksam het, bland annat stöd till föreningar, id rotts- och fritid sanläggningar sam t fritid sgård ar.

Kultur

H är red ovisas kostnad er för kom m u nens ku ltu rverksam het, bland annat biblio- tek, stöd till ku ltu rella föreningar och stu d ieorganisationer, m u seu m sam t m u sik - och ku ltu rskola.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

H är ingår kom m u nens kostnad er för all förskoleverksam het (inklu sive öp p en förskola) och skolbarnsom sorg sam t öp p en fritid sverksam het. Förskoleklass i n- går i Utbild ning.

Utbildning

H är red ovisas kom m u nens kostnad er för u tbild ning (inklu sive förskoleklass).

Kostnad er för egna elever som u tbild ar sig i and ra kom m u ner ingår m ed an a v- d rag gjorts för d e elever som kom m er från and ra kom m u ner.

Äldre- och handikappomsorg

H är red ovisas kom m u nens kostnad er för vård och om sorg av äld re och fun k- tionshind rad e. I d etta innefattas boend e i särskild a boend eform er, sju khem , he m - tjänst, färd tjänst. Även om sorg om p sykiskt u tvecklingsstörd a ingår.

Individ- och familjeomsorg

H är red ovisas kom m u nens kostnad er för socialbid rag, institu tions - och fam ilje- hem svård , fam iljerätt, öp p envård och behan d ling.

(7)

Särskilt riktade insatser

H är red ovisas kostnad er för flyktingar som tas em ot inom ram en för d et kom - m u nala flyktingm ottagand et och kostnad er för sysselsättningsfräm jand e åtgä r- d er.

Summa egentlig verksamhet

En su m m ering har gjorts av kostnad erna för d en verksam het som räknas till kom m u nernas egentliga verksam het, d et vill säga kom m u nernas totala verksa m - het exklu sive affärsverksam heten.

Affärsverksamhet

H är red ovisas d en affärsm ässiga verksam het som bed rivs i förvaltningsform . De m est om fattand e verksam heterna är energi, vatten och avfallshantering. Kolle k- tivtrafik, bostad s- och ham nverksam het är exem pel p å and ra verksam heter som också red ovisas här.

Tabell 5 – Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad 2008

I tabell 5 m äts förekom sten av entrep renad er (köp av verksam heter) inom sex olika verksam hetsom råd en; alltså när en annan prod u cent än kom m u nen själv p rod u cerar kom m u nalt finansierad e tjänster. H är han d lar d et om köp av en sam m anhållen tjänst – inte inköp av varor, m ateriel eller hyreskostnad er. Su m - m an av hu r stor and el av verksam h eten som bed rivs i kom m unal regi återfinns i tabell 10.

Definitioner

Köp av verksamhet

Begrep p et köp av verksam het d efinieras i d en kom m u nala norm al-konto-p lanen Kom m u n-Bas (konto 463). Fyra gru nd läggand e föru tsättningar ska sam tid igt vara u p p fylld a:

1. Avtal eller liknand e överenskom m else om att bed riva viss verksam het finns m ed en extern p rod u cent.

2. Det gäller verksam het eller d elverksam het av större om fattning.

3. Kom m u nen har hu vud ansvar för att tjänsterna erbju d s invånarna.

4. Verksam heten sku lle annars ha u tförts i egen regi.

Externa producenter

De typ er av externa p rod u center som förekom m er kan grovt d elas u p p i följand e:

föreningar och stiftelser, övriga företag, kom m un ägd a företag, stat, enskild a, and ra kom m u ner, kom m u nalförbund och land sting.

N yckeltal för köp av verksamhet

De nyckeltal som p resenteras är ett p rocenttal som m äter relationen m ellan bo k- förd a kostnad er för köp av verksam het och kostnad en för d e vald a verksam het s-

(8)

om råd ena enligt d riftred ovisningen i RS. Kostnad en är d efinierad p å sam m a sätt som i tabell 4.

Kolu m nen totalt anger d en sam m anlagd a and elen externa p rod u center. I kolu m - nen d ärav föreningar och övriga företag har köp av verksam het från kom m u n- ägd a företag, stat, enskild a, kom m u nalförbu nd och land sting inte m ed räknats.

Tabell 6 – Nyckeltal för utbildning 2008

I tabell 6 p resenteras nyckeltal som om fattar u tbild ning, d et vill säga förskol e- klass, gru nd skola och gym nasieskola, kom m unal vu xenu tbild ning, m u sik - och ku ltu rskola. Dessu tom red ovisas en tabell som visar hu r stor and el av folkm än g- d en som u tgörs av befolkningen 6–15 år resp ektive 16–19 år.

Verksam hetsind elningen för verksam heten i d e olika skolform erna följer red o- visningen i anvisningarna till räkenskap ssam m and raget (RS).

Kostnad sbegrep p et m otsvarar kom m u nens kostnad för egen konsu m tion, d et v ill säga kostnad erna beräknas som bru ttokostnad er m inu s interna intäkter och fö r- säljning av verksam heter till and ra kom m uner och land sting. Dessu tom ingår verksam hetens and el av gem ensam ad m inistration och lokaler. För att få öve r- ensstäm m else m ed Skolverkets nyckeltal i p u blikationen Skolan – jäm förelsetal för skolhu vu d m än har sam tliga intäkter för skolm åltid er och lokaler t agits bort från bru ttokostnad en. Observera att d efinitionen av kostnad er d ärm ed skiljer sig m ot d en d efinition som gjorts i tabell 4.

Då statistiken för kostnad er red ovisas för kalend erår har också övrig skolstatistik anp assats d ärefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna st a- tistikred ovisningar.

I tabellen red ovisas hem kom m u nens kostnad er. H är ingår all skolverksam h et som kom m u nen har betalningsansvar för. Även kostnad er för friståend e och land stingskom m u nala skolor ingår.

Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltid sstu d erand e för kom vu x. Från och m ed 2008 använd s begrep p et verksam hetsp oäng i st ället för elever. Detta kan innebära att kostnad en p er heltid sst u d erand e p åverkas om m an har elever som stu d erar m en inte tar p oäng i p rop ortion till d eltagand et.

Definitioner

Förskoleklass, hemkommun, kostnad per elev

Kostnad erna för elever i förskoleklass. Den kan vara lokal- eller verksam hets- m ässigt integrerad m ed förskola, gru nd skola eller fritid shem . Den kan också vara helt friståend e.

Grundskola, hemkommun, kostnad per invånare totalt

Kostnad erna för gru nd skolan sam t stöd åtgärd er. Kostnad en för egna e lever som u tbild ar sig i friståend e skolor och i and ra kom m u ner ingår och avd rag är gjort för d e elever som kom m er från and ra kom m u ner.

Grundskola, hemkommun, kostnad per elev totalt

Se d efinitionen ovan. H är har kostnad en beräknats p er elev.

(9)

Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per invånare

Kostnad erna för gym nasieskolan sam t stöd åtgärd er. Kostnad en för egna elever som u tbild ar sig i friståend e skolor och i and ra kom m u ner ingår och avd rag är gjort för d e elever som kom m er från and ra kom m u ner.

Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per elev

Se d efinitionen ovan. H är har kostnad en beräknats p er elev.

Gymnasiefrekvens

And el av befolkningen 16–19 år som går i gym nasieskolan. Antal i kom m u nen folkbokförd a elever som går i kom m u nal gym nasieskola, friståend e skolor och land stingskom m u nala skolor d ivid erat m ed antalet invånare i åld ern 16–19 år.

Antal folkbokförd a elever räknas som ett genom snitt av 2007 och 2008.

Kommunal vuxenutbildning, kostnad per heltidsstuderande

Den kom m u nala vu xenutbild ningens kostnad er u tslaget p er antalet elever som om räknats till heltid sstud erand e. H är ingår gru nd läggand e vu xenu tbild ning, gym nasial vu xenu tbild ning sam t p åbyggnad su tbild ning.

Vid beräkning av antalet heltid sstu d erand e använd er Skolverket en ny m etod från och m ed 2008. Antal heltid sstu d erand e (årsstu d iep latser) i Kom vu x berä k- nas som totalt antal verksam hetsp oäng d ivid erat m ed 800.

Musik- och kulturskola, kostnad per invånare 7–15 år

Den kom m u nala m u sik- och ku ltu rskolans kostnad er u tslaget p er invånare m el- lan 7 och 15 år. Kostnad erna för d enna verksam het ingår i tabell 4 und er ku ltu r- verksam het.

Andel invånare av totalbefolkningen i skolåldern

Invånare i åld ern 6–15 år resp ektive invånare i åld ern 16–19 år red ovisas som an- d el av kom m u nens totala antal invånare.

Tabell 7 – Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2008

I tabell 7 p resenteras nyckeltal för förskoleverksam het och skolbarnsom sorg. Re- d ovisningen är ny från och m ed 2003 och ersätter d e tid igare tabellerna 7a och 7b. Då statistiken för kostnad er red ovisas för kalend erår har också övrig skolsta- tistik anp assats d ärefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikred ovisningar. I tabellen red ovisas först barnom sorgens olika d e l- verksam heter i kronor per invånare. Detta gör d et m öjligt att jäm föra vilken tyngd olika verksam heter har av d en totala kostn ad en för barnom sorgen. Med övrig verksam het avses öp p en förskola och öp p en fritid sverksam het. Förskol e- klass ingår inte i barnom sorgen u tan red ovisas i tabell 6.

Kostnad erna beräknas som bru ttokostnad er m inus interna intäkter och försälj- ning av verksam heter till and ra kom m u ner och land sting. Kostnad sbegrepp et m otsvarar alltså kom m unens kostnad för egen konsu m tion.

(10)

Kostnad p er heltid sbarn i förskolan, fam iljed aghem och fritid shem beräknas inte längre p ga för gam la und erlag vid beräkning av vistelsetid .

Definitioner

Kostnad kr per invånare i barnomsorgens olika delar

H är red ovisas kostnad en för d elverksam heterna förskola, fam iljed aghem , fr i- tid shem sam t övrig verksam het i kronor p er invån are. Stora skillnad er i d essa nyckeltal beror båd e p å skillnad er i åld erssam m ansättning och hu r stor and el av resp ektive m ålgru p p er som har barnom sorg. Red ovisningen om fattar verksa m - het i båd e egen regi och som u tförs p å entrep renad , alternativt i enskild ver k- sam het.

Förskola, kr per invånare 1–5 år

Kostnad för förskola i kronor p er invånare 1–5 år som är m ålgru p p en för försko- lan.

Andel inskrivna i förskola

Visar hu r stor d el av barn i åld ern 1–5 år som har p lats i förskola.

Kostnad per inskrivet barn i förskola

Kostnad en (för båd e kom m u nal och enskild regi) d ivid erad m ed genom snittligt antal inskrivna barn i förskola.

Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunal förskola

Visar hu r stor and el av totala kostnad en för kom m u nal förskola som u tgörs av p ersonalkostnad er (löner och p ersonalom kostnad er).

Skillnad er i and el p åverkas bland annat av variationer i p ersonaltäth eten.

Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola

Visar antal årsarbetare u tslaget p er inskrivna barn i kom m u nal förskola. Berä k- ningen av antalet årsarbetare bygger p å Skolverkets statistik och u tgår från antal anställd a som räknats om till årsarbetare m ed hjälp av tjänstgöringsgrad en.

Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola

Visar antal årsarbetare u tslaget p er inskrivna barn i enskild förskola. Beräknin g- en av antalet årsarbetare bygger p å Skolverkets statistik och u tgår från antal a n- ställd a som räknats om till årsarbetare m ed hjälp av tjänstgöringsgrad en.

Familjedaghem, kr per invånare 1–12 år

Kostnad för fam iljed aghem i kronor p er in vånare 1–12 år som är m ålgru p p en för fam iljed aghem .

Andel inskrivna i familjedaghem

Visar hu r stor d el av barn i åld ern 1–12 år som har p lats i fam iljed aghem .

(11)

Kostnad per inskrivet barn i familjedaghem

Kostnad en (för båd e kom m u nal och enskild regi) d ivid er ad m ed genom snittligt antal inskrivna barn i fam iljed aghem .

Fritidshem, kr per invånare 6–12 år

Kostnad för fritid shem i kronor p er invånare 6–12 år som är m ålgru p p en för fri- tid shem .

Andel inskrivna i fritidshem

Visar hu r stor d el av barn i åld ern 6–12 år som har p lats i fritid shem .

Kostnad per inskrivet barn i fritidshem

Kostnad en (för båd e kom m u nal och enskild regi) d ivid erad m ed genom snittligt antal inskrivna barn i fritid shem .

Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunala fritidshem

Visar hu r stor and el av totala kostnad en för kom m u nala fritid shem som u tgörs av p ersonalkostnad er (löner och p ersonalom kostnad er).

Skillnad er i and el p åverkas bland annat av variationer i p ersonaltätheten.

Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem

Visar antal årsarbetare i fritid shem u tslaget p er inskrivna barn i fritid shem . Be- räkningen av antalet årsarbetare bygger p å Skolverkets statistik och u tgår från antal anställd a som räknats om till årsarbetare m ed hjälp av tjänstgöringsgrad en.

Tabell 8a – Nyckeltal för äldre- och handi- kappomsorg 2008

N yckeltalsred ovisningen för äld re- och hand ikapp om sorgen red ovisas i tre tabel- ler. I tabell 8a p resenteras sam m anfattand e nyckeltal för äld re - och hand ikap p - om sorgen. I d en första kolu m nen p resenteras nyckeltal som b eskriver d e sam - m anlagd a kostnad erna för d essa verksam heter. Sed an p resenteras nyckeltal som beskriver kostnad erna u p p d elad e p å äld re- och hand ikap p om sorg. I tabell 8a re- d ovisas även kostnad er för färd tjänsten, för att stäm m a överens m ed d en totala kostnad en för äld re- och hand ikap p om sorg som red ovisas i tabell 4. I tabell 8b görs sed an en förd ju p ad analys av äld reom sorgen och i tabell 8c en förd ju pad analys av hand ikap p om sorgen.

Utöver d essa tre tabeller har vi också tagit fram en tabell 8d som enbart red ov isas p å våra w ebbp latser. Den innehåller nyckeltal för p ersonal i egen regi inom äl d - re- och hand ikap p om sorgen. H är red ovisas snitt för p ersonalkostnad er och p e r- sonaltäthet.

Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med ti- digare år

Flera nyckeltal i d enna tabell bygger p å statistik från Socialstyr elsen. En över- gång har skett till ind ivid baserad statistik, vilket har p åverkat m ättid p u nkten.

(12)

Tid igare var red ovisningsp eriod en oktober m ånad . Statistiken för 2008 avser 30 ju ni. Föränd ringen av m ättid p u nkt och m etod kan p åverka statistiken.

Definitioner

Kostnad er beräknas som bru ttokostnad er m inu s interna intäkter och försäljning av verksam heter till and ra kom m u ner och land sting (sam m a kostnad sd efinition som i tabell 4). Kostnad sbegrep p et m otsvarar alltså k om m u nens kostnad för egen konsu m tion.

Kostnad för äldre- och handikappomsorg per invånare totalt

H är ingår d e insatser som ges enligt socia ltjänstlagen (SoL) och lagen om hälso- och sju kvård (H SL), d et vill säga insatser i särskilt boend e, hem tjänst i ord inärt boend e, korttid svård , rehabilitering, d agverksam het och hem sju kvård . Även allm änt riktad e insatser sam t stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa fu nktionshind rad e (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) ingår.

Verksam hetens and el av kostnad er för gem ensam ad m inistration och lokaler är p åförd . Dessu tom ingår kostnad er för färd tjänst och p rim ärvård i d etta nycke ltal.

Äldreomsorg, kostnad per invånare totalt

H är ingår kostnad er för d e insatser som ges till äld re enligt socialtjän stlagen och lagen om hälso- och sju kvård , d et vill säga insatser i särskilt boend e, hem tjänst i ord inärt boend e, korttid svård , rehabilitering, d agverksam het och hem sju kvård . Äld reom sorgens and el av kostnad er för gem ensam ad m inistration och lokaler är p åförd . Öp p en verksam het ingår m en färd tjänst ingår inte. Kostnad en har berä k- nats i kronor p er invånare i kom m u nen.

Äldreomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter

H yreskostnad er och hyresintäkter red ovisas p å olika sätt i kom m u nerna beroe n- d e p å vem som äger fastigheterna (kom m unen eller extern hyresvärd ). För att öka jäm förbarheten och sam tid igt foku sera p å själva vård - och om sorgskostn a- d en har vi i d etta nyckeltal red u cerat kostnad en m ed d e hyresintäkter som ko m - m u nen erhåller. För övrigt ingår sam m a kostnad er som i föregåend e nyckeltal.

Denna kostnad sd efinition stäm m er överens m ed d en som Socialstyrelsen anvä n- d er i Jäm förelsetal för socialtjän sten.

Äldreomsorg, kostnad per invånare 65–w år

H är red ovisas sam m a kostnad sbaser som i d e två föregåend e nyckeltalen. Kos t- nad en har här beräknats i kronor p er invåna rgru p p en som är 65 år och äld re.

Handikappomsorg, kostnad per invånare totalt

H är ingår d en kostnad för om sorgen enligt SoL och H SL som avser fu nktion s- hind rad e u nd er 65 år sam t alla insatser enligt LSS och LASS. Kostnad en för öp - p en verksam het ingår också. Kostnad en har beräknats i kronor p er invånare i kom m u nen.

Handikappomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter

H yreskostnad er och hyresintäkter red ovisas p å olika sätt i kom m u nerna beroe n- d e p å vem som äger fastigheterna (kom m unen eller extern hyresvärd ). För att

(13)

öka jäm förbarheten och sam tid igt foku sera p å själva vård - och om sorgskostn a- d en har vi i d etta nyckeltal red u cerat kostnad en m ed d e hyresintäkter som ko m - m u nen erhåller. För övrigt ingår sam m a kostnad er som i för egåend e nyckeltal.

Denna kostnad sd efinition stäm m er överens m ed d en som Socialstyrelsen anvä n- d er i Jäm förelsetal för socialtjän sten.

Handikappomsorg, kostnad per invånare 0–64 år

H är red ovisas sam m a kostnad sbaser som i d e två föregåend e nyckeltalen. Kos t- nad en har här beräknats i kronor p er invåna rgru p p en u nd er 65 år.

Färdtjänst mm

H är red ovisas kostnad er för färd tjänst och riksfärd tjänst till äld re och fu nktion s- hind rad e som ges enligt lagen om färd tjänst eller lagen om riksfärd tjänst. Kos t- nad en har beräknats i kronor p er invånare i kom m u nen. Ansvaret för färd tjän s- ten skiljer sig åt m ellan länen. Stora skillnad er m ellan kom m u ner kan d ärför bero p å hu r stor d el av verksam heten som d rivs av kom m u nen resp ektive land stinget i d e olika länen. Till exem p el har kom m unerna i Stockholm s län inte ansvar för färd tjänsten.

Äldre- och handikappomsorg, andel verksamhet i kommunal regi, %

Detta nyckeltal anger hur stor d el av totalkostnad en för äld re - och hand ikap p - om sorgen som u tförs i egen regi av kom m u nen.

Folkmängd, 0–64 år, 65–79 år, 80–w år, %

Kolu m nerna anger hu r stor and el av kom m u nens befolkning som finns i vissa åld ersgru p p er.

Hemtjänst som andel av antalet invånare, %

H är ingår end ast hem tjänst i ord inärt boend e. N yckeltalet beräknas som and elen om sorgstagare m ed beviljad hem tjänst d en 1 oktober u p p d elad e i olika åld er s- gru p p er. Antalet hem tjänsttim m ar kan d ock variera m ellan olika om sorgstagare.

Särskilda boendeformer, andel boende per invånare, %

H är anges and elen om sorgstagare som bor p erm anent i så kallad e särskil d a bo- end eform er u p p d elad e i olika åld ersgru p p er.

Andel personer med insatser enligt LSS, 0–64 år, %

H är anges hu r stor and el av kom m u nens befolkning i åld ersgru p p en u nd er 65 år som erhåller en eller flera insatser enligt LSS.

Tabell 8b – Nyckeltal för äldreomsorg 2008

Tabell 8b är en kom p lettering av tabell 8a m ed nyckeltal för enbart äld reom so r- gen. Föru tsättningen för att ku nna göra d enna typ av red ovisning är att kom m u - nerna p å ett tillförlitligt sätt kan skilja p å kostnad erna för äld re - resp ektive han- d ikap p om sorg. Med d enna tabell vill vi visa vilka m öjligheter d et finns att m ed u tgångsp u nkt i d en nationella statistiken skap a intressanta nyckeltal från statistik avseend e ekonom i, p ersonal och verksam het. Från och m ed bokslu tsåret 2004 finns några nya nyckeltal som kan använd as som ett kom p lem ent i analysen av

(14)

äld reom sorgen. N yckeltalen visar u p p gifter inom korttid svård och hem tjänst och gör d et m öjligt att ytterligare belysa skillnad er m ed avs eend e p å d e insatser som ges i d et ord inära boend et. N yckeltalen är u nd er u tveckling varför vi i tabellen har p rickat extrem t låga värd en liksom extrem t höga d å d e bed öm ts vara oreali s- tiska eller felaktiga. Minu sp oster kan d ock förekom m a bland annat beroend e p å svårigheter att förd ela gem ensam m a kostnad er. För d efinitio ner av d e nya nyck- eltalen se avsnittet "Definitioner" p å sid an 178.

Även en u tveckling av personalnyckeltal p ågår. Dessa red ovisas i tabell 8d som end ast finns p å våra w ebbp latser. I tabellen finns snitt för p ersonalkostnad er och p ersonaltäthet i verksam het i egen regi.

Kostnaden på övergripande nivå bryts stegvis ned

Red ovisningen i tabellen är gjord så att en stegvis ned brytning av kostnad erna i olika d elar kan göras.

Utgångsp u nkt för red ovisningen är kostnad för äld reom sorg totalt. Denna kos t- nad red ovisas d els som kostnad i kronor p er invån are, d els som kostnad i kronor p er invånare 65 år och äld re. För att visa sam band et m ellan kostnad erna i kronor p er invånare och kronor p er invånare 65 år och äld re red ov isas i tabellen också and elen invånare 65 år och äld re. En hög and el äld re i kom m u nen innebär oftast högre kostnad i kronor p er invånare även om servicenivån för ver ksam heten är låg.

Figur 1. Analy smodell för äldreomsorgen

För att analysera kostnad sskillnad er för äld reom sorg i kronor p er 65 år och äld re m åste ytterligare särred ovisning av olika kostnad sp oster göras. Analysen kan göras enligt d en analysm od ell som beskrivs i figur 1. Mod ellen ger en helhetsbild och visar sam band en m ellan nyckeltalen.

Av figu r 1 fram går att lokal- och kap italkostnad er i steg 1 särred ovisas för att se- d an ku nna bryta ned om sorgskostnad en i olika d elverksam heter. Genom att d e s- sa nyckeltal anges i kronor p er invånare 65 år och äld re, kan m an i steg 2 u tläsa och jäm föra hu r d e olika kom m u nerna satt sam m an sina resu rser. Därefter följer nyckeltal som berör bru karen eller vård tagaren d et vill säga and el som får hjälp , kostnad p er vård tagare i ord inärt resp ektive särskilt boend e.

Sista u p p d elningen av totalkostnad en visar p ersonaltäthet och p ersonalkostnad m ed nyckeltalen antal årsarbetare p er vård tagare och kostnad en p er årsarbetare.

Dessa nyckeltal red ovisas end ast i elektronisk form i tabell 8d .

Eftersom nyckeltalen i tabell 8b bygger p å nationell statistik avseend e ekonom i, verksam het och p ersonal är d et viktigt att sa m m a avgränsning och d efinitioner använd s i d e olika statistiku nd erlagen. De nyckeltal som beräknas u tifrån b e- folkningsstatistik är säkrare än d e som bygger p å verksam hets - och p ersonalsta- tistik.

Vilka kostnader kan kommunen påverka?

Stru ktu rella faktorer såsom åld erssa m m ansättning bland d e äld re, and elen som är ensam boend e och annan social stru ktu r p åverkar behovet av eller kostnad en för äld reom sorg. Att jäm föra en kom m uns kostnad m ed en annans u tan att bea k- ta d essa skillnad er ger en begränsad ind ikation på om kom m u nen har höga eller

(15)

låga kostnad er i relation till d en jäm förd a kom m unen. Kos tnad er beroend e p å stru ktu rella skillnad er kan kom m u nen inte p åverka.

I tabell 11 red ovisas d ärför en jäm förelse m ellan kom m u nens red ovisad e kostnad och d en kostnad kom m unen bord e ha m ed hänsyn till sin stru ktu r d en så kallad e stand ard kostnad en. Genom att jäm föra d en red ovisad e kostnad en m ed sta n- d ard kostnad en erhålls d en p rocentu ella avvikelsen i förhålland e till stand ar d - kostnad en. En p ositiv avvikelse ind ikerar att m an har en kostnad sn ivå som ligger högre än vad stru ktu ren m otiv erar, en negativ avvikelse visar d et om vänd a. Den högre eller lägre kostnad en beror d å inte p å ogynnsam eller gynnsam stru ktu r u tan p å exem p elvis skillnad i am bitionsnivå eller effektivitet d et vill säga fakt o- rer som kom m u nen kan p åverka. De skillnad er som finns m ellan d e red ovisad e kostnad erna och stand ard kostnad erna är d ärför viktiga att ha m ed som ba k- gru nd när m an analyserar d e olika nyckeltal som red ovisas i tabell 8b.

Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med ti- digare år

Flera nyckeltal i d enna tabell bygger p å statistik från Socialstyr elsen. En över- gång har skett till ind ivid baserad statistik, vilket har p åverkat m ättid p u nkten.

Tid igare var red ovisningsp eriod en oktober m ånad . Statistiken för 2008 avser 30 ju ni. Föränd ringen av m ättid p u nkt och m etod kan p åverka stat istiken.

Definitioner

Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare

H är ingår alla insatser som ges till äld re enligt SoL och H SL (se sid an 153), d et vill säga insatser i särskilt boend e, h em tjänst i ord inärt boend e, korttid svård , r e- habilitering, d agverksam het och hem sju kvård . Även allm änt riktad e insatser u tan ind ivid u ellt bistånd sbeslu t ingår. Äld reom sorgens and el av kom m u ng e- m ensam verksam het och gem ensam m a lokaler är p åförd . Färd tjänst in går d är- em ot inte.

Med kostnad avses bru ttokostnad m inu s interna intäkter och försäljning av ver k- sam het till and ra kom m u ner och land sting.

Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare 65–w år

Kostnad er enligt sam m a d efinition som ovan m en beräknat p er invåna re 65 år och äld re.

N ettokostnad, kr per invånare 65–w år

Kostnad er (enligt ovanståend e d efinition) m inu s alla övriga verksam hetsintäkter såsom riktad e statsbid rag, taxor och avgifter, hyresintäkter och and ra försäl j- ningsintäkter.

Indextal standardkostnad, kr per invånare 65–w år

Beräkningen bygger p å d e stand ard kostnad er som red ovisas i tabell 11. Till skil l- nad från tabell 11 avser beräkningen i tabell 8b kostnad p er invånare 65 år och äld re. Variationer i stand ard kostnad i tabell 11 beror p å alla stru ktu r ella faktorer m ed an m otsvarand e variationer i tabell 8b förklaras av såd ant som inte beror p å att and elen invånare 65 år och äld re skiljer sig åt. Det är i stället olikh eter vad

(16)

gäller kön, åld er och yrkesbakgru nd bland d e äld re sam t bebyggelsestru ktu r som förklarar skillnad erna.

Andel invånare 65–w år, %

Visar hu r stor and el av kom m u nens befolkning som är 65 år och äld re.

Kostnad kr per invånare 65–w år i ordinärt boende

H är ingår hem tjänst i d et ord inära boend et sam t alla insatser som stöd jer d en e n- skild e att kunna bo kvar hem m a. Dit räknas d e insatser som ges i korttid svård en till exem p el växelvård , avlösarservice, rehabilitering sam t d agverksam het och bostad sanp assning. Även m ind re insatser såsom larm och m atd istrib u -

tion/ m atlåd or ingår. H älso- och sju kvård sinsatser u p p till och m ed sju ksköter s- kenivå, hem sju kvård , i ord inärt boend e ingår i förekom m and e fall.

Det som avses är ind ivid u ellt riktad e insatser m ed bistånd sbeslu t enligt socia l- tjänstlagen sam t ind ivid u ella insatser enligt hälso- och sju kvård slagen .

Om kom m u nen tagit över hem sju kvård en helt eller d elvis från land stinget ingår d essa kostnad er i d et ord inära boend et. Dessa kom m u ner är m arkerad e m ed fylld punkt vid kostnaden i ordinärt boende. En fylld punkt [• ] avser hemsju k- vård u p p till och m ed sköterskenivå. Två fylld a pu nkter [• • ] avser hem sjukvård u p p till och m ed u nd ersköterskenivå.

Lokalkostnad er för korttid svård har d ragits bort från ord inärt boend e och red o- visas u nd er Lokalkostnad er SoL/ H SL.

Andel av 65–w år med omsorg i ordinärt boende, %

Visar antalet p ersoner m ed beviljad hem tjänst i ord inärt boend e d en 30 juni 2008 i relation till antalet invånare 65 år och äld re.

Kostnader i kr per vårdtagare i ordinärt boende

Visar vad d et ord inära boend et, enligt d efinitionen ovan, kostar p er vård tagare.

Antalet vård tagare u tgörs av antalet p ersoner m ed beviljad hem tjänst i ord inärt boend e d en 30 ju ni 2008.

Ny a ny ckelt al

De nya nyckeltalen som finns från 2004 u tgör en särred ovisning av d en hem tjänst och korttid svård som ingår i ord inärt boend e enligt d efin itionen ovan.

Kostnad i kr per invånare, 65–w år, hemtjänst

Visar vad hem tjänsten i d et ord inära boend et kostar p er invånare. H em tjänst a v- ser bistånd sbeslu tad service och p ersonlig om vård nad enligt SoL. Service avser p raktisk hjälp m ed bostad ens skötsel, h jälp m ed inköp och ärend en sam t tillred - ning eller d istribu tion av m åltid er och d ylikt. Personlig om vård nad avser d e i n- satser som d äru töver behövs för att tillgod ose fysiska, p sykiska eller sociala b e- hov. Detta kan innebära hjälp m ed att äta, klä och förfly tta sig, p ersonlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exem p el viss led sagning) och skapa tryg g- het och säkerhet (bland annat genom larm , kvälls- och nattp atru ll). I hem tjänst- begrep p et ingår avlösning av anhörigvård are.

(17)

Kostnad i kr per vårdtagare, hemtjänst

Visar vad hem tjänsten i ord inärt boend et, enligt d efinitionen ovan, kostar p er vård tagare. Antalet vård tagare u tgörs av antalet p ersoner m ed beviljad he m - tjänst i ord inärt boend e d en 30 ju ni 2008.

Sam m a u p p gift avseend e antal vård tagare har använts vid beräkning av nyckel- tal för ord inärt boend e totalt. Vid beräkningen av "Kostnad p er vård tagare, ord i- närt boend e" (se ovan) har u tgångsp u nkten varit d e p ersoner som får hem tjänst och p å d essa p ersoner har övriga kostnad er inom d et ord inära boend et förd elats.

Det ger ett övergrip and e m ått för d e sam lad e insatserna i ord inärt boend e. Det nya nyckeltalet är m er p recist d å kostnad erna end ast om fattar hem tjänst. Detta innebär att "And el av 65–w år m ed om sorg, %" använd s båd e vid analys av kost- nad p er vård tagare i d et ord inära boend et totalt och för kostnad p er vård tagare, hem tjänst.

Kostnad i kr per invånare 65–w år, korttidsvård

Visar vad korttid svård en kostar p er invånare. Korttid svård avser tillfälligt boe n- d e förenat m ed behand ling, rehabilitering och/ eller om vård nad för bland annat avlösning, växel- och eftervård . Det är en ind ivid u ellt inriktad insats m ed b i- stånd sbeslu t enligt SoL sam t insatser enligt H SL.

Kostnad per vårddygn, korttidsvård

Visar vad korttid svård en kostar p er vård d ygn. Antalet vård d ygn und er året be- räknas u tifrån totala antalet boend ed ygn som u tförs u nd er oktober m ånad till p ersoner m ed beviljad korttid svård .

Kostnad per invånare 65–w år, övrigt

Denna kostnad kan ses som en restp ost och innehåller kostnad er för alla and ra insatser in om d et ord inära boend et u tom hem tjänst och korttid svård . En viktig insats är hem sju kvård en för d e kom m u ner som tagit över ansvaret för d enna.

And ra insatser är exem pelvis d agverksam het, anhörigbid rag och bostad sanp as s- ning.

Kostnad kr per invånare 65–w år i särskilt boende

H är ingår d e insatser som ges till p erm anentboend e vård tagare i särskild a boe n- d eform er såsom servicehu s, åld erd om shem , sju khem , gru p p bostad och d ylikt.

För att betecknas som särskilt boend e krävs att vård tagaren har ett bistånd sbeslu t för att ku nna bo i boend et. Korttid svård en är inte p erm anentboend e och räknas inte hit. H älso- och sju kvård sinsatser ingår.

Även här är d et ind ivid u ellt riktad e insatser enligt SoL och H SL som avses.

Lokalkostnad er för särskilt boend e har tagits bort från sär skilt boend e och red o- visas u nd er Lokalkostnad er.

Andel av 65–w år med omsorg i särskilt boende, %

Visar antalet p ersoner som bod d e p erm anent i särskilt boend e d en 30 ju ni 2008 i relation till antalet invånare 65 år och äld re.

(18)

Kostnad i kr per vårdtagare, särskilt boende

Visar vad vård och om sorg i d et särskild a boend et kostar p er vård tagare. Med vård tagare avses antalet p ersoner i särskilt boend e d en 30 ju ni 2008.

Öppen verksamhet, kr per invånare 65–w år

Öp p en verksam het är allm änt riktad e insa tser som inte kräver bistånd sbeslu t.

Exem p el är restau rangverksam het, fotvård , d agcentraler, terap ilokaler, bid rag till föreningar m ed m era. Lokalkostnad er har tagits bort och red ovisas u nd er loka l- kostnad er.

Lokalkostnader brutto, kr per invånare 65–w år

H är avses lokal- och kap italkostnad er för hela verksam hetsom råd et. Det innebär att d et om fattar båd e boend ekostnad för p erm anentboend e vård tagare, korttid s- p latser och verksam hetslokaler. H är finns stora skillnad er hu r kom m u nerna ha n- terat boend et för d e äld re och d ärm ed hu r d e red ovisar d essa kostnad er. För att öka jäm förbarheten och sam tid igt foku sera p å själva vård och om sorgskostnad en lyfter vi schablonm ässigt bort d essa kostnad er och särred ovisar d em . Det innebär att när vi jäm för ord inärt och särskilt boend e i tabell 8b är d et end ast vård insat- serna som ingår.

Lokalkostnad er särred ovisas inte i räkenskap ssam m and raget (RS) för äld reom - sorgen. Vi har d ärför gjort en schablonm ässig beräkning av hu r m ycket av loka l- kostn ad erna för vård och om sorg som avser äld reom sorgen. Denna and el bygger p å hu r d e totala kostnad erna förd elar sig m ellan äld re- och hand ikap p om sorg. I vår beräkning har vi också antagit att m erp arten av d essa lokalkostnad er finns inom särskilt boend e. Kostnad en för särskilt boend e är d ärför red u cerad m ed d enna schablonm ässigt fram räknad e lokalkostnad . Även kostnad en för ord inärt boend e och öp p en verksam het har red u cerats m ed en m ind re d el som avser lo- kalkostnad er. För ord inärt boend e gäller d et korttid sp latser.

Lokalkostnader netto, kr per invånare 65–w år

N yckeltalet visar sam tliga lokalkostnad er enligt d efinitionen ovan, red u cerad m ed hyresintäkter. Detta visar hu r m ycket av lokalkostnad erna som su bventi o- neras m ed skattem ed el.

Avgifter äldreomsorg totalt, kr per invånare 65–w år

H är red ovisas taxor och avgifter för till exem p el hem tjänst sam t service och om - vård nad i särskild a boend eform er.

Exempel på analys

För att illu strera hu r d e olika nyckeltalen kan använd as har vi valt att göra en analys d är vi jäm för två kom m u ner m ed varand ra. Skillnad er m ellan olika ko m - m u ners kostnad er kan i stort förklaras av tre faktorer:

• Strukturella faktorer.

• Politiska ambitioner och målsättningar.

• Effektivitet/ produktivitet.

(19)

En stor d el av d e kostnad sskillnad er för äld reom sorgen totalt som fram går av kostnad i kronor p er invån are eller kostnad i kronor p er invånare 65 år och äld re kan bero p å stru ktu rella faktorer. H it hör till exem p el skillnad er i åld ersstru ktu r och kön, social stru ktu r sam t geografisk stru ktu r. Denna typ av kostnad sskilln a- d er kan kom m u nerna i d e flesta fall inte p åverka. För att analysera vilka kost- nad sskillnad er som kan p åverkas är d et d ärför läm p ligt att göra jäm förelser m e l- lan kom m uner m ed u ngefär sam m a stru ktu rella föru tsättningar. Up p gifter om d etta fram går av tabell 11 sam t av kolu m nen ind extal för stand ard kostnad i ta- bell 8b.

I tabell 11 red ovisas kom m u nens stand ar d kostnad i kr p er invånare och i tabell 8b i kr p er invånare 65 år och äld re. Skillnad en i stand ard kostnad en i tabell 11 beror p å alla stru ktu rella faktorer. Skillnad en i stand ard kostnad i tabe ll 8b förkla- ras av såd ana stru ktu rella faktorer som inte beror p å variationer i and elen inv å- nare 65 år och äld re.

I vårt exem p el har vi valt två kom m u ner m ed ungefär sam m a stand ard kostnad . De kom m u ner vi valt för att illu strera d en stegvisa analysen är H öganäs och H örby.

Vi ska d ärför u tifrån d e red ovisad e nyckeltalen i tabell 8b försöka illu strera hu r m an kan analysera skillnad erna i kostnad er m ellan två kom m uner m ed en viss skillnad i kostn ad er i kronor p er invånare som sed an kan variera för olika d elar av äld reom sorgen.

Vad kan förklara kostnadsskillnaden i kronor per invånare?

Av figu r 2 fram går att H öganäs har en n ågot högre kostnad , 705 kr p er invånare m er än H örby. H öganäs har en något högre and el p ensionärer som troligen fö r- klarar d en högre kostnad en . Stu d eras kostnad en per p ensionär har H örby något högre kostnad er.

Observera att kostnad sskillnad en i d etta exem p el hu vu d sakligen beror p å fakt o- rer som kan p åverkas av kom m u nerna själva, eftersom vårt exem p el bygger p å att båd a kom m unerna har en likvärd ig stru ktu r.

N ästa steg i analysen blir att försöka se om d et finns skillnad er m ellan ord inärt och särskilt boend e.

Figur 2. Kost nadsskillnader i kr per inv ånare t ot alt

Figur 3. Kost nadsskillnader för befolkningen 65–w år

Finns skillnader i kostnader mellan boendeformer mellan Höganäs och Hörby trots små skillnader i kostnader per pensionär?

Av figu r 3 fram går att i H öganäs är kostn ad en i d et ord inära boend et 17 p rocent lägre p er åld ersp ensionär än i H örby, och kostnad en i särskilt boend e är cirka 4 p rocent lägre. H öganäs har högre lokalkostnad er än H örby. H öganäs satsar ock- så m er p å d en öp pna verksam heten.

N ästa steg i analysen är att hitta förklaringsfaktorer till variationer i kostnad erna i d et ord inära resp ektive särskild a boend et.

(20)

Skillnader i servicenivå förklarar skillnaden i ordinärt boende

Figu r 4 visar att d en högre kostnad en p er åld erspensionär i ord inärt boend e i H örby beror fram förallt p å att m an har en betyd ligt högre servicenivå. I H örby får något fler vård tagare ett lägre belop p m ed an m an i H ö ganäs har en något högre kostnad p er vård tagare.

Figur 4. Kost nadsskillnader för ordinärt boende

Kombinationen av servicenivå och prestationskostnader påverkar skil l- naden i särskilt boende

Inom d et särskild a boend et har H örby en lägre servicenivå än H ögan äs (se figu r 5). De som får hjälp i H örby får em ellertid betyd ligt m er hjälp , eftersom p rest a- tionskostnad en är 18 p rocent högre.

Figur 5. Kost nadsskillnader för särskilt boende

Sam m anfattning av jäm förelsen m ellan H öganäs och H örby

• Viktigt att studera m ixen av verksamheter.

• Större delen av kostnadskillnaderna kan inte förklaras av strukturella orsaker.

• H öganäs har en högre servicenivå i särskilt boende men H örby ger mer hjälp p er vård tagare (högre p restationskostnad ). Det om vänd a gäller i ord inärt bo en- d e.

Tabell 8c – Nyckeltal för handikappomsorg 2008

Tabell 8c är en kom p lettering av tabell 8a m ed nyckeltal för enbart hand ikap p - om sorgen. Föru tsättningen för att ku nna göra d enna typ av red ovisning är att kom m u nerna p å ett tillförlitligt sätt kan d ela u p p kostnad erna för vård och om - sorg i äld re- och hand ikap p om sorg. De kom m u ner som inte kunnat göra d enna särred ovisning p å ett tillfred sställand e sätt red ovisas m ed [..] i tabellen. Om i n- satserna ges till för få p ersoner (tre eller fä rre) är insatsstatistiken sekretessbelagd och ett nyckeltal kan d ärför inte beräknas. Med d enna tabell vill vi visa vilka m ö j- ligheter d et finns att m ed u tgångsp u nkt i d en nationella statistiken skap a en kom bination av statistik avseend e ekonom i, p ersonal och verksa m het. Det finns stora skillnad er m ellan enskild a kom m u ners olika nyckeltal. En d el av d e ssa skillnad er förklaras av att kom m u nerna inte fu llständ igt lyckats red ovisa statist i- ken enligt d en ind elning som krävs för att ta fram helt jäm förbara nyckeltal. For t- farand e återstår d ärför m ycket u tvecklingsarbete för att förbättra nyckeltalen inom hand ikap p om sorgen. Även u tveckling av personalnyckeltal p ågår. Dessa red ovisas i en ny tabell 8d , som end ast finns p å våra w ebbplatser. I tabellen finns m ått p å kostnad er och täthet för p ersonal i egen regi.

(21)

Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med ti- digare år

Flera nyckeltal i d enna tabell bygger p å statistik från Socialstyr elsen. En över- gång har skett till ind ivid baserad statistik, vilket har p åverkat m ättid p u nkten.

Tid igare var red ovisningsp eriod en oktober m ånad . Statistiken för 2008 avser 30 ju ni. Föränd ringen av m ättid p u nkt och m etod kan p åverka stat istiken.

N yckeltalet "Kostnad p er bru kare för LSS och LASS" är så osäkert för 2008 att d et inte red ovisas . Up p gifterna finns d ock i Excelfilen för tabell 8c, som är tillgänglig via vår eller scb:s w ebbp lats.

Definitioner

Kostnad handikappomsorg totalt, kr per invånare 0–64 år

H är ingår kostnad er för alla insatser som ges till fu nktionshind rad e p ersoner u n- d er 65 år m ed beslu t en ligt socialtjänstlagen och eller hälso- och sju kvård slagen sam t kostnad er för alla insatser m ed beslu t enligt LSS/ LASS. I gru p p en m ed LSS/ LASS-beslu t ingår även p ersoner 65 år och äld re (som d ock u tgör en m ind re and el).

Med kostnad avses bru ttokostnad m inu s interna intäkter och försäljning av ver k- sam het till and ra kom m u ner och land sting. H and ikap p om sorgens and el av kom m u ngem ensam verksam het och gem ensam m a lokaler är också p åförd . Kos t- nad sbegrep p et m otsvarar alltså kom m unens kostnad för d en egna konsu m ti o- nen. Observera d ock att för p ersoner m ed p ersonlig assistans har stat och ko m - m u n ett d elat betalningsansvar enligt lagen om assistansersättning (LASS).

Kom m u nen är ansvarig för d e 20 första tim m arna m ed an staten är betalningsa n- svarig för resterand e tim m ar. H är red ovisad kostnad för LSS/ LASS följer bru tto- red ovisningsp rincip en. Detta innebär en viss d u bbelred ovisning av kostnad erna eftersom kostnad erna inklu d erar båd e hela kostnad en för att u tföra d en ko m - m u nalt tillhand ahållna assistansen enligt LASS och d en betalning till Försäk- ringskassan kom m unen gör för d e 20 första tim m arna. Kostnad en för att utföra assistansen enligt LASS m otsvaras av ersättningar från Försäkringskassan som red ovisas som intäkt. För att red ovisa d en kom m u nala kostnad en m åste ersät t- ningen från Försäkringskassan exklu d eras. Detta görs i nästa nyckeltal.

Kostnad handikappomsorg exklusive ersättning från Försäkringskas- san, kr per invånare 0–64 år

H är red ovisas d en totala kostnad en för fu nktionshind rad e enligt sam m a d efin i- tion som ovan exklu sive ersättningar från Försäkringskassan för assistans enligt LASS. Detta nyckeltal visar såled es kostnad en efter ju stering för d et d elad e LASS-ansvaret, d et vill säga d en kom m unala kostnad en för hand ikap p om sorgen.

D ärav LSS och LASS, %

H är anges hu r stor and el som kostnad er för LSS och LASS u tgör av d en totala kostnad en för hand ikapp om sorgen exklu sive ersättning från Försäkringskassan.

Kostnad kr per invånare 0–64 år i ordinärt boende

H är ingår hem tjänst i d et ord inära boend et sam t alla insatser som stöd jer d en en- skild e för att ku nna bo kvar hem m a, till exem p el boend estöd . H it räknas även d e

(22)

insatser som ges i korttid svård en till exem p el växelvård , avlösarservice, d a g- verksam het sam t bostad sanp assning. Även m ind re insatser såsom larm och m a t- d istribu tion/ m atlåd or ingår. H älso- och sju kvård sinsatser u p p till och m ed sju k- sköterskenivå, hem sju kvård , i ord inärt boend e ingår i förekom m and e fall.

Det som avses är ind ivid u ellt riktad e insatser m ed bistånd sbeslu t enligt socia l- tjänstlagen sam t ind ivid u ella insatser enligt h älso- och sju kvård slagen.

Om kom m u nen tagit över hem sju kvård en helt eller d elvis från land stinget ingår d essa kostnad er i d et ord inära boend et. Dessa kom m u ner är m arkerad e m ed fylld punkt vid kostnaden i ordinärt boende. En fylld punkt [• ] avser hemsju k- vård u p p till och m ed sköterskenivå. Två fylld a pu nkter [• • ] avser hem sjukvård u p p till och m ed u nd ersköterskenivå.

Lokalkostnad er för korttid svård har d ragits bort från ord inärt boend e och red o- visas u nd er Lokalkostnad er SoL/ H SL.

Kostnad kr per invånare 0–64 år med hemtjänst i ordinärt boende

Visar vad hem tjänsten i ord inärt boend e kostar per invånare 0–64 år. H em tjänst avser bistånd sbeslu tad service och p ersonlig om vård nad , enligt socialtjänstlagen.

Service avser p raktisk hjälp m ed bostad ens skötsel, hjälp m e d inköp , ärend en p å p ost och bank, tillred ning eller d istribu tion av m åltid er m ed m era. Personlig o m - vård nad avser insatser som d äru töver behövs för att tillgod ose fysiska, p sykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp m ed att äta och d ricka, klä sig och förflytta sig, sköta p ersonlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exe m - p el viss led sagning) och skap a trygghet och säkerhet. I hem tjänstbegrep p et ingår också avlösning av anhörigvård are och boend estöd .

Boend estöd är bistånd i form av stöd i d en d agliga livsföringen riktat till särskil- d a m ålgru p p er. Till särskild a m ålgru p p er hör bland annat p ersoner m ed p syki s- ka fu nktion shind er. Boend estöd kan vara ett såväl p raktiskt som socialt stöd för att stärka en p ersons förm åga att klara vard agen i bostad en och u te i sam hället.

Andel av 0–64 år med omsorg i ordinärt boende, %

Visar antalet p ersoner m ed beviljad h em tjänst i ord inärt boend e d en 30 juni 2008 i relation till antalet invånare u nd er 65 år.

Kostnad kr per brukare, med hemtjänst i ordinärt boende

Visar kostnad en p er brukare som får hem tjänst i ord inärt boend e. Antalet bru k a- re u tgörs av antalet p ersoner m ed beviljad h em tjänst i ord inärt boend e d en 30 ju ni 2008.

Kostnad kr per invånare 0–64 år i särskilt boende

H är ingår d e insatser som ges till p erm anentboend e p ersoner i särskild a boend e- form er såsom servicehu s, sju khem , gru p p bostad och d ylikt. Korttid svård är inte p erm anentboend e och räknas d ärför inte hit. H älso- och sju kvård sinsatser u p p till och m ed sju ksköterskenivå ingår.

Även här är d et ind ivid u ellt inriktad e insatser m ed bistånd sbeslu t enligt socia l- tjänstlagen sam t ind ivid u ella insatser enligt hälso- och sju kvård slagen som avses.

Lokalkostnad er har tagits bort från särskilt boend e och red ovisas u nd er Loka l- kostnad er SoL/ H SL.

(23)

Andel av 0–64 år med omsorg i särskilt boende, %

Visar antalet p ersoner som bod d e p erm anent i särskilt boend e d en 1 oktober 2007 i relation till antalet invånare u nd er 65 år.

Kostnad i kr per brukare, särskilt boende

Visar vad d et särskild a boend et, enligt d efinitionen ovan, kostar p er bru kare. An- talet bru kare u tgörs av antalet p ersoner i särskilt boend e d en 1 oktober 2007. H är ingår inte p ersoner som beviljats boend estöd .

Öppen verksamhet i kr per invånare 0–64 år

Visar kostnad en för öp p en verksam het i kr p er invånare und er 65 år. Öp pen verksam het är allm änt riktad e insatser som inte kräver bistånd sbeslu t. Exem p el är restau rangverksam het, fotvård , d agcentraler, terap ilokaler, bid rag till för e- ningar m ed m era.

Kostnad för insatser enligt LSS och LASS i kr per invånare 0–64 år ex- klusive ersättning från Försäkringskassan, totalt

H är red ovisas d en totala kostnad en för insatser enligt LSS/ LASS, exklu sive er- sättningen från Försäkringskassan p er invånare u nd er 65 år. Denna kostnad visar d ärm ed d en kom m u nala kostnad en för LSS inklusive eventu ella kom m u nala m erkostnad er u töver LASS-ersättningen. I LSS-kostnad en ingår en m ind re and el insatser riktad e till p ersoner över 65 år. Detta gäller även d e följand e nyckeltalen.

Kostnad för boende

Visar vad boend e i fam iljehem eller bostad m ed särskild service för barn och u ngd om sam t bostad m ed särskild service för vu xna eller annan särskilt anp a s- sad bostad beviljad enligt LSS kostar. Red ovisning görs båd e p er invånare u nd er 65 år sam t p er bru kare som bor i såd ant boend e. H älso- och sju kvård sinsatser som kom m u nen ansvarar för ingår.

Det finns en stor sp rid ning i kostnad er m ellan olika boend eform er för barn och u ngd om m en också i kostnad er m ellan boend e för barn och vu xna. Detta innebär att d etta nyckeltal m åste analyseras vid are.

Lokalkostnad erna ingår ej i boend ekostnad erna, u tan red ovisas u nd er Loka l- kostnad er LSS.

Kostnad för personlig assistans LSS/LASS i kr per invånare 0–64 år

Visar kostnad en för p ersonlig assistans LSS/ LASS i kronor p er invånare u nd er 65 år.

Kostnad för daglig verksamhet i kr per invånare 0–64 år

Visar kostnad en för d aglig verksam het, enligt LSS p er invånare u nd er 65 år.

Övriga kostnader i kr per invånare 0–64 år

Visar i kr p er invånare u nd er 65 år su m m an av d e sam lad e kostnad erna för insa t- serna led sagarservice, korttid svistelse, korttid stillsyn, avlösarservice, kontaktp er- son sam t i förekom m and e fall råd och stöd enligt LSS.

(24)

Andel invånare 0–64 år med en eller flera insatser enligt LSS

Visar antalet p ersoner m ed en eller flera insatser enligt LSS i relation till totala antalet invånare u nd er 65 år. I antalet p ersoner m ed insatser ingår ett m ind re a n- tal p ersoner över 65 år.

Lokalkostnader brutto i kr per invånare 0–64 år SoL/HSL

H är avses lokal- och kap italkostnad er för om sorg enligt SoL och H SL. Det inn e- bär att d et om fattar båd e boend ekostnad för p erm anentboend e bru kare och verksam hetslokaler inklu sive lokalkostnad er för korttid svård en. H är finns stora skillnad er hu r kom m u nerna hanterat boend et för d e fu nktionshind rad e och d ärm ed hu r d e red ovisar d essa kostnad er. För att öka jäm förbarheten och sam ti- d igt foku sera p å själva vård - och om sorgskostnad en lyfter vi schablonm ässigt bort d essa kostnad er och särred ovisar d em . Det innebär att när vi jäm för ord inärt och särskilt boend e är d et end ast vård insatserna som ingår.

Lokalkostnad erna särred ovisas inte i räkenskap ssam m and raget (RS) för hand i- kap p om sorgen. Vi har d ärför gjort en schablonm ässig beräkning av lokalkostn a- d erna för d enna verksam het. Denna beräkning bygger p å hu r d e totala kostn a- d erna förd elar sig m ellan äld re- och hand ikap p om sorg. I vår beräkning har vi också antagit att m erp arten av d essa lokalkostnad er finns inom särskilt boend e.

Kostnad en för särskilt boend e är d ärför r ed u cerad m ed d enna schablonm ässigt fram räknad e lokalkostnad . Även kostnad en för ord inärt boend e har red u cerats m ed en m ind re d el som avser lokalkostnad er för kor ttid sp latser.

Lokalkostnader brutto i kr per invånare 0–64 år LSS

H är avses lokal- och kap italkostnad er för insatser enligt LSS. Alla lokalkostnad er för LSS har d ragits bort från kostnad en för LSS-boend e.

Tabell 9 – Nyckeltal för individ- och familje- omsorg 2008

I tabell 9 p resenteras nyckeltal som om fattar kom m u nens kostnad er för ind ivid - och fam iljeom sorg (ifo). Vid are p resenteras and el arbetslösa sam t kom m unens kostnad er för arbetsm arknad såtgärd er. Tabell 9 är ny från och m ed 2003. N yckel- talen över ind ivid - och fam iljeom sorgen är en ned brytning av d e red ovisad e kostnad erna för verksam hetsom råd et som finns i tabell 4.

Ind elningen av verksam heten följer red ovisningen i anvisningarna till räke n- skap ssam m and raget. Kostnad sbegrep p et m otsvarar kom m u nens kostnad för egen konsu m tion, d et vill säga kostnad erna beräknas som bru ttokostnad er m inu s interna intäkter och försäljning av verksam heter till and ra kom m u ner och land s- ting. Dessu tom ingår verksam hetens and el av gem ensam ad m inistration och lo- kaler.

Definitioner

Barn och ungdomsvård

Kostnad er för vård och stöd som socialtjän sten ger till barn och u ngd om ar 0–20 år i form av institu tionsvård , fam iljehem svård och öp p na insatser.

References

Related documents

Efter en utvärdering och sammanställning av lärdomar efter den första svenska repatrieringen tog RTC fram en processbeskrivning2, ett stödmaterial tilltänkt socialtjänsten

För kvartalet uppgick vinst per aktie efter skatt och full konvertering till 0,84 SEK (0,71), en ökning med 18%.. Vinst per aktie efter skatt och full konvertering

De förväntas alla bidra till ASSA ABLOYs vinst per aktie under 2000.. • Genom förvärvet av Lockwood uppnåddes en ledande position

I lokal valuta uppgick ökningen till 28 % varav den organiska tillväxten för jämförbara enheter uppgick till 6 procent, förvärvade enheter svarade för 22 % av

Omsättningen för perioden januari till och med september 2002 uppgick till 19 008 MSEK, vilket motsvarar en ökning om 17%.. Den organiska tillväxten uppgick

I lokal valuta uppgick ökningen till 27% varav den organiska tillväxten för jämförbara enheter uppgick till 5%, förvärvade enheterna svarar för 22%.. av

Försäljningen för de tyska enheterna ökade under det tredje kvartalet med 4% och den organiska ökningen för året som helhet uppgår till 1%.. Effeff utvecklas väl och

1. Telemakos är tillbaka i palatset. Han vill berätta för sin mamma Penelope om Odysseus men får inte. Varför tror du att Odysseus inte vill att Telemakos säger att han är