SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

(1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott

Sammanträdesdatum 2018-11-14

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 175

KS 398/18

Ny taxa inom vård och omsorg

Beslut

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

En timtaxa för service- och omvårdnadsinsatser inom vård och omsorg införs. Taxan fastställs till 264 kronor per utförd timme. Timtaxan ersätter nuvarande nivåbaserade avgifter för service- och omvårdnadsinsatser. Timtaxan räknas upp varje år från och med den 1 januari med konsumentprisindex (KPI).

Den fasta månadsavgiften för trygghetslarm höjs från 9 till 12 procent av högkostnadsskyddet, vilket motsvarar 250 kronor i 2019 års penningvärde.

Ändringarna gäller från och med den 1 juli 2019. Övriga avgifter inom vård och omsorg påverkas inte av detta beslut.

Ärendet

Vård- och omsorgsförvaltningen har gjort en översyn av avgiftssystemet och taxorna för vård och omsorg i Mölndal. Förvaltningen har undersökt hur avgiftssystemet i Mölndal fungerar och jämfört det med de vanligaste modellerna för att ta ut avgifter för vård och omsorg i Sveriges kommuner.

Mölndal har ett nivåindelat avgiftssystem, där omvårdnadsinsatser och serviceinsatser har en fast avgift beroende på vilken nivå de tilldelats. Problem som framkommit med avgifterna är att kortare omvårdnadsinsatser har lika hög avgift som mer resurskrävande insatser. Vid enskilda, korta insatser finns en risk att förvaltningen debiterar brukare för en högre summa än kommunens självkostnad. Brukare upplever det också som orättvist att avgifterna för serviceinsatser beror på antalet insatstyper istället för insatser. En tredje kritik är att en kombination av serviceinsats och omvårdnadsinsats alltid innebär att maxtaxan tas ut.

Vård- och omsorgsförvaltningen konstaterar att verksamheterna även i fortsättningen är beroende av avgiftsintäkter på liknande nivå som i dag för sin finansiering. Förvaltningen har undersökt olika avgiftsmodeller och drar slutsatsen att en fast timtaxa efter utförd tid är den modell som bäst löser problemen med dagens avgifter och som även bedöms vara rättvist, enkelt, billigt att administrera och ge en rimlig intäkt till staden.

1

(2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott

Ärendets behandling

Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet den 25 oktober 2018, § 110.

Förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunstyrelsen

Beslutsgång

Ordförande frågar om vård- och omsorgsnämnndens förslag till beslut kan antas och finner att så sker.

Expedieras till Kommunstyrelsen

2

(3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Vård- och omsorgsnämnden

§ 110

VON 206/17

Ny taxa inom vård och omsorg

Beslut

Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunstyrelsen:

Kommunfullmäktige fattar slutgiltigt beslut i ärendet.

Ärendet

Vård- och omsorgsförvaltningen konstaterar att verksamheterna även i fortsättningen är beroende av avgiftsintäkter på liknande nivå som i dag för sin finansiering. Förvaltningen har

1

(4)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Vård- och omsorgsnämnden

undersökt olika avgiftsmodeller och drar slutsatsen att en fast timtaxa efter utförd tid är den modell som bäst löser problemen med dagens avgifter och som även bedöms vara rättvist, enkelt, billigt att administrera och ge en rimlig intäkt till staden.

Ärendets behandling

Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2018-09-20.

Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott 2018-10-11, § 172.

Arbetsutskottets förslag till vård- och omsorgsnämnden:

Kommunfullmäktige fattar slutgiltigt beslut i ärendet.

Beslutsgång

Ordförande frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker.

2

(5)

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-20 1 (3) Dnr VON 206/17

Vård- och omsorgsförvaltningen Hannes Rasper

Vård- och omsorgsnämnden

Ny taxa inom vård och omsorg

Kommunfullmäktige fattar slutgiltigt beslut i ärendet.

Ärendet

Vård- och omsorgsförvaltningen konstaterar att verksamheterna även i fortsättningen är beroende av avgiftsintäkter på liknande nivå som i dag för sin finansiering. Förvaltningen har undersökt olika avgiftsmodeller och drar slutsatsen att en fast timtaxa efter utförd tid är den modell som bäst löser problemen med dagens avgifter och som även bedöms vara rättvist, enkelt, billigt att administrera och ge en rimlig intäkt till staden.

(6)

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-20 Sida 2 (3) Dnr VON 206/17

Beredning

Utredning – nya avgifter i hemtjänsten 2018-09-20, dnr VON 206/17

I förvaltningens utredning framgår hur dagens avgiftssystem ser ut i Mölndal, vilka som är de vanligaste avgiftssystemen i Sveriges kommuner samt hur taxorna för hemtjänst ser ut inom Göteborgsregionen (GR). Utredningen identifierarar problem med dagens avgiftssystem och analyserar olika lösningar utifrån kriterier som upplevd rättvisa och enkel administration.

Även ekonomiska konsekvenser behandlas i utredningen.

Ekonomi

Utifrån beräkningar i utredningen går det inte att ge ett definitivt svar på om en timavgift ger lägre eller högre avgiftsintäkter till staden. Om en timavgift på 264 kronor införs innebär det att cirka 541 av 831 brukare kommer upp i maxtaxan, vilket kan jämföras med 609 personer i nuvarande system. Det är 68 personer färre, och dessa brukare hade i genomsnitt 6,1

insatstimmar per månad. Om de skulle betala timtaxa på 264 kronor istället för maxtaxa skulle stadens avgiftsintäkter minska med 390 538 kronor per år. Här har förvaltningen inte tagit hänsyn till att flera brukare begränsas av sitt avgiftsutrymme, vilket innebär att minskningen av stadens intäkter sannolikt inte blir lika stora som beräknat.

En höjning av avgiften för trygghetslarm beräknas ge en ökad intäkt på drygt 400 000 kronor om året. Införandet av timtaxan och höjningen av avgiften för trygghetslarm bedöms därför tillsammans vara kostnadsneutrala för staden.

Beräkningarna i utredningen är uppskattningar och ska därför tolkas med försiktighet.

Bedömning

Förvaltningen bedömer att vi fortfarande bör ta ut avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) på liknande nivåer som idag för att finansiera verksamheterna. Förvaltningen vill att dess avgiftssystem ska upplevas som rättvist, vara enkelt att administrera, enkelt att förstå och förklara samt ge en rimlig intäkt till staden.

En timtaxa löser de problem som dagens nivåindelade avgiftssystem har, framförallt att avgiften bättre speglar insatsernas omfattning och att kommunen inte tar ut för hög avgift för korta insatser. Dessutom bedöms en timtaxa vara billig att administrera samt lätt att förstå och förklara.

Problemen med dagens nivåindelade avgifter skulle till viss del kunna lösas genom att behålla nivåsystemet men justera nivåerna och flytta vissa insatstyper mellan kategorierna service- och omvårdnadsinsatser, vilket beskrivs i utredningen. Om syftet är att brukarnas avgift i större grad ska spegla deras insatser är dock en timtaxa träffsäkrare, framförallt för de brukare med relativt få insatser som inte når upp till maxtaxan.

Dessutom är en timtaxa ett enklare avgiftssystem att förklara för brukarna med färre undantag och speciallösningar än i ett nivåindelat avgiftssystem. Nivån på 264 kronor per timme

(7)

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-20 Sida 3 (3) Dnr VON 206/17

motiveras med att den är genomsnittlig i Sveriges kommuner, inte överstiger kommunens självkostnad och antas ge en samlad intäkt i nivå med dagens avgiftsintäkter.

Trygghetslarm planeras att erbjudas med förenklad handläggning i Mölndal från och med januari 2019, vilket innebär att en person som fyllt 65 år kan få trygghetslarm helt utan behovsprövning. I och med den förändringen spelar avgiften en större roll som skydd mot att insatsen inte ska överanvändas. Mot bakgrund av det och att avgiften i dag är relativt låg bedömer förvaltningen att avgiften för trygghetslarm bör höjas från 9 till 12 procent av högkostnadsskyddet.

Monica Holmgren Daniel Aronsson

chef vård- och omsorgsförvaltningen chef ekonomi och bitr. förvaltningschef

(8)

2018-10-03 VON 206/17

Hannes Rasper

Utredning – nya avgifter inom vård och omsorg

(9)

2 av 19

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Uppdrag ... 3

Metod ... 4

Bakgrund ... 4

Lagar och regler ... 4

Avgiftssystem i Sverige, GR och Mölndal ... 5

Olika slags avgiftssystem ... 5

Avgifter inom vård och omsorg i Mölndal ... 6

Bakgrund till avgiftsmodellen i Mölndal ... 7

Problem med avgifterna i Mölndal ... 8

Avgifterna i Mölndal i relation till avgifterna inom Göteborgsregionen (GR ... 9

Analys ... 12

Vilket avgiftsystem är bäst? ... 13

Timtaxa eller fortsatt nivåindelning med justeringar ... 14

Slutsatser ... 15

Nivåer eller timtaxa? ... 15

Om timtaxa ... 15

Ekonomiska konsekvenser ... 16

Referenser ... 19

(10)

3 av 19

Sammanfattning

Vård- och omsorgsförvaltningen har gjort en översyn av avgiftssystemet och taxorna för vård och omsorg i Mölndal. Förvaltningen har undersökt hur

avgiftssystemet i Mölndal fungerar och jämfört det med de vanligaste modellerna för att ta ut avgifter för vård och omsorg i Sveriges kommuner.

Mölndal har ett nivåindelat avgiftssystem, där omvårdnadsinsatser och

serviceinsatser har en fast avgift beroende på vilken nivå de tilldelats. Problem som framkommit med avgifterna är att kortare omvårdnadsinsatser har lika hög avgift som mer resurskrävande insatser, vilket brukare upplever som orättvist. Vid enskilda, korta insatser finns en risk att förvaltningen debiterar brukare för en högre summa än kommunens självkostnad. Brukare upplever det också som orättvist att avgifterna för serviceinsatser beror på antalet insatstyper istället för insatser. En tredje kritik är att en kombination av serviceinsats och

omvårdnadsinsats alltid innebär att maxtaxan tas ut.

Vård- och omsorgsförvaltningen konstaterar att verksamheterna även i

fortsättningen är beroende av avgiftsintäkter på liknande nivå som i dag för sin finansiering. Förvaltningen har undersökt olika avgiftsmodeller och drar slutsatsen att en fast timtaxa efter utförd tid är den modell som bäst löser problemen med dagens avgifter och som även bedöms vara rättvist, enkelt, billigt att administrera och ge en rimlig intäkt till staden.

Förvaltningen föreslår därför att en ny taxa på 264 kronor per utförd timme av service- och omvårdnadsinsatser införs. Dessutom höjs den fasta månadsavgiften för trygghetslarm från 9 till 12 procent av högkostnadsskyddet, vilket motsvarar 250 kronor i 2019 års penningvärde. Förändringarna träder i kraft från och med den 1 juli 2019.

Övriga avgifter inom vård och omsorg påverkas inte av den nya timtaxan eller höjningen av taxan för trygghetslarm.

Uppdrag

Förvaltningen har tagit på sig uppdraget att göra en översyn av avgifterna för vård- och omsorgsinsatser, och vid behov föreslå förändringar.

Syftet med översynen är att komma till rätta med problem som är förknippade med dagens nivåindelade avgiftssystem. Nivåtaxan upplevs som svår att förstå av vissa

(11)

4 av 19

brukare och orättvis då vissa får mindre hjälp men får betala mer och tvärtom. Med ett nytt verksamhetssystem finns möjligheter att debitera avgifter på ett annat sätt.

Metod

Avgiftssystemet i Mölndal jämförs i utredningen med de vanligaste typerna av avgiftssystem för vård och omsorg i Sveriges kommuner. Här används framförallt en kartläggning som Socialstyrelsen gjort 2014 som källa. De specifika taxorna i Mölndals stad jämförs också mer detaljerat med taxorna i Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner. Dessa uppgifter har hämtats in från GR:s

medlemskommuner som del i omvärldsbevakningen.

Problem med dagens avgifter identifieras genom intervjuer med avgifts-

handläggarna, som administrerar avgifterna och har kontakt med brukarna som betalar avgift.

Analysen utgår från de brister som dagens avgiftssystem uppvisar och undersöker vilka avgiftsystem och taxor som bäst kan lösa problemen. I analysen vägs också in att systemet ska upplevas rättvist, vara enkelt att administrera och ge en rimlig intäkt till staden.

Bakgrund

Lagar och regler

I det åttonde kapitlet i socialtjänstlagen (SoL) behandlas kommunernas rätt att ta ut avgifter för insatser enligt lagen. Kommunen får ta ut skäliga avgifter enligt

grunder som kommunen själv bestämmer, men avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader.¹

I SoL finns emellertid flera regler som begränsar kommunernas möjlighet att ta ut avgifter. Det finns ett absolut avgiftstak, som är en tolftedel av 0,5392

prisbasbelopp per månad.² Det innebär att en kommunmedborgare aldrig behöver betala mer än 2 044 kronor per månad för insatser enligt socialtjänstlagen år 2018.

1 8 kap. 2 § SoL

2 8 kap. 5 § SoL

(12)

5 av 19

Det finns också en avgiftsbegränsning som beror på brukarens privatekonomi.

Avgiften får inte vara så hög att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader.³ För att garantera det tas bara avgift ut för den som har ekonomiskt möjlighet att betala avgift och samtidigt ha medel kvar till levnadskostnader och boendekostnader.⁴

Den enskildes förbehållsbelopp är dennes boendekostnader plus ett minimibelopp som ska täcka normala levnadskostnader. Minimibeloppet är schablonberäknat och utgör 1,3546 prisbasbelopp för ensamstående och 1,1446 prisbasbelopp för

sammanboende. Avgiften blir den enskildes inkomst minus förbehållsbeloppet om denna summa understiger den maximala månadsavgiften på 2 044 kronor.

Beroende på den enskildes ekonomiska situation kan avgiften för insatser enligt socialtjänstlagen hamna på allt från 0 kronor till 2 044 kronor per månad 2018.

Maximal avgift = Inkomst – Förbehållsbelopp Förbehållsbelopp = Minimibelopp + Boendekostnad Avgiften får som högst uppgå till 2 044 kronor år 2018

Avgiftssystem i Sverige, GR och Mölndal

Olika slags avgiftssystem

Socialstyrelsen gjorde 2014 en större kartläggning av hur kommunernas avgiftssystem inom vård och omsorg är utformade.⁵

Av kartläggingen framgår att fyra huvudtyper av avgiftssystem kan urskiljas.

Vanligast är att avgiften beräknas efter en fast timavgift och att brukaren debiteras efter antalet beviljade eller utförda timmar. Näst vanligast är att avgiften indelas i nivåer efter insatsernas storlek. Ett tredje alternativ är att avgiften beräknas som en andel av den sökandes avgiftsutrymme och en fjärde modell är att avgifterna sätts till en fast månadskostnad oberoende av insatsernas omfattning. Utöver dessa fyra huvudmodeller finns det flera hybridmodeller som kombinerar inslag av de olika avgiftssystemen.

3 8 kap. 6 § SoL

4 8 kap 7 § SoL

5 Avgifter inom äldreomsorgen – Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem, Socialstyrelsen maj 2014

(13)

6 av 19

Avgiftssystem i Sverige 2014

Timavgift

Antal kommuner: 145 Andel: 50 %

Upplägg:

Avgiften beräknas efter en fast timtaxa och beror på antalet beviljade eller utförda timmar

Avgift efter nivå på insats

Upplägg:

Avgiften beräknas efter insatsernas omfattning uppdelad i nivåer

Avgift efter brukarens ekonomi

Upplägg:

Avgiften beräknas som en procentandel av brukarens avgiftsutrymme

Fast avgift

Antal kommuner: 21 Andel 7 %

Upplägg:

Avgiften är en fast månadstaxa oberoende av insatsernas storlek

Källa: Socialstyrelsen: Avgifter inom äldreomsorgen maj 2014

Socialstyrelsen konstaterar att avgifternas storlek för insatser inom äldreomsorgen skiljer sig från kommun till kommun, framförallt på grund av skillnader i avgifter för mat, hyra på särskilt boende, vilka insatser som är avgiftsfria samt vad som ingår i högkostnadsskyddet. Även i kommuner med liknande avgiftssystem kan taxorna skilja sig åt eftersom timtaxor och nivåindelningar varierar.

Socialstyrelsens visar att avgiftsintäkterna generellt är högre i system med timtaxa än nivåsystem. Timavgift medför också enklare administration, men innebär att brukare snabbt kommer upp i avgiftstaket efter relativt få insatser. Övergång till timtaxa innebär ofta ökade kostnader för brukarna.

Avgifter för vård och omsorg i Mölndal

Avgiftssystemet i Mölndals stad beslutas av kommunfullmäktige. Modellen som Mölndals stad valt är att olika typer av insatser har skilda taxor. Således passar avgiftssystemet väl in på kategorin som är näst vanligast i Sverige, det vill säga avgift efter nivå på insatsen.

(14)

7 av 19

Taxorna för vård och omsorg i Mölndal räknas upp varje år och sammanfattas i en broschyr och på stadens webbplats. De aktuella avgifterna framgår enligt nedan.

Hemtjänst

Omvårdnad max 1 tillfälle per vecka 1 103 kr per månad Omvårdnad mer än ett tillfälle per vecka 2 044 kr per månad Städ, tvätt och inköp

1 insats exempelvis städ 368 kronor per månad 2 insatser (städ och tvätt) 736 kronor per månad 3 insatser (städ, tvätt, inköp) 1103 kronor per månad

Kombination av personlig omvårdnad och service 2 044 kronor per månad.

Matleverens 47 kr per portion

Trygghetslarm 184 kronor per månad Hemsjukvård 368 kronor per månad Korttidsboende 2044 kronor per månad Särskilt boende 2044 kronor per månad Mat i särskilt boende 3 806 kr/månad

Taxorna i Mölndal är satta med högkostnadsskyddet som norm och insatserna enligt socialtjänstlagen (SoL) är indelade i olika nivåer från 1 till 4. Nivå 4 klassas som 100 procent av högkostnadsskyddet och beskrivs som omvårdnad mer än en ett tillfälle per vecka alternativt städ, tvätt eller inköp i kombination med en omvårdnadsinsats.

Nivå 3 har satts till 54 procent av högkostnadsskyddet (1103 kronor) och beskriver omvårdnad max ett tillfälle per vecka eller tre olika serviceinsatser (städ, tvätt och inköp)

Nivå 2 har satts till 36 procent av högkostnadsskyddet och omfattar två serviceinsatser och nivå 1 är 18 procent av taket och omfattar 1 serviceinsats.

Trygghetslarm beräknas som 9 procent av taket och hemsjukvård 18 procent.

Bakgrund till avgiftsmodellen i Mölndal

Den 1 juli 2002 trädde ny lagstiftning i kraft om kommuners möjlighet att ta ut avgifter enligt socialtjänstlagen. Då infördes avgiftstaket samt att begränsningen med förbehållsbelopp gjordes enhetlig. De nya reglerna kom till för att jämna ut skillnaden i avgifter mellan kommuner och skydda enskilda från för höga avgifter.

(15)

8 av 19

Mölndals stad fick ändra sin avgiftspolicy med anledning av den nya

lagstiftningen. Innan de nya reglerna trädde i kraft hade Mölndal ett avgiftssystem från 1996 som var nivåindelat och differentierat med förbehållsbelopp. Den stora skillnaden med de nya reglerna var att högkostnadsskyddet fick sänkas avsevärt.

De nya reglerna beslutades av fullmäktige den 29 maj 2002 och utvärderades ett år senare.⁶ Kommunfullmäktige konstaterade då att reglerna fungerade bra, men gjorde några mindre justeringar, bland annat infördes en avgift för hemsjukvård.

Under åren blir avgifterna mer komplicerade att tillämpa och i början av 2007 finns det16 olika nivåer, vilket gör taxorna svåröverblickbara för

kommunmedborgarna. Den 4 december 2007 förselår vård- och

omsorgsförvaltningen förenklingar av avgiftstaxan och efter flera turer och återremisser beslutar slutligen kommunfullmäktige i juni 2008 om förenklingar i avgiftsnivåer.⁷ Det som beslutas då är den nivåindelning av insatser i procent av högkostnadsskyddet som gäller i dag.

Problem med avgifterna i Mölndal

Någon samlad kritik av nuvarande avgiftssystemet för vård och omsorg i Mölndal har inte framkommit. Följer man alla ärenden i vård- och omsorgsförvaltningens diarium sedan avgifterna anpassades 2008 hittas endast ett fåtal kritiska

synpunkter från kommunmedborgarna, och majoriteten av dessa handlar om att avgifterna inte minskas tillräckligt när brukarna är frånvarande, till exempel då de är inlagda på sjukhus och inte kan ta emot hjälp. Från och med den 1 juni 2015 ändras därför reglerna så att förvaltningen gör avdrag för avgifter redan vid 8 dagars frånvaro, tidigare gjordes det först efter 30 dagar.

Om man istället intervjuar avgiftshandläggarna i Mölndal, som administrerar taxorna och dagligen får återkoppling från brukarna, förändras bilden. Många brukare upplever avgifterna inom hemtjänsten som orättvisa och svåra att förstå.

När det gäller omvårdnadsinsatser är taxan under innevarande år 1 103 kronor för ett tillfälle per vecka och 2 044 kronor för fler än ett tillfälle per vecka. De olika personliga omvårdnadsinsatserna är varierande – både till innehåll och tidsåtgång – men har samma taxa. Tillsyn via besök eller över telefon beräknas ta 5 minuter i

6 §128 KF 2002-05-29

7 §75 KF 2008-06-18

(16)

9 av 19

genomsnitt, men har samma taxa som hjälp med matlagning, dusch och personlig hygien, vilket är mer tids- och personalkrävande. En brukare som har tillsyn över telefon fler än en gång per vecka betalar maxtaxa. I det fallet är det tveksamt om avgiften står i proportion till kommunens självkostnad.

Det faktum att en kombination av personlig omvårdnad och serviceinsatser alltid leder till att maxtaxan tas ut upplevs som orättvist. Det innebär att en person med en serviceinsats som vill utöka med en omvårdnadsinsats per vecka automatiskt betalar maxtaxan på 2 044 kronor per månad istället för 1 471 kronor (368 + 1103) som priset för insatserna hade kostat var för sig.

När det gäller serviceinsatser upplevs det som orättvist att antalet insatstyper - tvätt, städ eller inköp – styr avgiften och inte hur många gånger per månad brukaren får hjälp. En städning, en tvätt och ett inköp per månad kostar 1103 kronor medan städning tre gånger per månad kostar 368 kronor.

Avgifterna i Mölndal i relation till avgifterna inom Göteborgsregionen (GR) För att genomlysa avgiftssystemet i Mölndal är det intressant att jämföra det med avgiftssystemen i Göteborgsregionen (GR). Av GR:s 13 medlemskommuner har 5 kommuner en timtaxa på hemtjänst och 8 kommuner, inklusive Mölndal,

nivåindelade avgifter för hemtjänst. Avgifterna skiljer sig dock avsevärt åt mellan kommunerna.

Av de kommuner som tar ut nivåindelad avgift för hemtjänst är det vanligast att ha upp till 4 nivåer där den dyraste nivån utgör maxtaxa på 2044 kronor per månad.

Hälften av kommunerna som har en nivåindelning baserar nivåerna på hur ofta en hemtjänstinsats används medan den andra halvan, där Mölndal delvis återfinns, baserar nivåerna efter insatstyp: en omvårdnadsinsats eller serviceinsats har en viss nivå och taxa oberoende av hur ofta den används. Mölndal blandar dessa system genom att basera avgiften på frekvens för omvårdnadsinsatser och insatstyp för serviceinsatser. De tre andra kommunerna med liknande system – Stenungsund, Partille och Kungälv – har dock en regel som innebär att den som endast använder en insats i liten skala kan få en timavgift tills nivåtaxan är uppnådd. Detta för att kommunen inte ska ta ut mer än självkostnaden.

Det är annars svårt att jämföra kommuner med nivåindelade avgifter därför att nivåindelningen inte är standardiserad. Följande uppdelning kan dock göras:

(17)

10 av 19

Avgiftssystem i GR:s 13 medlemskommuner 2018 Nivåindelning efter

insatstyp Nivåindelning efter

insatsfrekvens Timtaxa

Mölndal Öckerö Göteborg

Kungälv Tjörn Alingsås

Stenungsund Lilla-Edet Ale

Partille Härryda Kungsbacka

Lerum

I den grupp där Mölndal placerar sig har de andra kommunerna en

skyddsmekanism för att förhindra att för höga avgifter tas ut från den som endast har behov av ett fåtal timmar hemtjänst i månaden. I övrigt är avgifterna

jämförbara och relativt lika varandra i Mölndal, Kungälv och Stenungsund med den skillnaden att det är unikt för Mölndal att en kombination av service och omvårdnad per automatik leder till maxtaxa, Partille sticker ut med lägre nivåtaxor jämfört med de andra kommunerna.

I den grupp med nivåindelning efter insatsfrekvens är avgifterna lika varandra med undantag för Härryda som tar ut lägre avgifter för den som har stora behov jämfört med de andra kommunerna. I gruppen med timtaxa skiljer sig taxan enligt nedan.

Timtaxor för hemtjänst i GR

Kommun Timtaxa Göteborg 102 kr Kungsbacka 208 kr Alingsås 240 kr Lerum 304 kr

Ale 319 kr

Medelavgiften är 235 kronor och medianen ligger på 240 kronor. Här sticker Göteborg ut med en väsentligt lägre avgift än de andra kommunerna. Den

(18)

11 av 19

genomsnittliga timtaxan för hemtjänst i Sveriges kommuner låg på 252 kronor år 2014, vilket omräknat till 2019 års penningvärde motsvarar 264 kronor.⁸

En likanande rangordning kan göras för månadskostnaden för trygghetslarm och hemsjukvård.

Månadstaxor för trygghetslarm och hemsjukvård i GR Kommun Månadstaxa

trygghetslarm Kommun Månadstaxa hemsjukvård

Göteborg 102 kr Göteborg 0 kr

Mölndal 184 kr Kungsbacka 0 kr

Tjörn 200 kr Stenungsund 250 kr

Öckerö 204 kr Tjörn 250 kr

Alingsås 210 kr Kungälv 250 kr

Partille 212 kr Ale 288 kr

Lerum 221 kr Lilla Edet 300 kr

Härryda 231 kr Härryda 307 kr

Stenungsund 240 kr Lerum 308 kr

Ale 255 kr Partille 318 kr

Kungsbacka 256 kr Alingsås 360 kr

Lilla Edet 300 kr Mölndal 368 kr

Kungälv 300 kr Öckerö 467 kronor

Medeltaxa för trygghetslarm ligger i GR på 224 kronor 2018 och mediantaxan på 221 kronor. Göteborg sticker ut med en låg avgift medan Lilla-Edet och Kungälv har högre avgifter.

Medeltaxan för hemsjukvård ligger på 250 kronor 2018 och mediantaxan på 300 kronor. Här sticker Göteborg och Kungsbacka ut med gratis hemsjukvård medan Öckerö har den klart högsta avgiften på 467 kronor per månad.

I Mölndal är avgiften för trygghetslarm relativt låg medan avgiften för hemsjukvård är relativt hög.

8 Avgifter inom äldreomsorgen – Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem, Socialstyrelsen maj 2014

(19)

12 av 19

Analys

Varför tar vi ut avgifter för insatser enligt SoL?

Som framgår får kommunen ta ut avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) till skillnad från insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) som är avgiftsfria. Däremot är inte kommunen skyldig att ta ut avgifter för SoL-insatser, varför det finns anledning att reflektera över varför avgifter tas ut. Att en kommun tar ut skäliga avgifter för hyra och mat från

vårdtagare, nyttigheter som alla människor har behov av och kostnader för, är svårt att ifrågasätta. En kommun ska behandla sina medborgare lika. Däremot går det att diskutera om, och i vilken omfattning, som kommunen bör ta ut avgifter för

behovsbedömda insatser enligt SoL, en frågeställning som ytterst är politisk.

Vanliga argument för egenavgifter i offentlig verksamhet är att de kan bidra till finansieringen av en tjänst samt motverka att den överutnyttjas. Det finns också rent moraliska argument om att den som utnyttjar en tjänst bör stå för en större del av dess kostnad. Argumenten mot avgiftsfinansiering är att välfärdstjänster ska vara lika tillgängliga för alla medborgare, att vård och omsorg ska ges efter behov och inte plånbok.

I regeringens proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och

handikappomsorgen står att den solidariska finansieringen är grunden i ett välfärdssamhälle där var och en bidrar till vårdens och omsorgens kostnader genom att betala skatt och få stöd och hjälp efter behov.⁹ De nya reglerna begränsade kommunernas möjlighet att ta ut avgifter avsevärt, och i Sverige finansieras endast en liten del av äldreomsorgens totala kostnader av intäkter från avgifter, runt 4 procent.¹⁰

Trots att endast en liten del av äldreomsorgens kostnader finansieras via avgifter så fakturerade vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndals stad nästan 50 miljoner kronor i avgifter år 2017. I den siffran ingår även avgifter för mat och enstaka hyreskostnader, men det går det inte att komma ifrån att avgiftsintäkterna är av betydande vikt för att finansiera vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter.

För hemtjänsten fakturerade förvaltningen 11,7 miljoner kronor år 2017, vilket är en betydande summa för att finansiera verksamheten.

Utifrån förvaltningens ansträngda ekonomiska läge kommer inget förslag läggas fram som innebär att avgiftsintäkterna minskar kraftigt. De negativa

9 s 15. Prop. 2000/01:149

10 s 31 Socialstyrelsens rapport

(20)

13 av 19

konsekvenserna av att egenavgifter för vård och omsorg minskar tillgängligheten till vård och omsorg på lika villkor motverkas redan av lagstiftningen som skyddar de med små inkomster genom förbehållsbelopp samt de med större inkomster genom maxtaxan.

Vilket avgiftsystem är bäst?

Då förvaltningen bedömer att vi fortfarande ska ta ut avgifter för insatser enligt SoL på liknande nivåer som i dag för att finansiera verksamheten blir följdfrågan hur dessa avgifter ska konstrueras.

Förvaltningen vill att ett avgiftssystem ska:

• upplevas som rättvist

• vara enkelt att administrera

• enkelt att förstå och förklara

• ge en rimlig intäkt till staden

Utifrån dessa aspekter analyseras de fyra vanligaste avgiftssystemen i Sverige som Socialstyrelsen tog upp i sin rapport.

Fast avgift

En fast avgift per månad som är lika för alla som har insatser enligt socialtjänst- lagen är mycket enkel att förstå och förklara. Sannolikt är systemet även billigt att administrera och rättssäkert på det sätt att det är lätt att behandla alla lika.

Däremot kan systemet upplevas som orättvist i och med att den som endast får insatser i liten omfattning betalar samma avgift som den som använder fler och dyrare insatser. Här tillkommer problemet med att den som endast har en mindre insats kan få en standardiserad avgift som faktiskt är högre än kommunens självkostnad.

Timavgift

En timavgift har fördelen att systemet sannolikt kommer upplevas som rättvist.

Brukarnas avgifter beror på vilken omfattning de får insatser och det finns ingen risk att den som har få insatser betalar för mycket. Systemet är också enkelt att förstå och lätt att förklara. Inga problem med rättssäkerhet. Med rätt IT-stöd bedöms systemet som billigt att administrera.

Enligt Socialstyrelsens rapport leder avgiftssystem med timavgift till att fler brukare kommer upp i avgiftstaket, vilket ökar avgifterna för vårdtagarna och ökar

(21)

14 av 19

intäkterna för förvaltningen. Hur stor den effekten blir kan dock enkelt justeras genom att höja eller sänka timtaxan.

Avgift efter brukarens ekonomi

En avgift som bestäms som en andel av den sökandes avgiftsutrymme skulle å ena sidan kunna upplevas som rättvis då den som har större inkomster betalar mer.

Samtidigt finns redan en sådan fördelningsmekanism i lagstiftningen som minskar eller tar bort avgiften för den som inte har medel kvar till sin försörjning. Därför bedömer förvaltningen att det inte är prioriterat att förstärka det inslaget i det kommunala avgiftssystemet.

Ett sådant system bedöms vidare som dyrt och svårt att administrera. Den enskildes avgifter blir svåra att förutse och förklara.

Nivåindelade avgifter

Avgifterna beräknas efter fasta nivåer som bestäms efter insatsernas omfattning.

Systemet är relativt enkelt att förstå och förklara för brukare. Systemet kan

sannolikt upplevas som rättvist om nivåerna på taxorna är rimliga i förhållande till varandra. Systemet gör att avgifterna blir något högre för den med mer omfattande insatser.

Problemet med nivåindelade avgifter är att det kan bli stora avgiftsskillnader mellan nivåerna om de är för få samtidigt som för många nivåer gör systemet svårgripbart.

Timtaxa eller fortsatt nivåindelning med justeringar

Inget avgiftssystem är perfekt, men de modeller som bäst tar tillvara på kriterierna upplevd rättvisa, enkel administration och tydlighet är en timtaxa eller en justerad variant av nivåindelning.

Två förslag ställs därför mot varandra i denna utredning. Den ena bygger på att nuvarande nivåindelade avgiftssystem behålls, men att de brister som belysts i utredningen justeras. Det andra förslaget är att vård- och omsorgsförvaltningen går över till en timtaxa.

Förslag 1: Nuvarande nivåsystem behålls men justeras

Serviceinsatser kommer att avgiftsbeläggas efter hur ofta de används 1-2 gånger per månad kostar en viss % av högkostnadsskyddet, 3-4 gånger per månad kostar en viss % av högkostnadsskyddet

(22)

15 av 19

5 > gånger per månad kostar en viss % av högkostnadsskyddet

Till serviceinsatser räknas sedan tidigare städning, tvättning och inköp. Nu tillförs också tillsyn.

Tillämpningen att en kombination av en serviceinsats och omvårdnadsinsats alltid innebär maxtaxan tas bort. En kombination av olika insatser innebär att taxan adderas upp till maxtaxan.

Förslag 2: En timavgift införs för omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Den tidigare nivåindelningen för service- och omvårdnadsinsatser ersätts av en fast timtaxa i hemtjänsten. Brukaren faktureras timtaxan efter utförd tid.

Slutsatser

Nivåer eller timtaxa?

Förvaltningen föreslår att en fast timtaxa införs för utförda omvårdnads- och serviceinsatser.

En timtaxa löser de problem som dagens nivåindelade avgiftssystem har,

framförallt att avgiften speglar insatsernas omfattning och att kommunen inte tar ut för hög avgift för korta insatser. Dessutom bedöms en timtaxa vara billig att

administrera samt lätt att förstå och förklara.

Problemen med dagens nivåindelade avgifter skulle till viss del kunna lösas genom att behålla nivåsystemet men justera nivåerna och flytta vissa insatstyper mellan kategorierna service- och omvårdnadsinsatser, vilket beskrivs i utredningen. Om syftet är att brukarnas avgift i större grad ska spegla deras insatser är dock en timtaxa träffsäkrare, framförallt för de brukare med relativt få insatser som inte når upp till maxtaxan. Dessutom är en timtaxa ett enklare avgiftssystem att förklara för brukarna med färre undantag och speciallösningar än i ett nivåindelat

avgiftssystem.

Om timtaxa

Förvaltningen föreslår att fastställa timtaxan till 264 kronor. Förvaltningen bedömer att nivån är rimlig eftersom den är genomsnittlig i Sveriges kommuner, inte överstiger kommunens självkostnad och antas ge en samlad intäkt i nivå med dagens avgiftsintäkter.

(23)

16 av 19

Timtaxan utgår från utförd tid, inte beviljad tid, vilket med rätt IT-stöd i förvaltningens verksamhetsystem Treserva både är rättvisare för brukaren och enklare att administrera. Timtaxan räknas upp varje år från och med den 1 januari med konsumentprisindex (KPI).

Trygghetslarm och hemsjukvård

Avgifterna för både trygghetslarm och hemsjukvård bör även i fortsättningen vara fasta månadsavgifter. Nivån på hemsjukvårdsavgiften lämnas oförändrad.

Trygghetslarm planeras att erbjudas med förenklad handläggning i Mölndal från och med januari 2019, vilket innebär att den person som fyllt 65 år kan få trygghetslarm helt utan behovsprövning. I och med den förändringen spelar avgiften en större roll som skydd mot att insatsen inte ska överanvändas. Mot bakgrund av det och att avgiften i dag är relativt låg föreslår förvaltningen en höjning av avgiften för trygghetslarm från 9 till 12 procent av högkostnadsskyddet, vilket motsvarar 250 kronor per månad i 2019 års penningvärde.

Ekonomiska konsekvenser

I dag fakturerar vård- och omsorgsförvaltningen cirka 831 personer för

hemtjänstinsatser. År 2017 var det 609 personer som bedömdes ligga på nivå 4 och kom upp i maxtaxan. Samma år var det 290 personer som skickade in sina

inkomstuppgifter och yrkade på lägre avgift på grund av begränsat

avgiftsutrymme, vilket innebär att minst 319 personer fakturerades maxtaxan.

Totalt fakturerade staden 11,7 miljoner kronor i hemtjänstavgifter år 2017.

För att räkna på vad en timavgift hade fått för ekonomiska konsekvenser för den enskilde och staden har förvaltningen undersökt hur många timmar hemtjänst- insatser per månad som brukarna blivit beviljade och räknat på fem olika taxenivåer.

I juli 2018 var 831 personer beviljade hemtjänstinsatser. I genomsnitt hade de 35 insatstimmar per månad och medianen låg på 19 timmar. I och med avgiftstaket på 2 089 kronor kan staden som mest fakturera dessa brukare 20,8 miljoner kronor förutsatt att alla betalar maxtaxan år 2019.

Förvaltningen har räknat på fem olika timtaxenivåer: 102 kronor som i Göteborg, 235 kronor som genomsnittet inom GR, 264 kronor som genomsnittet i Sverige, 319 kronor som i den högsta GR kommunen och slutligen 467 kronor vilket är den

(24)

17 av 19

beräknade nivå som avgiften behöver ligga på om lika många personer som i dag ska betala maxavgift.

Simulering av hur olika timtaxor påverkar vård- och omsorgsförvaltningens avgiftsintäkter

Tim-

taxa Maxtaxan uppnås efter

Antal brukare i Mölndal som skulle uppnå maxtaxan

Antal brukare i Mölndal som inte skulle uppnå maxtaxa

Genomsnittligt antal

insatstimmar per månad för de som inte skulle uppnå maxtaxa

Beräknad årlig intäkt för vård- och omsorgs- förvaltningen

102

kronor 20,5

insatstimmar per månad

407 424 6,3 13,4 miljoner

kronor 235

kronor 8,9

524 307 3,4 16 miljoner

kronor 264

kronor 7,9

541 290 3,1 16,4 miljoner

kronor 319

kronor 6,5

568 263 2,7 16,9 miljoner

kronor 467

kronor 4,5

609 222 2,2 18 miljoner

kronor

I beräkningarna ovan tas inte hänsyn till att brukarnas avgiftsutrymme begränsar deras avgifter. Det innebär att intäkterna till staden inte blir lika höga i

verkligheten som beräknat. Trots det ger beräkningarna en fingervisning av hur en timtaxa påverkar stadens avgiftsintäkter och den enskildes kostnader, inte minst att skillnaden mellan hög och låg taxa inte ger så stor skillnad i intäkt, eftersom avgiftstaket fungerar begränsande. Timtaxan i Ale är 313 procent högre än i Göteborg, men skulle inte ge tre gånger så höga intäkter om den tillämpades i Mölndal. Beräkningarna här visar istället att den högsta taxan i GR skulle ge en ökad totalintäkt på runt 26 procent jämfört med den lägsta.

(25)

18 av 19

Utifrån beräkningarna ovan går det inte att ge ett definitivt svar på om en timavgift ger lägre eller högre avgiftsintäkter till staden. Om en timavgift på 264 kronor införs innebär det att 541 brukare kommer upp i maxtaxan, vilket kan jämföras med 609 personer i nuvarande system. Det är 68 personer färre, och dessa brukare hade i genomsnitt 6,1 insatstimmar per månaden. Om dessa personer skulle betala timtaxa på 264 kronor istället för maxtaxa skulle stadens avgiftsintäkter minska med 390 538 kronor per år. I denna beräkning har förvaltningen inte tagit hänsyn till att flera brukare begränsas av sitt avgiftsutrymme, vilket innebär att

minskningen av stadens intäkter sannolikt inte blir lika stora som beräknat.

För att 609 personer ska uppnå maxtaxa med en timavgift behöver timtaxan sättas till 467 kronor, vilket förvaltningen bedömer vara en för hög taxa.

Om höjning av avgiften för trygghetslarm

I dag är det drygt 1 100 personer som har trygghetslarm i Mölndal. Förvaltningen uppskattar att minst hälften av dessa redan betalar maxtaxa och inte påverkas av en höjning av avgiften. Om 550 personer fick betala 66 kronor mer i avgift per månad hade det lett till en årlig ökning av intäkterna till förvaltningen med 435 600 kronor.

(26)

19 av 19

Referenser

Rapporter

Avgifter inom äldre- och handikappomsorg, Proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldreomsorgen – Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem, rapport från Socialstyrelsen maj 2014

Beslut

Beslut från kommunfullmäktige i Mölndal § 128, 2002-05-29 Beslut från kommunfullmäktige i Mölndal § 75, 2006-06-08 Data

Statistiska uppgifter om brukares användning av hemtjänst i Mölndal som används i den ekonomiska analysen är hämtade från vård- och omsorgsförvaltningen interna system via programvaran Pro Capita.

Lagar

Socialtjänstlag (2001:453)