Regelverket för Journalen. Konferens 15 mars 2016

(1)

Regelverket för Journalen

Konferens 15 mars 2016

(2)

Agenda förmiddagen

 Introduktion

Sofie Zetterström, vvd Inera

 Journalen – verktyg för delaktighet, kvalitets- och verksamhetsutveckling

Daniel Forslund, innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting

 Den digitala vägen till morgondagens vård och omsorg

Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa Sveriges Kommuner och Landsting

 Regelverket i Uppsala

Mats Holmberg, jurist, Landstinget i Uppsala län

 Vilka blir effekterna av patienternas tillgång till journalen?

Åsa Cajander, forskare, Uppsala universitet

Rose-Mharie Åhlfeldt, forskare, Högskolan i Skövde

 Gemensam diskussion

 Lunch kl 12 - 13

(3)

Agenda eftermiddagen

Kl 13 – 15 fem parallella gruppdiskussioner

 Hur ska vi hantera känsliga frågor?

Grupp 1 lokal 451 Mia Pettersson, Brita Nilsson-Engström, Jenny Juremalm

Grupp 2 lokal 453 Mikael Johansson, Ewa Jerilgård, Maria Brunzell

 Hur kan ett nationellt regelverk se ut?

Grupp 3 lokal 351 Manolis Nymark, Jessica Nord, Tomas Ahl

Grupp 4 lokal 359 Mats Holmberg, Anne Rajala, Emine Onatli

Grupp 5 lokal 361 Petter Könberg, Madeleine Marklund, Mats Löfström

Kl 15 – 15.30 Kaffe

Kl 15.30 – 16 Summering och avslutning

(4)

Introduktion

Sofie Zetterström, Inera

(5)

Målbild i handlingsplan 2013-2018

 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Individen når sina uppgifter på ett flertal olika sätt beroende på vad som passar personen bäst själv.

 Vårdgivaren tar ansvar för de uppgifter som avser respektive vårdgivares verksamhet, men individen som berörs har full tillgång till dem – var som helst, hur som helst och när som helst.

 2017 ska alla invånare kunna ta del av all

journalinformation från vård och omsorg via 1177 Vårdguiden

(6)

Invånartjänsterna var starten på samarbetet

2013 2008

2006 2002

1999 2015

(7)

Patienten i centrum Patienten i teamet

Patientens behov

Drivkraften bakom e-hälsotjänsterna

(8)

Etablera kontakt

Vårdgivar- bedömning

Vårdplan Åtgärder

utförs, följs upp Avslut

Kroniskt sjuk

Närstående

Blivande förälder Akut sjuk Hälsointresserad

(9)

Journalen

Anslutna Uppsala Skåne Jönköping Västmanland Kalmar Östergötland Halland Kronoberg Västerbotten Blekinge

2016

Alla övriga landsting och regioner!

Över 450 000 användare

(10)

Positiv respons från patienter

…till stor hjälp för oss i vår förståelse och dialog med vården…..

..har uppmärksammat felaktigheter i mina personuppgifter hos vårdgivaren, som jag nu kan rätta till…

…bra att kunna komma ihåg tidigare besök och ta del av

information som man tidigare fått muntligt men nu har glömt bort…

HELT FANTASTISKT BRA!!!

Tjänsten är enastående, revolutionerande,

patientcentrerad när det är som bäst.

…genom att läsa journalen fick jag veta det diagnostiska namnet på mitt

problem, denna information fick jag aldrig vid läkarbesöket….

…det är intressant att i lugn och ro kunna sätta sig in i vad som sagts och gjorts och eventuella provsvar…

Om ni kunde jobba för att få med Sahlgrenska i Journalen skulle vi bli jätteglada. Hoppas hela Sverige ansluter sig, det hade varit toppen!

Så smidigt att slippa allt krångel med brevutskick.

(11)

Negativa synpunkter från patienter

…det saknas vitala delar av min

kompletta journal…..

Mina uppgifter börjar i höstas. Finns, eller kommer det att finnas, uppgifter längre tillbaka i tiden?

…har väntat på provsvar i två veckor nu. De påstår att de har skickat resultatet men vi har inte fått dem. Vi börjar bli desperata!

Journalen var helt tom, det vet jag att den inte är…

…varför syns inte

psykjournalerna vid mina vårdkontakter?

…jag borde väl ha rätt till hela min journal om det ska finnas någon vits

med att den finns där. Vad mer döljs? Journalen är en katastrof!!!

Hur ska jag komma åt mina labbvärden?

…vissa journalanteckningar är inte signerade och då kan man inte läsa dem. Jag kommer inte åt informationen fastän det är 7 månader sen. Jag

förmodar att journalen aldrig kommer att bli signerad. Måste inte

journalanteckningar signeras?

(12)

Nationellt regelverk för direktåtkomst

Obligatoriskt:



Från 18 år har man tillgång till sin egen journal



Vårdnadshavare har tillgång till barns journal till 12 år



Möjlighet att utse ombud (över 18 år)



Möjlighet att försegla journalen



Möjlighet att läsa åtkomstlogg

(13)

Nationellt regelverk för direktåtkomst

Valbart:



Visning av osignerad/ovidimerad information



14 dagars fördröjning (så kallat rådrum)



Undantag för vissa verksamheter eller yrkeskategorier



Undantag för information som kategoriserats med Tidiga hypoteser eller Våldsutsatthet



Tidpunkt för tillgängliggörande

(14)

Anslutna landsting/regioner

Uppsala Skåne Västmanland Jönköping Kalmar Östergötland Halland Kronoberg Västerbotten Blekinge

Anteckningar

Vårdkontakter

BVC tillväxtkurvor

Diagnoser

Klinisk kemi

Förlossningsdata

Mikrobiologi

Vaccinationer

Journalspärr

Konsultremiss

Remisstatus

Läkemedel

Mödravård

Röntgen

Frikort

Uppmärksamhetsignal

Loggar

EKG

(15)

Kommande anslutningar

Gävleborg Halland Sörmland VGR Värmland Västernorrland Örebro Norrbotten Dalarna Jämtland/Härjedalen Stockholm

Anteckningar

Vårdkontakter

BVC tillväxtkurvor

Diagnoser

Klinisk kemi

Förlossningsdata

Mikrobiologi

Vaccinationer

Journalspärr

Konsultremiss

Remisstatus

Läkemedel

Mödravård

Röntgen

Frikort

Uppmärksamhetsignal

Loggar

EKG

(16)

Bortfiltrerade enheter

Uppsala

Vuxenpsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Ungdomsmottagning

Ungdomshälsan Kvinnofridsenheten Barnskyddsteamet Klinisk genetik Folktandvården Skåne

Barn- och ungdomspsykiatri Ungdomsmottagning

Västmanland

Ungdomsmottagningarna Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri

Rättspsykiatri Jönköping

Onkogenetisk mottagning Psykiatri

Barnpsykiatri Barnahus

Habiliteringscentrum Kalmar

Psykiatrin

Östergötland

Psykiatrisk vårdkuratorer s am t beroendevården

Information från psykologer och kuratorer Genetiska utredningar

Smittspårning, inklusive sexuellt överförda sjukdomar Donation

Reproduktion/provrörsbefruktning Onkogenetisk mottagning

Ungdomsmottagning Barnahus

Abortmottagning

TS- mottagningen (transsexuella) Blekinge

Kvinnokliniken Psykiatri Habilitering

Ungdomsmottagning Könsmottagning Folktandvården Västerbotten

Rättspsykiatri Vuxenpsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk genetik

Barn- och ungdomshabilitering Ungdomsmottagningar.

Kronoberg

Journaltabell och översiktsdokument från mödravården Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Rättspsykiatriska regionkliniken Kommunerna

Flyktingpsykiatrin Folktandvården

(17)

Bortfiltrerade roller

Kalmar

 Psykolog

 Kurator

 Psykoterapeut

 Socionom

 Behandlingsassistent

Östergötland

 Psykolog

 Kurator

 Psykoterapeut

Uppsala

 Kurator

 Psykolog

Skåne

 Inga

Västmanland

 Inga

Jönköping

 Kurator

 Psykolog

(18)

Bortfiltrerade sökord

Jönköping

 Tidiga hypoteser

 Våldsutsatthet

Kalmar

 Våldsutsatthet

 Multidisciplinär konferens

 Onkogenetisk utredning

 Sexuellt överförda sjukdomar (smittspårning)

Östergötland

 Våldsutsatthet

 Tredje man Bortfiltrerade mallar

 Abort

 Donation – information relaterad till donation

 Sexuellt överförda sjukdomar

 Genetiska utredningar

 Tredje person (barn som närstående)

 Övrigt (känslig information)

Uppsala

 Våldsutsatthet i hemmet

 Våld i nära relation

Skåne

Västmanland

 Våld i nära relation Bortfiltrerade mallar

 Abort

 Donation – information relaterad till donation

 Sexuellt överförda sjukdomar

 Genetiska utredningar

 Tredje person (barn som närstående)

 Övrigt (känslig information)

(19)

Uppsala, Västerbotten, Skåne



Rådrum/ inte rådrum: patienten kan välja



Psykiatrijournaler obligatoriskt rådrum på 28 dagar (Skåne)



Signerat/Osignerat: visar osignerat



Vidimerat/ovidimerat: visar ovidimerat

(20)

Västmanland, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Blekinge, Östergötland



Rådrum/ inte rådrum: inget obligatorisk rådrum



Signerat/Osignerat: Endast signerade anteckningar visas. Efter 14 dagar visas autolåsta osignerade anteckningar.

(21)

Information om olikheterna

(22)

Information när man går in i tjänsten

(23)

98% väljer att läsa osignerat

(24)

Uppdrag från styrelsen



En ny version av regelverket som alla sjukvårds- huvudmän kan ansluta sig till



Ska diskuteras vid landstingsledningsseminarium 3 maj



Arbetsgrupp bildad av Inera och SKL



Hypotes:

Inga valbara regler

Arbeta med målbild i stället för regelverk Processteg för att uppnå målbilden

(25)

Vi vill ha er input

 Hur ska ett nationellt regelverk se ut för att alla

sjukvårdshuvudmän ska kunna ansluta sig till det?

Osignerat / ovidimerat?

Fördröjning av information / rådrum?

Information bakåt i tiden?

Bortfiltrerad information?

Föräldrars tillgång till barns journal?

Ungas tillgång till egen journal?

Att få obehagliga besked?

Våldsutsatta kvinnor?

Tillgång till psykiatrijournalen?

(26)

Daniel Forslund (L)

Innovationslandstingsråd Stockholms läns landsting

Innovationsroteln, Liberalerna i SLL

Journalen

– verktyg för delaktighet, kvalitets-

och verksamhetsutveckling!

(27)

Problembilden:

Nya utmaningar kan inte lösas med gamla lösningar!

 Ge kvalitativ och modern vård till en växande och åldrande befolkning

 Erbjuda verktyg för mer informerade och involverade patienter

 Avlasta vårdpersonalen från onödig administration

 Öka förtroendet för vården

 Skapa nya förutsättningar för

samverkan mellan vård och patient

 Göra vården tillgänglig i vardagen.

(28)

Ny ersättningsmodell från 1 jan 2016:

Incitament för eHälsa!

Primärvården i SLL har fått en ny ersättningsmodell som:

 ger bättre förutsättningar för innovation och nya vårdformer

 ger mindre fokus på besök, mer fokus på värdeskapande för patient

 skärper kraven på införande av eHälsotjänster

 belönar införande av eHälsotjänster utöver de som krävs i avtal

 pilot med samma ersättningsnivå för videobesök som för fysiska besök

 utvärdering under 2016-2017.

(29)

Några viktiga framsteg under 2015:

– webben allt viktigare för vårdkontakter!

 1177.se har ökat från 73 till 82 miljoner besök mellan 2014 och 2015!

 32 miljoner webbesök bara inom SLL under 2015!

 Färre ringer, fler loggar in på säkra e-tjänster.

 Webbtidsbokning den populäraste tjänsten.

 400 000 har använt Journalen.

(30)

Några viktiga framsteg under 2015:

– kraftig ökning av användningen av eHälsotjänster!

Förändring i användning 2015 i

jämförelse med 2014 inom SLL.

(31)

Växande förväntan om modern

tillgänglighet och hög servicenivå

Journalen – mer än bara journalanteckningar!

 Innehåller informationsmängder som kan frigöra en dynamisk tjänsteutveckling, exempelvis:

– Diagnos – Vårdkontakt – Vaccinationer – Mödravård

– Undersökningsresultat (Klinisk kemi) – Bilddiagnostik

– Remisstatus

– eFrikort och högkostnadsskydd – …

Införandet av journalen en ”murbräcka” för en bredare satsning på digital tillgänglighet i vården!

(32)

Journalen – tydligt värdeskapande för vård och patient!

Elektronisk direktåtkomst till den egna journalen bidrar till att:

 göra patienten mer delaktig i sin egen vård!

 stärka förutsättningarna för en informerad dialog!

 bygga förtroende och tillit mellan vårdpersonal och patienter!

 öka kvaliteten i dokumentationen!

 stärka känslan av kontinuitet och överblick över alla vårdkontakter!

(33)

Politiska utgångspunkter för införandeprocessen i SLL

Öppenhet och transparens grundprinciper:

 patienten avgör själv vad man vill läsa, inte vården!

 så många informationsmängder som möjligt publiceras!

 journalinformation tillgänglig utan onödig tidsfördröjning!

 historisk information tillgänglig från start!

 möjlighet för elektroniskt utlämnande till HälsaFörMig!

Trygg införandeprocess för både vårdpersonal och patienter:

 samverkan med vårdpersonalens fackliga företrädare.

 bred förankring hos berörda förvaltningar och vårdgivare.

 bygga på erfarenheter från införanden i andra landsting.

Anslutning obligatorisk för samtliga vårdgivare med finansiering från SLL!

(34)

Tidplan för införande av Journalen i SLL

 December 2015:

– tekniskt vägval

– igångsättning av införandeprojekt

 Våren 2016:

– utarbetande av regionalt regelverk – tekniska anpassningar

– tekniska tester – förankring

 13 september 2016:

– beslut i landstingsfullmäktige

 Hösten/Vintern 2016/17

– breddinförande och anslutning

(35)

Uppskattning av journalsystem inom SLL

Journalsystem Andel av

slutenvården Andel av

primärvården

TakeCare 90 % 70 %

Journal3 0 % 28 %

Cosmic 8 % 0,5 %

*Övriga 2 % 1,5 %

* Innefattar uppskattningsvis över 30 olika system

(36)

Utvecklingsbehov:

Behov av ett enhetligt regelverk över landet

Likabehandling måste gälla även journalåtkomst!

 Bedömningar av integritetsskydd och

medicinska aspekter måste rimligtvis vara samma oavsett landsting/region.

 Många länsgränser inom en större arbetsmarknadsregion får orimliga konsekvenser vid Journalåtkomst.

 Omfattande arbete pågår för att ensa

informatik, standarder och teknik – varför inte också regelverk för journalåtkomst?

3R Sussa Cosmic Övriga

(37)

 Informationssäkerhet – en rad beslut fattade för ökat fokus på integritetsskydd, driftsäkerhet och robust säkerhet!

– ny handlingsplan på plats – utbildning av all vårdpersonal

– spåra ”onormala” aktiviteter i vårdens nätverk

 Strategi för innovation och

digitalisering – samlat styrdokument som kraftfullt höjer ambitionsnivån för landstingets samtliga verksamheter!

– beslut i landstingsfullmäktige i sept 2016

Reformer under 2016:

Stärkt integritet och dataskydd

(38)

Vill du veta mer?

facebook.com/liberaldaniel

@liberaldaniel

instagram.com/liberaldaniel linkedin.com/in/danielforslund

twitter.com/liberaldaniel

daniel.forslund@politik.sll.se

www.stockholmsbloggen.se

(39)

Den digitala vägen till

morgondagens vård & omsorg

Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering

(40)

Några utgångspunkter

 Journal via nätet en del av en större helhet

 Ehälsa = verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg - Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för

individen

- Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal

 Digitalisering är en strategisk ledningsfråga

(41)

Välfärdssektorn behöver anställa 420 000 medarbetare under

perioden 2010 till 2020.

225 000 nya medarbetare behövs i vården och omsorgen fram till 2023

om inga förändringar görs i

arbetssätt och bemanning.

(42)

Att finansiera välfärden år 2035

motsvarar 13 kronor mer i skatt

(43)

Kroniska sjukdomar, patientsäkerhet, jämlik vård

 44% har kroniska sjukdomar och står för 80-85% av kostnaderna

- Vi behöver designa vårt system inkl. digitala lösningar efter de som har störst behov

 Var tionde patient drabbas av undvikbar vårdskada – beräknas leda till 630 000 extra vårddygn (motsvarar ca 5,7 miljarder kronor)

- Orsaken är ofta bristande rutiner i hygien, läkemedelshantering m.m. – men många fel beror på bristande eller otydlig information

 Jämlik hälsa, jämlik vård och omsorg

- Fortfarande stora skillnader, förklaringsfaktorerna är många, men en handlar om de kunskapsstöd medarbetare har tillgång till

- Varierande innehåll, svåranvända format, inte anpassade efter en digital kontext

(44)

Ren fakta

89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda

eller mycket nöjda Över 90 procent är nöjda

eller mycket nöjda med sina barns förskola Mycket eller ganska stort

förtroende för

vårdcentral har 63%, för sjukhus 69%

•

Barngruppernas storlek har inte ökat, tvärtom ökar andelen barn i grupper med färre än 15 barn

•

Man satsar mer än någonsin på svensk

skola, och lärartätheten har ökat med åtta

procent under 2000- talet

(45)

(46)

(47)

(48)

(49)

Globalt uppkopplade människor och

verksamheter förväntar sig tillgång till

information och digitala tjänster

(50)

…och Sverige har de bästa av

förutsättningar…

(51)

…men tappar när det gäller

offentliga tjänster på nätet

(52)

Så…

• Mer resurser än någonsin satsas i reala termer på välfärden inom vård, skola och omsorg

• Man är hyfsat nöjd med den välfärd som levereras Nöjdheten minskar löpande inom skola, vård och äldreomsorg

• De som jobbar inom området uppger att de mår sämre och sämre för varje år sedan 2010

• Glappet mellan människors förväntningar på digital

service och vad det offentliga faktiskt levererar ökar…

(53)

Analogstress

(54)

Människors förväntningar – ”digitalt när det är möjligt, fysiskt när det

behövs”

 Tillgänglighet (fortfarande främst fysiskt eller analogt)

 Självständighet (fortfarande små möjligheter till eget ansvar)

 Trygghet (fortfarande i stor utsträckning genom gamla sätt)

 Personcentrering – att utgå ifrån individens behov och

förutsättningar (”alla” arbetar med det, men sällan hela vägen)

 Vara en aktiv medskapare (fortfarande små möjligheter)

Inte rimligt 2016 att en person med t.ex. en kronisk sjukdom måste gå till vårdcentralen för att få ett kvitto på sitt hälsotillstånd

DIGITALT FÖRST!

(55)

SKL och regeringen: Vision ehälsa 2025

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans

möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt

utveckla och stärka egna resurser för ökad

självständighet och delaktighet i samhällslivet

(56)

Så, Journal via nätet…

 Är en del av en större helhet

 Ger oss möjlighet att ändra våra arbetssätt och möta människors behov och förväntningar

- Här är vi bara i början av en spännande resa

 Handlar mindre om juridik och regelverk, mer om en politisk värdering och målsättning med välfärden

- Viss lagstiftning behöver dock justeras/förtydligas:

- Sekretessen mot patienten själv

- Patientens rätt att själv förfoga över sin åtkomst

(57)

Tack!

Hör gärna av er med frågor och inspel

Patrik Sundström

patrik.sundström@skl.se 08 – 452 70 00

(58)

Landstingets ledningskontor

Mats Holmberg

Landstinget i Uppsala län

(59)

 ”En vuxen myndig person ska själv kunna ta ansvar för om hon eller han vill veta vilka medicinska

uppgifter som finns antecknade i journalen.

 Att självsvåldigt undanhålla uppgifter för patienten i andra fall än de som framgår av gällande rätt är

inte acceptabelt.

 Patientmaktsutredningen rekommenderar att regeringen uppmärksammar och – i dialog med sjukvårdshuvudmännen – stävjar en sådan

utveckling.”

En promemoria från Patientmaktsutredningen (2012- 06-07)

(60)

OSL 12 kap 1 § ”Sekretess i förhållande till den enskilde”

 ” När det gäller sekretess som gäller till skydd för den enskilde själv är det i och för sig tänkbart att den enskilde kan ta skada av att ta del av uppgifter om sig själv. Det har dock inte ansetts komma i

fråga att annat än i rena undantagsfall genom särskilda föreskrifter undanhålla den enskilde

uppgifter om sig själv”, se OSL 25 kap 6 § (till men

för vård och behandling) och 25 kap 7 § (utsaga av

tredje man)

(61)

Regelverket

 Föräldrars åtkomst till barnens journal

 Barns tillgång till sin egen journal

 Patienter i utsatt position

 Val av fördröjning/ ej fördröjning

 ”Tidiga hypoteser” och ”Våld i nära relation”

 Exkludering av vissa enheter

 Ombudsfunktionen

(62)

Vilka blir effekterna av patienternas tillgång till journalen?

Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde rose-mharie.ahlfeldt@his.se

Åsa Cajander, Uppsala universitet asa.cajander@it.uu.se

15 mars 2016

(63)

(64)

Rapport om kunskapsläget på gång



11 studier om införandet av Journalen på nätet i Sverige.



Effekter på patienter och vårdpersonal.



Översikt av kunskapsläget.



Underlag för landsting som inför tjänsten.

(65)

Vad säger patienterna?

(66)

Studier patientperspektiv

1. Enkät patienter som begärt ut sin pappersjournal

2. Enkät patienter som läst sin journal via nätet (pilot)

3. Intervjustudie med patienter på onkologen Akademiska Sjukhuset

4. Analys av användardata

(67)

Därför vill patienten läsa journalen

 Nyfiken på innehållet – vill veta som står.

 Ha kontroll över information och vårdsituation.

 Snabbt kunna ta del av provsvar.

 Förbättrad kommunikation med vården.

 Minnesstöd.

 Följa vårdprocessen genom kontroll av logglistan.

(68)

Patienters användning av tjänsten

 Det går att förstå journalen.

 Positiva till att dela information med närstående.

 Vill ta del av negativa besked.

 Känner sig välinformerade.

 Ifrågasätter inte säkerheten.

(69)

Betydelse av att kunna läsa sin journal via nätet?

 Förberedelse

förbättrad kommunikation och ökat deltagande.

 Minskade väntetider - får beskeden snabbare.

 Minnesstöd inför nästa besök.

 Trygghet.

(70)

“Klarar vi av att ha alla de här cancersjukdomarna så klarar vi nog av att läsa om det.”

“Alltså provsvaren det är en oerhörd skillnad, det betyder jättemycket för mig. Att jag får det på en gång så man inte behöver gå och vänta. Det är ju så jobbigt att vänta,

antingen det är dåligt eller bra så är det väldigt bra att veta.”

(71)

”När man är på ett läkarbesök blir de flesta ganska

blockerade, man kommer inte ihåg. Här har jag möjlighet utifrån vad jag läst på nätet skriva ner de frågor som tänkt ställa, annars kanske jag inte kommer på dem just när jag sitter där.”

”Även om det är dåligt så är det bättre att få veta det

hemma än om man är på sjukhus, det är lättare att bryta ihop hemma.”

(72)

Vad säger professionen?

(73)

Vårdpersonal och ledning

Enkät till läkare Intervjuer med läkare

Intervjuer med

ledning och politiker

Enkät till

vårdförbundets medlemmar

Mediestudie Enkät till psykiatri och akutvård

Enkätstudie till vårdpersonal i Örebro

(74)

Mycket oroade för patienterna



Blir oroade i onödan.



Oroas och kan inte fråga någon.



Misstolkningar.



Vad händer med de patienter som inte kan eller vill vara delaktiga?

(75)

Journalen är ett arbetsverktyg för vårdpersonalen



Måste kunna ha tidiga hypoteser.



Dokumentationen måste vara effektiv.



Viktig för kommunikation inom vården.



Förändrad dokumentation medför risker

studier visar att sättet att dokumentera har förändrats.

“Kommer vi i vården att bli ännu mer försiktiga med vad vi gör och skriver?

Kan det bli så att vi utesluter vissa delar?”

(76)

Förändringar i väl etablerade och fungerande arbetssätt



Tidsstressande.



Minskad möjlighet till förberedelse.



Ökad risk för

felbedömningar.

(77)

Allvarliga besked bör ges av läkare



Läkare har utbildning för att lämna dessa besked.



Kräver omsorgsfull förberedelse.



Patienter behöver bästa möjliga stöd.

(78)

Kontroll, misstro och övervakning



Ökad transparens ger minskad autonomi.



Del av en allmän trend.



Ökad administration.

(79)

Andra frågor än förr



Enligt sjuksköterskor

läser patienter information på nätet, ställer sina egna diagnoser och ger förslag på behandling.

(80)

Enkäter till läkare och sjuksköterskor



Läkare som varit patienter är mer positiva.



Sjuksköterskor i Uppsala mer positiva än resten av landet.



Yrkeserfarenhet och ålder påverkar inte synen på systemet.

(81)

Empowerment - egenmakt!

(82)

Patient empowerment

(Ünver & Atzori, 2013)

(83)

Effekter av patientens egenmakt

 Ökad upplevelse av delaktighet i vården.

 Ökad kunskap om sin hälsosituation.

 Viss ökad kontroll över sin vårdsituation.

 Avsaknad av support från professionen.

 Förväntad oro av tjänsten från professionen har inte identifierats, som att:

patienterna inte förstår vad som står i journalen,

patienterna kan ta illa upp eller lida men av att läsa innehållet, fler kontakter och samtal på grund av nya frågeställningar, men…

 viss oro finns

avstår att läsa på grund av aktuellt sjukdomsläge, integritets- och säkerhetsfrågor.

(84)

Effekter av patientens egenmakt

 Synen på journalen förändras hos

vårdpersonalen – är inte bara ett arbetsredskap.

 Attityder förändras –

profession som själv varit patient mer positiva till tjänsten.

 Arbetsmiljön påverkas – oro över vad förändringen

innebär.

(85)

Några avslutande reflektioner:



Patienternas upplevelser måste spridas till vårdpersonal.



Patienterna förstår inte regelverket för ”Journalen”.



Vårdpersonalens arbetsmiljö har påverkats.



Fler studier behövs för att se de långsiktiga effekterna för både patienter och vårdpersonal.

(86)

Tack!

(87)

Diskussion

(88)

Agenda eftermiddagen

Kl 13 – 15 fem parallella gruppdiskussioner

Grupp 1 lokal 451 Mia Pettersson, Brita Nilsson-Engström, Jenny Juremalm

Grupp 2 lokal 453 Mikael Johansson, Ewa Jerilgård, Maria Brunzell

 Hur kan ett nationellt regelverk se ut?

Grupp 3 lokal 351 Manolis Nymark, Jessica Nord, Tomas Ahl

Grupp 4 lokal 359 Mats Holmberg, Anne Rajala, Emine Onatli

Grupp 5 lokal 361 Petter Könberg, Madeleine Marklund, Mats Löfström

Kl 15 – 15.30 kaffe

Kl 15.30 – 16 Summering och avslutning