2:12
ENKEL VENTILATIONSPLANERING I 5 STEG
För att snabbt komma fram till hur en bra ventilationsanläggning skall se ut måste man jobba systematiskt. Denna lilla handbok är hjälper dig att steg för steg planera en enkel ventilationsanläggning.
Ibland måste man gå igenom projektet mer i detalj, men man kan ändå tillämpa samma arbetsgång.
På sista sidan finns en checklista som hjälper dig att få med alla detaljer
1. Beräkna ventilationsbehovet
Det första steget i planeringen är att beräkna ventilationsbehovet. Detta bestämmer hur stor fläktkapacitet och hur många luftintag som behövs. Nedanstående tabell kan användas för att uppskatta ventilationsbehovet i olika stora besättningar. Tabellen ger en uppskattning av ventilationsbehovet för en besättning med kor och ungdjur.
Antal kor Ventilationsbehov Antal kor Ventilationsbehov
20 12000 m3/h 45 27000 m3/h
25 15000 m3/h 50 30000 m3/h
30 18000 m3/h 55 33000 m3/h
35 21000 m3/h 60 36000 m3/h
40 25000 m3/h 70 72000 m3/h
Uppgifterna i denna tabell är oftast tillräcklig som underlag för en prisberäkning för en enklare anläggning. För andra stalltyper eller noggrannare dimensionering (djurskyddsansökan) måste du använda dimensioneringstabellen i handledningspärmen eller svensk standard.
2. Välj typ av luftintag
Att välja rätt luftintag och placera det rätt i stallet är det viktigaste för att få en bra ventilation. Börja med att välja ut vilken typ av luftintag som kan användas. Om man utgår från var friskluften kan hämtas, vilken typ av djur som finns i stallet och rummets proportioner så brukar det gå ganska lätt att komma fram till vilken typ av intag som passar.
A: Friskluft via vind eller loft (förutsätter tillräckligt stor takfotsöppning)
Takhöjd mindre än 2,5 meter
Takhöjd mer än 2,5 meter
1. Kvarts- och halvkanal
2. CX850 (var noga med placering med hänsyn till risken för drag) 1. CX850
2. Kvarts- och halvkanal (flexibelt alternativ vid ombyggnad) B: Friskluft genom yttervägg
Takhöjd mindre än 2,5 meter
Takhöjd mer än 2,5 meter
1. Kvartskanal (smala hus)
2. FV-intag, kastlängd max 3 ggr takhöjd
1. FV-intag
2. Kvartskanal (smala hus)
C: Bred byggnad utan innertak, friskluft från yttertak via tilluftstrumma
1. Helkanal med tilluftstrumma
3. Placera ut intagen i byggnaden
Nästa steg är att placera ut intagen i rummet. Det går lättast om man arbetar systematiskt:
1. Fördela luftintagen efter hur många och stora djur som finns olika delar av stallet. Kalvar behöver t.ex. inte lika mycket luft som mjölkkor.
2. Varje rad med boxar eller uppbundna djur bör ha egen rad med luftintag.
3. När det är kallt på vintern finns det alltid risk för kallras från luftintagen. Små djur är känsligare för drag än stora. Placera därför inte intagen så att det finns risk för kallras direkt ner på i kalvboxen.
På sommaren försöker djuren ofta söka upp den svalaste platsen. Ventilationens avkylande verkan kan förstärkas om luften riktas direkt ner till djuren (luftintag med svalkningsläge). Om man vill utnyttja denna effekt skall intaget sättas så att luften i svalkningsläge riktas ner i boxen.
Tänk också på:
? Se upp för inredningsdetaljer, belysningsarmaturer, byggnadsdetaljer mm som kan orsaka kallras genom att styra om luftströmmen från intagen. Säkerhetsavstånd framför intag ca 2,5 meter.
? Placera intagen så att påverkan av vind och soluppvärmning blir så liten som möjligt.
? Se upp för rundgång av gödselgaser mellan gödselgasfläkt och luftintag.
Bilderna nedan visar några exempel på bra luftintagsplacering.
Mjölkkor är känsligast för drag på juvret. I stallar med
uppbundna mjölkkor är det bäst om man kan placera intagen så att luften kommer framifrån. På så sätt kommer den friska luften direkt till djurens andningszon utan att först passera över gödselrännan. I praktiken finns det ofta hinder t.ex. utrustning för foderhantering eller bärande balkar som gör att intagen ändå måste placeras bakom korna.
I stallar där korna står svans mot svans är det lättare att få en bra luftintagsplacering.
4. Välj fläktar
I tabellen nedan kan du direkt se vilken fläktkombination som passar bäst med hänsyn till både minventilation, maxventilation och reglering. Tabellen gäller bara för mjölkkostallar.
Maxvent. m3/h Fläktprogram Maxvent. m3/h Fläktprogram
4000 Steglös: 50/900R 21000 Steglös: 2 x 50/1400R Steg 1 : 50/1400 6000 Steglös: 50/1400R 25000 Steglös: 2 x 50/1400R
Steg 1 : 60/900 8000 Steglös: 60/900R 27000 Steglös: 2 x 60/900 R
Steg 1 : 60/900 10000 Steglös: 2 x 50/900R 30000 Steglös: 2 x 60/900 R
Steg 1 : 60/900 12000 Steglös: 50/1400R
Steg 1 : 50/900R
33000 Steglös: 2 x60/900 R
Steg 1 : 50/1400 Steg 2 50/1400 15000 Steglös: 50/1400R
Steg 1 : 50/1400 36000
Steglös : 2 x 60/900 R
Steg 1 : 60/900 Steg 2 : 60/900 18000 Steglös: 60/900R
Steg 1 : 60/900
Fläktarna i tabellen är valda så att man skall kunna komma ner till tillräckligt låg minimiventilation samtidigt som styrningen av ventilationskapaciteten blir så jämn som möjligt.
Ibland behövs det ett spjäll för att komma ner i tillräckligt låg minimiventilation. I mindre anläggningar kan det fungera bra med ett enkelt manuellt strypspjäll. I en anläggning med helautomatiskt
ventilationsstyrning (Primavent 2500/Primavent 3000) sätter man in ett automatiskt spjäll som regleras av styrcentralen
5. Välj reglerutrustning och tillbehör
Titta efter i fläkttabellen för att se hur många varvtalsreglerade fläktar och fläktsteg som behövs i anläggningen. Välj sedan om luftintag och eventuella strypspjäll skall skötas manuellt eller automatiskt.
Halvautomatisk anläggning med enbart fläktautomatik
Om man nöjer sig med manuellt reglering av luftintag och det inte behövs mer än max ett fläktsteg så är Primavent 1000 det rätta valet. Denna styrcentral kan styra upp till tre varvtalsreglerade fläktar (steglösa). Den har också en stegutgång som kan användas för att koppla in ytterligare en grupp (en eller flera) stegfläktar. Om man inte har behov av ett fläktsteg kan steget istället användas för att koppla in en värmekälla.
För att koppla ihop och reglera intagen behövs det rostfri stållina, brythjul och manuell reglersats.
Varje intagsrad avslutas med en returfjädersats.
Helautomatisk anläggning med både automatiskt styrda fläktar och luftintag För alla andra anläggningar använder man Primavent 2500. Denna styrcentral styr både luftintag, strypspjäll och fläktar automatiskt.
Primavent 2500 kan styra upp till tre
varvtalsreglerade fläktar och två fläkt eller värmesteg. Den har två oberoende utgångar för automatiskt styrning av strypspjäll och luftintag.
Normalt använder man ett ställdon GBB 331 för varje intagsrad. I små stallar kan man ibland styra två rader från samma ställdon. Upp till sex GBB 331 kan kopplas till varje utgång på Primavent 2500. Mellan ställdonet och luftintaget använder man en rostfri stållina. Om inte ställdonet kan monteras i linje med intagsraden behövs det ett brythjul.
Om det behövs ett strypspjäll i en anläggning med Primavent 2500 så kompletterar man varvtals- fläkten med ett komplett strypspjällsaggregat.
Fläkttillbehör
Steginkopplade fläktar bör kompletteras med ett självstängande spjäll för att undvika bakdrag.
Alla fläktar skall kompletteras med motorskydd.
Det finns två typer:
? MG1: Används enbart för varvtalsstyrda enfasfläktar
? MP3: Kan användas för två fläktar av valfri typ (varvtalsstyrd/steg). MP3 innehåller både motorskydd och kontaktorer (för att koppla in stegfläktar).
Varje fläkt bör förses med en arbetsbrytare
Valkriterier vid kombinering av fläktar i ventilationssystem
- 1/3 av maxflödet bör vara R-reglerat för mindre och medelstora stallar - Dubblering av luftflöde i varje steg eftersträvas
- Fördelaktigt om samma fläkttyp kan väljas för samtliga fläktar i samma lokal - Min. kapacitet för R-fläktar skall ej understiga 35% av fläktens spänning (220 V) - För små min. ventilationsbehov, planera med strypspjällsreglering
Öppning genom takfot och vidare in i utrymme över innertak och ner i stallet skal vara dimensionerat enligt följande vid maxventilation:
- Öppningsarean genom takfoten skal vara min 4 cm2/m3 - Area för påmatningskanal skal vara min 1,2 cm 2/m3 - Öppningsarean till innertak ska vara min 2 cm2/m3
VIKTIGT!
Avgörande för ett bra ventilationssystem är placeringen av luftintagen, inte fläktplaceringen.
Undantaget för fläktplaceringen är att fläkten för minventilationen med fördel placeras i gödselkulvert som lågevakueringsfläkt. Värt att veta om vikten av rätt miniventilation
För att kunna välja rätt kombination av fläktar och reglering måste man också ta hänsyn till minventi- lationen. I stallar med omgångsproduktion är minventilationen lägre än i stallar med kontinuerlig produktion. Det är också skillnad mellan olika djurslag. Kor har t.ex. högre fuktproduktion än svin och det behövs därför mer ventilation för att ventilera bort fukten på vintern.
Liten maxventilation leder att det blir för onödigt hög temperatur i stallet under den varma årstiden.
För stor miniventilation leder till utkylning av stallet eller mycket hög värmeförbrukning.
För låg minimiventilation ger problem med fuktig och kvav luft vintertid.
Värt att veta om steglösa fläktar
Man kan inte räkna med att en steglös fläkt utan spjäll kan komma ner i lägre kapacitet än ca 30%.
Det beror på att en fläkt fungerar som om en cykel med frihjul och dålig broms – även om man trampar långsamt så kommer det att gå fort i en brant utförsbacke. För fläkten betyder det att även om
fläktmotorn kan snurra mycket långsamt så kan vindsug och självdrag ändå sätta fart på luften.
Värt att veta om hur man väljer intag med hänsyn till takhöjd
När man vattnar grönsaker kan man göra det med en fin stril nära håll. Det går också att använda en kraftig stråle, men då måste man stå längre bort så att strålen hinner sönderdelas innan den når de späda plantorna.
På samma sätt kan man tänka när man väljer typ av luftintag. Intag med små öppningar (t.ex.
kvartskanal) passar bra när det är lågt i tak och intaget sitter nära djuren. Intag med stor öppning och kraftig stråle måste sitta i ett rymligt rum så att luftstrålen hinner värmas upp och fördela sig innan den når djuren.
Värt att veta om vad som bestämmer hur långt ett luftintag når
Hur långt luftstrålen från ett luftintag når brukar man kalla kastlängd. Kastlängden varierar med lufthastigheten och hur kall tilluften är. När luften är kall på vintern blir alltid kastlängden kort (max 1-2 meter). Då är det risk för kallras.
På sommaren kan kastlängden bli mycket längre. Ju kraftigare luftstråle desto längre kastlängd, från
