Här beskriver Gunnar Söderberg, mångårig medarbetare på Styrsöbolaget, den nästan bortglömda passagerartrafi ken vid förra sekelski et som betjänade kusten omedel- bart söder om Långedrag ända ned ll Särö. 1904 invigdes lokaljärnvägen från Lin- néplatsen ll Särö och båtlinjerna blev däre er avkortade. Innan landförbindelserna etablerades i Västra Frölunda gick emeller d mycket av transporterna ll sjöss, vilket gynnade uppkomsten av sommargäster på kusten.
Båttrafi ken till Näset
Inom Västra Frölunda har det genom tiderna fun- nits reguljär båttrafi k till fl er platser än den nuvaran- de terminalen på Saltholmen för trafi ken till Södra skärgården. Även om den följande texten ska handla om båttrafi ken till Näset behöver trafi ken på andra linjer och platser nämnas för att få en bakgrund till utvecklingen. I förhållande till den övriga skärgårds- trafi ken var trafi ken till Näset närmast en parentes eftersom den bara pågick under åren 1895-1908.
Ångslupar
Trafi ken med ångslupar på älven utvecklades snabbt efter det att industrier och varv etablerades på Hi- singen med början omkring 1845. En ångslup är en odäckad båt som har en durk istället för ett däck.
Kommer det vatten på durken vid överspolande sjö kan det inte rinna ut utan måste länsas ut. Ångslu- parna hade som regel en salong akterut.
Ångsluparna kom tidigt att användas för lustresor söndagar till olika resmål i skärgården. Från 1858 utvecklades Långedrag till badort och fi ck från 1860 reguljär ångslupstrafi k. Göteborgarna ville gärna längre ut i skärgården och mer regelbundna lustresor ordnades till Styrsö Bratten där Öbergska värdshuset fanns sedan 1850-talet.
Ångslupsbolaget samordnar trafi ken
I juli 1865 bildades Göteborgs Ångslups AB med avsikten att driva trafi k på älven från staden via mel- lanbryggor till Klippan, med vissa turer förlängda till Nya Varvet. Bolaget inköpte ångsluparna EMMA och GÖTHEN från Lindholmens Verkstad. De var byggda på Lindholmen 1861 respektive 1860 och hade tidi- gare trafi kerat linjen till Klippan.
Redan den 1 september samma år beslöt Ångslups-
Ångslupsbolagets TÄRNAN 1908 vid bolagets ”depå” vid Wilhelmsberg strax väster om Lindholmen. I bak- grunden syns Sörhallsberget och till höger syns en invallning inför bygget av Sannegårdshamnen.
Foto Carl Olson från Sjöhistoriska museet.
bolaget att av fi rman Alex.
Keiller & Co inköpa de fyra ångsluparna RÖDA STEN
byggd 1853, KLIPPAN och KUSTEN byggda 1857 samt NECKEN byggd 1859. De var byggda för Alex. Keiller &
Co på den egna verkstaden vid Skeppsbron och avsedda för fi rmans älvtrafi k. Genom aff ären samlades älvtrafi ken mellan Skeppsbron och Klip- pan med mellanstationer på ett bolag.
För trafi ken på den förlängda linjen från Nya Varvet till Långedrag inköpte Ång- slupsbolaget 1866 ång slupen LÅNGEDRAG från Alex. Keil- ler & Co. Även denna kom från den egna verkstaden och hade sedan leveransen 1860 trafi kerat Långedrag.
Ångslupsbolagets trafi k till Södra skärgården inleddes i augusti 1867 när linjen till Långedrag förlängdes till Styrsö Bratten och den nya badorten Stjernvik på Vargö.
På Stjernvik fanns nyuppför- da badhus och en restaurang.
Redan 1868 år beställde Ångslupsbolaget vid Lindhol- mens Verkstad en ny ångslup som var bättre anpassad för trafi ken till Södra skärgården.
Nybygget fi ck namnet SJÖ-
FRÖKEN och levererades i maj 1869
1868 började Arendal trafi keras med ångslupen GÖTHEN med anledning av att sommargäster började hyra in sig där. Från 1874 började stora sommarvil- lor att uppföras i Arendal. Nya Älvsborgs fästning upphörde 1869 som försvarsanläggning och fi ck 1871-1895 anlöp av båten som gick till Arendal. I fästningen fanns då en restaurang som lockade be- sökare. Arendalslinjen anlöpte som regel Nya Varvet och från 1878 även Käringberget. I ena riktningen anlöpte båten vanligen även Långedrag.
Ångslupsbolaget ombildas och expanderar Ångslupsbolagets ekonomi var hårt ansträngd bero- ende på den snabba expansionen. Sedan
1867 hade sex nya ångslupar levererats, varav fyra var avsedda för älvtrafi ken. Dessutom hade bolaget vid Motala Verkstad beställt för leverans 1872 fyra nya ångslupar för älvtrafi ken, varav en istället om- konstruerades för skärgårdstrafi k. Bolagets ledning ansåg att det var lämpligt att rekonstruera bolaget. På bolagsstämman 20 februari 1872 beslöts att upplösa det gamla bolaget och bilda ett nytt med namnet Gö- teborgs Nya Ångslups AB. Det nya bolaget övertog alla tillgångar från det tidigare bolaget och verksam- hetsstarten räknades från den 1 januari 1872.
Göteborgs Nya Ångslups AB skärgårdslinjer
I Södra skärgården utökades trafi ken 1873 till att omfatta även Köpstadsö och Styrsö Tången och 1874 Känsö och Brännö Husvik. Från hösten 1874 fi ck Södra skärgården vintertrafi k två dagar i veckan sedan kontrakt upprättats med Postverket om att föra post med båtarna. Ångbåtspostexpeditioner inrätta- des på båtarna. 1876 utökade Ångslupsbolaget trafi - ken till att även omfatta Kalvsund, Björkö, Öckerö, Grötö och Hönö Heden i norra skärgården, där fl er öar tillkom i turlistan efter några år.
Ångslupsbolaget beställde i rask takt nya ång- båtar för skärgårdstrafi ken. Trafi ken till Södra skärgården var mest lönsam och fi ck som regel de nyaste båtarna. SJÖFRÖKEN byggd 1869 fi ck efter ombyggnad och förlängning 1886 nam- net DUFVAN. Den följdes av EJDERN (I) 1871, TÄRNAN 1872, SVANEN (I) 1873, SVALAN 1877, EJDERN (II) 1880, LÄRKAN 1882, ÄRLAN 1884, SVANEN (II) 1885, FALKEN 1890, SVEA 1895, GÖTA 1895, VIRA byggd 1894 och inköpt 1896, EJDERN (III) 1899 och slutligen STYRSÖ 1907.
De äldsta och minsta båtarna fl yttades till andra linjer eller såldes efterhand som nya tillkom.
I Ångslupsbolagets turlistor angavs att båtarnas turer avgick från Staden. Med Staden avsågs tilläggsplatsen vid Ångslupsbron som låg vid Verkstadsgatans mynning vid Skeppsbron. Ång- slupsbron var en längsgående träbrygga som var byggd 1872-73. Bryggan kom 1922 att ersättas av den nybyggda Träpiren som låg strax väster om Stenpiren.
Ny linje till Billdal
1876 startade Ångslupsbolaget en ny sommarlinje till Billdal på kuststräckan söder om Göte borg.
Ångslupsbolaget hade först planerat att Billdalslinjen även skulle anlöpa lämplig plats på Näset och vid Brottkärr, men det gick inte att genomföra förrän en separat linje startades ungefär 20 år senare.
1883 förlängdes Billdalslinjen söderut till Kivik, nuvarande Kyvik vid Kullavik, där bönderna hade byggt en brygga. 1892 förlängdes linjen ytterligare söderut till Skörvalla, ca 1 km norr om Särö. För bönderna längs båtlinjen innebar förbindelsen att det blev lättare att transportera produkter till Göteborg.
Båtlinjen medförde också att sommarvillor började uppföras längs kusten. Linjen trafi kerades från maj till början av september.
Under högsommaren trafi kerades linjen måndag till
lördag med som regel en tur från Skörvalla 07.00 med retur från staden 17.15. Dessutom gick en tur från staden 13.15 endast till Billdal med retur 15.00.
Lördagar gick en kvällstur från Skörvalla 20.00.
Restiden för hela sträckan var ca 2 tim. 20 min.
Enligt Postverkets förteckning över ångbåtspost- expeditioner trafi kerades Billdalslinjen av EJDERN
1882, SJÖFRÖKEN 1883-91 (den blev förlängd och namnändrad till DUFVAN 1886) och slutligen SVA- LAN 1892-1903.
Ny linje till Näset
Söndag 5 maj 1895 gjorde Ångslupsbolaget en första tur på en planerad ny linje till Fiskebäck (som då benämndes Fiskbäck), Önnered och Näset. Längs linjen fanns det sommarbostäder för uthyrning och turen gav möjlighet för intresserade att se vad som fanns att hyra. På bolagets kontor och på båten kunde intresserade få hjälp med upplysningar om vad som fanns att hyra.
Trafi ken på linjen startade med vardagsturer (mån- dag-lördag) 8 juni men då hade Fiskebäck slopats.
Det kan ha varit så att det inte fanns någon lämplig brygga i Fiskebäck. Vid den tiden fanns inte någon inre farled från Fiskebäck direkt till Önnered utan man fi ck gå den långa omvägen genom Förösundet.
1897 hade en farled förbi Önnered muddrats för Näsetlinjen
I sommarturlistan från 15 juni förlängdes linjen från Näset till Brottkärr där det uppgavs fi nnas billiga sommarbostäder till uthyrning. Vardagar gick bå- ten från Brottkärr 06.45, Näset 06.50 och Önnered 07.15 till staden och åter från staden 17.20. Tiderna passade dåtidens arbetspendling för kontorsarbete.
Morgonturen anlöpte även Långedrag och låg där 15 minuter för att invänta avgångstid, vilket förstås väckte kritik från resenärerna. Några söndagar kör- des extraturer på linjen. Trafi ken på linjen upphörde för säsongen 4 september.
I Ångslupsbolagets turlistor angavs som regel inte vilka båtar som gick på de olika turerna. Med hänsyn till vilka båtar som fanns tillgängliga är det sanno- likt att den nya linjen trafi kerades med ångslupen TÄRNAN, som var den minsta av bolagets båtar för skärgårdstrafi ken och annonserades vid något tillfälle på denna linje. Den kan vid behov dock ha ersatts med någon av de mindre ångsluparna som normalt trafi kerade linjen till Klippan. En insändare i Handelstidningen den 28 juni 1906 uppgav att linjen trafi kerades med en Klippebåt.
TÄRNAN var byggd vid Motala Verkstad 1872 och var avsedd för trafi ken till Södra skärgården men hade efterhand ersatts med större båtar. TÄRNAN
hade förlängts 1881 och var efter det 20,63 m lång och 3,62 m bred. En encylindrig ångmaskin på 32 indikerade hk gav 7,5 knops fart. Den fi ck ta 118 passagerare. 1898 fi ck båten en ny överbyggnad och 1899 installerades en ny ångpanna.
Farled muddras från Fiskebäck till Önnered På den 1895 öppnade sommarlinjen till Önnered, Näset och Brottkärr skedde en del förändringar de närmaste åren. Linjen fortsatte att vara en sommar- linje som trafi kera-
des måndag-lördag från början av juni till slutet av augusti eller några dagar in i september. Från 1897 blev det fl er turer per dag under den speci- ella sommarturlistan från mitten av juni till någon vecka innan augusti var slut. Vissa söndagar kördes extra- turer på linjen under sommaren med en morgontur från staden
och retur på eftermiddagen. I slutet av april eller bör- jan av maj gjordes en eller fl era söndagsturer för att stadsborna skulle kunna resa ut och se var det fanns sommarbostäder att hyra.
I sommarturlistan 1896 var det samma trafi kutbud som året innan men morgonturen från Brottkärr var ändrad till 07.00 och eftermiddagsturen från staden ändrad till 17.30.
Inför trafi kstarten våren 1897 fi ck Fiskebäck trafi k sedan Ångslupsbolaget låtit muddra en ny farled från Fiskebäck och söderut till Önnered. Ångslupsbolaget hade köpt mark och byggt en brygga i Fiskebäck som låg på den dåvarande udden strax öster om den nuvarande terminalen för gods- och bilfärjorna till Södra skärgården. Det mesta av den gamla farledens sträckning täcktes över när Sjöbacken tillkom genom tippning av utfyllnadsmassor på 1960-talet och Es- kils kanal skapades för att få en ny inre farled.Resor- na tog 15 minuter kortare tid när båten inte behövde gå den långa omvägen genom Förösundet. Trots det tidigarelades morgonturen från Brottkärr till 06.30 i turlistorna för 1897. Sommarturlistan utökades med en ny tur från staden 14.20 till Fiskebäck och Önne- red med retur från Önnered 15.20. 17.30-turen gick även till Näset och Brottkärr i likhet med tidigare.
I november 1897 köpte Ångslupsbolaget mark vid Näsets strandplats av hemmanet Näset. Strandplat- sen låg strax väster om Kviberget där Bjölahamnen är belägen idag. Förmodligen köptes marken för att bygga en brygga. Detta kan tyda på att Ångslupsbo- laget tidigare trafi kerat en annan brygga längre sö- derut på Näset som kan ha haft en annan ägare. Trots markköpet slopades både Näset och även Brottkärr inför trafi kstarten 1898.
Önnered 1930
Istället för Näset tillkom 1898 en ny brygga vid Hammar på västra sidan av Näsethalvön dit resenä- rer från Näset hänvisades. I turlistan stod det Ham- mar (Näset). Båten anlöpte Önnered och Fiskebäck.
Fler nya turer tillkom varvid båten gick från Ham- mar 06.35, 09.20 och 18.50 samt från staden 08.15, 17.30 och 20.30. Dessutom gick en tur från staden 14.20 som vände vid Önnered 15.30. Brottkärr och Näset fi ck förbindelse tisdag och fredag av 13.15-tu- ren från staden till Billdal på dess återresa till staden.
Det blev en stor omväg som kanske bara passade för transporter av gods.
Brottkärr fi ck tillbaka sin vanliga morgontur i som- marturlistan 1899 men med avgång redan 06.00 och retur från staden 20.30. Hammar, Önnered och Fiskebäck anlöptes i likhet med föregående sommar.
1900 och 1901 var det samma antal turer på linjen som under 1899.
Sommaren 1902 återupptogs trafi ken på Näset varifrån morgonturen utgick. Sannolikt hade en ny brygga byggts vid Näsets strandplats. Båten anlöpte Brottkärr, Hammar, Önnered och Fiskebäck. Från staden gick båten 14.20 och 17.25 till och med Ham- mar och åter till staden. 20.15 från staden anlöpte samtliga bryggor med Näset som slutbrygga där båten låg över natten.
Säröbanan – början till slutet för båtlinjen Från 28 maj 1903 tillkom en ny brygga på Mar- holmen i Askimsfjorden, ca 1,5 km söder om Hults blivande hållplats på Säröbanan. Under sommarturlistan avgick båten från Näset 06.50, Marholmen 06.55, Hammar 07.25, Önnered 07.30 och Fiskebäck 07.40 till staden. Från staden gick båten 14.20 och 17.20 till och med Hammar och åter till staden. 20.00 från staden gick till samtliga bryggor.
Den 13 juli 1903 började trafi ken på den första etappen av Säröbanan från Göteborg till Släp.
Hults hållplats namnändrades till Askim från 1906. Under juli 1903 upphörde trafi ken på båtlinjen till Billdal, Kyvik och Skörvalla som då hade förlorat det mesta av underlaget till Säröbanan.
Inför trafi kstarten på Näsetlinjen våren 1904 valde Ångslupsbolaget att slopa både Näset och Marholmen. Säröbanan hade tagit en stor del av trafi kunderlaget. Linjen fi ck åter Hammar på västra sidan av Näsethalvön som utgångsbryg-
ga. Fiskebäck och Önnered anlöptes i likhet med tidigare. Båten gick från Hammar 07.25 och 15.35 och från staden 14.20 och 17.20. Biljettpriset var 1905 50 öre för enkel resa och turerna var desamma som året innan. Från sommaren 1906 låg båten över natten i staden. Då tillkom en tur från staden 05.45 och från Hammar 18.45. Förutom att 05.45-turen slopades i turlistan från 1907 trafi kerades linjen på samma sätt även sommaren 1908 för att sedan upphöra beroende på bristande underlag för trafi ken.
Långedragslinjen som var klar till Långedrag 21 september 1907 och Saltholmen 5 april 1908 bör ha minskat underlaget för båtlinjen.
TÄRNAN såldes i april 1921 för trafi k på Dalslands kanal där den byggdes om med ett övre däck för pas- sagerare. Efter att ha legat upplagd några år skrota- des den 1956.
Ångslupsbolaget gick i konkurs hösten 1921. För trafi ken i Södra skärgården bildades 1922 det första Styrsöbolaget som är ursprunget till det nuvarande Styrsöbolaget som trafi kerar Södra skärgården och älven på uppdrag av Västtrafi k.
Gunnar Söderberg
Turlista 1906. Obs destinationerna Arendal och Hammar!
