MEDLINGSINSTITUT LÖNESTATISTIK. Kartläggning förhandlingsordningar. svensk. m.m. arbetsmarknad

MEDLINGSINSTITUT

A

LÖNESTATISTIK

Kartläggning

förhandlingsordningar

svensk

m.m.

arbetsmarknad

M

än

offentliga utredningar

WW 1997:164

l@

Medlingsinstitut

och lönestatistik

Bilaga ⁴

Kartläggning

förhandlingsordningar på ^svensk arbetsmarknad

m.m.

Peter Stare

av

Bilaga ^till delbetänkande av

Utredningen om ^{ett förstärkt} förlikningsmannainstitut Stockholm 1997

från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

SOU och Ds kan köpas av svarar

Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Offentliga

Fritzes, av

Fritzes kundtjänst Beställningsadress:

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

remiss. Hur och Svara på

underlättar arbetet för den skall på remiss.

liten broschyr

En som som svara

-

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen

Stockholm 103 33

08-405 10 10 Fax:

08-405 10

Telefon: 25

ISBN 91-38-20755-9 ISSN 0375-250X golab Stockholm1997

Förord

Utredningen om ett förstärkt förlikningsmarmainstitut har regeringens uppdrag att föreslå förändringar som syftar till en väl fungerande lönebildning. Som underlag för utredningens överväganden har ett antal uppdrag lämnats till forskare, experter och myndigheter. I uppdragen ingår att kartlägga forskning och erfarenheter av löne- bildning, kollektivavtal och medling i Sverige och Norden.

Utredningen lämnar ett delbetänkande Medlingsinstitut och lönesta- tistik SOU 1997:164 till statsrådet Ulrica Messing den 27 november

1997. Till delbetänkandet fogas en serie om fem bilagor, vari föreliggande bilaga ingår.

Öberg Svante

Särskild utredare

Bilaga 4 1 SOU 1997:164

Innehåll

på den svenska arbetsmarknaden 2 Förhandlingsordningar

1 ... ..

utgångspunkter 2 Legala

1.1 ... ..

arbetsmarknaden 2 Hela

1.1.1

... ..

offentliga sektorn 3 1.1.2 Den

... ..

3 Intressetvister

1.2 ... ..

Privata sektorn 3 1.2.1

... ..

sektorn 8 Offentliga

1.2.2

... ..

Rättstvister 11

1.3 ... ..

lönebildning 12 lokal

Avtal

2 om ... ..

konstruktioner 14 Kostnadsdrivande

3 ... ..

analys 15 kartläggning och fortsatt

uppgifter för Eventuella

4 ... ..

Bilaga4

2 SOU 1997:164

Förhandlingsordningar på ^den

1

svenska arbetsmarknaden

huvudavtal och sammandrag

Redovisningen omfattar i starka mot-

gäller de ak- förhandlingsordningar

svarande överenskomna som stora

sektorn. avtal

offentliga och privata Några både den

törerna på av

avtalsområden redovisas också.

mindre principiellt intresse på

utgångspunkter Legala

1.1

grunderna för de legala

kan det inledningsvis

Redan noteras att

privata olika för det förhandlingsordningama

huvudavtalen och är resp

anställning LOA be- offentlig

området.

offentliga Lagen

det om

området, be- det offentliga

för på

konflikträtten

gränsar parterna en

privata sektorn.

motsvarighet for den saknar

gränsning som

arbetsmarknaden Hela

1.1.1

föreskrifterna de grundläggande

finns regeringsfonnen RF

I om

konflikten använda

och arbetstagare

for arbetsgivare att

rätten som

regler kan vissa dess

fackliga striden. RF

i den anger att av

vapen

inskränkningar och vissa

gäller arbetsrätten inskränkas genom lag. Det

i arbetslivet, MBL medbestämmande

lagen

har skett genom om se

i regler innebär bl.

fredsplikt Dessa

41-45 om m. m. a. att part som

träffat till följd

till fredsplikt

övrigt är bunden av att parten

denne får sympatiåtgärd for stödja

kollektivavtal, får vidta att annan när

kollektivavtal.

stridsåtgärd, dvs obunden

vidta är av

SOU 1997:164 Bilaga 4 3

offentliga

1.1.2 Den

Ytterligare begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder utöver de offentliga

nämnda finns föreskrivet i LOA §§23-25 för det om-

nu

Beträffande arbeten i myndighetsutövning bara

rådet . som består är

fyra stridsmedel tillåtna och rätten att vidta sympatiåtgärder är på visst Sympatiåtgärder tillåtna mellan alla myndighets- begränsad.

sätt är

giltighets- det offentliga området LOA:s

utövande arbetstagare inom

Offentliganställd

område stat, kommun, landsting och kyrka. som

myndighetsutövning, får delta i inte sysselsätts i arbete, som är

för helst arbets-

sympatiåtgärd som görs till förmån part var som marknaden om dennes primärkonflikt är lovlig.

Intressetvister

1

förhandlingsordningar för huvudavtal och

genomgång

Här görs en av

gäller inte

intressetvister. Avtalen reglerar vad som när parterna är beaktar viktiga konstruktioner

bundna av fredsplikt. Vidare anges som

samhällsintressen, samhällsfarlighet, m.m.

motsvarande förhandlings- Följande områden för huvudavtal och

ordningar har hittills tagits fram.

Privata sektorn 1.2.1

Industriavtalet

och lönebildning,

Samarbetsavtal om industriell utveckling som även

benämnt förhandlingsavtal, i fortsättningen

innehåller ett

arbetsgivar- på

industriavtalet, berör ca 800.000 anställda. Parter är sidan:

Kemiförbundet, ALMEGA Industri och

Byggnadsämnesförbundet, Arbetsgivareförbund, Gruvomas

Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet,

Bilaga SOU

4 4 1997:164

Stoppmöbelförbundet, Metallförbundet, Stål- och

Sveriges Skogsindustriförbund, Verkstadsförening, Sveriges

Arbetsgivareförbundet, SvetsMekaniska

Träindustriförbundet och TEKOindustriema samt

arbetstagarsidan på

Civilingenjörsförbundet, Industrifacket,

Industritjänstemannaförbundet, Svenska

Livsmedelsarbetareförbundet.

Svenska

Metallindustriarbetareförbundet, Svenska

Pappersindustriarbetareförbundet, Svenska

Skogsarbetareförbundet och Svenska

Träindustriarbetareförbundet Svenska

bedömningar och kännetecknas

Industriavtalet av gemensamma

kon- beträffande förutsättningarna för företagsamhet och deklarationer

industri be- internationella inriktningen på vår

kurrensförmåga. Den

löne- ekonomiska politiken kräva

samtidigt den

tonas som anges en

med god konkurrenskraft Vår konkurrens- bildning som är förenlig

till rimligt pris, hög nivå

förmåga beror av tillgång på energi en

tillgång till personal. på

FoU-insatser och kompetent En samsyn

förelåg inte.

betydelse för konkurrensförmågan En

skatternas samsyn

arbetsrätten hade inte heller uppnåtts.

på

förutsättningar portalbestämmelse deklarationen

Avtalets är att ge

genomföra avtalsförhandlingar med balanserade stridsåtgärder

att utan

in- stödja denna avsikt har resultat. Bland de komponenter som skall

låta opartisk 0rd-

industrikommitté ordning

rättats en samt en att en

har försetts avtalsförhandlingama.

förande biträda parterna i Denne

varslad

besluta uppskjuta

med särskilda befogenheter, exvis att om att

befo- Industrikommittén har givits stridsåtgärd i längst fjorton dagar.

arbetskonflikt. Slutligen finns avbryta utbruten

genheter att temporärt

omförhandling för-

föreskrivet att förbundspartema skall slutföra av

ordförande skall

bundsavtal innan det pågående löpt ut. Opartisk över-

vaka processen och vid behov ingripa.

för lönebild- den sålunda angivna ordningen

bör

Det noteras att

mellan förhandlingar i andra

inte tycks gälla i

ningsprocessen ämnen

osäkert förefaller

pensioner och försäkringar. Det

såsom även

parterna,

arbetsmiljö och och arbetstid eller

huruvida frågor om ex. semester

den förhand-

omfattas

medbestämmande är ämnen tänkta att av nya

SOU 1997:164 Bilaga 4 5

lingsordningen för lönebildning. Är det då huvudavtalen som gäller för fortsatt utredning.

Frågor

Handelsavtalet

fortsättningen Förhandlingsavtalet för handels- och tjänstesektom är i

arbetsgivarsidan:

handelsavtalet. Parter på

benämnt är

Arbetsgivarförbund, Flygbranschens

för ideella organisationer, Arbetsgivarförbundet

IDEA -

Mediearbetsgivama

Handelsarbetsgivare, Sveriges

Arbetsgivareförbund och Tjänsteföretagens

arbetstagarsidan:

på

Tjänstemannaförbundet HTF

fl.

Civilingenjörsförbund

Sveriges m.

närbesläktat avtal. sikte på de

industriavtalet Det

med

Detta är ett tar

anställningsvillkor och löner och allmänna

förhandlingarna

centrala om

hur skall gå till för ordning för

bestämmer en parterna väga att om

deklarerar sin avsikt avtal konflikt.

möjligt åstadkomma utan Parterna

för lönebildningen inom avtalet ta ett gemensamt

att genom ansvar

regler tidplan Utgångspunkten för avtalets

avtalsområdet. är en som är

skall träffat kollektivavtal löner

upplagd så att nytt om m. m. vara

avtalet har löpt det föregående

innan ut.

förfogande och skall skall finnas till

förlikningsnämnd

En parternas

begäran viss tid träffat avtal. På

inte inom

kallas in om parterna parts

ställning inom kort tid,

vilket skall

slutbud läggas till

kan parterna ta

den dag då skall medling begäras

Förkastas slutbudet

två dagar. senast

där- konfliktåtgärd i kraft upphör sedermera

avtalet löper ut. Har trätt

retroaktiva löneökningar.

med rätten till

dess giltig- svårtolkat avseende

industriavtalet avtal liksom

Detta är

arbetsmiljö och exvis

försäkringar frågan pensioner,

hetsområde; är om

omfattas avtalet.

medbestämmande

och av

6 Bilaga 4 SOU 1997:164

Huvudavtalet mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen iSverige

Huvudavtalet mellan SAF och LO, det välkända Saltsjöbadsavtalet, gäller i princip fortfarande. Det kan ha begränsats genom senare för- bundsvisa överenskommelser, senast genom industriavtalet. Det är sannolikt mer korrekt att uttrycka det så att tillkomsten av industriav- talet och handelsavtalet har inneburit en komplettering och utbyggnad

huvudavtalets förhandlingsordning för hur parterna bör gå till väga av

för att lösa intressetvister om löner, strikt formellt sett.

Överenskommelse mellan SAF och LO från 1976 anger att parterna vissa angivna regler i avtalet skall fortsatt tillämp-

är ense om att äga

ning. Det gäller reglerna om arbetsmarknadsnämnd, förhandlingsord- ning, begränsning av ekonomiska stridsåtgärder och behandling av samhällsfarliga konflikter. Industriavtalet och handelsavtalet behandlar definitivt inte den sistnämnda frågan.

Huvudavtalets nu gällande giltighets- och tillämpningsområde torde uppgift att närmare beskriva iett fortsatt uppdrag.

vara en

Huvudavtalen mellan SAF och SIF/CF respektive HTF respektive SALF LEDARNA

Huvudavtalen för privattjänstemännen har genom förhandlingsproto- överenskommelse

koll från 1976 mellan SAF och PTK ändrats till att

förhandlingsordning

tills vidare tillämpa avtalens liksom dess regler

och tjänstemarknadsnämnd. Samtidigt tillsatte parterna en tjänstemark- uppgifter informations- debattforum.

nadskommitté med som och

föregående ytterligare

avtal bör liksom det bli föremål för viss Detta

utredning.

Avtal på bankområdet

Kollektivavtalet för anställda i bank mellan Bankinstitutens Arbets- givarorganisation och Finansförbundet innehåller inte några regler som

huvudavtalens bestämmelser intressetvisters behandling.

motsvarar om

finns dock regel beslutande nämnd, från

Det en om två varje part samt

opartisk ordförande, som med enkel majoritet kan besluta i frågor om lagstiftning.

utformning avtalsregler erfordras till följd

ny av som av ny

regel slår till i situation då det finns risk

Detta är en som en annars

SOU 1997:164 Bilaga 4 7

möjligen teoretisk för att part säger upp avtalet och därmed frigör sig fredsplikt.

från avtalets

finns särskilt avtal för akademiker

Det ett som är slutet av

Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation och Jusek, Civilekonomema Civilingenjörsförbundet. I detta BAO:s akademikeravtal,

samt som

gäller t.0.m. 1999, finns en för svensk arbetsmarknad ny och, såvitt oprövad metod för hur löser

bekant, man en uppkommen intressetvist,

kunnat medföra stridsåtgärder. Om det uppkommer oenig- annars

som

mellan centrala den totala lönenivåhöjningens

het de parterna om stor-

lek skall den s. slutbudsmetoden användas för att avgöra oenigheten.

föregående

Till skillnad från det närmast avtalet finns det ingen då akademikeravtalets regler blivit nämnd som tar hand om situationer

lagstiftning. Avtalet möjlig-

omöjliga att tillämpa till följd av ny anger

under avtalstiden avtalsbestämmelse berörs

heten att säga upp en som

ändrad lagstiftning och överenskomma om ny regel. Avtalet synes av

fall oenighet den regelns

reglera vad gäller i

inte som av om nya ut-

forrnning.

Avtalen berör ca 50.000 anställda.

Huvudavtal mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation, KFO, och Landsorganisationen iSverige

det finns huvudavtalet mellan KFO och LO

I anger parterna att en en-

och fackföreningsrörel- hetlighet i målsättningen mellan kooperationen

angeläget överbrygga intressemotsättningar.

det För-

gör att

som sen

grundsatser skall

verka enligt vissa parterna

utom att gemensamma

nämnda Fackliga-Kooperativa underlätta arbetet för den i huvudavtalet

till den förlikningsnämnden. Olösta intressefrâgor kan hänskjutas

Över finns Fackligt-Kooperativt

nämnden. nämnden inrättat ett

frågor hänskjuts dit

Centralråd med uppgift att behandla som av part-

har sammansättning eller nämnden. Centralrådet

gemensamt en

erna av

skilje-

för vardera i sin funktion

med två ledamöter parten även som

nämnd.

Privattjänstemannakartellen Huvudavtal mellan KFO och

mellan och privattjänstemannakartellen i alla

Huvudavtal KFO är

föregående punkt behandlade

viktiga delar likalydande med det i KFO-

avtalet.

LO

Bilaga SOU 1997:164

8 4

förhandlingsordning mellan Arbetsgivaralliansen och Avtal om

Landsorganisationen

Privattjänstemannakartellen samt iSverige

avtalet mellan Arbetsgivaralliansen, PTK och LO

Trots att anges

regleringen intressetvister både och intressetvister

behandla rätts- är av

kan finnas skäl eventuellt undersöka det kan

obetydlig. Det att om

material i förhandlingsprotokoll eller i eventuella finnas ytterligare

branschavtal.

Offentliga

1.2.2

KH494

Landstingsförbundet, mellan de kommunala arbetsgivarna,

Huvudavtal

Kommunförbundet och Kyrkans Församlings- och Pastorats- Svenska

Svenska Kommunalarbetareforbundet forbund och arbetstagarsidan

och förbundsområde Allmän kommunal verksamhet, SKTF TCO-OFs

sjukvård,

förbundsområde Hälso- och SHSTF,

TCO-OFs LEDARNA,

Lärarförbundet. huvudavtal,

förbundsområde Detta

TCO-OFs Lärare,

från tillåter bara fem

benämnt KHA, är 1994. Det typer av

nämnd för behandla har tillskapat

stridsåtgärder. Man även en att

Nämnden har i likhet med den statliga samhällsfarliga konflikter.

-

ledamöter, vilket i tillskott med opartiska

lösning fått

sidans - ett tre

Majoritetsbeslut gäller.

nämndens beslutsförmåga.

hög grad ökar

kommunala arbetsgivarna mellan de

Interimistiskförhandlingsordning Läkarförbund och Sveriges

kommunala förhandlingsordningen mellan de

interimistiska

Den ar-

i före- tillämpliga delar det

och läkarförbundet i

betsgivarna utgörs av

tidigare redovisade huvudavtalet, SACO

gående punkt som var part

ÖLA 95

Överenskommelse om lön och allmärma anställningsvillkor samt kollektivavtal träffat på kommun-

rekommendation om lokalt m. m. är

2000-03-31.

för perioden 1995-04-01 och landstingssektom

-

Bilaga 9

SOU 1997:164 4

eftersom avtalen för flertalet något specifik karaktär

Avtalet är av

första reglerat löneökningama för de

avtalsområden har

berörda tre

skall gälla för de båda hur löneökning

lämnat

åren men öppet stor som

avtalsåren 9804-0003.

sista

skall gälla för faststäl- angivit de förutsättningar

Parterna har som

avtalsperioden.

för de båda sista åren i Exem-

löneökningama landet av

fastställas med

för de båda åren utgångs-

skall löner

pelvis SHSTF:s

och förbunds-

avtal med SKAF TCO-OF:s

i arbetsgivamas punkt

och arbetsgivarna

verksamhet. SHSTF

kommunal Kan

område allmän

frågan fram till uppgörelse skall förhandlingar komma

direkta inte i

Skiljenämnden består särskild skiljenämnd.

bindande avgöras av en av

utsedd opartisk från varje

fem personer, två part samt en gemensamt

ordförande.

i den under de båda sista åren fredsplikt råder

Det kan noteras att

fast- storlek inte har löneökningamas

avtalsperioden

femåriga trots att

med andra förhandlingar

utgången beroende

gjorts

ställts utan av av

följsamhetsgaranti.

slags parter, en

och till SACO-S Arbetsgivarverket och SAC O-S

Huvudavtal mellan,

förbundsområden P C 0-OFs

hörande förbund sammantagna samt T och S sammantagna

kännetecknas sig från

daterar 1993,

huvudavtal, statliga

Detta som av

i olika arbetstagarsidan

partsförhållanden på precisering

dels en av

förhandlingsordningen vid modernisering

viss

avtalsfrågor dels en av

intressekaraktär.

meningsskiljaktigheter av

förhandlingsordningen gäller

delarna utredningen intressanta

för De

långt

med syfte så

ventiler k tröga

det införts

i vilken s. . att som

fram till komma

förhandlingar i direkta

möjligt tvinga parterna att

varsel konflikt. Innan stället för

uppgörelse i att ta vägen över om

mellan skall medling

stridsåtgärd tillgrips, äga rum parterna.

samhällsfar- förhindra

till uppgift

Statstjänstenämnden, som har att

opartiska ledamöter. Det tillförts

avtalet har

liga konflikter, genom

till majoritetsbeslut;

fram kan komma nämnden

innebär att numera

paritetiska förutvarande

den sammansätt-

tidigare dödlägen genom har eliminerats.

ningen

Bilaga

10 4 SOU 1997:164

Huvudavtal mellan Arbetsgivarverket och SEKO tidigare Statsanställdas Förbund

statliga huvudavtal från

Detta daterar sig 1978 och är därmed av äldre

karaktär och innehåller regler av traditionell natur med förebild bl. a. i huvudavtalet mellan SAF och LO.

Genom en överenskommelse 1997-05-23 har SEKO, SACO-S, TCO-OF och AgV ändrat reglerna _om Statsjänstenämndens _samman-

enlighet föregående huvudav-

sättning i med principen i det närmast

talet, dock att antalet ledamöter, som utses av parterna gemensamt minskats från tre till två.

SHA

Särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn. Parter är arbetsgivar- sidan: Arbetsgivarverket, Svenska Kommunförbundet, Landstingsför- bundet, Försäkringskassomas förhandlingsorganisation, Svenska Kyr- kans församlings- och pastoratsförbund och på arbetstagarsidan SACO,

Försäkringsanställdas Förbund.

SEKO, TCO-OF och

vidgades Avtalet träffades 1976 därför att förhandlingsrätten genom

låta särskild nämnd tillkomsten av MBL. Parterna var ense om att en

innebära avtal i

huruvida avtalsyrkande skulle ämnet

pröva ett att ett

består kränkning den politiska demokratin. Nämnden

vore en av av sex

beslut for- partsföreträdare och sju riksdagsledamöter. Nämndens är

utlåtande.

mellt inte bindande för parterna utan anges i avtalet vara ett förutsätts ha tillräcklig tyngd för skall följa utslaget.

Det att part

örsäkringskasseförbundet Arbetsgivarverket

Huvudavtal mellan F samt

och SACO-S samt Försäkringsanställdas förbund

innehåll Huvudavtal på Försäkringskasseområdet har i stort samma som

sidan års huvudavtal det statliga myndighetsområdet. Vid

1976 av

begränsningar konfliktmöjlighetema finns i avtalet bara regeln

LOA:s av

samhällsfarliga konflikter. Det föreskrivs att parterna skall hantera om

Nämnden bemannas sådana i tjänstenämnden för försäkringskassoma.

med två ledamöter från respektive sida, dvs paritetisk sammansättning med majoritetsbeslut.

SOU 1997:164 Bilaga 4 ll

1

En genomläsning av förhandlingsordningar i de avtal som redovisats i avsnittet 1.2, som reglerar rättstvister, dvs vid oenighet om en lag eller

avtals rätta innebörd, visar det föreligger

ett att en mycket hög

samstämmighet mellan olika avtalsområden om hur en tvist skall lösas.

sig

Det rör regelmässigt om den sedvanliga förhandlingsgângen från lokal förhandling till central förhandling och därefter till Arbets- domstolen. I en del fall finns skiljenämnd angiven såsom alternativ till domstol, i något fall är skiljenämnd föreskriven som sista instans i stället för domstol.

traditionella

Den förhandlingsvägen med domstol som slutstation är den nästan uteslutande vägen när det gäller tvist om allmänna anställningsvillkor. I pensions- och Försäkringsfrågor och vid tvister i speciella ämnen är skiljenämnd inte ovanligt.

finns inom

Det några speciella avtalsområden en i avtalen uttalad ambition att sträva efter tvistelösningar i direkta kontakter mellan

Exempel är KFO- och BAO-områdena.

parterna.

framgår

Som av den följande punkten är dock tvister som avser oenighet om den individuella lönefördelningen i stor utsträckning be- handlade på annat sätt än sedvanliga rättstvister.

SOU 1997:164 12 Bilaga 4

lönebildning lokal

Avtal

2 _om

med sikte på den gjorts

avtal har centrala

kartläggning

Följande av

lönebildningprocessen forrnregler

lönebildningen dvs

lokala - som styr

avsnitt i detta berörs träffat. fråga

löneavtal Den

centralt

sedan är som

punkt dvs frågorna i rättsligt

egentligen art

är av samma som

i fördelningen

hur

mening. Det sig ett

rättstvister i någon rör om av

inflytande och vilket

sker fastställt löneutrymme

avtal centralt

skall ha. Av lokala

intressenter olika

slutprodukten - resp parter -

slutligt

arbetsgivaren haft avgöra

oenighet

tradition har vid att men

centrala avtal.

dykt i konstruktioner mängd

har tid

under senare en upp

utomstående involveras, fall, då

de flesta

i att

Slutstationen är en

för ibland i

tillkallas för ordförande

opartisk att avgöra, spetsen en

lönenämnd tillskapas förekommer

lönenämnd. Det att

partssammansatt

lokal vid blandas inte

centrala alltså de och

lokal nivå

på att parterna

oenighet.

exempel:

Några

Kemiförbundet Industri och

ALMEGA mellan

Lönebildningsavtalet

utförligt först

19970501-19980430

perioden parter-

och SIF för anger

lönesättningen. För den den lokala

med löneprocessen, intentioner

nas

lönefördelningen för

stupstock gäller

inte nås, enighet

händelse en

påkallas och förhandling

central ytterst

kan i sedan

och steg ett en som

in- särskilt föras till

lönefördelningsfrågan olösta

den

två kan en

steg

företrädare sitter två

nämnd denna Lönefrågor.

för I

Nämnd rättad

utlåtande i tvisten.

uppgift nämndens

och

respektive är

för part att avge

avtalet gäller utlåtande nämndens

följa berörda företaget

det

Vägrar att

nämndens hur

avtalet framgår inte

vid företaget. Det längre

inte av om

landat har utlåtandet beträffande

röstetalen betraktas

beslut om

2-2.

mellan 1998 31

april 1997 för tiden 1

löner avtal

I om m. m. - mars

Tjänstemannaför- Service och

branschstyrelse Tjänster och Alliansen

Vid förhandling.

central till möjlighet finns

det gäller

bundet HTF att

utformad.

skall fördelning generell

föreskrivs hur

oenighet en vara

förhandlingsordning vilken

inte framgår handelsavtalet

Av som

får regler

lönesättningen. Det

lokal oenighet är

skall gälla vid om som

löneavtalet.

kommande plats i det

sin

Bilaga 13

SOU 1997:164 4

följer ÖLA gäller

avtalen för kommuner och landsting 95

I som

lönesättning/lönefördelning kan föras oenighet

regelmässigt att om

förhandlingen

förhandling. den centrala

till central Om

vidare även

mening inte prövning i

oenighet gäller arbetsgivarens

slutar i om

påkallas. Skiljenämnden

skiljenämnd är sammansatt av tre personer, en

valt inte och ordförande. Man

från resp part en noterar att parterna att

opartisk.

ordförande

beteckna denna som

finns Handelsanställdas förbund ingen avtal med

KFO:s I ett av

andra ingredi- förhandlingar och

förhandlingsordning med centrala

före lokala förhandlingen uppgörelse i den

det inte går nå

Om att

enser.

generellt.

utgå tidpunkt skall det lokal

angiven

viss utrymmet

en

branschkommitté- för Arbetsgivaralliansen,

löneavtalet 1995-97 I

saknas tydlig organisationer

Ideella och idébuma

Idrott resp an-

ema

utformad vid lokal eventuell central medverkan

hur

givelse om är

lönesättning.

oenighet om

central in- eliminerat

1995-98, har statliga avtalen, RALS

de

I man

skall tillgängligt Vid lokal oenighet

lönefördelningsarbetet.

blandning i

lönenämnd, består En fördelas

löneutrymme av en som av tre personer.

utslagsröst.

ordförande med opartisk

dessa är av

intresse det kan

Avslutningsvis kan noteras att vara av att göra en

lönesättning och för

kriterier jämförelse mellan avtalens

avvägning och

partsinflytandet.

utformningen av

14 Bilaga 4 SOU 1997:164

3 Kostnadsdrivande konstruktioner

mycket vanligt förekommande

En beräkningsmetod för att fastställa

ersättningar av olika slag är divisorsmodellen, dvs att t.ex. övertidser- sättning för till viss tid förlagt övertidsarbete utgår per arbetad timme med månadslönen dividerad med 94 eller 72 eller annat avtalat tal.

Även restidsersättning och ersättning för jour och beredskap är exempel på förmåner som i många avtal beräknas med divisorer.

vanligt alternativ till ersättning,

Ett beräknad med divisor, är att

ersättningen i procent timlönen. Procentbestämd ersättning

ange av

förekommer bl abeträffande skiftformstillägg.

beräkning ersättning på det

Denna typ av av är sättet kostnads-

drivande att kostnadsökningen sker automatiskt till följd av en höjning tim- eller månadslönema. Parterna tar vid förhandlingstillfället inte av

ställning till om behov eller motiv finns för att orsaka kostnadsök- ningen.

Beroende på vilken vidd man vill ge begreppet kostnadsdrivande avtalskonstruktioner kan sådana finnas även i andra regler än de som behandlar löner. Närmast till hands ligger arbetstidsavtalen.

exempel vad kan få kostnadsdrivande effekter

Ett annat på som är

konsekvens den innebörd jämställdhetslagens regler lönedis-

en av om

kriminering synes ha fått i några av arbetsdomstolens domar. Av några få

domar i frågan kan man intrycket att arbetsvärdering ges en stor tyngd vid lönesättningen. Det finns därmed en risk för att värderingen

arbetet ges större roll vid tillämpningen jämställdhetslagen än

av en av

vad som anges i de lönekriterier som parter enats om i åtskilliga kollektivavtal. Avtalade grundelement vid lönesättning är att, förutom arbetet, värdera även personens betydelse och marknadens inverkan.

Sådan olikheter i lönesättningens villkor kan leda till lönedrivande konsekvenser.

SOU 1997:164 Bilaga 4 15

Eventuella uppgifter ^{för fortsatt}

4

kartläggning ^och analys

fortsatt analys bör innebörden i och tillförlitligheten

En göras av av

avtalen lönebildning och förhand- åtaganden i de

parternas nya om

lingsordning som företräds främst av industriavtalet och handelsav- talet.

avtalen ingår i denna Vidare bör en analys göras av de övriga som

beskrivning i punkt 1.2.

fördjupning punkten för-

förefaller tveksamt 1.3

Det om en av om

givande.

handlingsordningen för rättstvister skulle kunna vara

beskrivning

borde kunna värde utförligare

Det vara av att göra en

och offentlig sektor det

och analys av skillnaderna mellan privat när

förutsättningarna för stridsåtgärder gäller de legala och avtalsmässiga

förebyggandet konflikt.

och av

sek- skrivningar kollektivavtalen den privata

Såvitt framgår av i

beaktandet samhällsviktiga intressen skäligen Parter-

är magert.

torn av

tredje situation vid konflikt samhällsfarlighet och på

på mans

nas syn borde redovisas.

Beträffande punkt 1.2.1.

förslagsvis kompletteras. med avtalsområdena bör

undersökningen av -

försäkringsområdet anläggningssidan, medieområdet,

bygg- och samt

restaurangområdena.

främst och hotell- och

servicesektom, transport-

handelsavtalen och Huvudavtalen förhållandet mellan industri- och

-

bör undersökas mer.

giltighetsområde bör fast- industriavtalets respektive handelsavtalets

-

vid eller begränsad och anställningsvillkor i

ställas. Gäller de löne-

och arbetstid, arbetsmiljö Omfattas pensioner, försäkringar,

mening.

medbestämmande

bankavtalet

beskrivning hur i

skulle en nämnare av parterna ser

-

slutbudsmetoden vara av värde

grund gemenskap i

huvudavtal -på

motsvarande om KFO:s som av

-

fredliga lösningar värderingar- bygger vilja till

grundläggande av

meningsskiljaktigheter

1997:164 Bilaga SOU

16 4

punkt 1.2.2.

Betr

och politiska samhällsfarliga

skydd offentliga sidans

behöver den mot

-

ytterligare konflikter belysas

vidga SHA- motiverat

fråga det konkret

mycket är om vore att

-

avtal har träffa

befogenhetema därför

nämndens kompetens att att

grad skett. Det kan betydande

i så myndigheterna

delegerats till som

myndighetsområde på avtal på

visa sig att ett stör ett annat.

punkt 2 Betr

förhand- kartläggning

givande utvidga torde inte så

Det vara att en av

och då träffats

avtal har gälla då centralt

skall lingsordningar som

emellertid på helt

blir sätt

fredsplikt råder. Frågan

därmed ett annat

lokala i den

tillåtas skulle

strejkrätt lokal

aktuell om

lönebildningsprocessen.

punkt 3 Betr

översiktligt be- mycket

avtalskonstruktioner bara

Kostnadsdrivande är

åtskilligt säkerhet

exempel. Det finns med

skrivna med några stor mer

ackordssystem olika

områden.

från olika Dagens

material att redovisa

eller de bonus-

och uppmärksammas

borde motsvarande

och löne- gäller det ackorden. När prestationslönesystem som ersatt

arbetar med personal mäklare fl.

anställningsvillkor för m. som

material få fram

möjligt det inte

värdepappershantering torde vara att

avtal.

individuella genomgående sig

då det rör om

har första

denna anledning

kan med rapport

Slutligen nämnas att av

har underlag för

kontaktats. Som

organisationer rapporten

tjugotal ett

emellertid på finns

material.

efterfrågat Det

de regelmässigt översänt

återhållsam definiera, till

tendens, svår håll liten

några en att att vara

betrakta detta

svårt är

med material. Det är att säga om att som en

finnas anledning kan

det någon

lyhördhet eller

överdriven om av en

betraktas information

material och ifrån sig

försiktighet att lämna som

eller parternas.

parts vara