Södertörns Nyckeltalsgrupp

(1)

Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

Södertörns

Nyckeltalsgrupp

Grundskola

2008

(2)

Södertörns nyckeltal för grundskolan 2008

1. Grundskolans nyckeltal – sammanfattning 1

2. Inledning 5

3. Metod 6

4. Resultat 7

4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan ... 7

4.1.1 Behörighet – flickor och pojkar ... 7

4.1.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna ... 8

4.2 Elever som uppnått målen i alla ämnen ... 9

4.2.1 Måluppfyllelse – flickor och pojkar... 10

4.3 Genomsnittligt meritvärde ... 11

4.3.1 Meritvärde flickor – pojkar... 11

4.4 Förväntade och faktiska meritvärden... 13

4.5 Elevernas meritvärde och fristående skolor... 14

4.6 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg... 15

4.7 Sammanfattande diskussion om betygsresultat ... 16

5. Ekonomiska förutsättningar 18

6. Strukturella faktorer 20

6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden... 20

6.2 Elever med utländsk bakgrund... 20

6.3 Kön... 23

6.4 Lärartäthet och lärarbehörighet... 24

Tabellbilaga 26

Antal elever i genomsnitt respektive år (2)... 26

Andel behöriga elever pojkar – och flickor i kommunala skolor läsåret 2007/2008 (procent) (4.1) ... 26

Genomsnittligt meritvärde i kommunala skolor för alla elever samt för pojkar och flickor läsåret 2007/2008 (4.3)... 26

Kostnad per elev (5)... 27

Antal elever behöriga till gymnasiet 2008 utifrån bakgrund (endast elever med meritvärde > 0) (6.2) ... 28

Lärartäthet åren 2006 till 2008 (lärare/100 elever) (6.4) ... 28

(3)

1. Grundskolans nyckeltal – sammanfattning

Nyckeltalsrapporten visar på skillnader i resultat, större och mindre, mellan skolorna i nästan alla Södertörnskommuner. En av kommunernas viktigaste uppgifter vad gäller skolan är att se till att eleverna får samma möjligheter att lyckas i sina studier oavsett var i kommunen man bor och i vilken skola man går. Rapporten visar på i vilken utsträckning man lyckats med detta.

Från kommunernas egna kartläggningar, som inte redovisas i denna rapport, vet vi också att det ofta finns betydande skillnader i resultat mellan

elevgrupper/klasser inom en och samma skola.

Vi ser skillnader i resultat och vi ser att olika bakgrundsfaktorer påverkar dem, men vi ser också att en del skolor lyckas nå bra resultat trots att skolan ligger i ett socioekonomiskt ”tungt” område och/eller trots att man har många flerspråkiga elever. Vi ser också skolor där pojkar och flickor når lika goda resultat. Vad skiljer dessa skolor från dem som inte lyckas lika bra?

Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns både forskning och erfarenheter, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, som pekar på några viktiga faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor, bland annat dessa:

• Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering

• Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation

• Pedagoger med höga förväntningar

• Fokus på elevers kunskaper och resultat

• Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Kommunerna bör alltså bland annat se över hur man stödjer det

systematiska kvalitetsarbetet, hur man stödjer det pedagogiska ledarskapet, och hur man säkerställer att alla elever för det stöd de behöver.

Andra frågor att ställa sig kan vara:

Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor?

Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen?

Hur används modern teknik för att förstärka inlärning?

(4)

Behörighet till gymnasieskolan

Andel behöriga till gymnasieskolan

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Botkyrka

Hanin ge

Hudd inge

Nykvar n

Nynäs hamn

Sale m

Södertälje

Tyresö

Rik et

procent

2006 2007 2008

Ett rimligt krav på kommunerna är att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga (minst betyget godkänt i svenska, matematik och engelska) till gymnasiets nationella program. Jämfört med 2007 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Tyresö, men sänkts i övriga Södertörnskommuner liksom i riket. Huddinge är den

Södertörnskommun som har den största minskningen.

I sju av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I Huddinge var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar Nynäshamn. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun.

Det är stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan skolorna i kommunerna.

Störst skillnader finns i Haninge och Södertälje. I Haninges skolor varierade andelen elever med gymnasiebehörighet mellan 57 och 100 procent, i Södertälje mellan 52 och 94 procent. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några skolor ligger markant under de övriga.

(5)

Meritvärde

Genomsnittligt meritvärde

175 180 185 190 195 200 205 210 215 220 225 230

Botkyrka

Hanin ge

Hudd inge

Nykvar n

Nynäs hamn

Sale m

Södertälje

Tyresö

Rik et

2006 2007 2008

Haninge och Salem har haft en uppåtgående trend när det gäller genomsnittligt meritvärde de senaste tre åren. Övriga kommuners resultat har gått både upp och ned under perioden 2006-2008. Nykvarn, Salem och Tyresö visar stora ökningar jämfört med 2007 års resultat.

I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt

meritvärde än pojkarna 2008, liksom de haft de två föregående åren på Södertörn och i riket. 2008 var skillnaderna mellan könen störst i Nynäshamn och minst i Nykvarn.

Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka. Där har de stora friskolorna attraherat elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än föräldrarnas i de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen.

Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är, som tidigare visats, inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter).

När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 11 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 5 och 16 procentenheter för meritvärdet).

Ekonomiska förutsättningar

Kostnaderna per elev har ökat i alla kommuner utom Nykvarn jämfört med 2007.

Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar samtidigt i samtliga kommuner.

Det såg i stort likadant ut föregående år. Är resursökningen en medveten satsning eller är det helt enkelt problem för kommunerna att anpassa organisationen?

(6)

Totalkostnad per elev (inkl lokalkostnader)

50 000 55 000 60 000 65 000 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000

2006 2007 2008

Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som har den högsta kostnaden för undervisning (Haninge) och den som har den lägsta kostnaden (Nynäshamn) skiljer det dock 9000 kr. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. Nynäshamn har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad.

Strukturella förutsättningar

Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är möjligheten att barnen lyckas i skolan.

I två av Södertörnskommunerna, Tyresö och Salem, är föräldrarnas

genomsnittliga utbildningsnivå ungefär densamma som för hela riket. Huddinge, Nykvarn och Nynäshamn ligger strax under riket. Botkyrka har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på

Södertörnskommunerna som helhet. Det finns också en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. Botkyrka och Södertälje har högst andel elever med utländsk bakgrund och hör också till de kommuner som har bland de lägsta meritvärdena.

Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt, då det är så många faktorer som påverkar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund, vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och huruvida de har tidigare skolgång bakom sig är viktiga faktorer. De som kommit före 6-års ålder har ungefär samma meritvärde som barn som är födda i Sverige. De sämsta förutsättningarna har elever som kommit till Sverige efter årskurs 6.

(7)

2. Inledning

Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Nyckeltalen bygger på jämförelser mellan kommunerna och ambitionen är att hitta samband mellan olika variabler samt att studera hur nyckeltalen varierat över tid.

Arbetsgruppen har bestått av Ulrica Andersson (Tyresö), Anita Elenius och Stefan Sundbom (Södertälje), Ola Forsberg och Jörgen Lundkvist (Salem), Margareta Bergman och Kjell-Åke Ellström (Nynäshamn), Per Jonsson (Nykvarn), Tomas Johansson och Susanne Ståhlberg (Huddinge), Anders Magnusson (Botkyrka) och Jonas Beilert och Karin Reschke (Haninge).

Annette Hedlin (Botkyrka) har varit ordförande och sammankallande.

Kommunerna är sinsemellan olika både beträffande storlek och kommuntyp. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Salem och Tyresö är

”förortskommuner”. Södertälje räknas till ”större städer” och Nynäshamn och Nykvarn hör till kategorin ”pendlingskommuner”. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltalen speciellt vid analys av värden angivna i procent. I en liten kommun kan en procent betyda en elev medan en procent i en stor kommun kan stå för 10 elever.

Nedan redovisas antalet elever i respektive kommuns skolor under åren 2006 – 2008. Som framgår av diagrammet har antalet elever minskat för varje år i alla kommuner utom Nykvarn, där elevantalet ökade 2007 (se även tabell i bilagan).

Elevantal åren 2006-2008

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

2006 2007 2008

Nyckeltalsgruppens arbete

Ett av syftena med nyckeltalsarbetet är att ge möjligheter till ett kollegialt erfarenhetsutbyte kring de olika verksamheterna. I grundskolegruppen ser vi möjligheter att dra en ökad nytta av gruppens samlade kompetens och erfarenhet genom att starta nyckeltalsarbetet redan under hösten det år nyckeltalsrapporten avser. Genom att göra så kan vi använda oss av den gemensamma resultatanalysen i respektive kommuns eget analysarbete inför årsredovisning och kvalitetsredovisning. Den nuvarande

arbetsprocessen ligger för sent för att kunna vara till motsvarande nytta för gruppens medlemmar.

(8)

3. Metod

Följande arbetsgång har använts i nyckeltalsarbetet

• Framtagande av nyckeltal

• Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid

• Test av samvariation mellan olika nyckeltal

• Analys av andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga Nyckeltal som arbetsgruppen har redovisat och diskuterat:

Resultat Behörighet till gymnasieskolan (4.1) Behörighet – flickor och pojkar (4.1.1) Skillnad i behörighet mellan skolorna (4.1.2) Elever som uppnått mål i alla ämnen (4.2) Måluppfyllelse – flickor och pojkar (4.2.1) Skillnad i måluppfyllelse mellan skolorna (4.2.2) Genomsnittligt meritvärde (4.3)

Meritvärde - flickor och pojkar (4.3.1) Skillnad i meritvärde mellan skolorna (4.3.2) Förväntade och faktiska meritvärden (4.4) Elevernas meritvärde och fristående skolor (4.5) Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg (4.6) Ekonomiska

förutsättningar

Kostnad och lokalyta per elev (5)

Strukturella faktorer Föräldrars utbildningsnivå – elevers meritvärden (6.1) Utländsk bakgrund (6.2)

Kön (6.3)

Lärartäthet och lärarbehörighet (6.4)

Nyckeltalen har huvudsakligen hämtats från Skolverkets jämförelsedatabas och från SIRIS. De bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistiska Centralbyrån (SCB) i samband med räkenskapssammandraget, statistik per 15 oktober om elever och personal samt statistiken över nationella provresultat och slutbetyg.

(9)

4. Resultat

4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan

För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således).

Andel behöriga till gymnasieskolan

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket

procent

2006 2007 2008

Högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan har Nykvarns kommun, där 95,3 procent av eleverna nådde behörighet 2008. Nykvarn låg högst på Södertörn även 2006 och 2007. Näst högst andel hade Nynäshamn, med 91,7 procent behöriga. Lägst andel behöriga elever hade Södertälje (77,5 procent). I Södertälje, Botkyrka, Haninge och Huddinge nådde en lägre andel elever gymnasiebehörighet än i riket.

Jämfört med 2007 års resultat har andelen elever med behörighet ökat i Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Tyresö, men minskat i övriga

Södertörnskommuner. Haninge och Södertälje har haft en neråtgående trend de senaste åren.

4.1.1 Behörighet – flickor och pojkar

Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått behörighet till gymnasieskolan. Ett positivt värde innebär att en högre andel av flickorna var behöriga.

(10)

Differens mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan år 2006-2008

-5 0 5 10 15 20 25 30

Botkyrka

Hanin ge

Hudd inge

Nykvarn Nynäs

hamn

Salem

Södertälje

Tyresö

Rik et

procentenheter

2006 2007 2008

I sju av åtta Södertörnskommuner var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I Huddinge var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar Nynäshamn.

Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. De största skillnaderna mellan åren visar i allmänhet de minsta kommunerna.

4.1.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna

Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i

respektive kommun där högst andel elever nådde gymnasiebehörighet och den skola som hade kommunens lägsta andel behöriga avgångselever 2008.

Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg.

Skolor med högst respektive lägst andel behöriga

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Botkyrka Hanin

ge Hudd

inge Nykvarn

Nynäs ham

n Salem

Södertälje Tyresö

procent

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel behöriga i kommunen

Störst skillnader mellan skolorna inom kommunen visar Haninge och Södertälje, där skillnaden mellan de skolor som har högst respektive lägst andel elever med gymnasiebehörighet var över 40 procentenheter. I Haninges skolor varierade andelen behöriga elever mellan 57 och 100 procent, i Södertälje mellan 52 och 94 procent. I de minsta kommunerna är skillnaderna minst. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att

(11)

någon eller några skolor ligger markant under de övriga. I Haninge skiljer det drygt 20 procentenheter mellan skolan med lägst resultat och skolan med näst lägst. I Södertälje har tre skolor en andel behöriga som ligger mellan ungefär 18 och 26 procentenheter lägre än den skola som har närmast högre resultat.

Om man tittar på samtliga kommuners resultat, ligger skolorna med de bästa resultaten mycket nära varandra i resultatnivå. Andelen

gymnasiebehöriga vid den skola som nått kommunens högsta resultat varierar mellan 94 och 100 procent. De stora skillnaderna finns mellan de skolor som har lägst andel behöriga, där andelen varierar från 52 till 94 procent.

4.2 Elever som uppnått målen i alla ämnen

Ett kompletterande resultatmått är andelen elever som har nått målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänd i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår).

Andel elever som nått målen i alla ämnen

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Botkyrka

Hanin ge

Hudd inge

Nykvar n

Nynäs hamn

Sale m

Södertälje

Tyresö

Rik et

procent

2006 2007 2008

Andelen elever som nått målen i alla ämnen varierar kraftigt mellan

södertörnskommunerna. Högst andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen har Nykvarn, där 87 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen 2008. Även Salem ligger långt över rikssnittet, som var 76 procent.

Tyresö och Huddinge ligger nära rikssnittet, medan övriga

södertörnskommuner ligger lägre än riket. Lägst andel godkända i alla ämnen har Södertälje och Haninge med 65 respektive 66 procent.

Botkyrka, Nykvarn och Salem har förbättrat sina resultat stadigt under de tre senaste åren, medan Huddinge, Nynäshamn och Södertälje visar neråtgående trender.

(12)

4.2.1 Måluppfyllelse – flickor och pojkar

Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen flickor respektive pojkar som nått minst godkänt betyg i samtliga ämnen. Positivt värde visar att en högre andel av flickorna blev godkända i alla ämnen.

Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen 2006-2008

-5 0 5 10 15 20 25 30

procentenheter

2006 2007 2008

I de södertörnskommuner där störst andel av eleverna nått målen i alla ämnen, Huddinge, Nykvarn, Salem och Tyresö, var skillnaden i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar liten. I övriga kommuner når flickorna godkända resultat i högre grad än pojkarna.

Några tydliga trender över tid är svåra att urskilja, och särskilt i de mindre kommunerna är skillnaderna stora från ett år till ett annat.

Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den skola i respektive kommun där högst andel nådde målen i samtliga ämnen, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen.

Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Endast kommunala skolor ingår i jämförelsen.

Skolor med högst respektive lägst andel elever som nått målen i alla ämnen

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Botkyrka Hanin

ge Hudd

inge Nykv

arn

Nynäsham n

Salem Södertälje

Tyresö

procent

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Skola med högst resultat

Skola med lägst resultat

Andel som nått målen i alla ämnen i kommunen

Skillnaden mellan skolorna inom en kommun är generellt sett stora. Störst variation är det i Haninge kommun, där hela 64 procentenheter skiljde

(13)

mellan högsta och lägsta resultat. Minst är skillnaden, liksom förra året, i Tyresö (14 procentenheter).

Om man jämför resultaten vid de skolor där flest elever nådde målen i respektive kommun, är skillnaderna kommunerna emellan relativt små, från 86 procent i Tyresö till 100 procent i Salem. Lägstaresultaten skiljer sig däremot mycket åt. I Haninge nådde 29 procent av eleverna vid skolan med lägst måluppfyllelse minst godkänt betyg i samtliga ämnen, medan

motsvarande resultat i Nykvarn var 76 procent.

4.3 Genomsnittligt meritvärde

Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg. Meritvärdena är Godkänt = 10, Väl godkänt = 15 samt Mycket väl godkänt = 20. Det maximala meritvärdet uppgår till 320 poäng.

Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och

kunskapsrelaterade betygssystemet.

Uppgifterna i diagrammet nedan avser huvudmannens skolor, fristående skolor ingår inte.

Genomsnittligt meritvärde

175 180 185 190 195 200 205 210 215 220 225 230

Botkyrka Huddinge Nynäshamn Södertälje Riket

2006 2007 2008

Högst genomsnittligt meritvärde vid kommunens skolor hade Salem även detta år, där genomsnittet låg på 223 poäng. Salem, Tyresö (214 poäng) och Nykvarn (213 poäng) var de enda kommunerna på Södertörn vars

genomsnittliga meritvärde 2007 låg över rikets 208 poäng. Lägst meritvärde hade Södertälje och Botkyrka som båda nådde 197 poäng.

Haninge och Salem är de enda kommunerna där meritvärdet har ökat tre år i rad. Alla kommuner har förbättrat sitt meritvärde sedan föregående år förutom Huddinge (-1p) och Botkyrka (+-0p).

4.3.1 Meritvärde flickor – pojkar

Diagrammet nedan visar differensen mellan pojkars och flickors

genomsnittliga meritvärde. Positivt värde innebär att flickornas meritvärde var högre än pojkarnas.

(14)

Skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde år 2006-2008

-5 0 5 10 15 20 25 30

Procent

2006 2007 2008

I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2008, liksom de haft de tre föregående åren på Södertörn och i riket. Störst var skillnaderna 2008 i Nynäshamn (16,2 procent) och Haninge (13,7 procent), minst i Nykvarn (5,2 procent).

Hälften av Södertörnskommunerna visar en ökad könsskillnad 2008 jämfört med 2007 och hälften en minskad. I de två minsta kommunerna, Salem och Nykvarn varierar resultaten mycket över tid, vilket förmodligen förklaras av kommunernas storlek.

Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun som hade högst genomsnittligt meritvärde och den skola som hade kommunens lägsta genomsnittliga meritvärde 2008. Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg.

Skolor med högst respektive lägst genomsnittligt meritvärde

100 120 140 160 180 200 220 240 260

Botkyrka Hanin

ge Hudd

inge Nykvarn

Nynäs ham

n Salem

Södertälje Tyresö

100 120 140 160 180 200 220 240 260

Skola med högst resultat

Skola med lägst resultat

Genomsnittligt meritvärde i kommunen

Störst skillnad mellan skolan med högsta genomsnittliga meritvärde och den med det lägsta värdet hade Haninge kommun, 66 poängs skillnad. Här ligger den skola som har lägst genomsnittligt värde avsevärt under

kommunens övriga skolors meritvärde. Den skola som har näst lägst

(15)

genomsnittligt meritvärde har 28 poäng högre än den med det lägsta värdet.

Minsta skillnaden hade Nynäshamns kommun, 20 poäng mellan lägsta och högsta genomsnittliga meritvärde.

Sett över hela Södertörnsgruppen är variationen mellan de högsta resultaten betydligt större beträffande meritvärdet, än i de övriga betygsresultaten. De skolor som hade högst genomsnittligt meritvärde i sin kommun ligger mellan 211 poäng och 256 poäng. De skolor som hade lägst genomsnittligt meritvärde i sin kommun hade mellan 159 och 205 poäng.

4.4 Förväntade och faktiska meritvärden

Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika

bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ.

SALSA avvikelse meritvärde 2006-2008

-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12

2006 2007 2008

De kommuner vars faktiska meritvärde låg mest över det modellberäknade 2008 var Salem och Nykvarn. Även Tyresö, Huddinge och Nynäshamn hade meritvärden som låg över de modellberäknade. Mest under det modellberäknade värdet låg Södertälje kommuns meritvärde.

Flera kommuner visar på stora pendlingar över tid i sina SALSA-värden.

Man ligger en bra bit över det modellberäknade värdet ett år, och under nästa år eller tvärtom. Mest stabilt värde i förhållande till det

modellberäknade har Nynäshamn och Huddinge haft under de senaste tre åren. Salem har haft en uppåtgående trend under dessa år, och ligger 2008 högt över det modellberäknade värdet. I Södertälje råder det omvända förhållandet deras värde sjönk 2007 och sjunker ytterligare ett steg 2008.

(16)

4.5 Elevernas meritvärde och fristående skolor

Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden för kommuner där det förutom egna skolor även finns fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor med år 9 i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2007/2008. Nykvarn och Nynäshamn hade inga fristående skolor med skolår 9. Södertälje hade nio fristående skolor, varav flera små. Botkyrka hade fyra friskolor, de övriga kommunerna hade varsin.

Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2007

Antal fristående skolor Antal elever i år 9

Botkyrka 4 193

Haninge 1 95

Huddinge 1 89

Nykvarn 0 0

Nynäshamn 0 0

Salem 1 22

Södertälje 9 216

Tyresö 1 1

År 2006 År 2007 År 2008

Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl.

fristående skolor fristående skolor fristående skolor

Botkyrka 198 191 204 199 205 199

Haninge 197 197 200 199 200 200

Huddinge 205 207 208 208 207 207

Nykvarn 204 204 203 203 213 213

Nynäshamn 205 205 202 202 204 204

Salem 206 208 213 215 224 223

Södertälje 209 208 200 197 202 199

Tyresö 213 214 202 202 214 214

Riket 207 205 207 206 209 208

Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka. Där har de stora friskolorna attraherat barn/elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen.

(17)

4.6 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg

Det kan vara av intresse att titta på mätmetoden, om betygssättningen är likvärdig och rättvis. Ett sätt att undersöka detta är att se skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av skolår 9 och de betyg som sedan sätts. Syftet med det nationella provsystemet skall bland annat vara att vara att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är dock inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål.

Nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg, gjorda av

Skolverket, har visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan vara helt förklarliga när det gäller enskilda elever, men knappast när det gäller betygen i ett visst ämne eller på en hel skola.

Diagrammet nedan visar den genomsnittliga skillnaden i procentenheter mellan andelen elever som nått minst Godkänt på nationella ämnesprov och som fått minst Godkänt i slutbetyg för åren 2006-2008.

Genomsnittlig skillnad mellan elever som fått minst G i betyg på nationella ämnesprov och som fått minst G i slutbetyg åren 2006-2008

-6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12

Engelska Matematik Svenska

procentenheter

Både i riket och på Södertörn finns skillnader mellan elevernas resultat på de nationella proven och elevernas slutbetyg. Avvikelsen är störst i

matematik. I samtliga Södertörnskommuner, liksom i riket, var det en högre andel elever som fick minst godkänt i slutbetyg än som fick minst godkänt i provbetyg.

I engelska är förhållandet det omvända. Det är i samtliga kommuner utom Nykvarn en högre andel elever som når minst godkänt provresultat i nationella prov än som får minst godkänt i slutbetyget i ämnet. Avvikelsen är störst i Södertälje och minst i Nynäshamn.

I svenska varierar resultaten mellan kommunerna. De flesta kommuner har en större andel elever med minst godkänt i slutbetyg än provresultat i nationella prov. Avvikelsen mellan resultat på nationella prov och betyg i svenska är förhållandevis liten om man jämför de tre ämnena. I Salem,

(18)

Haninge och i viss mån även Södertälje är förhållandet att fler uppnår minst godkänt på nationella prov än i betyg. I övriga kommuner är det fler elever som får minst godkänt betyg än det är på det nationella provet.

Tendenserna som framgår i diagrammet ovan gäller över tid vilket är intressant, endast i något enstaka fall skiljer sig mönstret mellan åren.

Orsakerna till att de gemensamma variationerna verkar vara konstanta borde vara av intresse att diskutera. I engelska kan lärarnas tendens att sätta lägre betyg än resultat på nationella prov bero på att det finns en diskrepans mellan vad lärarna förväntar sig utifrån kursplanen och nivån på de

nationella proven. I matematik är förhållandet samma men omvänt. Många lärare uttrycker att svårighetsgraden på det nationella provet ligger högre än vad som förväntas enligt betygskriterierna i kursplanen.

4.7 Sammanfattande diskussion om betygsresultat

Nyckeltalsrapporten visar på skillnader i resultat, större och mindre, mellan skolorna i nästan alla Södertörnskommuner. En av kommunernas viktigaste uppgifter vad gäller skolan är att se till att eleverna får samma möjligheter att lyckas i sina studier oavsett var i kommunen man bor och i vilken skola man går. Rapporten visar på i vilken utsträckning man lyckats med detta.

Från kommunernas egna kartläggningar, som inte redovisas i denna rapport, vet vi också att det ofta finns betydande skillnader i resultat mellan

elevgrupper/klasser inom en och samma skola.

I rapporten tar vi upp och beskriver skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, skillnader i resultat som följd av olikheter i socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer och skillnader i resultat som följd av olikheter i språklig bakgrund.

I materialet kan man se att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är större ju högre kravnivån blir. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden däremot större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 11 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 5 och 16

procentenheter för meritvärdet).

I de kommuner som har stora skillnader mellan högst och lägst resultat ligger skolorna med de lägsta resultaten i områden med sämre socio- ekonomiska förutsättningar. En förklaring till skillnaderna kan då vara att elever med höga betyg oftare har tillgång till de stödsystem som utgörs av studietradition i hemmet och tillgång till det språk och den sociala bakgrund som liknar skolans koder, och svackor i studieengagemang kan bromsas upp av dessa faktorer. Elever från andra miljöer kan vara mer beroende av skolans förmåga att anpassa, motivera och entusiasmera. I vårt system med val av skola blir skolor med låga resultat, oftast i områden med en

befolkningsstruktur med många familjer med sämre resurser, mycket utsatta. Ofta förlorar de skolorna ”duktiga” elever, vilket leder till sämre resultat och att man förlorar fler elever. Man hamnar i en ond spiral, och en viktig fråga för kommunerna att ställa sig är hur man kan stödja skolor för att bryta en sådan trend.

(19)

Under 6.2 redovisas och analyseras skillnader i resultat beroende på språklig bakgrund och tid i svensk skola.

Vi ser skillnader i resultat och vi ser att de olika bakgrundsfaktorerna påverkar dem, men vi ser också att en del skolor lyckas nå bra resultat trots att skolan ligger i ett socioekonomiskt ”tungt” område och/eller trots att man har många flerspråkiga elever. Vi ser också skolor där pojkar och flickor når lika goda resultat. Vad skiljer dessa skolor från dem som inte lyckas lika bra?

Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns både forskning och erfarenheter, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, som pekar på några viktiga faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor, bland annat dessa:

• Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering

• Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation

• Pedagoger med höga förväntningar

• Fokus på elevers kunskaper och resultat

• Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Kommunerna bör alltså bland annat se över hur man stödjer det

systematiska kvalitetsarbetet, hur man stödjer det pedagogiska ledarskapet, och hur man säkerställer att alla elever för det stöd de behöver.

Andra frågor att ställa sig kan vara:

Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor?

Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen?

Hur används modern teknik för att förstärka inlärning?

(20)

5. Ekonomiska förutsättningar

En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika

ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev.

Gruppen har tittat på kostnad per elev och samtidigt studerat hur stor andel av kostnaden som har gått till att bedriva undervisning, hur mycket som har gått till lokalkostnader och hur stora övriga kostnader är. Under övrigt inräknas bland annat kostnader för skolledning, administration, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, lokalvård och skolmat. Kostnaderna finns redovisade i tabellform i tabellbilagan.

Totalkostnad per elev (inkl lokalkostnader)

50 000 55 000 60 000 65 000 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000

2006 2007 2008

Totalkostnad per elev ökade 2008 jämfört med 2007 i samtliga kommuner utom Nykvarn. Å andra sidan har Nykvarn den högsta kostnaden per elev både 2007 och 2008. I de flesta kommunerna (5 av 8, Nynäshamns nivå var oförändrad) ökade även kostnaden per elev mellan 2006 och 2007. Det är ganska stor spridning på totalkostnaden per elev mellan kommunerna.

Nykvarn har högst kostnad 2008 med ca 86 tkr/elev medan Nynäshamn har den lägsta kostnaden på ca 72 tkr/elev. Medelkostnaden i riket 2008 var ca 81 600 kr (Göteborgs kommun ej medräknad, då kostnaden ej rapporterats när detta skrivs).

Man kan inte dra några uppenbara slutsatser kring detta, inte heller finna vetenskapligt understödd korrelation mellan kostnad per elev och

kunskapsresultat.

(21)

Kostnad per elev för undervisning, lokaler och övrigt 2008

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000

Undervisning Lokaler Övrigt

Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som 2008 har den högsta kostnaden (Haninge) och den som har den lägsta kostnaden (Nynäshamn) skiljer det dock 9000 kr/elev. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio

lärartjänster. Nykvarn har som enda kommun minskat kostnaden per elev för undervisning från 2007. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar något större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning.

Nynäshamn har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad.

Lokalyta per elev i grundskolan 2006-2008

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

kvm/elev

2006 2007 2008

Salem har redovisat en kraftigt ökad lokalyta per elev mellan 2007 och 2008.

Troligen beror det på att en skola i kommunen haft en kraftig minskning av antalet elever under året, samt att en ny fristående skola tagit över ett helt

”spår” från årskurs 1-3 från en annan av kommunens skolor. Även Nynäshamn har en ökad lokalyta per elev 2008. Övriga kommuner ligger på en oförändrad nivå 2008 jämfört med 2007. Det kan tyda på att kommunerna har anpassat lokalytan till den minskade elevantalet.

(22)

6. Strukturella faktorer

6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att barnen lyckas i skolan.

Genomsnittligt meritvärde i åk 9 och föräldrars utbildningsnivå enligt SALSA

185 190 195 200 205 210 215 220 225

Rikssnitt

Botkyrka Hanin

ge Huddin

ge Nykva

rn

Nynäs hamn

Sale m

Söde rtäl

je

Tyresö

Meritvärde

1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5

Utbildningsnivå

Meritvärde Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå

I två av Södertörnskommunerna, Tyresö och Salem, är föräldrarnas

utbildningsnivå ungefär densamma som för hela riket. Huddinge, Nykvarn och Nynäshamn ligger strax under riket. Botkyrka har den lägsta

utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på

Södertörnskommunerna som helhet. Däremot säger nivåerna i diagrammet inget om kommunernas prestationer i sig.

6.2 Elever med utländsk bakgrund

De två diagrammen på nästa sida visar dels utvecklingen av andelen elever med utländsk bakgrund (elever vars båda föräldrar är födda utomlands) i kommunerna under åren 2006-2008, dels andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands respektive är födda i Sverige.

(23)

Andel elever med utländsk bakgrund 2006-2008

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2006 2007 2008

Andel elever med utländsk bakgrund i åk 9 2008

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Födda utomlands Födda i Sverige

Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat något i hälften av Södertörnskommunerna. I Botkyrka har nu hälften av eleverna utländsk bakgrund. Botkyrka och Södertälje är de två kommuner i Sverige, förutom Pajala, som har störst andel elever som är berättigade till

modersmålsundervisning. Den största procentuella ökningen har skett i Nynäshamn, där andelen ökat från 9 procent till 13 procent av eleverna.

Det finns en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. Botkyrka och Södertälje har högst andel elever med utländsk bakgrund och har också de lägsta meritvärdena. När det däremot gäller det motsatta förhållandet, låg andel elever med utländsk bakgrund och höga meritvärden, finns bland Södertörnskommunerna ingen tydlig samvariation. Utländsk bakgrund i sig är inte någon stark faktor när man ska förklara skillnader i resultat.

I det andra diagrammet ovan görs en uppdelning mellan elever med

utländsk bakgrund födda i Sverige och födda utomlands. Där kan man se att det visserligen är Botkyrka och Södertälje som har den största andelen elever som är födda utomlands, men skillnaden mot flera av de andra kommunerna är inte så stor. När man däremot ser på andelen elever födda i Sverige är skillnaderna stora.

(24)

Variationen i språknivå i svenska kan vara stor i båda dessa grupper, men inom delvis olika spann. Många i gruppen födda i Sverige har svenska som sitt andraspråk, på olika nivåer, men det finns också elever från familjer där man huvudsakligen talar svenska. Variationen i gruppen födda utomlands kan vara ännu större, alltifrån nyanlända elever med inga eller mycket begränsade kunskaper i svenska till elever som är andraspråkstalare på avancerad nivå.

Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt. Det är så många faktorer som påverkar att resultatet under vissa omständigheter lika gärna kan bli det motsatta.

Vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och också om de har tidigare skolgång bakom sig är andra viktiga faktorer. Följande diagram visar hur stor andel av eleverna som blev behöriga till gymnasiet efter bakgrund och ålder vid ankomst till Sverige i de fyra Södertörnskommuner som har högst andel elever med utländsk bakgrund.

Behöriga till gymnasiet 2008 efter bakgrund

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0

Botkyrka Haninge* Huddinge* Södertälje Riket

procent

Svensk, född i sverige Född i Sverige, utländsk bakgrund Född utomlands, kom till Sverige 0-6år Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år Född utomlands, kom till Sverige 10-12 år Född utomlands, kom till Sverige13 år -

* Andelen elever som blev behöriga till gymnasiet i gruppen ”Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år” i Haninge och Huddinge var för få för att visas i statistiken.

Grafen för riket visar att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och elever som är födda utomlands men flyttade till Sverige före skolåldern blivit behöriga till gymnasiet i lika stor utsträckning. För elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige under grundskoletiden är resultaten dock lägre, och dramatiskt mycket lägre för de som kommit under mellanstadie- och högstadieåldern. Detta är dock inte förvånande, och bekräftas av den forskning som visar att det i allmänhet tar 6-8 år innan eleverna har utvecklat sitt andraspråk till ett fungerande

undervisningsspråk.

Att komma tidigt under skolgången är alltså ofta gynnsamt. Samtidigt kan äldre elever ha förkunskaper och studieerfarenheter som underlättar för dem att tolka och förstå den svenska skolans arbetssätt innan de behärskar svenska fullt ut. Omvänt kan uppehåll i skolgången eller erfarenhet av ett

(25)

skolsystem där arbetssättet skiljer sig väsentligt från det svenska, påverka möjligheterna till måluppfyllelse negativt.

Faktorn föräldrars utbildningsnivå, som innefattar till exempel

studietraditioner och påverkar synen på utbildning, är förstås även för elever med utländsk bakgrund en av de starkaste bakgrundsfaktorerna.

Språkets betydelse för lärandet är central och språkutveckling på såväl modersmål som andraspråk är viktigt för möjligheterna att nå målen. Att ha gått i svensk förskola är gynnsamt för språkutvecklingen, likaså tidig satsning på modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan.

När man studerar graferna för kommunerna i diagrammet ovanför följer de grovt sett grafen för riket, men det finns skillnader i hur stor utsträckning eleverna i de olika grupperna blivit behöriga. Skillnaderna måste tolkas försiktigt då elevantalet i undergrupperna är mycket litet, förutom i gruppen

”Svensk, född i Sverige” (se tabellbilagan), men det vore intressant att närmare undersöka de skillnader som finns i organisation och arbetssätt i kommunerna vad gäller förberedelsegrupper, modersmålsundervisning, svenska som andraspråksundervisning, studiehandledning,

ämnesundervisning på modersmålet och språkutvecklande undervisning i allmänhet och i vilken mån de gör skillnader i resultaten.

Vi kan dock redan nu konstatera att i ett flertal av Södertörnskommunerna är studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet på många håll en underutnyttjad form av stöd till flerspråkiga elever som inte kommit så långt i sin andraspråksinlärning att det svenska språket fungerar fullt ut som undervisningsspråk. Studiehandledning innebär att eleverna får stöd i exempelvis matematik, kemi, fysik eller samhällskunskap på sitt modersmål. Med hjälp av studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet kan elevens studietakt höjas i jämförelse med om

undervisning bara erbjuds på svenska och borde rimligen leda till att skolornas kunskapsresultat förbättras. På detta område finns betydande potential för kommunerna att förbättra sin verksamhet genom att arbeta med resursfördelning, organisation och även attityd till denna form av stöd.

6.3 Kön

Elevens kön är en av de faktorer som räknas in i SALSA, då en högre andel pojkar generellt sett sänker betygsresultaten. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat är dock olika stora beroende på vilket betygsmått som används.

Andelen flickor som är behöriga till gymnasiets nationella program är två procent högre än andelen behöriga pojkar i riket. Även i

södertörnskommunerna är könsskillnaderna små beträffande behörigheten, från 7 procents skillnad till flickornas fördel i Nynäshamn till 2 procents bättre resultat för pojkarna i Huddinge. Det går inte att urskilja några samband mellan kommunens totala andel behöriga elever och skillnaden mellan könen.

Beträffande andelen elever som nått minst godkänt betyg i samtliga ämnen, finns ingen jämförelsesiffra mellan könen redovisad på riksnivå. I samtliga södertörnskommuner utom Huddinge är det fler flickor än pojkar som når

(26)

målen i samtliga ämnen, som mest en skillnad på 11 procent i Nynäshamn.

I Huddinge är det något fler pojkar än flickor som når målen i samtliga ämnen. Här kan möjligen anas ett samband mellan resultat och

könsskillnader, då de kommuner som har högst andel elever som nått målen i alla ämnen (Nykvarn, Salem och Tyresö), samtliga visar på små skillnader mellan pojkars och flickors resultat.

Flickorna har högre meritvärde än pojkarna, både i riket och på Södertörn. I riket har flickorna 11 procent högre meritvärden i genomsnitt, på Södertörn mellan 5 och 16 procent högre. Med tanke på de mindre skillnaderna i behörighet och andel godkända i alla ämnen, kan resultatet tolkas som att flickor i högre utsträckning än pojkar når de högre betygen VG och MVG.

Under de tre år som årets rapport visar har ingen kommun på Södertörn haft en mindre skillnad till flickornas fördel än de 5 procenten i Nykvarn har 2008, detta samtidigt som Nykvarn når ett av de högsta meritvärdena i regionen under perioden. Även beträffande meritvärdet kan man se att de kommuner som når högst resultat totalt 2008, har små skillnader mellan könen jämfört med de övriga kommunerna.

6.4 Lärartäthet och lärarbehörighet

Lärartätheten ligger på en någorlunda konstant nivå i flertalet kommuner såsom Huddinge, Tyresö, Nynäshamn och Botkyrka. I Haninge och Nykvarn går lärartätheten ner 2007 för att 2008 åter uppnå ungefär samma nivå som 2006. I Salem stiger lärartätheten för tredje året i rad medan förhållandet Södertälje är omvänt, med en minskad lärartäthet för tredje året i rad.

Lärartäthet (lärare/100 elever)

5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9

Botkyrka

Hanin ge

Hudd inge

Nykv arn

Nynäs hamn

Salem

Södertälje

Tyresö

Rik et

2006 2007 2008

Vad innebär en förändring från 7,5 till 8 lärare per hundra elever i

verksamheten? Det skulle konkret innebära en dubblering av lärartätheten på var fjärde lektion. Variationen mellan skolorna i en kommun kan vara stora, inte minst beroende på hur stora skolorna är och vilka möjligheter man har att nyttja resurserna flexibelt i organisationen. Det innebär att en liten förändring på kommunnivå kan ha stor betydelse på enskilda skolor.

(27)

Kommunövergripande resursgrupper på en skola påverkar också den enskilda skolans lärartäthet. En stor kommun har större möjligheter att optimera resurserna än en liten, vilket också gör jämförelser, både mellan kommunerna och över tid, vanskliga.

Lärarbehörighet

60 65 70 75 80 85 90

Botkyrka Hanin

ge Hudd

inge

Nykvar n

Nynäs hamn

Sale m

Södertälje

Tyresö

Rik et

procent

2006 2007 2008

En ökning av lärarbehörigheten innebär en generell ökning av kompetensen och att fler elever får en behörig lärare i sitt klassrum. På kommunnivå spelar kommunens storlek roll när det gäller förändringar. I en stor kommun representeras varje procent av fler lärare. Förändringar från år till år har alltså något olika betydelse beroende på hur stor kommunen är.

Lärarbehörigheten går tillbaka något i samtliga kommuner utom Huddinge som ökar något. I Haninge är minskningen störst. I Nynäshamn är

lärarbehörigheten lägst. Södertörnskommunerna skiljer sig från riket som har haft en ökad lärarbehörighet tre år i rad.

På kommunnivå framgår inget tydligt samband mellan

lärartäthet/lärarbehörighet och uppnådda kunskapsresultat. Därmed inte sagt att lärarnas behörighet och lärartäthet inte har betydelse för elevernas resultat. Detta kan urskiljas tydligare på en lägre nivå så som skol- och klassnivå vilket inte presenteras i denna rapport.

(28)

Tabellbilaga

Antal elever i genomsnitt respektive år (2)

År Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

2006 7959 7298 9535 1172 2800 1826 7452 5107

2007 7854 6995 9452 1226 2719 1786 7301 4964

2008 7680 6777 9356 1176 2577 1688 7138 4845

Andel behöriga elever pojkar – och flickor i kommunala skolor läsåret 2007/2008 (procent) (4.1)

Kommun Samtliga Flickor Pojkar

Botkyrka 81,3 83 80

Haninge 83,6 86 81

Huddinge 87,4 86 88

Nykvarn 95,3 97 94

Nynäshamn 91,7 95 88

Salem 90,2 93 88

Södertälje 77,5 80 75

Tyresö 91,8 94 90

Riket 88,5 90 88

Genomsnittligt meritvärde i kommunala skolor för alla elever samt för pojkar och flickor läsåret 2007/2008 (4.3)

Kommun Samtliga Flickor Pojkar

Botkyrka 199,0 210,9 188,0

Haninge 200,4 213,2 187,5

Huddinge 207,3 215,1 200,8

Nykvarn 212,8 218,7 207,9

Nynäshamn 203,9 218,5 188,1

Salem 222,9 231,3 213,2

Södertälje 199,3 211,7 187,2

Tyresö 214,2 224,6 205,2

Riket 207,5 218,8 196,8

(29)

Kostnad per elev (5)

Kommun/År Kostnad totalt

Undervisning Lokaler

Kr/elev Kr/elev % Kr/elev %

Botkyrka 2008 81 734 41 709 51,03 15 823 19,36 2007 78 696 40 620 51,61 14 652 18,61 2006 75 013 38 773 51,68 13 756 18,33 Haninge 2008 78 651 43 637 55,48 18 423 23,42 2007 75 291 40 608 53,93 16 395 21,78 2006 73 937 37 945 51,32 16 080 21,74 Huddinge 2008 85 008 42 343 49,81 21 758 25,60 2007 82 224 42 034 51,12 20 051 24,39 2006 77 722 38 336 49,32 19 272 24,79 Nykvarn 2008 85 857 41 835 48,73 21 659 25,23 2007 87 093 43 315 49,73 18 329 21,05 2006 74 088 41 638 56,2 14 458 19,51 Nynäshamn 2008 72 003 35 076 48,71 11 083 15,39 2007 68 571 34 152 49,81 10 553 15,39 2006 66 394 32 196 48,49 12 426 18,72 Salem 2008 83 757 41 804 49,91 14 759 17,62 2007 77 195 38 143 49,41 14 178 18,37 2006 72 153 35 552 49,27 13 325 18,46 Södertälje 2008 79 424 37 942 47,77 18 828 23,71 2007 76 513 36 221 47,34 19 741 25,80 2006 70 558 36 327 51,48 15 487 21,94 Tyresö 2008 73 543 36 257 49,30 14 658 19,93 2007 69 568 34 565 49,69 14 296 20,55 2006 70 020 34 147 48,76 13 364 19,08

(30)

Antal elever behöriga till gymnasiet 2008 utifrån bakgrund (endast elever med meritvärde > 0) (6.2)

Botkyrka Haninge Huddinge Södertälje

Svensk, född i Sverige 562 668 851 612

Född i Sverige, utländsk bakgrund 316 77 129 208

Född utomlands, kom till Sverige 0-6år 25 22 26 15

Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år 14 5 12 20

Född utomlands, kom till Sverige 10-12 år 16 5 18 18

Född utomlands, kom till Sverige13 år - 11 11 10 6

Lärartäthet åren 2006 till 2008 (lärare/100 elever) (6.4)

Kommun 2006 2007 2008

Botkyrka 8,6 8,7 8,7

Haninge 7,9 7,5 7,8

Huddinge 7,7 8,0 8,0

Nykvarn 8,0 7,4 7,8

Nynäshamn - 7,5 7,5

Salem 8,3 8,5 8,7

Södertälje 8,1 7,8 7,6

Tyresö 7,2 7,4 7,4

Riket 8,3 8,3 8,4