Jämkning av äktenskapsförord

(1)

Juridiska institutionen Vårterminen 2020

Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng

Jämkning av äktenskapsförord

En undersökning av makars möjlighet att jämka oskäliga förord med fokus på domstolens bedömning

Adjustment of Prenuptial Agreements

A Study on Spouse’s Opportunities to Adjust Unreasonable Prenuptial Agreements with Focus on the Court’s Judging

Författare: Lina Sjöberg

Handledare: Professor Margareta Brattström

(2)

2

(3)

3

Innehåll

Förkortningar ... 5

1 Inledning ... 7

1.1 Introduktion ... 7

1.2 Syftet med uppsatsen ... 8

1.3 Avgränsningar ... 8

1.4 Metod och material ... 9

1.5 Disposition ... 11

2 Äktenskapsförord – ett avtal mellan makar ... 12

2.1 Inledning ... 12

2.2 Närmare om äktenskapsförord ... 13

2.3 Sammanfattning ... 15

3 Jämkning av äktenskapsförord ... 17

3.2 Behovet av en regel om jämkning av äktenskapsförord ... 18

3.3 Förfarandet vid jämkning ... 19

3.3.1 Allmänt ... 19

3.3.2 Jämkning på egen hand... 20

3.3.3 Bodelningsförrättares beslut om jämkning ... 21

3.3.4 Talan om jämkning av äktenskapsförord... 22

3.4 Följden av jämkning ... 22

4 De fyra jämkningsgrunderna ... 25

4.1 Allmänt ... 25

4.2 Oskälighet med hänsyn till förordets innehåll ... 26

4.3 Oskälighet med hänsyn till omständigheter vid förordets tillkomst ... 26

4.4 Oskälighet med hänsyn till senare inträffade förhållanden... 27

4.5 Oskälighet med hänsyn till omständigheterna i övrigt ... 28

5 Studie av mål gällande jämkning ... 30

5.2 Statistik rörande äktenskapsförord m.m. ... 30

5.3 Domstolsärenden gällande ÄktB 12 kap. 3 § ... 32

(4)

4

5.3.1 Allmänt ... 32

5.3.2 Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 1991-12-16 i mål nr T 172/91 33 5.3.3 NJA 1993 s. 583 ... 35

5.3.4 Hovrätten för västra Sveriges dom 1994-06-10 i mål nr T 814-93 ... 38

5.3.5 Svea hovrätts dom 2002-05-30 i mål nr T 1594-01 ... 39

5.3.6 Hovrätten för nedre Norrlands dom 2006-01-26 i mål nr T 1007-04 ... 41

5.3.7 Hovrätten för nedre Norrlands dom 2008-09-19 i mål nr T 331-08 ... 42

5.3.8 Attunda tingsrätts dom 2013-11-07 i mål nr T 441-13 ... 44

5.3.9 Nacka tingsrätts dom 2013-12-20 i mål nr T 2485-13 ... 45

5.3.10 Hovrätten för västra Sveriges dom 2014-01-14 i mål nr T 4632-12 ... 47

5.3.11 Växjö tingsrätts dom 2015-04-09 i det sammansatta målet nr T 2528-12 och T 3977-12 ... 48

5.4 Analys av domstolens bedömningar ... 49

5.4.1 Allmänt ... 49

5.4.2 Framgång vid jämkningstalan ... 49

5.4.3 Vad anser domstolen vara en påtaglig snedfördelning? ... 51

5.4.4 Betydelsen av äktenskapets längd och makarnas åldersskillnad ... 52

5.4.5 Ändrad arbetssituation under äktenskapet ... 53

5.4.6 Domstolens bedömning över tid ... 54

6 Ger ordalydelsen i ÄktB 12 kap. 3 § en rättvis bild över möjligheten att jämka? ... 56

6.1 Allmänt ... 56

6.2 Lagregelns syfte och domstolens tillämpning ... 56

6.3 Behövs en ändring av lagtext eller tillämpning?... 57

7 Avslutande kommentar ... 62

Källförteckning ... 64

(5)

5

Förkortningar

AvtL Avtalslagen

DS Departementsserien GB Giftermålsbalken HD Högsta domstolen

JT Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet LU Lagutskottets betänkande

NJA Nytt juridiskt arkiv avdelning I Prop. Proposition

RB Rättegångsbalken SCB Statistiska centralbyrån

SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning

ÄktB Äktenskapsbalken

(6)

6

(7)

7

1 Inledning

1.1 Introduktion

Att ingå ett äktenskap är något som medför flertalet olika rättsverkningar. En utav dessa är att all den egendom makarna äger blir till vardera makens giftorättsgods. Värdet av makarnas giftorättsgods ska, oavsett vem av makarna som äger egendomen, delas lika mellan dem när äktenskapet upphör. Detta gäller dock inte egendom som någon ärvt eller fått i gåva med villkor om att egendomen ska vara makens enskilda.¹ Vill makarna inte att värdet av deras samlade tillgångar delas rakt av vid en eventuell skilsmässa eller vid ena makens frånfälle finns möjlighet att frångå detta genom att komma överens om ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord är ett familjerättsligt avtal mellan makar eller blivande makar i vilket kan förordnas om att egendom som var och en äger ska vara deras enskilda egendom och därmed inte ingå i de värden som delas vid en eventuell skilsmässa eller vid den enes död.² Med hjälp av ett äktenskapsförord kan makar anpassa egendomsordningen dem emellan på så sätt de själva önskar. I vissa fall kan detta vara en förutsättning för att ett äktenskap ska kunna komma i fråga, exempelvis om ena parten inte vill riskera att behöva sälja av specifik värdefull egendom för det fall äktenskapet skulle falla isär.

Det finns flera olika orsaker till varför ett par väljer att skriva ett äktenskapsförord, ibland kan förordet dock få en icke önskvärd utgång för en av makarna.

Egendomsförhållandena kan ha ändrats på ett oförutsebart sett under äktenskapet utan att förordet har ändrats eller så kan förordet redan från upprättandet innehålla något oskäligt villkor. Om så är fallet finns det i äktenskapsbalken (ÄktB) 12 kap. 3 § möjlighet till jämkning av det aktuella förordet. En jämkning av villkor i äktenskapsförord ska enligt förarbetena till äktenskapsbalken ske med restriktivitet.³ Den restriktiva inställningen mot jämkning enligt ÄktB 12 kap. 3 § hänför sig till makars avtalsfrihet. Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan två personer som ska respekteras enligt den grundläggande rättsprincipen att ingångna avtal ska hållas.

Med anledning av den restriktivitet som föreskrivs vid jämkning av villkor i äktenskapsförord är det inte helt enkelt att förutspå hur ett förord kommer att behandlas vid en framtida bodelning när en av makarna anser att ett villkor i förordet är oskäligt.

1 ÄktB 7 kap. 2 § jämfört med 1 §.

2 ÄktB 7 kap. 3 § jämfört med 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 §.

3 Prop. 1986/87:1, s. 193.

(8)

8

Praxis på området ger inte heller någon klar vägledning i fråga om vilka villkor eller omständigheter som förtjänar att leda till jämkning vid en bodelning. Det finns idag endast ett avgörande från Högsta Domstolen (HD) gällande frågan om jämkning av äktenskapsförord.⁴ Varken HD eller hovrätten (HovR) gör i målet någon egen omfattande bedömning utav frågan utan det är tingsrättens (TR) ogillande dom som fastställs. Mycket har utvecklats i samhället sedan det 26 år gamla HD avgörandet och det är därför, enligt mig, av intresse att se över hur domstolarna förhåller sig till frågan om jämkning av äktenskapsförord idag jämfört med förr. Denna uppsats innehåller en granskning av jämkningsmöjligheten av äktenskapsförord i såväl teorin som praktiken.

1.2 Syftet med uppsatsen

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka den i ÄktB givna möjligheten att åberopa jämkning av oskäliga villkor i äktenskapsförord, både i ett de lege lata och ett de lege ferenda perspektiv. En del i syftet med uppsatsen ligger i att undersöka frekvensen av domstolsärenden gällande jämkning samt synliggöra hur rättens bedömningar görs när ett jämkningsyrkande prövas. En annan del av syftet med uppsatsen är att undersöka om lagtextens ordalydelse ger en rättvisande bild över makars möjlighet att uppnå en jämkning.

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen har som nämnt till syfte att undersöka möjligheterna till jämkning av äktenskapsförord vilket delvis görs genom att utreda vilka omständigheter som kan föranleda en jämkning. Fokus riktas inte mot avtalstolkning angående förordens specifika innehåll eller giltighet utan utgångspunkten är att det klart och tydligt framgår vad förorden innebär samt att de är formellt riktiga. Jag är medveten om att en tolkning av äktenskapsförorden behöver göras vid en prövning om innehållet däri är oskäligt, men det är inte denna tolkning som jag genom uppsatsen vill framhålla utan snarare vad som de facto kan anses utgöra grund för en oskälighet och vad detta får för innebörd.

4 Se NJA 1993 s. 583.

(9)

9

När en jämkning av äktenskapsförord resulterar i att hela äktenskapsförordet lämnas utan avseende blir resultatet av jämkningen detsamma som om äktenskapsförordet skulle ogiltighetsförklaras. Ogiltighet och jämkning grundar sig dock på olika anspråk.

Uppsatsen är inriktad på jämkning, varför ogiltighetsfrågan inte diskuteras.

Av ÄktB 12 kap. 3 § 1 st. framgår rätten att jämka oskäliga villkor i ett äktenskapsförord. Andra stycket i samma paragraf berör jämkning av villkor i föravtal.

Då uppsatsen endast behandlar jämkning av äktenskapsförord är det endast första stycket som studeras. Vid hänvisning till ÄktB 12 kap. 3 § menas, om inte annat anges, ÄktB 12 kap. 3 § 1 st.

1.4 Metod och material

Den metod som används vid skrivandet av denna uppsats är den rättsanalytiska metoden, vilken bygger vidare på den rättsdogmatiska metoden.⁵ Den rättsdogmatiska metoden är en metod som går ut på att beskriva gällande rätt.⁶ Den innebär däri ett sökande efter en lösning av ett rättsligt problem med hjälp av tillämpliga rättskällor såsom lagar, förarbeten och praxis.⁷ Medan den rättsdogmatiska metoden syftar till att fastställa gällande rätt kan den rättsanalytiska metoden sägas sträcka sig ett steg längre, det vill säga även till en analys över vad som framkommit efter att den gällande rätten har beskrivits.⁸ I uppsatsens sjätte kapitel förs en diskussion med hjälp av rättspolitisk argumentation. Denna metod fokuserar på hur rätten kan ändras ur ett de lege ferenda perspektiv, vilket bygger på att resultatet efter undersökningen – som görs i de lege lata perspektiv – kan anses icke tillfredsställande.⁹

Syftet uppfylls genom att belysa de omständigheter som kan föranleda jämkning av ett ingånget äktenskapsförord samt utreda vad som krävs för att nå framgång med ett jämkningsanspråk. Det är här, enligt mig, av intresse att undersöka om jämkningar sker med den restriktivitet som lagstiftaren åsyftat och om det överlag är tillräckligt – eller för – lätt eller svårt att uppnå en jämkning. Med andra ord undersöks om lagtexten uppfyller lagbestämmelsens syften och ändamål eller om formuleringen av lagtexten ger en missvisande bild i förhållande till domstolens användning av bestämmelsen.

5 Sandgren, s. 50 f.

6 Sandgren, s. 49.

7 Nääv & Zamboni, s. 21.

8 Sandgren, s. 51.

9 Sandgren, s. 52 f.

(10)

10

I min informationssökning till detta arbete har jag, när det gäller den teoretiska delen av uppsatsen, i hög grad använt mig av förarbeten för att fastställa gällande rätt på området samt utfört litteraturstudier. Därutöver har jag på egen hand inhämtat material rörande rättsfall, statistik och annat som bidrag till den mer praktiskt inriktade delen av uppsatsen.

Då det idag endast finns ett HD-avgörande gällande jämkning av äktenskapsförord och näst intill inga publicerade underrättsavgöranden inom ämnet har jag fått vända mig direkt till domstolarna för att få tillgång till relevanta ärenden. Det visade sig vara svårt att få fram mål gällande jämkning från domstolarna då de flesta domstolar inte har möjlighet att söka efter jämkningsmål i dess databaser. Detta medför att min kommande praxisgenomgång kan avvika från hur det generellt ser ut i Sverige idag vad gäller frekvensen av inkomna jämkningsyrkanden. Varken rättsfallen i sig eller dess resultat kan garanterat sägas visa hur rättsläget generellt ser ut, men min uppfattning är att undersökningen ändå kan fungera som ett bra exempel på hur det i praktiken ser ut.

Enligt Lehrberg sägs det ibland att opublicerade avgöranden inte ska accepteras som prejudikat.¹⁰ Då jag i denna uppsats främst uppmärksammar opublicerade avgöranden bör läsaren vara medveten om att många av de behandlade domarna inte enskilt kan vara vägledande för hur en bedömning bör göras. Endast målet från HD är prejudicerande. Jag anser dock att avgörandena kan läggas till grund för att visa hur domstolarna i praktiken dömer i frågan, och dem kommer att användas i den analys som följer avseende vilka faktorer som inverkar på bedömningen av ett jämkningsyrkande.

Såväl de underrättsavgöranden som den statistik jag använder mig av utgör empiriskt material.¹¹ Underrättspraxis kan inte direkt användas till att fastställa gällande rätt, men visar på de problem och rättsfrågor som kan vara av betydelse i praktiken.¹² Det empiriska materialet kan sägas ge en praktisk bakgrundsinformation om dagens rättsläge och ger tyngre stöd för den argumentering som förs i kommande analyser.¹³

10 Lehrberg, s .184 f.

11 JT 1995-96, s. 1041.

12 JT 1995-96, s. 1040.

13 JT 1995-96, s. 736 och 744.

(11)

11

1.5 Disposition

Uppsatsen består utav sju kapitel. Efter detta inledande kapitel är texten uppdelad som följande. I kapitel 2 ges en kort introduktion till äktenskapsförordet. I kapitel 3 beskrivs ÄktB 12 kap. 3 § tillkomst och det redogörs för olika sätt att ta upp ett jämkningsanspråk samt vilken följd en eventuell jämkning medför. Kapitel 4 ger en närmare blick över vad de olika grundrekvisiten för jämkning av äktenskapsförord innebär.

Uppsatsens kapitel 5, vilket utgör textens kärna, inleds med viss inhämtad statistik över äktenskap, skilsmässor, äktenskapsförord och jämkningsmål. Därefter följer en genomgång av ett antal domstolsärenden, varav majoriteten är opublicerade. Efter rättsfallsgenomgången görs en analys av fallen utifrån olika fakta som domstolen beaktar vid dess bedömning.

Kapitel 6 är ett reflekterande kapitel där lagregelns utformning och ändamål diskuteras utifrån ett ”de lege lata – de lege ferenda” perspektiv. I kapitlet framför jag mina åsikter om ett eventuellt behov av ändring i lagens ordalydelse med hänsyn till vad som framkommit i tidigare kapitel och av de analyser och tankar jag fått med mig genom arbetets gång. Uppsatsen avslutas med kapitel 7 som består utav en avslutande kommentar hänförlig till vad texten behandlat.

(12)

12

2 Äktenskapsförord – ett avtal mellan makar

2.1 Inledning

När två personer ingår äktenskap med varandra blir ÄktB regler tillämpliga på makarna.¹⁴ Bestämmelser om makars egendom finns i balkens sjunde kapitel.

Huvudregeln, vilken stadgas i ÄktB 7 kap. 1 §, är att all egendom vardera make äger är giftorättsgods om den inte är enskild egendom. Vad som är enskild egendom föreskrivs i 2 §. Egendomen kan bland annat ha blivit enskild på grund av att makarna upprättat ett äktenskapsförord sig emellan eller genom att endera make har fått egendom genom gåva eller testamente med villkor om att egendomen ska vara makens enskilda.

När ett äktenskap upplöses ska makarna sig emellan, genom bodelning, dela värdet av samtligt giftorättsgods som de båda äger.¹⁵ För skulder hänförliga till egendom som ska delas framgår av skuldtäckningsregeln att dessa skulder ska dras av från egendomens värde.¹⁶ Efter hopslagning av makarnas samlade giftorättsgods och avdrag för skulder hänförliga till denna egendom ska kvarvarande värde delas lika mellan makarna.¹⁷ För det fall det vid upplösningen av ett äktenskap inte finns någon enskild egendom innebär äktenskapsskillnaden att partera ska gå ur äktenskapet med egendom till ett lika stort värde. Detta gäller oavsett om det endast är den ena maken som innehar egendom av värde.

Utav olika anledningar kan par vilja anpassa egendomsordningen i sitt äktenskap så att ena maken kan försäkra sig om att hen får behålla viss, eller all sin, egendom för det fall att förhållandet skulle ta slut. En sådan anpassning kan göras genom upprättandet av ett äktenskapsförord.¹⁸ I följande avsnitt redogörs för vad ett äktenskapsförord är och närmare om vilken innebörd det har för makarna.

14 ÄktB 1 kap. 1 §.

15 ÄktB 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 §. Observera dock att viss egendom av personlig art får undantas enligt ÄktB 10 kap. 2 och 3 §§.

16 ÄktB 11 kap. 2 §.

17 ÄktB 11 kap. 3 §. Likadelning blev vid lagens inträde huvudregel då det ansågs minska risken för kvinnor att missgynnas vid bodelning, se LU 1986/87:18 s. 14.

18 Teleman, Äktenskapsförord, s. 32.

(13)

13

2.2 Närmare om äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord är ett familjerättsligt avtal mellan två makar som reglerar egendomsordningen vad gäller makarnas tillgångar.¹⁹ Möjligheten för makar att ingå äktenskapsförord kan utläsas ur ÄktB 7 kap. 3 § 1 st. och lyder som följande:

”Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara hans eller hennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods”.

Av pargrafen framgår att makar kan omvandla egendom från giftorättsgods till enskild egendom eller vice versa. Att viss egendom är att se som giftorättsgods eller enskild egendom har ingen reell betydelse under ett bestående äktenskap då det inte påverkar äganderätten till den specifika egendomen.²⁰ Det är först vid bodelning, som kan bli aktuell under äktenskapet eller när äktenskapet blivit upplöst, som egendomstypen får betydelse.²¹

Förr i tiden, när giftermålsbalken (GB) var gällande lag, krävdes ett äktenskapsförord för att makar med giltig verkan skulle kunna överföra egendom och ge gåvor²² till varandra.²³ Sedan ÄktB trätt ikraft är det dock inte längre möjligt att förflytta äganderätten av egendom från den ena maken till den andra genom äktenskapsförord.²⁴ Vill en make ge egendom till den andre maken under äktenskapet krävs att det görs genom en gåva som registreras hos Skatteverket.²⁵ Ett äktenskapsförord kan härmed, till skillnad mot vad som gällde förr, inte påverka vem av makarna som äger viss egendom utan bestämmer endast vilket egendomslag den aktuella egendomen har hos den ägande maken.

Bestämmelsen om äktenskapsförord ställer ingen gräns för hur många förord ett par får ha utan det är fritt fram för makarna att registrera så många förord de vill.²⁶ Makar kan härav fritt skriva och registrera ett nytt äktenskapsförord, avseende annan egendom än redan reglerad, utan att det påverkar tidigare förords giltighet. Det kan dock vara klokt att i ett nytt förord reglera allt det man vill ska gälla och samtidigt passa på att

19 Wallin, s. 46.

20 Agell & Brattström, s. 76, Lundén & Molin, s. 58.

21 ÄktB 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 §.

22 Med gåvor menas här gåvor av större värde än sedvanliga skänkor, se Prop. 1986/87:1, s. 75 f.

23 GB 8 kap. 2 §.

24 Prop. 1986/87:1, s.142.

25 ÄktB 8 kap. 1 §.

26 Se ÄktB 7 kap. 3 §.

(14)

14

upphäva tidigare förord. Detta för att minska risken för tvistiga oklarheter om det visar sig att flera äktenskapsförord är motstridiga varandra.

Det är endast genom äktenskapsförord som makar kan avtala om vad som ska gälla vid en framtida bodelning, andra avtal makar ingått som rör kommande bodelning är enligt ÄktB 9 kap. 13 § inte giltiga.²⁷ Skälen till att par väljer att skriva äktenskapsförord kan variera kraftigt. Det kan exempelvis röra sig om att en av makarna fått en gåva eller ett arv som hen vill garantera att det stannar inom släkten för det fall en skilsmässa blir aktuell. Det kan också vara att makarna är överens om att endast den egendom som någon av dem införskaffat efter vigseln ska vara belagd med giftorätt men att egendomen de ägt tidigare ska vara enskild. Är det endast ena maken som när äktenskapet ingås har egendom till något värde kan äktenskapsförordet skrivas för att skydda dennes tillgångar för det fall äktenskapet blir kortvarigt, och makarna kan då bestämma att samtlig egendom ska vara enskild. Som synes finns en mängd olika anledningar till att skriva äktenskapsförord och de kan alla vara både såväl väl avvägda åtgärder som allt för hastiga beslut som leder till ett oklart resultat. Det är därför viktigt att makarna är överens när de skriver ett äktenskapsförord och att de långsiktiga konsekvenserna av förordet övervägs i varje enskilt fall.²⁸ För att minska risken för framtida tvister och oklarheter finns det krav på klarhet och individualisering av egendomen som nämns i förordet.²⁹

I Sverige gäller att ett äktenskapsförord ska röra specifik egendom för att vara giltigt.³⁰ Kravet innebär att den egendom som görs till enskild eller giftorättsgods måste vara individualiserad och klart bestämd. Görs makarnas eller ena makens samtliga egendom till enskild uppfylls klarhetskravet trots att inte specifik egendom nämns eftersom risken för osäkerhet gällande vilken av makens egendom som är enskild respektive giftorättsgods utesluts. Det är inte möjligt att i ett äktenskapsförord avtala om att samtliga bankmedel på visst konto ska vara enskild egendom. Den ägande maken ska inte ensidigt kunna påverka storleken av sitt giftorättsgods respektive sin enskilda egendom.³¹ Om ett kontoinnehav skulle bli enskild egendom ger detta den ägande maken möjlighet att på ett otillbörligt sätt, exempelvis strax innan en bodelning blir

27 Se även Prop. 1986/87:1, s. 155. Jfr Wallin, s. 66 ff.

28 Agell & Brattström, s. 101.

(15)

15

aktuell, påverka sin andel giftorättsgods genom att föra över medel som annars skulle vara giftorättsgods till sitt konto där summan blir enskild egendom.

I Sverige är det inte möjligt att avtala om en successiv ökning av andelen giftorättsgods, exempelvis med en ökning av 10 % årligen.³² Denna möjlighet finns dock i Danmark, Norge och Island.³³ Det är heller inte möjligt att i Sverige avtala om att egendomen ska ses som enskild egendom om äktenskapet upplöses genom skilsmässa men som giftorättsgods om det upplöses genom ena makens dödsfall, trots att detta är möjligt i övriga nordiska länder.³⁴ I Norden har lagstiftaren sedan tidigt 1900-tal eftersträvat lagharmoni inom familjerätten mellan de nordiska länderna.³⁵ Detta är något som talar för att det även i Sverige bör kunna vara möjligt att avtala om olika egendomsordningar beroende på hur äktenskapet upplöses.

Effekten av ett äktenskapsord, som omvandlar giftorättsgods till enskild egendom, blir att den i äktenskapsförordet upptagna egendomen ska lämnas utanför bodelning.³⁶ Om förordet gäller makarnas samtliga egendom har giftorätten helt uteslutits och någon bodelning av egendomen behöver då inte ske.³⁷

Det finns en risk att ett äktenskapsförord, efter ett kanske långvarigt äktenskap, visar sig ge ett resultat som makarna eller en utav makarna inte kunnat förutse vid upprättandet av förordet. Om förordet innehåller ett oskäligt villkor som medför att en tillämpning av detsamma missgynnar ena maken på ett otillbörligt sätt, finns en möjlighet enligt ÄktB 12 kap. 3 § till jämkning av villkoret. I nästkommande kapitel görs en redogörelse över vad en jämkning av ett villkor i ett äktenskapsförord innebär.

2.3 Sammanfattning

I detta kapitel har läsaren getts en kort inledande redogörelse gällande äktenskapsförord.

I texten förklaras att ett äktenskapsförord är ett avtal som reglerar makarnas inbördes egendomsförhållanden. Dessutom redogörs för vad det är makar kan – och inte kan – reglera genom ett sådant förord. Det kan som ovan nämnts finnas flera olika orsaker till att makar väljer att upprätta ett äktenskapsförord och att det är av vikt att vara överens

32 Teleman, Äktenskapsförord, s. 33, Tottie & Teleman, s. 167. Se NJA 1970 s. 320 gällande förord med successiv övergång från enskild egendom till giftorättsgods.

33 Agell, s. 179.

34 Teleman, Äktenskapsförord, s. 33, Agell, s. 180.

35 SOU 1981:85, s. 98 ff och s. 118 f.

36 ÄktB 10 kap. 1 § e contrario.

37 ÄktB 9 kap. 1 § 2 mom.

(16)

16

om innehållet. Den svenska lagstiftningen gällande vad som är möjligt att avtala om genom äktenskapsförord skiljer sig i vissa delar från hur det ser ut i övriga norden.

Slutligen förklaras vilken effekt ett äktenskapsförord har på makarnas egendom.

(17)

17

3 Jämkning av äktenskapsförord

3.1 Inledning

Jämkning av äktenskapsförord är ett av flera sätt att påverka resultatet vid en bodelning.

Bestämmelser om jämkning vid bodelning finner vi i ÄktBs tolfte kapitel. Den första paragrafen i kapitlet behandlar vad som brukar kallas för skevdelningsregeln.

Skevdelningsregeln innebär att utgången av en bodelning jämkas på så sätt att den make som bidrar med den största värdemässiga summan giftorättsgods inte behöver ge ifrån sig allt vad hen enligt huvudreglerna bör göra. Regeln skapades främst för att en make ska hindras från att ”skilja sig till pengar”.³⁸ Det är på så vis en jämkningsregel till förmån för den make som äger mest giftorättsgods.³⁹ Den andra paragrafen i kapitlet riktar sig till efterlevande make och ger denne ensam rätt att begära att makarna vid bodelning ska behålla sitt giftorättsgods.⁴⁰ Även denna regel kan användas av den rikare⁴¹ maken genom att denne får valmöjligheten att inte behöva lämna ifrån sig värdet av den egendom som hen annars behövt dela med sig av om paret genomgått en skilsmässa.

I kapitlets tredje paragraf finns den för uppsatsen relevanta lagregeln, nämligen regeln om jämkning av oskäliga villkor i ett äktenskapsförord. Paragrafen innehåller bestämmelser om jämkning av såväl äktenskapsförord, i första stycket, som föravtal, i andra stycket. Vidare i texten avses med ÄktB 12 kap. 3 § endast första stycket i denna paragraf. Jämkning av äktenskapsförord är den jämkningsmöjlighet där den make som riskerar att gå ur äktenskapet med egendom till ett lågt eller näst intill obefintligt värde har bäst möjligheter till framgång. ÄktB 12 kap. 3 § är den lagregel som i större mån än övriga regler i kapitlet riktar sig mot vad som kan komma att bli den fattigare maken i sammanhanget. ÄktB 12 kap. 3 § är således en skyddsregel för den make vars tillgångar har ett väsentligen lägre värde än den andre makens tillgångar. Jämkning enligt ÄktB 12 kap. 3 § ska enligt förarbetena ske med restriktivitet varför det kan vara svårt att vinna framgång med ett yrkande enligt förevarande paragraf, vilket framkommer av uppsatsens rättsfallsgenomgång i kapitel 5.⁴² Under följande avsnitt redogörs för hur

38 Agell, s. 374. Se även prop.1986/87:1, s. 46 ff.

39 Agell & Brattström, s. 201, Tottie & Teleman, s. 374, LU 1986/87:18, s. 14.

40 ÄktB 12 kap. 2 §.

41 Med rikare menas här den make med giftorättsgods till störst värde.

42 Prop. 1986/87:1, s. 193.

(18)

18

jämkningsregeln kom till, hur en part kan gå tillväga om hen önskar jämka ett villkor i ett äktenskapsförord samt vilken effekt en jämkning av ett oskäligt villkor kan få.

3.2 Behovet av en regel om jämkning av äktenskapsförord

Under tiden som GB ännu gällde fanns det ingen uttrycklig lagregel som medgav jämkning av äktenskapsförord.⁴³ Om en jämkning skulle ske behövdes en analog tillämpning av 36 § avtalslagen (AvtL) göras. Från förarbeten vid lagstiftningsarbetet gällande AvtL 36 § framgår att paragrafen inte skulle vara direkt tillämplig på familjerättsliga avtal men att en analog tillämpning borde vara möjlig.⁴⁴ AvtL 36 § trädde i kraft först år 1976, men att det har varit möjligt att redan dessförinnan grunda ett jämkningsanspråk på förmögenhetsrättsliga regler har utförligt behandlats av Wallin i Om avtal mellan makar.⁴⁵

Det fanns under GBs tidigare tid en möjlighet att jämka bodelningsresultat genom så kallat bodelningskorrektiv, vars viktigaste funktion var att döma ut skadestånd, varvid det var möjligt för en make som blivit nästan helt lottlös på grund av att giftorätten uteslutits att få viss kompensation.⁴⁶ Med hjälp av denna regel kunde resultatet av ett oskäligt äktenskapsförord få liknande effekt som en jämkning trots att regeln inte direkt innebar någon jämkning utan snarare en skadeersättning.

Bodelningskorrektivet var framförallt inriktat på att få den rikare maken att inte behöva ge ifrån sig för mycket av sin egendom men kunde även anpassas så att den var till förmån för den fattigare⁴⁷ maken.

Vid 1973 års ändringar i GB togs möjligheten till skadestånd bort och då uppstod ett behov av en regel om jämkningsmöjlighet vid bodelning med anledning av skilsmässa.

Regeln infördes i GB 13 kap. 12a § och gav möjlighet, främst vid kortvariga äktenskap, att frångå likadelningsregeln och istället dela egendomen på ett annat passande sätt som kunde anses skäligt.⁴⁸ Inte heller denna regel gav något direkt uttryck för att jämkning av äktenskapsförord var möjlig varför behov fortfarande fanns av att luta sig mot avtalsrättsliga jämkningsregler för att påverka utfallet av oskäliga villkor i

43 LU 1986/87:18, s. 19.

44 Prop. 1975/76:81, s. 36 och 113.

45 Prop. 1975/76:81, s149. Se Wallin, om förmögenhetsrättens tillämplighet även på familjerättsliga avtal.

46 Tottie & Teleman, s. 380.

47 Med fattigare menas här den make som, eventuellt på grund av äktenskapsförord, står att komma ur äktenskapet med minst egendom.

(19)

19

äktenskapsförord. GB 13 kap. 12a § var starkt kritiserad, dels för att den var svårtillämpad och saknade vägledning för hur jämkningen skulle göras och dels för att den begränsade möjligheten att jämka eftersom regeln var restriktivt utformad.⁴⁹

Vid lagstiftningsarbetet med den nu gällande ÄktB gjordes en utredning angående behovet av och införandet av jämkningsregler vid bodelning. Vid arbetet framgick att rättigheten att kunna jämka oskäliga äktenskapsförord ansågs så viktig att den inte bara skulle möjliggöras genom en analog tillämpning av avtalsrättsliga regler utan förtjänade en plats i den äktenskapsrättsliga lagstiftningen.⁵⁰ Generalklausulen i AvtL 36 § lades till grund för skapandet av ÄktB 12 kap. 3 §, och de båda lagreglerna lyder nästan ordagrant desamma med skillnaden att ÄktB 12 kap. 3 § riktar sig mot villkor i äktenskapsförord istället för avtalsvillkor.⁵¹ Vid arbetet med den nya jämkningsregeln var det av vikt att skapa en tydlig och klar regel för den behövliga möjligheten till jämkning, så att regeln skulle lösa de befintliga problemen utan att riskera att skapa nya tvister.⁵² Det var alltså med hjälp av erfarenheterna från GB 13 kap. 12a § och med AvtL 36 § som förebild som den idag gällande regeln om jämkning av äktenskapsförord, ÄktB 12 kap. 3 §, skapades.

3.3 Förfarandet vid jämkning

3.3.1 Allmänt

En make som anser att ett villkor i ett äktenskapsförord är oskäligt kan begära jämkning av det oskäliga villkoret i enlighet med ÄktB 12 kap. 3 §. Ett jämkningsyrkande kan tas upp på olika sätt. För att en jämkning ska vara möjlig krävs att den make som vill få tillstånd en jämkning ger uttryck för detta i samband med bodelning.⁵³ Efter att bodelning skett förlorar maken sin möjlighet till jämkning. I detta avsnitt förklaras hur ett jämkningsförfarande kan se ut genom att redogöra för olika tillvägagångssätt att uppnå en jämkning av ett oskäligt villkor i ett äktenskapsförord. Tre möjliga alternativ kommer beskrivas; jämkning på egen hand, jämkning enligt bodelningsförrättares beslut

49 SOU 1981:85, s. 168.

50 Prop. 1986/87:1, s. 77.

51 Teleman, Äktenskapsförord, s. 71, Tottie & Teleman, s. 408.

52 SOU 1981:85, s. 107.

53 Att jämkningsanspråk ska göras i samband med bodelning framgår av lagens kapitelformulering

”Jämkning vid bodelning”, ÄktB 12 kap.

(20)

20

och jämkning genom talan vid domstol. Vad som sägs om makes rätt att begära jämkning gäller även för en eventuellt avlidens makes dödsbodelägare.⁵⁴

3.3.2 Jämkning på egen hand

En make som anser att ett villkor i ett äktenskapsförord är oskäligt kan ta upp detta med sin partner på ett antal olika sätt. ÄktB ställer upp krav på att makar vid skilsmässa ska genomföra bodelning, se ÄktB 9 kap. Det finns inget som tvingar makarna att göra en likadelning av giftorättsgodset om de båda är överens om att en annan uppdelning är bättre.⁵⁵ Detta öppnar upp möjligheten för makarna att vid bodelningen frångå vad som står i ett äktenskapsförord. Är makarna överrens om att ett villkor i ett äktenskapsförord kommer att få en oönskad konsekvens för någon utan parterna kan de därför välja att dela upp egendomen på ett mer tillfredsställande sätt.⁵⁶ Makarna får dock inte dra in egendom som blivit enskild genom villkor från tredje man i bodelningen, inte ens om de är överens om detta.⁵⁷ De får heller inte låta enskild egendom ingå i bodelning om detta riskerar att vara till skada för den ägande makens borgenärer.⁵⁸

Även om det nu nämnda förfarandet inte är någon ordagrann jämkning av äktenskapsförordet är det ett praktiskt enkelt och billigt alternativ till jämkning enligt ÄktB 12 kap. 3 § som ger ett liknande resultat.⁵⁹ För att lyckas med en jämkning på egen hand krävs som nämnt att båda makarna är överrens. Långt ifrån alla par som skiljer sig kan tänkas vara så resonliga och trevliga mot varandra att den make som gynnas av äktenskapsförordet är villig att ge upp egendom till den andre maken av rent hyfs. Troligare är att det finns en del par som hyser stort agg mot varandra och att det sista de vill är att deras exmake ska få ut mer egendom än vad lagen stadgar. Kan makarna inte komma överens om bodelningen, i detta fall på grund av äktenskapsförordet, finns det två alternativa vägar att gå. Parterna kan antingen ta hjälp utav en bodelningsförrättare eller gå direkt till domstol.

54 Prop. 1986/87:1, s. 194.

55 LU 1986/87:18, s. 12. Makarna ska i ett avtal överenskomma om hur egendomen delas.

56 Enligt ÄktB 10 kap. 4 § får makar dra in enskild egendom i bodelningen om de båda är överrens om det. Se även Prop.1986/76:1, s. 66.

57 DS 2005:34, s. 32 f.

58 ÄktB 13 kap. 1 §.

59 Se Teleman, Äktenskapsförord, s. 72.

(21)

21

3.3.3 Bodelningsförrättares beslut om jämkning

Kan makarna vid bodelningen inte komma överens om huruvida ett villkor i ett äktenskapsförord bör jämkas eller inte kan någon av dem ansöka om bodelningsförrättare.⁶⁰ Bodelningsförrättaren har som uppgift att bistå vid upplösningen av makarnas ekonomiska samhörighet och ska försöka få parterna att komma överens om bodelningen.⁶¹ Vid tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen har bodelningsförrättaren rätten att fatta beslut .⁶² Vad gäller prejudiciella frågor, i vilka jämkning av äktenskapsförord ingår, inte bara får utan måste bodelningsförrättaren ta ställning och ge beslut om någon utav makarna begär det.⁶³ Förr gällde att förrättaren fick hänvisa parterna till domstol för prejudiciella avgöranden men idag ska hen själv kunna döma i frågan.⁶⁴ Detta innebär att om parterna är oense om hur de ska tillämpa ett äktenskapsförord, som ena maken anser är oskäligt, kan bodelningsförrättaren ensidigt besluta huruvida en jämkning bör ske eller inte. Bodelningsförrättarens bedömning ska vara summarisk och enkel och hen får formlöst hämta in de uppgifter hen behöver för att avgöra frågan.⁶⁵ Skulle en make vara missnöjd med de beslut bodelningsförrättaren gjort kan hen klandra bodelningen genom att väcka talan vid domstol i enlighet med ÄktB 17 kap. 8 §.

För makar som inte själva kan komma överrens om hur de vill behandla ett eventuellt oklart villkor i ett äktenskapsförord kan hjälp utav en bodelningsförrättare vara ett bra alternativ. Förrättaren har dock rätt till arvode för sitt arbete och till ersättning för utgifter i samband med arbetet, som makarna blir solidariskt betalningsansvariga för, varför det är bra att först försöka lösa tvisten på egen hand.⁶⁶ Om äktenskapet upplöses genom ena makens död och boet efter den avlidne står under förvaltning av en boutredningsman blir boutredningsmannen utan särskilt förordnande även bodelningsförrättare.⁶⁷

60 ÄktB 17 kap. 1 §.

61 Agell & Brattström, s. 176, Teleman, Bodelning, s. 298 f.

62 ÄktB 17 kap. 6 § 2 st, SOU 1981:85, s. 416.

63 Prop. 1986/87:1, s. 224 f.

64 Teleman, Bodelning, s. 309.

65 Prop. 1986/87:1, s. 225.

66 ÄktB 17 kap. 7 §.

67 ÄktB 17 kap. 1 §, observera att det finns vissa undantag angivna i paragrafen.

(22)

22

3.3.4 Talan om jämkning av äktenskapsförord

Det finns ett tillfälle när en bodelningsförrättare inte får avgöra en tvist mellan makarna, nämligen om frågan redan är föremål för prövning vid domstol.⁶⁸ Detta för oss in på en missnöjd makes tredje alternativ för att försöka få tillstånd en jämkning. En make kan om hen så önskar välja att ta upp sitt anspråk direkt hos tingsrätten istället för att ta upp ett jämkningsanspråk via bodelningsförrättaren. En sådan talan blir en ”fastställelsetalan om att äktenskapsförordet innehåller oskäliga villkor och därav bör jämkas”.⁶⁹ En anledning till att en make kan vilja framföra sitt jämkningsyrkande genom talan vid domstol är att handläggningen vid tvistemål ger en bättre utredning och hantering av bevisning än vid den bedömning bodelningsförrättaren gör.⁷⁰

En talan vid domstol kan tvinga bodelningsförrättaren att lägga sitt arbete på is tills dess att dom meddelats vilket gör att bodelningen tar väsentligen längre tid att färdigställa.⁷¹ Dessutom är en domstolsprocess typiskt sett förenad med stora kostnader för förlorande part. Med anledning av att det är svårt att nå framgång vid en domstolsprocess om jämkning av äktenskapsförord är det viktigt att fundera över vad olika utgångar i ett domstolsavgörande kan få för effekt för parten ifråga innan en stämningsansökan skickas in till tingsrätten. Finns det egendom till stort ekonomiskt värde eller affektionsvärde som make riskerar att gå miste om kan det vara värt att föra en talan vid domstol, men vid ringa värden kan det vara bättra att försöka förlikas på egen hand eller kanske till och med lämna frågan och låta förordet tillämpas fullt ut.

3.4 Följden av jämkning

Är det visat att ett villkor i ett äktenskapsförord är oskäligt får det jämkas. Viktigt att ha i åtanke när det gäller jämkning av äktenskapsförord enligt ÄktB 12 kap. 3 § är att regeln riktar sig mot ett villkor i förordet. Med detta sagt är det alltså inte hela äktenskapsförordet som jämkas eller lämnas utan avseende utan endast det oskäliga villkoret. Detta innebär att ett äktenskapsförord som innehåller flera villkor fortsatt kommer att gälla avseende de villkor som är skäliga. Att inte hela äktenskapsförordet lämnas utan avseende med anledning av ett oskäligt villkor är enligt mig bra eftersom

68 ÄktB 17 kap. 6 § 2 st.

69 Se RB 13 kap. 2 §.

(23)

23

en jämkning annars skulle riskera att få stora oväntade konsekvenser för parterna. För det fall äktenskapsförordet endast består av ett villkor som helt lämnas utan avseende blir konsekvensen av jämkning densamma som om äktenskapsförordet skulle ha ansetts ogiltigt. Ogiltighetsförklaring av äktenskapsförord och jämkning av villkor i äktenskapsförord är dock två skilda rättsinstitut som bedöms på olika grunder; dessa bör hållas isär.⁷² Ogiltighetsförklaring av förord inryms inte i denna uppsats ämnesfokus varför det inte behandlas vidare i texten.

En jämkning kan avse antingen en del av eller hela den egendom villkoret omfattar.⁷³ Exempelvis kan jämkning av ett villkor om att ”bostaden ska vara ena makens enskilda egendom” jämkas så att endast hälften av bostaden ska ses som enskild. Att villkoret lämnas utan avseende innebär att villkoret inte är ogiltigt i sig men att det ej ska tas hänsyn till vid bodelningen utan behandlas som om det inte står med i äktenskapsförordet.

Huruvida resultatet av en jämkning verkligen gynnar den som åberopat oskäligheten eller inte beror på hur egendomsförhållandena mellan makarna ser ut i de olika enskilda fallen. När en jämkning enligt ÄktB 12 kap. 3 § görs blir följden av jämkningen att den aktuella egendomen ska behandlas som giftorättsgods och dras in i bodelningen.⁷⁴ Jämkningen innebär således en ändring av egendomsordningen i makarnas äktenskap.⁷⁵ En jämkning kan inte göras genom att den make som råkat ut för en oskälighet tilldelas ett penningbelopp från den andre maken.⁷⁶ Det krävs istället som nämnt att enskild egendom omvandlas till giftorättsgods vilkets värde sedan delas mellan makarna.

För egendom som dras in i en bodelning gäller att eventuella skulder hänförliga till egendomen i fråga ska avräknas innan delning av värdet utav giftorättsgodset görs.⁷⁷ Detta medför att en jämkning avseende egendom som har skulder hänförliga till den i vissa fall blir meningslös om det kvarvarande värdet av egendomen är obetydligt. Vilket resultat en jämkning av ett villkor får är därför något domstolen behöver beakta innan ett jämkningsyrkande ges bifall.⁷⁸ För det fall slutresultatet av en bodelning inte sätter den svagare maken i en bättre position vid en jämkning än vid full tillämpning av äktenskapsförordet bör jämkning inte göras.

72 Jfr formkrav i ÄktB 7 kap. 3 § och ogiltighetsreglerna i AvtL 3 kap. med ÄktB 12 kap. 3 §.

73 SOU 1981:85, s. 395.

74 Prop 1986/87:1, s. 77, Eriksson, s. 88.

76 Lundén & Molin, s. 162.

77 ÄktB 11 kap. 2 §, se även Tottie & Teleman, s. 414.

78 Se Tottie & Teleman, s. 415 f.

(24)

24

Med beaktande av att en jämkning endast ska göras för att bota en klar oskälighet bör jämkningen sällan innebära ett fullständigt bortseende av villkoret i fråga. Oftast är det tillräckligt med en mindre jämkning för att villkoret ska ses som skäligt.⁷⁹ Jämkningen har inte till syfte att ändra ett förordsvillkor så att villkoret får en direkt önskvärd effekt för den make som drabbas av oskäligheten utan syftet är att eliminera en klar oskälighet.⁸⁰

3.5 Sammanfattning

I detta kapitel har läsaren fått en introduktion av möjligheten att jämka ett äktenskapsförord. Kapitlet inleddes med en kort beskrivning av de olika paragraferna i ÄktB tolfte kapitel för att sedan närmare gå in på vad som gäller för just jämkning av villkor i äktenskapsförord. Vidare redogjordes över hur ÄktB 12 kap. 3 § kom till liv.

Det framkom att det med tiden utvecklats ett behov och en önskan om att jämkningsmöjligheten skulle ges en plats i äktenskapslagstiftningen istället för att endast vara möjlig genom en analog tillämpning av avtalsrättsliga regler.

Det finns som beskrivits ovan olika vägar att ta upp ett yrkande om jämkning av äktenskapsförord. Dessa är (1) att försöka lösa tvisten på egen hand, (2) att ta hjälp utav en bodelningsförrättare, som har rätt att besluta i frågan, eller (3) att föra en talan vid domstol, inbegripet enskild talan eller klander av bodelningsförrättares beslut.

Följden av jämkning är att egendomen dras in i bodelning och behandlas som giftorättsgods, och det är inte alltid en jämkning får stor effekt trots att värdefull egendom görs till giftorättsgods. Det är möjligt att endast jämka delar av förordet såväl som hela förordet. Huruvida jämkningen får ett positivt resultat för den svagare maken beror på vilken egendom som dras in i bodelning.

79 Prop. 1986/87:1, s. 194.

80 SvJT 1989 s. 334.

(25)

25

4 De fyra jämkningsgrunderna

4.1 Allmänt

Lagregeln om jämkning av äktenskapsförord finns som tidigare nämnt i ÄktB 12 kap. 3 § 1 st och lyder som följande:

”Om ett villkor i ett äktenskapsförord är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt, får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.”

Av bestämmelsen kan fyra grunder för jämkning utläsas. Dessa är oskälighet med hänsyn till (1) förordets innehåll, (2) omständigheter vid förordets tillkomst, (3) senare inträffade förhållanden och (4) omständigheterna i övrigt. Kommande avsnitt innehåller en genomgång av de olika grunderna för jämkning av villkor i ett äktenskapsförord.

Lagutskottet har anfört att det är en helhetsbedömning av det enskilda fallet som ska göras och att några viktiga omständigheter domstolen ska väga in i sin bedömning är:

skyddet för den ekonomiskt svagare maken, utvecklingen av makarnas ekonomiska förmögenhetsbild och makarnas inbördes ekonomiska förhållanden.⁸¹

Gällande för samtliga grunder är att det krävs att oskäligheten föreligger vid den för bodelningen kritiska tidpunkten, oavsett om den fanns vid ingåendet av förordet eller har uppstått under äktenskapet.⁸² Det går inte att åberopa en jämkning av villkor i äktenskapsförord om oskäligheten inte längre består. Ett villkor som vid ingåendet av förordet var oskäligt för den ena maken kan alltså inte åberopas om omständigheterna under äktenskapets varande ändrat sig så att oskäligheten kan anses försvunnit.

För att en jämkning enligt ÄktB 12 kap. 3 § ska vara möjlig krävs att anspråket tas upp vid bodelningen.⁸³ Efter att bodelningen är gjord har äktenskapsförordet förlorat sin verkan och kan inte längre åberopas.⁸⁴

81 LU 1986/87:18, s. 20.

(26)

26

4.2 Oskälighet med hänsyn till förordets innehåll

Den första grunden för jämkning gäller äktenskapsförordets innehåll. Med innehåll menas det bokstavliga innehållet i förordet, med andra ord det som står skrivet. Om ett förord gör viss egendom av högt värde, som ägs av ena maken, till enskild skulle villkoret kunna vara oskäligt om det i betydande grad missgynnar den andre maken. Så kan fallet vara exempelvis om ett hus, som makarna med gemensamma resurser rustat upp trots att bara en av makarna står som ägare, har gjorts till enskild. Har makarna däremot lagt ner pengar och arbete på den enskilda egendomen efter att förordet kommit till, kan oskäligheten snarare hänföra sig till senare inträffade omständigheter.⁸⁵ Även ett förordande som omvandlar all egendom till enskild kan vara oskäligt.⁸⁶ Det kan ske om det skulle råda ett missförhållande i hur egendomen är fördelad, det vill säga om all egendom av värde ägs utav ena maken medans den andre maken endast har tillgångar av väldigt lågt värde. Det är ovanligt att ett villkor anses oskäligt till sitt innehåll, inte i något av de studerade fallen anser domstolarna att innehållet i ett förord ger skäl för jämkning.

Ett villkor i ett förord kan anses oskäligt till sitt innehåll utifall att ena maken inte förstått den hela innebörden av det. Det kan bland annat ha att göra med språksvårigheter, som anförs i det nedan refererade Polen I målet. Ett annat exempel på detta kan vara att den andre maken undanhållit information om sitt ägande vilket kan ha haft betydelse för den förste makens vilja att ingå förordet. Det kan då vara så att maken skrivit under förordet i tron om att resultatet skulle bli ett annat än vad det verkligen skulle bli. Detta är ett påstående som tas upp vid TR i det nedan refererade studerandemålet, dock utan framgång.

4.3 Oskälighet med hänsyn till omständigheter vid förordets tillkomst

Den andra grunden för jämkning av äktenskapsförord hänför sig till omständigheterna vid förordets tillkomst. Det kan gälla makarnas personliga förhållanden så som hälsa och inkomstsituation eller förhållanden i omgivningen vid den specifika tidpunkten för

(27)

27

skrivandet. En oskälighet kan uppstå om ena maken fått till stånd äktenskapsförordet genom överraskningstaktik, aggressivitet eller annat missbruk av förhandlingsläget.⁸⁷

Ett exempel på överraskningsteknik är om ena maken visat upp ett förord precis inför vigseln och krävt att den andre maken ska skriva under detta innan bröllopet startar.⁸⁸ Vid ett sådant tillfälle finns det ingen tid för den andre maken att hinna läsa igenom och i lugn och ro se till att hen förstår innebörden av förordet innan undertecknandet sker.⁸⁹ Risk finns då att maken skriver under något som hen annars inte skulle gått med på.

Ett exempel på oskälighet vid tillkomsten av äktenskapsförordet på grund av missbruk av förhandlingsläge är om ena maken är i en avtalsrättslig överlägsen ställning jämfört med den andre maken. Exempelvis om ena maken är juridiskt utbildad och därför är den som ensidigt bestämmer förordets innehåll på ett sätt den andre maken tror att förordet är fördelaktigt för dem både trots att så inte är fallet. Detta påstående framförs exempelvis i det nedan refererade advokatmålet, i det fallet lyckades dock inte maken visa att den andre maken ensidigt dikterat förordet. Ett annat exempel på omständigheter vid förordets tillkomst som kan föranleda oskälighet kan vara om den make som äger den mesta egendomen hotar den andre med att inte gifta sig om den andre inte skriver under äktenskapsförordet. I en sådan situation kan en make känna sig tvingad att ingå ett förord som kanske missgynnar denne.

4.4 Oskälighet med hänsyn till senare inträffade förhållanden

Den tredje grunden för jämkning av äktenskapsförord förhåller sig till omständigheter eller förhållanden som inträffat eller uppstått efter skrivandet av förordet. Det är möjligt att ett villkor varit skäligt vid ingående av äktenskapsförordet med att det med tiden blivit oskäligt mot ena maken. Som ovan nämnt kan detta bli aktuellt om båda makar investerar i egendom som ägs utav den ena maken på så sätt att endast denne maken får ta till sig värdeökningen.

Det kan också vara att makarna anpassat sitt levnadssätt så att endast ena maken arbetar och den andre är hemma och sköter och hus och familj. När äktenskapsförordet

88 Se Tottie & Teleman, s. 413 med hänvisning till NJA 1982 s. 613.

(28)

28

ingicks kan avsikten varit att båda makar skulle arbeta. Det kan dock ha dykt upp något som gör att den ena maken tvingas vara hemma.⁹⁰ Detta kan medföra att all egendom av värde i äktenskapet samlas hos ena maken då denne är den enda med inkomst. För det fall den fattigare maken har bidragit till den rikare makens ökade eller bibehållna tillgångar kan det finnas skäl för jämkning.

Ett äktenskapsförord som endast gör ena makens egendom till enskild för att skydda denne kan med åren komma att bli oskäligt mot den andre maken.⁹¹ Så kan fallet bli om den vars egendom gjorts till enskild på grund utav att hen haft begränsade tillgångar, senare kommer att ha förvärvat mycket egendom av stort värde. Skyddsbehovet som tidigare fanns kanske inte längre existerar varför ett förord till dennes förmån kan ha blivit oskäligt mot den andre maken. Utgången kan bli liknande om båda makars samtliga egendom gjorts till enskild för att skydda specifik egendom hos ena maken.

Om det senare visar sig att den andre makens tillgångar ökat väsentligt i värde medans den förstes minskat i värde kan skäl för jämkning föreligga.⁹²

4.5 Oskälighet med hänsyn till omständigheterna i övrigt

Den fjärde och sista grunden för jämkning av äktenskapsförord gäller omständigheter i övrigt. Det är under detta rekvisit helhetsbedömningen får sin betydelse. Här faller alla de omständigheter in som inte passar in under de tidigare rekvisiten. Det kan röra sig om makarnas hälsotillstånd, barnförhållanden, makarnas försörjningsmöjligheter och tillgång till bostad.⁹³ Har någon av makarna fått stora gåvor eller arv strax innan skilsmässa blev aktuell kan detta påverka skäligheten av förordet. Äktenskapets längd kan beaktas och hänsyn kan tas till vilka faktiska tillgångar makarna äger vid äktenskapsskillnaden för att bedöma huruvida en make kan sägas stå utblottad om äktenskapsförordet tillämpas fullt ut. Även makarnas möjligheter att förkovra sin egendom såväl under som efter äktenskapet beaktas.

(29)

29

4.6 Sammanfattning

I detta kapitel har läsaren fått en närmare inblick i vilka de olika grunderna för jämkning är. Förutsättningen för att kunna påkalla jämkning och vid vilket tillfälle ett yrkande ska ställas upp har beskrivits. De fyra grunderna i lagregeln är oskälighet med hänsyn till:

förordets innehåll, omständigheter vid förordets upprättande, senare inträffade förhållanden eller omständigheter i övrigt. I texten ges en del exempel på handlingar som kan falla in under de olika grunderna och som domstolen bör beakta vid sin bedömning.

(30)

30

5 Studie av mål gällande jämkning

5.1 Inledning

En jämkningsfråga gällande oskäliga villkor i ett äktenskapsförord kan som ovan redovisats behandlas på olika sätt. Ett jämkningsärende kan bli aktuellt hos en domstol genom klander av bodelning eller som en särskild talan om jämkning av äktenskapsförord. I detta kapitel redogörs först för en del siffror gällande äktenskapsförord och domstolsärenden. Kapitlet innehåller därefter en genomgång av ett antal utvalda ärenden där utfallet vid domstolen varierat. Avslutningsvis kommenteras domstolarnas bedömningar och de genomgångna fallen analyseras utifrån en del av de faktorer som domstolen har att beakta.

5.2 Statistik rörande äktenskapsförord m.m.

Enligt statistik⁹⁴ från SCB har det under senare år (2014–2018) i snitt registrerats 52 507 giftermål i Sverige varje år. För samma period registreras i snitt 24 889 skilsmässor årligen. Sannolikheten att ett äktenskap upphör genom skilsmässa är, vid ingåendet av äktenskapet, idag ungefär 40 %.⁹⁵ Även om de flesta äktenskap fortfarande varar till döden är risken relativt stor att äktenskapet upplöses genom skilsmässa.

Enligt uppgifter från Skatteverket registreras det årligen runt 12 600 äktenskapsförord och trenden visar på en ökning från år till år. Det har registretats 11 679 förord år 2014, 12 689 förord år 2015, 12 647 förord år 2016, 12 920 förord år 2017 och 13 000 förord år 2018.⁹⁶ Det kan antas att ca 90 % av de ingångna äktenskapsförorden förordnar om enskild egendom medan resterande 10 % reglerar ett återinförande av giftorätten.⁹⁷ Då det varje år ingås ett stort antal äktenskapsförord, och risken att ett par kommer skilja sig är hög, är det viktigt att noga tänka över vad som skrivs i förordet för att undvika oväntade och oskäliga resultat vid en eventuell bodelning.

Som en del i detta examensarbete har jag varit i kontakt med samtliga tingsrätter i Sverige för att undersöka hur vanligt/ovanligt det är att en talan om jämkning av

94 Statistiken visar de siffror jag fått fram efter mailkontakt med SCB.

96 Siffror inhämtade genom mailkontakt med Skatteverket.

(31)

31

äktenskapsförord väcks vid domstol. De frågor som ställdes till domstolarna gällde antal skilsmässor, mål om klander av bodelning och mål om jämkning av äktenskapsförord.

Hos de 38 tingsrätter som besvarat mina frågor har det registreras i snitt 22 461 skilsmässor varje år (2014–2018). Intervallet går från som mest 23 352 (år 2014) till som minst 21 732 (år 2017) skilsmässor. Antalet mål om klander av bodelning uppgick under femårsperioden till 861 mål, vilket motsvarar i snitt 172 mål per år.

Jämkningsanspråk gällande villkor i äktenskapsförord kan vara grund i en del eller flertalet utav dessa klandermål, men för att ta reda på det måste var och ett av dessa mål läsas igenom. Det är något jag som uppsatsskribent inte haft möjlighet att göra inom tidsramen för ett examensarbete på 30 högskolepoäng. Jag har dock granskat de ärenden som inkommit till Uppsala tingsrätt för den aktuella perioden. Bland de klandermål som inkommit till rätten fanns en del mål rörande äktenskapsförord, dessa gällde dock anspråk med annan grund än just ÄktB 12 kap. 3 §. Huruvida det faktum att det inte fanns något aktuellt mål gällande jämkning av äktenskapsförord hos Uppsala tingsrätt beror på att problemet med äktenskapsförord är ytterst litet eller att tvisterna löses i ett tidigare stadium går inte att veta. Det kan även vara en ren slump att det inte finns några domstolsärenden i frågan vid Uppsala tingsrätt.

Under arbetets gång framgick det att domstolarna inte har möjlighet att söka efter jämkningsmål i deras databaser varför jag tyvärr inte haft möjlighet att finna alla de mål om jämkning av äktenskapsförord som tagits upp vid domstol genom egen särskild talan. Det var dock 13 domstolar som lyckades få fram ett antal ärenden om jämkning.

Dessa uppgick till 13 till antalet över femårsperioden; några utav dessa har domstolen bedömt och resterande ärenden avskrevs, avvisades eller återkallades utav olika anledningar.

En orsak till att så få mål om jämkning av äktenskapsförord tas upp vid domstol kan vara att makar som är oense allt som oftast lyckas förlikas om frågan på egen hand eller med hjälp av bodelningsförrättare. Efter att ha kontaktat jurister runt Uppsalatrakten har det dock framkommit att det hör till ovanligheten att makar tvistar om äktenskapsförord när en bodelningsförrättare handhar ärenden. Det är heller inte någon fråga som uppkommit i övrigt hos de olika juristbyråerna mer än i enstaka fall.

Sett till det stora antalet skilsmässor och registrerade äktenskapsförord varje år i förhållande till det tillsynes väldigt låga antalet domstolsärenden om jämkning av äktenskapsförord tycks dagens system, med att makar har möjlighet att anpassa sina ekonomiska förhållanden genom förord, fungera bra. Trots att det för den stora

(32)

32

mängden par inte uppkommer några större olägenheter gällande tillämpningen av äktenskapsförord är det otroligt viktigt att den lagstadgade möjligheten att jämka ett förord finns för de fall där oskälighet uppstår. Framförallt med hänsyn till äktenskapsförordets karaktär, att det ofta gäller väldigt stora värden och att en tillämpning blir aktuell långt efter att förordet ingåtts är en jämkningsmöjlighet önskvärd.⁹⁸ ÄktB 12 kap. 3 § är framtagen för att skydda en make som oskäligt missgynnas av ett förord, och det är viktigt att lagen kan tillämpas på ett effektivt sätt.⁹⁹

Utifrån de svar jag fått från domstolar och jurister angående jämkning av äktenskapsförord framgår att det är få fall som når domstolen, och än färre där jämkning medges. Min uppfattning är även att jurister gärna avstår att driva denna fråga delvis på grund utav att det finns en föreställning om att det är så svårt att nå framgång att det inte är värt att försöka. Detta kan innebära att det finns fler fall, där en make blir oskäligt missgynnad utav ett äktenskapsförord, än vad som framkommer hos domstolarna men där den make som anser sig missgynnad inte vågar föra frågan vidare. Av denna anledning anser jag att det är önskvärt, om inte rent behövligt, att se över hur domstolarna bedömer frågan om jämkning av villkor i äktenskapsförord och att dessutom granska lagregelns syfte och ändamål för att ge både juristerna och domstolen en bättre bild av när det föreligger skäl för jämkning. Förhoppningen med kommande framställning är att underlätta valet att driva ett jämkningsanspråk vidare i de fall en oskälighet föreligger.

5.3 Domstolsärenden gällande ÄktB 12 kap. 3 §

5.3.1 Allmänt

Som en del av detta uppsatsarbete har kontakt tagits med samtliga allmänna domstolar (TR, HovR och HD) i Sverige i ett försök att få tillgång till ett urval av intressanta domstolsärenden gällande jämkning av äktenskapsförord, allt ifrån det att lagregeln infördes till idag, specifikt önskades mål från senare år (2014–2018). Som ovan redogjorts för framkom att domstolarna inte har möjlighet att söka efter mål om jämkning av äktenskapsförord i dess databaser. Detta medför att det endast gått att få fram ett fåtal ärenden och det finns därför inte möjlighet att göra något speciellt urval av

98 Se Teleman, Äktenskapsförord, s. 75.

99 Prop. 1986/87:1, s. 193.