Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan

(1)

Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan

Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

Södertälje

Tyresö

(2)

Innehållsförteckning

1. Grundskolans nyckeltal – sammanfattning 2

2. Inledning 5

3. Metod 7

4. Resultat 8

4.1. Nationella prov i år 5 ... 8

4.1.1. Engelska... 8

4.1.2. Matematik ... 9

4.1.3. Svenska / svenska som andraspråk ... 10

4.2. Betyg i år 9... 12

4.2.1. Elevernas behörighet till gymnasieskolan ... 12

Skillnad mellan skolorna i kommunerna... 13

4.2.2. Elever som uppnått målen i alla ämnen ... 13

4.2.3. Genomsnittligt meritvärde ... 15

4.3 Förväntade och faktiska meritvärden... 16

4.4. Elevernas meritvärde och fristående skolor... 17

4.5. Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg... 18

4.6 Sammanfattande diskussion om betygsresultat ... 19

5. Ekonomiska förutsättningar 21 6. Strukturella faktorer 24 6.1. Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden... 24

6.2 Elever med utländsk bakgrund... 24

6.3 Kön... 27

Behörighet flickor och pojkar ... 27

Måluppfyllelse – flickor och pojkar ... 28

Meritvärde flickor – pojkar... 28

6.4 Lärartäthet och lärarbehörighet... 29

7. Skolklimatets inverkan på resultatet 31 Tabellbilaga 33 Antal elever i genomsnitt respektive år (2)... 33

Andel behöriga elever - pojkar och flickor - i kommunala skolor läsåret 2008/2009 (procent) (4.1) ... 33

Genomsnittligt meritvärde i kommunala skolor för alla elever samt för pojkar och flickor läsåret 2008/2009 (4.3)... 33

Kostnad per elev (5)... 34

Lärartäthet åren 2007 till 2009 (lärare/100 elever) (6.4) ... 34

(3)

1. Grundskolans nyckeltal – sammanfattning

Nyckeltalsrapporten är en jämförelse av resultaten i sju kommuner på Södertörn. Ett av kommunernas viktigaste uppdrag inom skolan är att se till att alla barn ges möjlighet att lyckas i sina studier, oavsett var i kommunen de bor eller i vilken skola de valt att gå i. Denna rapport vill säga något om hur väl eller illa kommunerna har lyckats med det uppdraget.

Det är större skillnader inom kommunerna, än mellan dem. Vi har noterat att resultaten till stor del påverkas av mellanmänskliga kvaliteter som inte går att mäta i siffror. Visserligen finns det resultatskillnader som bottnar i elevernas bakgrund. Men oavsett bakgrunden kan skolan göra skillnad, eftersom vi ser goda resultat på skolor som är belägna i socioekonomiskt svaga områden med många nyanlända immigrantelever, liksom vi ser resultat som inte stämmer med könsmönstret. Något är det som gör att dessa skolor lyckas, men det ges ingen enkel förklaring eller recept.

Kommunerna bör därför se över hur man generellt sett arbetar för att minska skillnaderna i resultat mellan skolorna.

Både forskning och erfarenhet, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, visar att följande faktorer har betydelse för att en skola ska nå framgång:

• Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering

• Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation

• Pedagoger med höga förväntningar

• Fokus på elevers kunskaper och resultat

• Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Kommunerna bör alltså bland annat se över hur man stödjer det

systematiska kvalitetsarbetet, hur man stödjer det pedagogiska ledarskapet, och hur man säkerställer att alla elever får det stöd de behöver.

Andra frågor att ställa sig kan vara:

• I vilken mån inverkar resurserna på resultaten - och hur kan kommunen styra resurser dit de bäst behövs?

• Har kommunerna kompetens för ett språkutvecklande arbetssätt?

Används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen? Behärskar pedagogerna undervisning i svenska som andraspråk?

• Har skolan lika höga förväntningar på flickor och pojkar? I vilken mån styrs könsbetonade prestationer och aktiviteter av de vuxnas förväntningar?

• Hur används modern teknik för att förstärka inlärning?

(4)

Behörighet till gymnasieskolan

Ett rimligt krav att ställa på en kommun är att eleverna som går ut år 9 ska vara behöriga till gymnasiets nationella program. Det innebär att de ska ha minst betyget godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Jämfört med 2008 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i Haninge och Huddinge, men sänkts i Nynäshamn, Salem och Södertälje (se diagram på sidan 12). Behörigheten är på samma nivå som året innan i Botkyrka, Tyresö och i riket. Huddinge och Nynäshamn visar en ojämn bild från år till år, medan trenden i Södertälje är nedåtgående och Botkyrka och Haninge har tämligen stabila

resultat. Den enda av Södertörns kommuner som stadigt legat över riket i tre år, är Tyresö.

Det är stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan skolorna i kommunerna.

Störst skillnader finns i Botkyrka, Huddinge och Södertälje, där det skiljer över 40 procentenheter mellan de skolor som har högst respektive lägst andel elever med gymnasiebehörighet. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några skolor ligger markant under de övriga.

Meritvärde

Det genomsnittliga meritvärdet har de senaste tre åren legat på jämn nivå i Botkyrka och Haninge (se diagram på sidan 15). Huddinge, Nynäshamn och Tyresö har höjt sina meritvärden, vilket också gäller för riket. I Salem och Södertälje har meritvärdena sänkts. Den kommun som visar de största svängningarna mellan åren är Salem, eftersom det är en liten kommun där enskilda prestationer kan slå igenom på genomsnittet.

Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där de fristående skolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka, där de privata alternativen har attraherat föräldrar vars utbildningsnivå är högre än de kommunala skolorna i samma område. Eventuellt kan en liknande utveckling vara på gång i Södertälje, där skillnaden i meritvärde ökar mellan skolformerna.

Ekonomiska förutsättningar

Kostnaden per elev har ökat i alla kommuner utom Salem och Tyresö jämfört med år 2008. Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar samtidigt i samtliga kommuner. Det har sett i stort likadant ut åren dessförinnan. Nyckeltalsrapporten har tidigare väckt frågan om kostnadsökningen bottnar i en medveten satsning i kommunerna, eller om den visar på svårigheten i att anpassa organisationen nedåt när elevantalet sjunker men övriga behov kvarstår.

Kostnaden för undervisning skiljer sig mellan kommunerna (se diagram på sidan 22). Mellan den kommun som har den högsta kostnaden per elev för undervisning (Haninge) och den som har den lägsta kostnaden (Nynäshamn) skiljer det drygt 16 000 kronor. På en skola med 500 elever blir det en skillnad på cirka 8 miljoner kronor, vilket kan räknas om till 15-20 pedagogtjänster på skolan. Även

kostnaderna för lokaler och övrigt visar variationer mellan kommunerna.

Nynäshamn har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad. När man jämför kostnader bör man dock veta att det kan skilja sig åt i redovisning och

beräkningsgrunder för kostnaderna mellan kommunerna.

(5)

Strukturella förutsättningar

Viktiga faktorer som statistiskt sett påverkar och kan förklara en stor del av resultaten är barnens bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och barnens kön. En särskilt viktig påverkansfaktor för barnets möjlighet att lyckas i skolan är

föräldrarnas utbildning.

I Tyresö har föräldrarna ungefär samma utbildningsnivå som i riket i övrigt.

Huddinge och Salem ligger strax under riket. I Botkyrka har föräldrarna den lägsta utbildningsnivån. Samvariationen mellan genomsnittligt meritvärde och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på

Södertörnskommunerna som helhet.

Tiden i Sverige har stor inverkan på hur goda kunskaper i svenska en individ hinner skaffa sig. Av den orsaken är det logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Men så enkelt är inte sambandet, då flera andra faktorer spelar in, till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund, som tidigare nämnts, liksom vid vilken ålder barnet kommit till Sverige och vilken skolbakgrund han eller hon har med sig från hemlandet. Barn som kommit före sex års ålder blir behöriga till gymnasiet i samma utsträckning som barn som är födda i Sverige. Sämst förutsättningar har barn som anländer i Sverige efter årskurs 6, i synnerhet om de är pojkar.

I fyra av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I Botkyrka, Haninge och Huddinge var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar Nynäshamn och Södertälje. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun.

Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är inte så stor när det gäller

behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 10 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 12 och 25 meritpoäng för meritvärdet).

(6)

2. Inledning

Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Tidigare år har även Nykvarn deltagit i arbetet. Nyckeltalen bygger på jämförelser mellan kommunerna och ambitionen är att hitta samband mellan olika variabler samt att studera hur nyckeltalen varierat över tid.

Arbetsgruppen har bestått av Ulrica Andersson (Tyresö), Anita Elenius och Stefan Sundbom (Södertälje), Jörgen Lundqvist (Salem), Margareta

Bergman och Carin Bohlin-Bagge (Nynäshamn), Carina Nilsson

(Huddinge), Anders Magnusson och Helena Duroj (Botkyrka) och Jonatan Block (Haninge). Annette Hedlin (Botkyrka) har varit ordförande och sammankallande.

Kommunerna är sinsemellan olika beträffande storlek och kommuntyp.

Botkyrka, Haninge, Huddinge, Salem och Tyresö klassificeras i SCB:s statistik som förortskommuner. Södertälje räknas som en större stad, och Nynäshamn hör till kategorin pendlingskommuner. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltalen, i synnerhet när värden anges i procent. I en liten kommun kan en procent betyda en elev, medan en procent i en stor kommun kan stå för 10 elever.

Nedan redovisas antalet elever i respektive kommuns skolor under åren 2007–2009. Som framgår av diagrammet har antalet elever minskat för varje år i alla kommuner utom i Huddinge där vi ser en svag ökning det sista året.

Elevantal 2007-2009

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

2007 2008 2009

Nyckeltalsgruppens arbete

Ett av syftena med nyckeltalsarbetet är att ge möjligheter till ett kollegialt erfarenhetsutbyte från de olika verksamheterna. Inför detta års arbete hade grundskolegruppen ambitionen att dra ökad nytta av gruppens samlade kompetens och erfarenhet genom att starta nyckeltalsarbetet redan under hösten det år rapporten avser. På så vis skulle vi kunna använda oss av den gemensamma resultatanalysen i respektive kommun inför årsredovisning

(7)

försök. Den nuvarande arbetsprocessen ligger för sent för att kunna vara till motsvarande nytta för gruppens medlemmar.

Under arbetet har vi noterat att många av de faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor inte kan mätas med hjälp av nyckeltal. Det är

nödvändigt att gräva djupare i frågorna för att kunna dra slutsatser om vad som genererar god kvalitet. Vi menar också att samarbetet mellan

Södertörnskommunerna skulle vinna på mer diskussioner inriktade på våra erfarenheter av kvalitetsutveckling.

(8)

3. Metod

Följande arbetsgång har använts i nyckeltalsarbetet

• Framtagande av nyckeltal

• Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid

• Test av samvariation mellan olika nyckeltal

• Analys av andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga Nyckeltal som arbetsgruppen har redovisat och diskuterat:

Resultat Resultat på ämnesprov år 5 (4.1.) Behörighet till gymnasieskolan (4.2.1) Skillnad i behörighet mellan skolorna (4.2.1) Elever som uppnått mål i alla ämnen (4.2.2.) Skillnad i måluppfyllelse mellan skolorna (4.2.2) Genomsnittligt meritvärde (4.2.3)

Skillnad i meritvärde mellan skolorna (4.2.3.) Förväntade och faktiska meritvärden (4.3) Elevernas meritvärde och fristående skolor (4.4) Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg (4.5) Ekonomiska

förutsättningar

Kostnad och lokalyta per elev (5)

Strukturella faktorer Föräldrars utbildningsnivå – elevers meritvärden (6.1) Utländsk bakgrund (6.2)

Kön (6.3)

Lärartäthet och lärarbehörighet (6.4)

Nyckeltalen har huvudsakligen hämtats från SIRIS och från Skolverkets jämförelsedatabas. De bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistiska Centralbyrån (SCB) i samband med räkenskapssammandraget, statistik per 15 oktober om elever och personal samt statistiken över nationella provresultat och slutbetyg.

(9)

4. Resultat

4.1. Nationella prov i år 5

Varje år sedan 1996 genomför eleverna i år 5 ämnesprov i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Från och med 2009 är proven obligatoriska, och detta år gjordes för första gången en insamling av alla delprovsresultat för alla elever i riket av SCB (Statistiska centralbyrån) på uppdrag av Skolverket. Totalt finns registrerade resultat från 92 834 elever, motsvarande 99.1 procent av samtliga elever i år 5. Tretton delprov efterfrågades, och alternativen var: nått kravnivån för delprovet, ej nått kravnivån för delprovet, eller har ej gjort delprovet. Samtliga ämnesmål prövas inte, utan provresultaten är en av flera indikationer på

måluppfyllelse. Alla resultat är hämtade från Skolverkets databas SIRIS.

Detta år fanns tyvärr stora fel i inrapporteringen av resultat till SCB från Botkyrka och Salem, varför de kommunernas resultat saknas här, och markeras med en asterisk i tabellerna nedan. Eftersom detta är första gången resultat från ämnesproven i år 5 presenteras väljer

nyckeltalsgruppen ändå att göra en relativt omfattande redovisning av dessa för övriga kommuner. De resultat som redovisas avser elever i kommunala skolor.

Sammanfattning

Störst skillnader i måluppfyllelse mellan kommunerna finns inom ämnesprovet i engelska, där det skiljer nästan 20 procentenheter mellan högsta och lägsta andel uppnådd måluppfyllelse på ett av delproven. I svenska och matematik är skillnaderna mellan kommunerna med högsta och lägsta andel som når kravnivåerna ungefär 10 procentenheter. I svenska som andraspråk varierar skillnaderna mellan delproven.

En intressant att reflektion vi kan göra utifrån dessa resultat och

betygsresultaten i senare år är att flera av Södertörnskommunerna ligger bättre än riksgenomsnittet på nationella proven i femman, men sämre än riksgenomsnittet i behörighet till gymnasieskolan. (Undantaget är Tyresö, som ligger sämre än riksgenomsnittet i femman och högre än

riksgenomsnittet i nian.) Betyder det att skolorna i våra kommuner gör ett fullgott arbete i de tidigare åren men ett sämre i de senare? Det är en intressant fråga, men en troligare förklaring är att andra faktorer, som att lärarna i år 5 inte har samma vana att göra bedömningar och sätta betyg som lärare i år 9, spelar in.

4.1.1. Engelska

Ämnesprovet i engelska bygger på kursplanens kommunikativa och funktionella språksyn och bestod av fyra delprov: Samtala/tala, Lyssna/förstå (skriva), Läsa/förstå (skriva), Skriva.

Tabellen på nästa sida redovisar andel elever som uppnådde kravnivån på respektive delprov i respektive Södertörnskommun. Grön markering visar att andelen elever överstiger rikets andel och röd markering det motsatta.

(10)

Eng Samtala/tala Lyssna/förstå (skriva)

Läsa/förstå (skriva)

Skriva

Riket* 86,3 83,5 85,8 88,1

Botkyrka * * * *

Haninge 89,7 85,7 90,5 89,9

Huddinge 91,2 86,5 91,8 91,3

Nynäshamn 91,5 81,8 89,9 90,3

Salem * * * *

Södertälje 81,6 77,7 81,9 81,6

Tyresö 76,1 73,2 75,2 75,8

* resultat saknas

Bäst utfall i riket blev det på delprovet Skriva som 88.1 procent av eleverna klarade. Svårast för eleverna i riket var delprovet Lyssna/förstå (skriva) där 83.5 procent nådde kravnivån.

Resultaten i tabellen ovan visar att i flera av Södertörnskommunerna var det en större andel elever som klarade de fyra delproven, jämfört med andelen elever i riket. I Södertälje och Tyresö lyckas eleverna generellt sämre än i riket. I samtliga kommuner var det, liksom i riket, Lyssna/förstå (skriva) som var svårast

I Haninge, Huddinge och Tyresö har flickor nått kravnivån på delproven i högre utsträckning än pojkar. I Nynäshamn är förhållandet det motsatta, medan det varierar i övriga kommuner.

Skillnader mellan kommunerna

Samtala/tala Lyssna/förstå (skriva)

Läsa/förstå (skriva)

Skriva Högsta

måluppf.

95,7 91,4 93,6 94,4

Lägsta måluppf.

76,1 73,2 75,2 75,8

Diff. H-L 19,6 18,2 18,4 18,6

Skillnaden mellan kommunen med högsta resultat och den med lägsta är ungefär lika stor, 18-20 procentenheter, för alla delprov.

4.1.2. Matematik

Ämnesprovet i matematik bestod av fyra obligatoriska delprov: Skattletarna (miniräknare, räknesätten), Rummet (längd, area, skala), En dag (tid,

statistik), Räkna på olika sätt (räknemetoder). I provet ingick även en frivillig del, vilken var gemensam med ett av delproven i svenska/svenska som andraspråk

Resultatet visar att eleverna i riket har högst måluppfyllelse på delprovet Skattletarna, medan delprovet En dag, som behandlar begreppen längd, area och skala har vållat störst problem.

(11)

I tabellen nedan ser vi andelen elever som uppnått delprovens kravnivå.

Grön markering visar att andelen elever överstiger rikets andel och röd markering det motsatta.

Ma

Miniräknare, räknesätten

Längd, area, skala

Tid, statistik

Räknemetoder

Riket 91,3 82,1 89,7 84,6

Botkyrka * * * *

Haninge 92,1 85,5 92,0 87,8

Huddinge 94,2 88,1 93,5 89,5

Nynäshamn 92,2 84,5 93,8 86,8

Salem * * * *

Södertälje 86,1 78,0 84,2 81,6

Tyresö 87,7 81,0 87,5 83,2

* resultat saknas

I Haninge, Huddinge och Nynäshamn är elevernas måluppfyllelse högre än i riket, i övriga kommuner lägre. Liksom i riket är måluppfyllelsen högst på delprovet Skattletarna och lägst på En dag.

I Haninge, Huddinge och Tyresö har flickor nått kravnivån på de fyra delproven i högre utsträckning än pojkar. I Nynäshamn är det tvärtom, och i Södertälje varierande.

Skillnader mellan kommunerna Miniräknare,

räknesätten

Längd, area, skala

Tid, statistik

Räknemetoder

Högsta måluppf.

95,1 88,1 93,8 89,5

Lägsta måluppf.

86,1 78,0 84,2 81,6

Diff. H-L 9,0 10,1 9,6 7,9

Skillnaden i måluppfyllelse mellan kommunerna är 8-10 procentenheter mellan högsta och lägsta resultat. Minst skillnad i måluppfyllelse är det på delprovet Räkna på olika sätt (räknemetoder).

4.1.3. Svenska / svenska som andraspråk

Proven i svenska och svenska som andraspråk är desamma, men ämnena har olika kursplaner och delvis olika mål, vilket betyder att bedömning ska ske utifrån olika grunder. Ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk bestod av fem delprov: Läsa, förstå litterär text, Läsa, förstå sakprosa, Skrivuppgift, berättande, Skrivuppgift, förklarande, Läsa, samtala.

Elever som går i kommunala skolor i riket lyckades bäst med delprov Läsa, förstå sakprosa och hade störst problem med delprovet Skrivuppgift,

berättande.

Här följer tabellen över resultaten på ämnesprovet i svenska. Grön

markering visar att andelen elever överstiger rikets andel och röd markering det motsatta.

(12)

Sv Läsa, förstå litterär

text

Läsa, förstå sakprosa

Skrivuppg.

berättande

Skrivuppg.

förklarande

Läsa, samtala

Riket 87,4 91,3 86,1 85,9 86,1

Botkyrka * * * * *

Haninge 85,1 91,3 87,4 88,3 93,6

Huddinge 90,3 93,2 90,3 92,5 95,3

Nynäshamn 86,9 93,7 93,3 92,1 80,2

Salem * * * * *

Södertälje 91,5 93,1 90,0 89,0 92,7

Tyresö 80,7 84,6 82,3 82,5 78,8

* resultat saknas

I Huddinge och Södertälje når eleverna högre måluppfyllelse än i riket, i Tyresö lägre, och i de övriga kommunerna olika resultat på olika delprov.

Liksom i riket har delprovet Läsa, förstå sakprosa varit lättast för eleverna.

Däremot varierar det mellan kommunerna i fråga om vilket delprov som var svårast.

Liksom i riket är det flickorna som har bäst resultat på ämnesprovet i sin helhet. I två kommuner lyckas pojkarna bättre än flickorna på något av delproven.

Skillnader mellan kommunerna Läsa,

förstå litterär

text

Läsa, förstå sakprosa

Skrivuppg.

berättande

Skrivuppg.

förklarande

Läsa, samtala

Högsta måluppf.

93,7 95,0 93,3 92,5 95,3

Lägsta måluppf.

85,1 84,6 82,3 82,5 78,8

Diff. H-L 8,6 10,4 11,0 10,0 16,5

Minst skillnad i måluppfyllelse är det på delprovet Läsa, förstå litterär text Störst skillnad mellan resultaten i de olika kommunerna är det på delprovet Läsa, samtala .

Resultaten från ämnesproven i svenska som andraspråk visar att andelen elever som når kravnivån på de olika delproven i riket ligger mellan 61 procent och 73 procent. Måluppfyllelsen var högst på ”Läsa och förstå sakprosa” medan den var lägst på delprovet ”Läsa och förstå litterär text”.

Från Södertörnskommunerna finns bara redovisade resultat från två

kommuner, Huddinge och Södertälje. I Huddinge når en större andel elever kravnivån på de olika delproven än i riket (skillnaden är mellan 5 och 14

(13)

Huddinge (mellan 5 och 20 procentenheter på de olika proven). En naturlig fråga att ställa är varför eleverna i Huddinge lyckas så mycket bättre. Vi vet inte om de får en bättre undervisning, men vi vet att olika strukturella förutsättningar som föräldrars utbildningsnivå, tidigare skolgång och så vidare (se 6.2) har stor betydelse för resultaten. Vi vet även att

bedömarkompetensen, kanske särskilt när det gäller svenska som andraspråk, är mycket ojämn, vilket skulle kunna påverka utfallet.

En annan faktor som ska beaktas är att det finns många elever som är berättigade till och borde få undervisning i svenska som andraspråk men som inte får det. I grundskoleförordningen slås fast att det är rektor som beslutar om en elev ska läsa svenska som andraspråk. I praktiken får dock ofta föräldrar och elever välja detta. Brist på utbildade lärare i svenska som andraspråk är ett annat skäl. I samtliga kommuner utom Botkyrka,

Huddinge och Södertälje finns resultat på ämnesprovet rapporterade för inga eller endast en handfull elever. Om ett stort antal elever bedöms på felaktiga grunder påverkas resultaten på ämnesproven både i svenska och i svenska som andraspråk.

4.2. Betyg i år 9

4.2.1. Elevernas behörighet till gymnasieskolan

För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, således ingår även elever som lämnat år 9 utan slutbetyg.

Andel behöriga till gymnasieskolan

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket

procent

2007 2008 2009

Högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan har Tyresö, där drygt 90 procent av eleverna nådde behörighet år 2009. Näst högst andel år 2009 hade Huddinge med 90 procent behöriga, och lägst andel hade

Södertälje med 74 procent. I Södertälje, Botkyrka och Haninge nådde en lägre andel elever gymnasiebehörighet än i riket.

Jämfört med 2008 års resultat har andelen elever med behörighet ökat i Haninge och Huddinge, minskat i Nynäshamn, Salem och Södertälje, och ligger tämligen konstant i Botkyrka och Tyresö. Huddinge och Nynäshamn

(14)

visar en ojämn bild från år till år, medan trenden i Södertälje är nedåtgående och Botkyrka och Haninge har tämligen stabila resultat. Den enda av

Södertörns kommuner som stadigt legat över riket i tre år, är Tyresö.

Skillnad mellan skolorna i kommunerna

Diagrammet nedan visar skillnaden mellan de kommunala skolor i varje kommun som har den högsta respektive lägsta andelen gymnasiebehöriga avgångselever. Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg.

Skolor med högst respektive lägst andel behöriga

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Botkyrka Haninge

Huddinge Nynäsh

amn Salem Södertälje

Tyresö

procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel behöriga i kommunen

Störst skillnader mellan skolorna visar Huddinge, Södertälje och Botkyrka där det skiljer över 40 procentenheter mellan de skolor som har högst respektive lägst andel elever med gymnasiebehörighet. I Haninge ligger skillnaden på cirka 40 och i Salem 35 procentenheter. I Tyresö och Nynäshamn är skillnaden endast 10-15 procent.

Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några skolor ligger markant under de övriga. I Huddinge skiljer det drygt 22 procentenheter mellan skolan med lägst resultat och skolan med näst lägst. I Södertälje har tre skolor en andel behöriga som ligger betydligt lägre än de övriga. I Botkyrka är skolorna mer jämnt fördelade över en skala från lägst till högst.

Om man tittar på samtliga kommuners resultat, ligger skolorna med de bästa resultaten mycket nära varandra i resultatnivå. Andelen

gymnasiebehöriga vid den skola som nått kommunens högsta resultat varierar mellan 94 och 100 procent. De stora skillnaderna finns mellan de skolor som har lägst andel behöriga, där andelen varierar från 50 till 85 procent.

4.2.2. Elever som uppnått målen i alla ämnen

Ett högre ställt resultatmått än behörigheten är andelen elever som når målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänt i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår).

(15)

Andel elever som nått målen i alla ämnen

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

procent

2007

Andelen elever som nått målen i alla ämnen varierar kraftigt kommunerna emellan. Högst andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen har Tyresö, där 81 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen år 2009.

Även Huddinge har i år tagit sig upp över rikssnittet, som var 76 procent, medan Salem, som både 2007 och 2008 hade utmärkta resultat, i år har tappat och ligger endast några procentenheter över Haninge och Botkyrka där under 70 procent av eleverna presterade godkänt i alla ämnen. Lägst andel godkända i alla ämnen har Södertälje med 58 procent.

Den enda kommun som har en stigande trend tre år i rad är Tyresö. I både Nynäshamn och Södertälje är trenden sjunkande, medan de övriga

kommunerna varierar år för år.

Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den skola i respektive kommun där högst andel nådde målen i samtliga ämnen, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen.

Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Endast kommunala skolor ingår i jämförelsen.

un där högst andel nådde målen i samtliga ämnen, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen.

Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Endast kommunala skolor ingår i jämförelsen.

2008 2009

Skolor med högst respektive lägst andel elever som nått målen i alla ämnen

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Botkyrka Haninge

Huddinge Nynäs

hamn Salem

Söde rtälje

Tyresö

procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Skola med högst resultat

Skola med lägst resultat

Andel som nått målen i alla ämnen i kommunen

(16)

Det framgår att skillnaderna mellan kommunens skolor kan vara stora, rentav mycket stor i Botkyrka där det skiljer över 90 procentenheter mellan högsta och lägsta resultat. Liksom två år förut är resultaten mest jämna i Tyresö där skillnaden är 17 procentenheter.

Vid en jämförelse mellan de skolor där flest elever nådde målen skiljer det inte så mycket mellan kommunerna. Bästa skolan i Salem ligger såsom förra året i topp med hundraprocentig måluppfyllelse medan bästa skolan i Södertälje når upp till 88 procent. Skolorna med de lägsta resultaten skiljer sig däremot mycket åt. I Botkyrka finns en skola där endast sju procent av barnen nått målen i alla ämnen, medan det som kallas dåligt i Tyresö är när 70 procent av barnen presterat godkänt. Blickar vi bakåt på förra året var det Haninge som då hade lägst måluppfyllelse, men där har man i år lyckats med att få en större andel elever att nå målen i alla ämnen.

4.2.3. Genomsnittligt meritvärde

Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg och beräknas genom att Godkänt = 10, Väl godkänt = 15 samt Mycket väl godkänt = 20 meritpoäng. Maximalt meritvärde uppgår till 320 poäng. Samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne ingår i det genomsnittliga meritvärdet, som bygger på elevernas sammanlagda poäng dividerat med antalet elever med betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Uppgifterna i diagrammet nedan avser kommunens skolor, fristående skolor ingår ej.

Genomsnittligt meritvärde

175 180 185 190 195 200 205 210 215 220 225 230

2007 2008 2009

Högst genomsnittligt meritvärde hade i år Tyresö, med 218 poäng, och lägst var meritvärdet i Södertälje med ett genomsnitt på 192 poäng. De

kommuner som ligger över rikets genomsnitt på 210 poäng är Tyresö, Salem och Huddinge. Meritvärdet har ökat tre år i rad i Nynäshamn och Tyresö, liksom det ökat i riket. Botkyrka och Haninge har en konstant genomsnitt på strax under 200 poäng, medan övriga kommuners värden går upp och ned.

(17)

I diagrammet nedan visas skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan den kommunala skola i respektive kommun som hade högst respektive lägst värde. Linjen visar kommunens genomsnittliga resultat.

Skolor med högst respektive lägst meritvärde

100 120 140 160 180 200 220 240 260

Botkyrka Haninge

Huddin ge

Nynäshamn Salem

Söder tälje

Tyresö

100 120 140 160 180 200 220 240 260

Skola med högst resultat

Skola med lägst resultat

Genomsnittligt meritvärde i kommunen

Störst skillnad mellan skolan med högsta genomsnittliga meritvärde och den med det lägsta har Botkyrka där det skiljer omkring hundra poäng.

Den minsta skillnaden finns i Tyresö med 30 poäng mellan lägsta och högsta genomsnittliga meritvärde. Precis som för andra betygsmått skiljer det ofta mycket mellan skolan med lägst och skolan med näst lägst resultat i de kommuner som har störst skillnad mellan högst och lägst resultat. 2009 skiljer det till exempel 30 meritpoäng mellan skolan med lägst och skolan med näst lägst genomsnittligt meritvärde i Botkyrka och Huddinge.

Om vi jämför alla kommunerna är variationen mellan skolornas

meritvärden stor. Det skiljer nästan femtio poäng mellan bästa skolan i Salem och den bästa i Haninge, och ännu mer mellan den sämsta skolan i Botkyrka och den sämsta i Nynäshamn. Faktum är att Nynäshamns lägsta genomsnittliga meritvärde ungefärligen motsvarar vad som är

genomsnittligt i Botkyrka; 200 poäng.

4.3 Förväntade och faktiska meritvärden

Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika

bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ.

.

(18)

SALSA avvikelse meritvärde 2007-2009

-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12

Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje

2007 2008 2009

Alla kommunerna utom Södertälje ligger 2009 över sitt modellberäknade meritvärde. Huddinge har en stark positiv avvikelse på +6. Avvikelsen kan tolkas som att kommunerna i något avseende lyft sig över sina

förutsättningar. Men det är stora pendlingar i SALSA-värden under de senaste tre åren. En kommun som ligger högt över det modellberäknade värdet ena året kan ha sjunkit nästa år, eller tvärtom, och ingen av kommunerna utom Tyresö har en rent upp- eller nedgående trend.

4.4. Elevernas meritvärde och fristående skolor

Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden mellan kommunalt drivna skolor och fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor med år 9 i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2008/2009. Södertälje har tio fristående skolor, varav några är mycket små, och Botkyrka har fyra. Övriga kommuner har var sin, förutom Nynäshamn som inte har någon.

Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2009

Antal fristående skolor Antal elever i år 9

Botkyrka 4 192

Haninge 1 112

Huddinge 1 140

Nynäshamn 0 0

Salem 1 22

Södertälje 10 268

Tyresö 1 (resursskola) 2

Meritvärde i fristående skolor

År 2007 År 2008 År 2009

Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl.

fristående skolor fristående skolor fristående skolor

Botkyrka 204 199 205 199 205 199

Haninge 200 199 200 200 199 200

Huddinge 208 208 207 207 213 211

Nynäshamn 202 202 204 204 205 205

Salem 213 215 224 223 212 210

(19)

Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där de fristående skolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka, där de privata alternativen har attraherat föräldrar vars utbildningsnivå är högre än de kommunala skolorna i samma område. Eventuellt kan en liknande utveckling vara på gång i Södertälje, där skillnaden i meritvärde ökar mellan skolformerna.

4.5. Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg

Är betygssättningen likvärdig och rättvisande? En tänkbar indikator på om så är fallet kan vi få genom att granska skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av år 9 och de betyg som sedan sätts.

Syftet med det nationella provsystemet är bland annat att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på

huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är dock inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot samtliga uppställda mål.

När Skolverket gjort nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg har de visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan ha fullt godtagbara förklaringar när det gäller den enskilda elevens prestation, men knappast när det gäller bedömningen i ett visst ämne eller på en hel skola.

Diagrammet nedan visar den genomsnittliga skillnaden i procentenheter mellan andelen elever som nått minst Godkänt på nationella ämnesprov och som fått minst Godkänt i slutbetyg för åren 2007-2009.

Skillander i procentenheter mellan andelen elever som nått minst Godkänt på nationella ämnesprov åk 9 och som fått minst Godkänt i

slutbetyg under åren 2007-2009

-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0

Engelska Matematik Svenska

procentenheter

Både i riket och på Södertörn finns skillnader mellan elevernas resultat på de nationella proven och elevernas slutbetyg. Den största avvikelsen är i matematikämnet, där en högre andel elever fick minst godkänt i slutbetyg än som provbetyg. Avvikelsen ser dock ut att ha minskat år 2009. Botkyrka,

(20)

Salem och Södertälje som tidigare har satt mycket höga betyg i förhållande till proven hade vid förra vårterminens slut en mindre avvikelse än riket.

Detta skulle kunna vara en del av förklaringen till de försämrade betygsresultaten i Södertälje och Salem.

I engelska råder motsatt förhållande. Med undantag för Tyresö är det en högre andel elever som når minst godkänt provresultat i de nationella proven än som får minst godkänt betyg i engelska. Avvikelsen är störst i Södertälje och minst i Tyresö.

I svenska är avvikelsen mellan provresultat och betyg förhållandevis liten, och resultatet varierar inte särskilt mycket kommunerna emellan.

Nynäshamn har i tre år satt en aning högre betyg än provresultaten och Salem en aning lägre, men i övrigt är det ojämnt.

Den gemensamma tendensen att sätta lägre slutbetyg i engelska och högre i matematik i förhållande till provresultatet är värd en diskussion. Tydligen finns en diskrepans mellan vad lärarna förväntar sig utifrån kursplanen och vilken nivå de nationella proven konstrueras för.

De flesta kommunerna landade år 2009 i en större samstämmighet mellan provbetyg och slutbetyg. Men om skillnaden i betygssättning i förhållande till provresultat är konstant, eller om den återkommer i jämna tidsintervall i en skola eller kommun finns all anledning att forska närmare i

bedömningsrutiner och dito kompetens.

4.6 Sammanfattande diskussion om betygsresultat Ett av kommunernas viktigaste uppdrag inom skolan är att se till att alla barn ges möjlighet att lyckas i sina studier, oavsett var i kommunen de bor eller vilken skola de valt att gå i. Denna rapport visar på skillnader mellan skolorna i nästan alla Södertörnskommuner och säger därmed något om hur väl eller illa kommunerna har lyckats med uppdraget. Från kommunernas egna kartläggningar som inte redovisas här vet vi också att det ofta finns betydande skillnader i resultat mellan elevgrupper/klasser på samma skola.

I rapporten tar vi upp och beskriver skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, skillnader i resultat som följd av olikheter i socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer och skillnader i resultat som följd av internationell migration.

I materialet kan man se att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är större ju högre kravnivån blir. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter).

När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden däremot större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 10

procentenheter för betyg i alla ämnen och i genomsnittligt meritvärde mellan 12 och 25 meritpoäng).

I de kommuner där skillnaderna är stora mellan högst och lägst resultat ser vi att skolorna med de lägsta resultaten ligger i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. Barn som får höga betyg kommer oftare

(21)

deras förmågor. (Givetvis finns här individuella skillnader.) I ett system med fritt skolval blir skolor med låga resultat, belägna i områden med sämre ekonomiska och bildningsmässiga resurser, mycket utsatta genom att de barn som presterar bäst ofta väljer en annan skola i ett område med bättre rykte. I och med det sjunker resultaten ytterligare, och skolan riskerar att förlora fler elever i en negativ spiral. Inte helt ovanligt är då att en fristående skola öppnar i närheten och – befogat eller obefogat – ställer i utsikt att lösa problemen. En viktig fråga för kommunerna är hur de

kommunala skolorna i ett konkurrensförhållande ändå ska kunna samverka för att bryta nedåtgående trender och skapa god utbildning i kommunen som helhet.

Att resultaten påverkas av olika bakgrundsfaktorer så som socioekonomiska förhållanden, kön och migration är väl belagt. Men vi ser också goda

resultat på skolor som finns i socioekonomiskt svaga områden med många nyanlända immigrantelever, till exempel i Botkyrka, liksom vi ser resultat som inte är könsbundna. Något är det som gör att dessa skolor lyckas – men vad?

Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns både forskning och erfarenheter, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, som pekar på några viktiga faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor, bland annat dessa:

• Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering

• Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation

• Pedagoger med höga förväntningar

• Fokus på elevers kunskaper och resultat

• Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd

Genom att ta tillvara den kunskap som faktiskt finns och systematiskt bearbeta framgångsfaktorerna i skolorna kan kommunerna alltså höja kvalitet och resultat över hela linjen och närma sig läroplanens likvärdighetsmål.

Andra frågor att ställa sig kan vara:

• I vilken mån inverkar resurserna på resultaten - och hur kan kommunen styra resurser dit de bäst behövs?

• Har kommunerna kompetens för ett språkutvecklande arbetssätt?

Används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen? Behärskar pedagogerna undervisning i svenska som andraspråk?

• Har skolan lika höga förväntningar på flickor och pojkar? I vilken mån styrs könsbetonade prestationer och aktiviteter av de vuxnas förväntningar?

• Hur används modern teknik för att förstärka inlärning?

(22)

5. Ekonomiska förutsättningar

En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika

ekonomiska förutsättningar för driften av verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev.

Gruppen har tittat på kostnad per elev och samtidigt studerat hur stor andel av kostnaden som har gått till att bedriva undervisning, hur mycket som har gått till lokalkostnader och hur stora övriga kostnader är. Under rubriken övrigt inräknas bland annat kostnader för skolledning, administration, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, lokalvård och skolmat. Kostnaderna finns redovisade i tabellform i tabellbilagan.

Totalkostnad per elev (inkl lokalkostnader)

50 000 kr 55 000 kr 60 000 kr 65 000 kr 70 000 kr 75 000 kr 80 000 kr 85 000 kr 90 000 kr 95 000 kr 100 000 kr

2007 2008 2009

Totalkostnaden per elev ökade år 2009 jämfört med 2008 i alla kommuner utom Salem och Tyresö. Det är ganska stor spridning på totalkostnaden per elev mellan kommunerna. Haninges kostnad är den högsta med 94 tkr per elev, medan Tyresö har den lägsta kostnaden på cirka 73 tkr per elev.

Slutsatsen av detta är inte med automatik att övriga kommuner genom att dra ned på kostnaderna skulle nå Tyresös skolresultat. Det finns inget vetenskapligt understött samband mellan kostnad per elev och barnens kunskaper. Möjligen kan en resursförstärkning ge en viss positiv effekt när barnen är små, enligt Skolverket 2009.

När man jämför kostnader bör man också veta att det kan skilja sig åt mellan kommunerna i beräkningsgrunder, varför det inte är säkert att jämförelserna blir helt rättvisande.

(23)

Kostnad per elev för undervisning, lokaler och övrigt 2009

42 679 kr 50 723 kr

44 426 kr

34 619 kr 43 176 kr 42 732 kr

35 096 kr 17 312 kr

17 501 kr

19 824 kr

11 600 kr

12 886 kr 20 305 kr

12 616 kr 25 034 kr

25 908 kr

21 936 kr

29 107 kr

23 177 kr

20 132 kr

25 045 kr

0 kr 10 000 kr 20 000 kr 30 000 kr 40 000 kr 50 000 kr 60 000 kr 70 000 kr 80 000 kr 90 000 kr 100 000 kr

Undervisning

Kostnaden för undervisning är 35 tkr per elev i Nynäshamn och Tyresö och nästan 51 tkr per elev i Haninge. Skillnaden om 16 000 kronor per elev blir i en skola med 500 elever totalt ungefär 8 miljoner kronor, eller 15-20 pedagogtjänster – en avsevärd skillnad, som också påverkas av löneläget i kommunen.

Kostnaderna för lokaler visar en variation mellan 11.6 tkr per elev i Nynäshamn, med dess äldre skolbyggnader, och 20.3 tkr per elev i

Södertälje. Med övrigtkostnaden är det tvärtom, den är högst i Nynäshamn och lägst i Södertälje med en skillnad på 9000 kronor per elev.

Att jämföra kommunernas övrigtkostnader rakt av säger inte mycket, då vi inte vet hur de har valt att använda medlen. Höga kostnader för

administration låter inte som kärnverksamhet, men kan vara ett sätt att ge pedagoger och skolledning tidsutrymme för sitt pedagogiska uppdrag. En stark elevvårdsorganisation kostar, men kan spara pengar i ett senare skede om det blir aktuellt att göra placeringar av barn som farit illa. Läromedlen på marknaden skiljer sig inte mycket åt i pris, men en skola som profilerar sig kanske lägger ned extra mycket på idrottsanläggning, musikstudio eller tekniksal. De senare åren blir standarden på datorer och annan IKT-

utrustning allt mer avgörande för effektiviteten i såväl studier som administration.

Lokaler Övrigt

(24)

Lokalyta per elev i grundskolan

0 5 10 15 20 25

kvadratmeter

2007

I alla kommuner utom Botkyrka har lokalytan per elev ökat det sista året.

Detta trots att elevantalet minskat något i alla kommuner utom Huddinge.

Den troliga förklaringen är att när ett fåtal elever i varje kull flyttar eller slutar behöver den majoritet elever som är kvar inte mindre utrymme per person än vad de gjorde tidigare. Idrottshall och matsal har också de dimensioner de har, även om skolan mister elever. Vid ett plötsligt elevtapp, såsom när en ny fristående skola öppnar, är det mycket svårt att snabbt krympa en skolbyggnad, om det inte är möjligt att omedelbart flytta in närliggande verksamheter som fritidsverksamhet eller förskoleklass, eller hyra ut.

2008 2009

(25)

6. Strukturella faktorer

6.1. Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultaten (enligt Skolverket) är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att barnen lyckas i skolan.

Genomsnittligt meritvärde i kommunerna 2009

175 180 185 190 195 200 205 210 215 220

Rikssnitt Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå 2009

1,8 1,85 1,9 1,95 2 2,05 2,1 2,15 2,2 2,25

Rikssnitt Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

I Tyresö har föräldrarna ungefär samma utbildningsnivå som i riket i övrigt.

Huddinge och Salem ligger strax under rikets nivå. I Botkyrka har föräldrarna den lägsta utbildningsnivån. Samvariationen mellan

genomsnittligt meritvärde och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man jämför utseendet på kurvorna i de två diagrammen ovan..

6.2 Elever med utländsk bakgrund

De två följande diagrammen visar dels utvecklingen av andelen elever med utländsk bakgrund (elever vars båda föräldrar är födda utomlands) i

kommunerna under åren 2007-2009, dels andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands respektive är födda i Sverige.

(26)

Andel m ed utlä ndsk bakgrund i årskurs 9 200 7-2009

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2007

Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat något i hälften av Södertörnskommunerna. I Botkyrka har nu hälften av eleverna i år 9 utländsk bakgrund och i Södertälje nästan lika stor andel, vilket gör att Botkyrka och Södertälje är de två kommuner i Sverige, förutom Pajala, som har störst andel elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Den största procentuella ökningen har skett i Nynäshamn, där andelen ökat från 9 procent till 14 procent av eleverna under tre år. I Huddinge ligger andelen stilla på 23 procent, och i Tyresö har den minskat något ned till 11 procent.

Det finns en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde. Botkyrka och Södertälje som har de lägsta

meritvärdena har också högst andel elever med utländsk bakgrund. Däremot finns bland Södertörnskommunerna inget tydligt samband mellan låg andel elever med utländsk bakgrund och höga meritvärden. Utländsk bakgrund är alltså ingen stark faktor i sig för att förklara skillnader i resultat.

I det andra diagrammet ovan görs en uppdelning mellan elever med

utländsk bakgrund födda i Sverige och födda utomlands. Där kan man se att

2008 2009

Ande l ele ver med utländs k bak grund i års kurs 9 2009

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Botkyrka

Haninge

Huddinge Nynä

shamn

Salem

Södertälje

Tyresö

Födda i Sverige Födda utomlands

(27)

10 procent, medan Salem och Tyresö är något under fem procent utlandsfödda. Ser man till andelen barn födda i Sverige med utländsk bakgrund är skillnaderna större, från Botkyrka och Södertälje med 35-30 procent ner till Nynäshamn med knappa fem procent.

Hur väl dessa barn behärskar svenska språket skiljer sig mycket åt inom dessa grupper. Många som är födda i Sverige har svenska som sitt andraspråk på olika nivåer, men det finns också barn från familjer som huvudsakligen talar svenska. Bland de utlandsfödda barnen finns sådana som är nyanlända med ingen eller rudimentär kunskap i svenska, och barn som är andraspråksinlärare på avancerad nivå. Det går därför inte att enkelt säga att tiden i Sverige är avgörande för vare sig svensknivån eller

kunskaperna i andra ämnen. Det är för många andra faktorer som spelar in, exempelvis vid vilken ålder barnen flyttat till Sverige, vilken tidigare skolgång de har, och även av vilken orsak familjen har flyttat till Sverige.

I diagrammet nedan visas hur stor andel av eleverna i riket som blev behöriga till gymnasiet efter bakgrund och ålder vid ankomst till Sverige.

Diagrammet är ett år gammalt, men vi anser att bilden håller även i år för att illustrera förhållandet .

Behöriga till gymnasiet 2008 efter bakgrund

91

85 85

78 66

35

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Riket

procent

Svensk, född i Sverige Född i Sverige, utländsk bakgrund

Född utomlands, kom till Sverige 0-6år

Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år

Född utomlands, kom till Sverige 10-12 år Född utomlands, kom till Sverige13 år -

Grafen visar att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och utlandsfödda elever som flyttade till Sverige före skolåldern har uppnått gymnasiebehörighet i lika stor utsträckning. För elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige under grundskoletiden är resultaten lägre, och dramatiskt mycket lägre för dem som kommit under de senare grundskoleåren.

Detta bekräftas av den forskning som visar att det i allmänhet tar mellan sex och åtta år innan barnen behärskar sitt andraspråk så att det fungerar som studiespråk.

Alltså är det mer gynnsamt för ett barn att komma till ett nytt land tidigt under skolgången. Den fördel som äldre barn kan ha är att de kan ha med sig förkunskaper och studieerfarenheter som underlättar deras förståelse för skolans arbetsformer även innan de behärskar svenska fullt ut. Omvänt kan uppehåll i skolgången påverka möjligheterna till måluppfyllelse negativt.

Språkets betydelse för lärandet är central och språkutveckling på såväl

(28)

modersmål som andraspråk är viktigt för möjligheterna att nå målen. Att gå i svensk förskola främjar språkutvecklingen, likaså tidig satsning på

modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan. Men givetvis är

föräldrarnas utbildningsnivå, studietradition och syn på utbildning en av de starkaste bakgrundsfaktorerna även för barn med utländsk bakgrund.

Motsvarande statistik som visas i diagrammet ovanför ser på kommunnivån på Södertörn grovt sett ut som i riket. Men det finns skillnader mellan kommunerna i hur stor utsträckning eleverna i de olika grupperna blivit behöriga. Det vore intressant att närmare undersöka kommunernas organisation och arbetssätt vad gäller förberedelsegrupper,

modersmålsundervisning, svenska som andraspråksundervisning, studiehandledning, ämnesundervisning på modersmålet och språkutvecklande undervisning i allmänhet. I vilken mån påverkar arbetssättet resultaten?

Redan nu kan vi konstatera att i ett flertal av Södertörnskommunerna är studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet en på många håll underutnyttjad form av stöd till flerspråkiga elever som inte kommit så långt i sin andraspråksinlärning att svenskan är ett fungerande studiespråk.

Studiehandledning innebär att eleverna får stöd i exempelvis matematik, naturvetenskap eller samhällskunskap på sitt modersmål. Med hjälp av studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet kan elevens studietakt höjas i jämförelse med om undervisning bara erbjuds på svenska och borde rimligen leda till att skolornas kunskapsresultat förbättras. På detta område finns betydande potential för kommunerna att förbättra sin verksamhet genom att arbeta med resursfördelning, organisation och även attityder till flerspråkig undervisning inom grundskolan.

6.3 Kön

En av de faktorer som räknas in i SALSA är elevernas kön, då en högre andel pojkar generellt sett sänker betygsresultaten. Men skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat blir olika stora med olika betygsmått.

Behörighet flickor och pojkar

Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått behörighet till gymnasieskolan. Ett positivt värde innebär att en större andel av flickorna var behöriga.

Skillnader mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan

0 2 4 6 8

ka ge n m lje sö t

procentenheter

2007 2008 2009

(29)

Tidigare år har andelen gymnasiebehöriga flickor med stor konsekvens varit större än andelen pojkar med behörighet. År 2009 bröts trenden av Botkyrka, Haninge och Huddinge, där pojkarnas resultat var bättre än flickornas.

Andelen flickor som är behöriga till gymnasiets nationella program är två procentenheter högre än andelen behöriga pojkar i riket. Även i

Södertörnskommunerna är könsskillnaderna små beträffande behörigheten, från, som mest, 6 procents skillnad till flickornas fördel i Nynäshamn och Södertälje till 3 procents bättre resultat för pojkarna i Huddinge. I övriga kommuner är skillnaden mellan könen en procentenhet. Det går inte att urskilja några samband mellan kommunens totala andel behöriga elever och skillnaden mellan könen.

Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. De största skillnaderna mellan åren visar i allmänhet de minsta kommunerna som på grund av sin ringa storlek är känsliga för variationer ner på individnivå.

Andel som når målen i alla ämnen – flickor och pojkar

Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen flickor respektive pojkar som nått minst godkänt betyg i samtliga ämnen. Positivt värde visar att en högre andel av flickorna blev godkända i alla ämnen.

Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen

-4 -2 0 2 4 6 8 10 12

Botkyrka

Haninge

Huddinge

Nynäshamn

Salem Söder

tälje

Tyresö

Riket

procentenheter

2007 2008 2009

I Botkyrka och Tyresö är trenden att skillnaden mellan flickors och pojkars resultat minskar. I Salem har pojkarna haft bättre resultat än flickorna de två senaste åren. I Södertälje finns motsatt trend, och skillnaden mellan flickor och pojkar ökar. Några andra tydliga trender över tid är svåra att urskilja, och särskilt i de mindre kommunerna är skillnaderna stora från ett år till ett annat.

Meritvärde - flickor och pojkar

Diagrammet nedan visar differensen mellan pojkars och flickors

genomsnittliga meritvärde. Positivt värde innebär att flickornas meritvärde var högre än pojkarnas.

I alla de granskade kommunerna har flickor ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar under åren 2007-2009. Likaså är fallet i riket.