Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik
1. Kursens benämning
Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik 2. Engelsk benämning
Political Science III with a focus on Security Studies.
3. Kurskod
4. Gäller från Höstterminen 2012 5. Fastställd
Kursplanen är fastställd av ämnesrådet i statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik 20090609. Ändringar i kursplanen har därefter genomförts vad avser lärandemål.
Ordförandebeslut om dessa ändringar har tagits 2010-03-15. I och med FoUN beslut om ny kursplanemall och instruktion, dat. 2010-03-02 har ytterligare ändringar har gjorts i kursplanen och fastställts av ovan nämnda ämnesråd 2010-06-09. Omfattande revideringar och anpassning till ny kursplanemall har skett vid det gemensamma ämnesrådet 2011-11-17.
6. Institution
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL).
7. Ämne
Statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi.
8. Nivå Grundnivå.
9. Omfattning 30 högskolepoäng.
10. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Fortsättningskurs i statsvetenskap eller motsvarande.
11. Huvudområde
Statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik 12. Successiv fördjupning
G2E (grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen).
13. Fördjupningsnivå Grundnivå III.
14. Kursens innehåll och upplägg
Kursen, som ges på grundnivå och omfattar 30 hp, ger en fördjupning i statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik. Den inledande delkursen ”Europeisk säkerhet och krishantering (European security and crisis management) ” omfattar 7,5 hp. Kursen fokuserar på säkerhet och krishantering i en europeisk kontext. Uppmärksamhet riktas även mot hur enskilda medlemsländer påverkas av dagens fördjupade säkerhetsgemenskap i Europa. Vidare ges under kursen fördjupad insikt i den vetenskapsteoretiska debattens utveckling på området och dess betydelse för synen på relationen mellan forskning och praktik.
Den andra delkursen ”Forskningsdesign och metod” (Research design and methodology) omfattar 7,5 hp. Den består av ett metodmoment som förbereder de studerande på den avslutande uppgiften; att skriva en uppsats. Delkursen är inriktad på centrala moment i forskningsprocessen. Uppmärksamhet riktas inledningsvis åt designfrågor där förhållningssätt till problemställning, teoriutveckling, urval, och val av analystekniker diskuteras. Kursen introducerar därefter översiktligt kvantitativa analystekniker med fokus på statsvetenskapliga tillämpningar. Det sista momentet ägnas åt fallstudiemetoder och ett urval av kvalitativa analystekniker. Varje moment rymmer seminarieövningar som syftar till att öka förmågan att formulera forskningsproblem, att förhålla sig till statsvetenskaplig teori och olika analystekniker. Den sista delkursen ”Uppsats” (Thesis) om 15 hp består av författande av uppsats under handledning, försvar av uppsats samt opposition på annan students uppsats.
Undervisningen sker i form av föreläsningar (ej obligatoriska) och seminarier (obligatoriska) där de studerande förväntas bidra till den gemensamma inlärningen genom aktivt lyssnande och inlägg i diskussioner.
15. Kursens lärandemål
Delkurs 1 Europeisk säkerhet och krishantering (7,5 hp) Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
Analysera den vetenskapliga debatten kring säkerhetsbegreppet och kritiskt värdera olika teoretiska tillämpningar inklusive genusperspektiv, främst i en europeisk kontext.
Analysera europeiska mål, problem och lösningar vad gäller säkerhet, krishantering och internationellt samarbete samt diskutera alternativa utvecklingsvägar för den europeiska säkerhets- och krishanteringsstrukturen.
Analysera utvecklingen inom EU vad gäller säkerhet och krishantering samt vad denna process innebär för staten.
Problematisera några perspektiv på relationen mellan forskning och praktik, med fokus på säkerhet och krishantering
Delkurs 2 Forskningsdesign och metod (7,5 hp) Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
Urskilja och problematisera forskningsprocessens moment och avvägningar samt värdera intensiva och extensiva analysteknikers relativa styrkor och svagheter;
Identifiera olika sorters frågeställningar, däribland beskrivande och förklarande, samt diskutera problematiken med att belägga orsakssamband;
Redogöra för viktiga metodologiska avvägningar vid planering och genomförande av enklare empiriska undersökningar;
Kritiskt värdera resultat från kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga undersökningar; bland annat utifrån god forskningssed
Kritiskt värdera fördelar och nackdelar med olika metodologiska angreppssätt för att studera statsvetenskapliga frågeställningar.
Delkurs 3 Uppsats (15 hp)
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Självständigt författa en uppsats med ett relevant statsvetenskapligt forskningsproblem och utifrån formulerade forskningsfrågor identifiera ett material, genomföra en empirisk undersökning med metodologisk medvetenhet, relevant forsknings- /teorianknytning, självständig analys, ett tydligt samband mellan frågeställning (ar) och slutsatser;
Identifiera behov av ytterligare kunskap samt diskutera några relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter i relation till uppsatsen.
Muntligt försvara sin egen uppsats samt som opponent kritisera och värdera andra studenters självständiga arbeten på ett konstruktivt sätt;
Tillämpa regler för god forskningssed inklusive korrekt språk, stavning och formalia;
16. Kunskapskontroll och examination
Delkurs 1: Examination sker genom skriftliga seminarieuppgifter samt skriftlig hemtentamen.
Aktivt deltagande i seminarier är obligatoriskt.
Delkurs 2: Examination sker genom muntlig opposition på annan students arbete, skriftliga seminarieuppgifter samt skriftlig hemtentamen. Aktivt deltagande i seminarier är obligatoriskt.
Delkurs 3: Examination sker genom bedömning av uppsats (resultatet av den självständiga forskningsuppgiften), försvar av uppsats vid ventileringsseminarium samt opposition på annan uppsats. Aktivt deltagande i övriga ventileringsseminarier är obligatoriskt. Övriga
seminarietillfällen (exempelvis information om vad som är plagiat, exempeluppsats seminarium, grupphandledning) under kursen är obligatoriska.
Vid ventileringsseminarierna begränsas obligatoriet till 3/4 av framlagda uppsatser inklusive eget försvar och egen opposition. Studenterna förväntas ha läst de uppsatser i vars seminarium de deltar och aktivt delta i diskussioner.
Nedan specificeras övergripande riktlinjer för hela kursen:
Det är ett kurskrav att studenten inför de obligatoriska momenten deltar i gruppförberedelser och förbereder sig enligt instruktioner, t.ex. genom att förbereda ett föredrag.
Läraren avgör om var och en har fullgjort kravet på aktivt deltagande som innebär att studenterna deltar i diskussionerna och muntligt relaterar till aktuellt tema.
Fullgörande av samtliga obligatoriska moment är en förutsättning för att studenten skall kunna godkännas på delkursen och uppnå dess lärandemål.
Student som uteblir från mer än ett obligatoriskt moment kan ej bli godkänd på delkursen. Ett (1) frånvarotillfälle skall ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift.
Försvar av egen uppsats samt opposition på annans uppsats kan dock ej ersättas.
Annan kompensationsuppgift kan förekomma, enligt särskilda anvisningar från examinator.
Student som uteblir från fler än ett (1) obligatoriskt moment får närvara vid de missade obligatoriska momenten vid nästa delkurstillfälle.
Om examinationsuppgift inlämnas senare än angiven inlämningstid utan att läraren godkänt skälet till förseningen kan högsta betyg ej erhållas.
Examinator kan besluta om att en examinationsuppgift (skriftlig seminarieuppgift, hemtentamen eller uppsats) som ej uppnår betyget godkänt i vissa fall kan kompletteras med muntlig eller skriftlig uppgift. Sådan uppgift skall inlämnas eller presenteras inom tre arbetsdagar räknat från det att examinatorn förmedlar uppgift.
Alternativa examinationsformer kan förekomma för studenter i behov av särskilt stöd.
Student har, om särskilda skäl inte föreligger, rätt till handledning på uppsatskursen endast första gången student är registrerad på kursen. Därefter ges handledning endast i mån av resurser.
17. Antal examinationstillfällen
Minst fem examinationstillfällen tillhandahålls. Under delkurserna 1 och 2 erbjuds ett ordinarie examinationstillfälle och ett omexaminationstillfälle, därefter får studenten kontakta kursansvarig för överrenskommelse om ytterligare examinationstillfälle. Vad gäller delkurs 3 erbjuds ett examinationstillfälle i anslutning till kursen. Därefter finns möjlighet att examineras på uppsamlingstillfällen samt nästkommande kursers examinationstillfällen.
Antalet examinationstillfällen kan begränsas om det leder till ett orimligt resursslöseri.
18. Betyg
Betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) ges.
Om examinationsuppgift inlämnas senare än angivet inlämningsdatum utan att lärare godkänt skälet till försening, kan högsta betyg ej erhållas.
För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs detta betyg på minst 22,5 hp.
Betygskriterier se bilaga.
19. Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1: Kurslitteratur (obligatorisk)
Boin, Ekengren & Rhinard (forthcoming) The EU as Crisis Manager: Patterns and Prospects Buzan, Barry (1997) ’Rethinking Security after the Cold War’. Cooperation and Conflict 1997 Vol. 32 (1): 5-28. (23 s)
Eriksson, Johan et al: Symposium ‘Observers or Advocates? On the Political Role of Security Analysts.’ Cooperation and Conflict 1999 vol. 34 (3): 311-351 (40 s.)
Eriksson, Johan & Bengt Sundelius (2005) “Molding Minds That Form Policy: How to Make Research useful” in International Studies Perspectives (2005) 6, pp 51-71
Gheciu, Alexandra (2008) Securing Civilization? The EU, NATO and the OSCE in the Post- 9/11 World Oxford, Oxford University Press
Hansen, Lene (2001) ‘Gender, Nation, Rape: Bosnia and the Construction of Security’, International Feminist Journal of Politics, Vol. 3: 1 (April), s. 55-75. (20s.)
Huysmans, Jef (1998) “Revisiting Copenhagen: Or, On the Creative Development of a Security Studies Agenda in Europe.” European Journal of International Relations Vol. 4 (4):
479-505.
Krause, Keith (1998) Critical theory and Security Studies. The Research Programme of
‘Critical Security Studies’. Cooperation and Conflict Vol. 33 (3): 298-333. (35 s)
Pouillot, Vincent (2010) International Security in Practice: The Politics of NATO -Russia Diplomacy New York: Cambridge University Press
Walt, Stephen (1991), “The Renaissance of Security Studies” International Studies Quarterly, 35, s. 211-239. (28 s.)
Walt, Stephen (2005) “The relationship between theory and policy in International relations”
Annual Review of Political Science 2005. 8:23–48
Tillkommer 2-3 artiklar
Delkurs 2: Kurslitteratur (obligatorisk)
Booth, W.C, Colomb, G.G., Williams, J.M. (2003) The Craft of Research. University of Chicago Press.
Teorell, J. & Svensson, T. (2007) Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod.
Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserier 2011:1.
Övningsmaterial tillkommer.
Referenslitteratur:
Hjort, R. “Hedley Bull’s Paradox of the Balance of Power”, Review of International Studies (2007).
Delkurs 3: Kurslitteratur
Litteraturval sker självständigt samt i samråd med lärare.
Delkurs 3: Kurslitteratur
Litteraturval sker självständigt samt i samråd med lärare.
20. Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligt ändras, har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan.
21. Övrigt
Kursen ges som fristående kurs
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Antalet kursdeltagare är begränsat och beslutas varje år av chefen för Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap. Urvalet baseras på Antalet kursdeltagare är begränsat och beslutas varje år av chefen för Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap. Urvalet baseras på platsförtur och resten till akademiska poäng (max 225 p räknas).
Efter avslutad kurstermin och delkurser värderas dessa genom en skriftlig utvärdering.
Resultaten av denna utvärdering ger vägledning till hur kursen kvalitetsmässigt skall utvecklas.
