Detaljplan för
Märsta Port, del av
Bostäder och verksamheter vid Tingvalladalen
omfattande del av fastigheten Valsta 3:50 m.fl.i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län
Utställningshandling UTLÅTANDE
HUR SAMRÅDET BEDRIVITS
Ovanstående detaljplanen har varit utställd för granskning enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (1987:10) under tiden 1 december 2010 till och med 3 januari 2011.
Aktuella handlingar har under utställningstiden funnits tillgängliga i kommunhusets entréhall i Märsta samt på Märsta bibliotek under ordinarie öppettider. Detta utlåtande behandlar de synpunkter som är relevanta för en större del av det utställda planområdet, Märsta Port. Resterande del av planen (Valsta Backe) antogs av kommunfullmäktige den 26 januari 2012 på grund av de omfattande revideringar som krävdes innan ett antagande av Märsta Port var möjligt.
LISTA PÅ INKOMNA SYNPUNKTER
Skriftliga synpunkter har under samrådstiden inkommit enligt nedan
Yttrande utan
erinran
Yttrande med synpunkter
Sakägare enligt
fastighetsägar- förteckning
Synpunkter som ej tillgodo- setts
1. Länsstyrelsen Stockholms län X 2. Lantmäterimyndigheten X
3. Trafikverket X
4. AB Stockholms Lokaltrafik X
5. Vattenfall X
6. Swedavia AB X 7. Hyregästföreningen Sigtuna X
8. Brandkåren Attunda X 9. AB Fortum X X 10. Svenska Statoil AB X X
11. Försvarsmakten, Livgardet X
12. Folkpartiet Liberalerna X X 13. Moderaterna och samling för
Sigtuna
X X
14. Hans Guldevall X X 15. Nätverket YIMBY X X 16. Claes Göran Guinchard X X
17. SSU Sigtuna X X
YTTRANDEN UTAN ERINRAN 6, 7, 9, 11
SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN
Inkomna yttranden kan läsas i sin helhet på stadsbyggnadskontoret.
1. Länsstyrelsen Stockholms län
Länsstyrelsen i Stockholms län lämnat följande synpunkter på planförslaget
Trafik
Väg 263 är utpekad som riksintresse för regional och mellanregional förbindelseled, och den är rekommenderad transportled för färligt gods. Trafikverket framhåller i sitt yttrande att det är olämpligt att med en ny korsning ansluta den föreslagna bebyggelsen direkt till väg 263, och att planområdet i stället ska anslutas till kommunens lokala gatunät. Kommunen framhåller i planförslaget att en ny anslutning till väg 263 är nödvändig för att klara trafikförsörjningen av planerad bebyggelse. Ambitionen är också att tydligare knyta Valsta till centrala Märsta, och bryta den barriär som väg 263 idag utgör genom Märsta. Olika alternativa trafiklösningar här studerats, Vilka dessa är och varför de valts bort framgår dock inte av planhandlingarna. I planförslaget tas hänsyn till reservat för möjlig framtida breddning av vägen.
Kommunen har till Trafikverket lyft frågan om behov av förändringar av väg 263 genom kommunen och en översiktlig stråkstudie tas nu fram för att tydliggöra planeringsförutsättningarna för väg 263 från E4 till Pilsborondellen vid Sigtuna stad.
Väg 263 är i dagsläget utpekad som mellanregional förbindelseled mellan E4/
Arlanda och EI8 västerut i Mälardalen, Den pågående studien får visa om det finns annat vägalternativ för denna funktion och annars om förbindelseledens funktion och kapacitet hotas av den föreslagna väganslutningen.
Länsstyrelsen har förståelse för kommunens vilja att utveckla stadsbygden och länka samman Valsta och Märsta. Vi delar dock Trafikverkets uppfattning att detaljplanen för Märsta Port, med en utformning som förutsätter ny direktanslutning till väg 263, bör invänta den pågående trafikstudien. Resultatet av studien kan innebära att planens trafiklösning behöver ses över. Om planen förs till antagande med en väglösning som riskerar att påtagligt försvåra för den mellanregionala trafiken, kan Länsstyrelsen komma att pröva kommunens beslut att anta planen.
Riskhänsyn, transportled för farligt gods
Väg 263 är rekommenderad sekundär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen framhöll i yttrande i tidigt skede att hänsyn behöver tas till detta i den fortsatta planeringen. Av kommentarer i samrådsredogörelsen framgår att en riskanalys tagits fram och att det utställda planförslaget håller ett "tillräckligt skyddsavstånd på ca 45 meter mellan bostadshus och väg 263". Riskfrågorna har dock inte alls behandlats i planbeskrivningen, och det går inte att av planens kartor uppfatta hur riskbilden ser ut, eller vilka riskreducerande åtgärder som föreslås. Inga åtgärder har föreslagits regleras med bestämmelser i planen.
Länsstyrelsen noterar att en framtida breddning av väg 263 kan komma att minska avståndet till ca 25 meter. Detta ska beaktas vid bedömning av riskbild och behovet av riskreducerande åtgärder. I det utställda planförslaget framgår inte om det finns någon naturlig nivåskillnad som kan hindra fordon eller farlig last att åka/rinna närmare byggnaderna, eller om det finns vall/dike med motsvarande funktion. I verksamhetsområdet finns inget skyddsavstånd alls mellan byggrätten och vägreservatet för framtida breddning av vägen.
Vid planläggning för ny bebyggelse intill transportled för farligt gods bör enligt Länsstyrelsens uppfattning alltid ett minsta avstånd av 25 meter hållas, även vid sekundär transportled. För känslig bebyggelse som bostäder rekommenderas ett större skyddsavstånd. Andra riskreducerande åtgärder kan också behövas, t.ex. om bebyggelsen och kvartersmarken ligger i nivå med eller lägre än vägen. Vid kortare avstånd än 25 meter till byggnad fordras särskilda riskreducerande åtgärder.
Även riskbilden p.g.a. närheten till bensinstationen behöver redovisas och beaktas.
Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd på minst 50 meter från bensinstation till bostäder eller personintensiv verksamhet, och minst 25 meter till mindre känslig bebyggelse. Om biogas ska säljas kan ett större skyddsavstånd behövas.
Innan planen förs vidare behöver planen kompletteras avseende riskfrågorna.
Riskbild och erforderliga riskreducerande åtgärder ska framgå av planbeskrivningen och regleras i planen. Väsentliga delar av riskanalysen bör lyftas in i planbeskrivningen. Slutlig utformning av planen och bestämmelserna avseende risker bör lämpligen stämmas av med kommunens räddningstjänst och Länsstyrelsen innan planen antas.
Om det kan befaras att planen blir olämplig med hänsyn till boendes och övrigas hälsa och risken för olyckshändelser åligger det Länsstyrelsen att pröva kommunens beslut att anta planen.
Trafikbuller
Området påverkas främst av vägtrafikbuller, men även i viss man av flygbuller.
Länsstyrelsen ser positivt på att det bullerutsatta läget kompenseras med en begränsning till högst 45 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fönster på den tystare sidan, och ljudklass B inomhus. Då området utsatts för mycket höga bullernivåer från väg 263 i öster, förutsätter detta att byggnadernas utformning och särskilda bullerskyddsåtgärder beaktas i den fortsatta projekteringen.
Kulturmiljö
Planförslaget har inte anpassats efter de kända fornlämningarna. I det utställda planförslaget kvarstår förhållandet från samrådshandlingen att kvartersmarken i kilen mellan Valstavägen och Steninge alle ("Valsta Backe") direkt inkräktar på fornlämning RAA-nr 123:1 (gravfält), såsom den är redovisad i fornminnesregistret och, om än otydligt, är markerad på plankartan. Till fornlämningen hör dessutom ett omgivande fornlämningsområde, enligt 2 kap 2 § kulturminneslagen.
Länsstyrelsen har i tidigare samråd meddelat att kvartersmarken måste justeras i denna del. Vi bedömer att fornlämningen nr 123:1 är av sådan betydelse att den ska bevaras. Ett långsiktigt och meningsfullt bevarande förutsätter att även ett visst
fornlämningsområde runt själva fornlämningen skyddas gentemot angränsande kvartersmark. Länsstyrelsen har i dagsläget inte en exakt uppfattning om hur brett fornlämningsområdet mellan RAA nr 123: l och kvartersmarken ska vara, men vi är av den bestämda uppfattningen att hela fornlämningen nr 123: 1, med ett fornlämningsområde av lämplig omfattning, ska bevaras. Om det ska ingå i planområdet ska det ligga som NATUR i planen, för att ett långsiktigt bevärande av fornlämningen ska kunna säkerställas. Åtminstone hela höjden och uppskattningsvis minst 10 meter av den tidigare åkermarken, räknat från illustrerat åkerdike/skogsbryn, behöver ingå i det naturområde som bevaras. Avstämning av förslag till lämplig avgränsning får ske med enheten för kulturmiljö, Jan Duner.
Fornlämningens ungefärliga utbredning behöver också illustrationsvis redovisas tydligt på plankartan och illustrationen, gärna med fornlämnings-nummer angivet.
De fornlämningar som finns omedelbart sydväst om planområdet bor tydligare markeras i kartorna. Fornlämningarna bör kunna uppfattas även i den förminskade plankartan (A3).
Den arkeologiska utredning som utförts visade inte på några nya, tidigare okända, fornlämningar i åkermarken nedanför, norr om, de redan kända och registrerade fornlämningarna i planområdets sydöstra del. Utredningen omfattade inte den redan kända fornlämningen RAA-nr 123:1.
Dagvatten, markavvattningsföretag, vattenverksamhet
Det är bra att planen tydliggör att förorenat dagvatten ska renas vid föroreningskällan och inte får släppas orenat till recipient, och att detta även gäller dagvatten från trafik- och parkeringsytor. Bestämmelsen om oljeavskiljare eller motsvarande funktion bör dock ses över. Bestämmelsen kan tolkas som att rening inte behövs eftersom p-ytorna avses delas in i mindre grupper. Anläggning av dagvattendammar m.m. kan vara anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet, vilket bör framgå. Det behöver också framgå hur det befintliga markavvattningsföretag Märstaån påverkas, och om det avses ändras eller upphävas i samband med planens genomförande. Länsstyrelsen erinrar om att ett berört markavvattningsföretag betraktas som sakägare i planprocessen.
Genomförande
Ett gc-stråk som ingår i ett större nät bör normalt utgöras av allmän plats. Inom områden betecknade B och BC föreslås att enskild väg i form av gemensamhets- anläggning ska vara tillgänglig för allmän samfärdsel. Det motsvarar den
kombination av "g" och "x" som Länsstyrelsen och Lantmäteriet brukar avråda från kan, då det kan innebära oklara ansvarsförhållanden och genomförandeproblem.
Kommunen föreslås samråda med lantmäteriet om detta.
Kommentar
Stadsbyggnadskontoret har förändrat trafikanslutningarna till planområdet och i nu utställt detaljplaneförslaget finns inga trafikanslutningar till väg 263. Anslutningar till planområdet sker istället via kommunala gator, Centrumleden/Valstavägen samt Vikingavägen.
Följande planbestämmelser angående risk har lagts till i detaljplanen:
- I detaljplanen finns egenskapsbestämmelsen vall inskrivet inom allmän platsmark PARK utmed väg 263. Detta reglerar att en vall ska anläggas i syfte att skydda mot eventuella avåkningar från väg 263. Vall och dikesjustering ska samrådas med Trafikverket.
- Bostäder eller annan personintensiv verksamhet (t.ex. handel, H) får ej uppföras närmre än 50 meter från bensinstation.
- Kontor och liknande verksamhet (K) får ej uppföras närmre än 25 meter från bensinstation.
Angående fornlämningarna så berörs inte nu aktuellt planområde av dessa, endast tidigare antagen detaljplan för Valsta Backe.
Stadsbyggnadskontoret bedömer att markavvattningsföretaget inte berörs av planförslaget och inga förändringar av företaget avses. Däremot anses markavvattningsföretaget vara sakägare i planprocessen.
Dagvatten från parkeringsytor ska förses med oljeavskiljning.
Synpunkterna i övrigt angående dagvatten har beaktats.
Ingen kvartersmark med planbestämmelserna g och x föreslås i nu aktuell detaljplan.
2. Lantmäterimyndigheten
Lantmäteriet har följande synpunkter på Plankartan/genomförandebeskrivning:
- befintlig ledningsrätt för vatten samt hur den ska ändras bör redovisas på plankartan.
Kommentar
Framförda synpunkter ska tillgodoses.
3. Trafikverket
Trafikverket Region Stockholm har erhållit rubricerat ärende för yttrande i samband med utställning. Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av bostäder och verksamheter i Tingvalladalens södra delar. Planområdet gränsar till väg 263. Trafikverket vill börja med att beklaga sent svar.
Fd Vägverket har yttrat sig i program- och samrådsskedet och Trafikverket vidhåller fd Vägverkets tidigare framförda synpunkter.
Väg 263 har en regional och mellanregional funktion (förbindelse mellan E18/Mälardalen och E4/Arlanda) för medborgare och näringsliv och har en årsmedelsdygnstrafik på ca 12 000 fordon.
Trafikverket anser inte att en ny anslutning till väg 263 är motiverat. Trafikverket anser fortfarande att det planerade bostadsområdet skall kunna anslutas via
kommunens lokalgator till existerande korsningar. Trafikverket anser inte att det är lämpligt att bygga ut ett bostadsområde som bara har anslutning mot väg 263 och
inte mot lokala gator i kommunen. Trafikverket motsätter sig således en ny anslutning till väg 263. Såsom anges i planbeskrivningen pågår ett arbete med en studie mellan Trafikverket och kommunen angående gemensamma
planeringsförutsättningar på väg 263 mellan E4 och Pilsborondellen. Båda parter är överrens om att se sträckan som en helhet och att det finns ett stort behov av att skapa gemensamma planeringsförutsättningar för att klargöra förutsättningarna och möjligheten till framtida planläggning i närheten av väg 263. Nyckelfrågor i studien är framkomlighet och trafiksäkerhet. Studien förväntas bli klar under våren 2011.
Trafikverket anser att studien inte skall föregås, utan anser att denna studie skall vara färdigställd innan planen går vidare mot antagande.
Vad gäller bullerfrågan så anser Trafikverket att riktvärdena, som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53, ska följas vid planering av ny bebyggelse. Kommunen är planerande myndighet och kan i vissa lägen och under vissa förutsättningar acceptera ett avstegsfall från gällande
bullerriktlinjer om de gör avvägningen att den negativa påverkan vägs upp av andra faktorer. Om så sker förutsätter Trafikverket att kommunen därmed tagit ansvar för bullerstörningen och gjort en medveten avvägning. Därmed förutsätts att
kommunens tillsynsmyndighet inte kommer att ställa krav på Trafikverket att, i egenskap av verksamhetsutövare, åtgärda bullersituationen efter planens genomförande.
Kommentar
Stadsbyggnadskontoret har förändrat trafikanslutningarna till planområdet och i nu utställt detaljplaneförslag finns inga trafikanslutningar till väg 263. Anslutningar till planområdet sker istället via kommunala gator, Centrumleden/Valstavägen samt Vikingavägen.
Stadsbyggnadskontoret har i tidigare bullerutredningar bedömt att bullersituationen för nytillkommande boende blir god och att detta säkerställs i detaljplan.
Stadsbyggnadskontoret anser att detaljplanen kan ställas ut för granskning trots att förstudien inte hunnit färdigställas.
4. Stockholms Lokaltrafik
SL förutsätter att kommunen samråder med SL om hållplatsplaceringarna o anslutning till planområdet. SL anser att det bästa alternativet är att få till två hållplatser i anslutning till gång- och cykeltunneln som planeras i området.
Alternativet ger både bra tillgänglighet och trafiksäkerhet fr området. Det finns ävern andra möjligheter med tre hållplatser som täcket samtliga bussrörelser.
Kommentar
Det nu utställda planförslaget har förändrats avseende möjlighet till kollektivtrafik.
Det har i detaljplanen säkrats erforderliga ytor i huvudgata för framtida busstrafik och busshållplatser.
5. Vattenfall
Vattenfall bifogar en karta som redovisar en optoledning som tillhör Vattenfall.
Eventuell flytt/förändring av befintlig ledning utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören.
Vattenfall yrkar på att planbestämmelserna ändras så att det står att:
”Transformatorstationer skall kunna anordnas på kvartersmark” Då Vattenfall kan behöva anordna flera stationer inom kvartersmarken.
Kommentar
Synpunkterna beaktas.
8. Brandkåren Attunda
Tidigare ställningstaganden från Brandkåren Attunda
Brandkåren Attunda har tidigare deltagit i planprocessen med remissyttranden daterat 2009-04-01 och 2009-11-16 utöver dessa yttranden påtalas följande.
Formuleringen i planbestämmelserna avseende riskbild är otydlig: "Riskbilden inom byggbar tomtmark ska noggrant analyseras och tas med i förutsättningarna vid projekteringen av nya byggnader för att bygglov ska medges." I stället bör konkreta åtgärder från riskanalysen beskrivas t.ex. "Buffertzonen med förhöjd terräng mellan transportleden och bebyggelsen utgör ett skydd".
En brandskyddsdokumentation vid byggnation omfattar inte riskbild.
Kommentar
Synpunkterna beaktas. Nya bestämmelser avseende risk från bl.a. väg 263 samt bensinstation har införts på plankartan. Se kommentar till yttrande 1.
10. Svenska Statoil AB
Statoil har fått möjlighet att yttra sig över rubricerad detaljplan och vill i detta sammanhang påpeka vikten av att erforderliga skyddsavstånd mellan Statoils anläggning och andra anläggningar följs samt att hänsyn tas till att Statoil driver en rörelse på plats idag avseende eventuella störningar (såsom buller, ljus mm) som kan komma att uppstå från kringliggande bebyggelse. I övrigt hänvisas till
Räddningsverkets skrift ”Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstation” och till lokala Räddningstjänsten.
Vidare måste säkerställas att ev. nya infarter utformas så att tankbilen får det utrymme som krävs vid inkörsel och lossning samt att våra kunder lika enkelt som idag kan ta sig till och från vår anläggning.
Statoil önskar kontakt med kommunen vid aktuella förändringar som rör vår
verksamhet så att säkerheten och framkomligheten utformas på bästa tänkbara sätt.
Kommentar
Statoils synpunkter beaktas. Infart till Statoils verksamhet ska ej påverkas av detaljplaneförslaget.
12. Folkpartiet Liberalerna i Sigtuna kommun
Folkpartiet Liberalerna i Sigtuna kommun lämnar följande synpunkter på utställningshandlingen.
Vi har i samband med granskning av planprogrammet och planförslagets samrådshandling framfört synpunkter på planens innehåll, planens utformning, trafikmatningen m m. Vi har noterat att våra tidigare förslag till förändringar har beaktats endast i en mindre omfattning. Vi har därför fortfarande synpunkter på den nu redovisade utställningshandlingen som omfattar planens innehåll och utformning samt fortsatt handläggning. Vi redovisar nedan våra nuvarande synpunkter i frågan.
Helhetslösningen
Målet att ”knyta ihop” det ”gamla” Märsta med Valsta från stadsbyggnadssypunkt är vi positiva till. Man får då en sammanhängande stadsbebyggelse som är väl kopplad till ett helhetstänkande. Gällande översiktsplan (ÖP 2002) redovisar dock för område F3, Tingvalladalen att den nya bebyggelsen inom Märsta Port ska bindas samman med Tingvallaområdet – inte bara visuellt utan självklart även funktionellt. Det rekommenderas i ÖP:n att man studerar utformning och funktion så att man bl a får en god tillgänglighet mellan områdena. I ÖP:n framförs också tanken att Märsta Port- området ska ha ett exploateringstal som motsvarar tät stadsliknande bebyggelse.
Denna inriktning i ÖP torde vara relevant även idag.
Redovisad planutformning avspeglar enligt vår mening inte dessa tankar. Dagens insikt om behovet av förtätning och god kollektivtrafikförsörjning i ett framtida resurssnålt samhälle understryker vikten av en sådan inriktning (jämför gällande trafikstrategi som antagits). Väg 263 är en enda stor barriär mellan områdena. I planens samrådsredogörelse lämnas som första kommentar till våra synpunkter över detta, följande text. …”Genom att bebygga ytan mellan Tingvalla och Valsta erhålls positiva konsekvenser……. Befintliga gång- och cykelstråk …… Bostäder och verksamheter tillsammans skapar möjlighet till social kontroll och överblickbarhet över dygnets alla timmar….”. Kommentarerna synes inte på något vis förklara den föreslagna utformningen. Eftersom över huvud taget ingen ny fysisk
sammankoppling mellan områdena föreslås kan heller inte ny boende- eller verksamhetsgemenskap och social kontakt skapas. De enda kontaktpunkter i planförslaget som finns är bara de befintliga gång- och cykelvägarna mellan
gymnasiet och Tingvallaområdet respektive längs Centrumleden, norr om föreslaget verksamhetsområde. Fler förbindelsepunkter måste eftersträvas och bör dessutom inte utgöras av otrivsamma och otrygga tunnlar. En bra funktionell och fysisk kontakt skulle man också kunna få med en busslinje genom Märsta- Portsområdet som sammanbinder områdena. Dessa möjligheter får man genom att bygga en vägport/viadukt under/över väg 263.
En möjlighet som kan prövas är någon form av överdäckning av väg 263 på del av sträckan som gränsar till planområdet. En sådan lösning bör prövas i samverkan mellan exploatören, vägverket och kommunen. En sådan utformning medför att lokalgator och GC-stråk obehindrat kan knyta samman Märsta Port med Tingvalla och Märsta Centrum. Barriäreffekten av väg 263 kan på detta sätt till stor del kunna undanröjas.
Med utgångspunkt från ÖP:s intentioner saknar vi alltså helt dess förslag till en fysisk sammankoppling av områdena. Hur en sådan sammankoppling ska se ut påverkar i högsta grad utformningen av hela Märsta Port-området – husens grupperingar, interna gatulösningar m m. Vi anser därför att man bör vänta med att föreslå en slutlig
planlösning till dess en ny ÖP antagits. Sannolikt kommer en ny ÖP att beakta miljö- och omställningsfrågor i mycket större omfattning än i den nu gällande ÖP:n.
Väg 263
Vi har tidigare efterlyst att den nu påbörjade förstudien av väg 263:s standard m m mellan väg E4 och Pilsborondellen ska slutföras innan man klargör dess framtida funktion och standard genom det berörda området.
Trafikverket har också i sitt senaste samrådsyttrande åter tydligt pekat på detta och att studien färdigställs innan planen går vidare till utställning. Detta påpekande har inte beaktats i planarbetet i någon omfattning. I samrådskommentarerna sägs att ”…..
Sigtuna kommun anser det är lämpligt att arbetet med detaljplan för Märsta Port fortskrider trots att nämnda helhetsstudie inte är färdigställd….”. I det redovisade planprogramssamrådet lämnades följande synpunkter över Trafikverkets önskemål .…”Framförda synpunkter beaktas i kommande planarbete. Kommunen välkomnar en gemensam studie av vägutformningen.”.…….. Så har alltså inte skett – varför?
Trafikverket har även påpekat att en ny anslutning till väg 263 är olämplig och motsätter sig den föreslagna lösningen. Anslutning av enskilda bostadsområden bör ske via det kommunala gatunätet till befintliga anslutningspunkter mot väg 263.
Även länsstyrelsen påpekar i sitt samrådsyttrande att olika trafiklösningar studeras och konsekvensredovisas inom planarbetet innan utställningen görs. Så har alltså inte skett – varför?
Betydelsen av vilken funktion väg 263 ska ha och hur den ska utformas genom det berörda området är alltså inte till någon del klarlagt. Även detta pekar på att man bör avvakta med slutliga planutformningen och dess antagande.
Bebyggelsens utformning
Tidigare framförde vi att Märsta Port-området bör utformas utifrån visionen om att människor skall kunna bo, umgås samt arbeta inom samma område. Den föreslagna punkthuslösningen med sju/åttavåningshus och stora parkeringsytor är med den utgångspunkten inte tilltalande och kan ses som bostadsplaneringsmodell som inte hör hemma i dagens sätt att detaljplanera. Bebyggelsen borde samlas i fler mindre
”stadskvarter”. I planen redovisad torgbildning mellan de fyra norra bostadskvarteren kan också vara ett komplement till vårt förslag ovan. En sådan utformning ger större gemenskap och bättre sociala relationer för de boende. I planen föreslagen möjlig lösning med ett mindre inslag av servicebutiker, närbutik för dagligvaruhandel m m är en god lösning. På så sätt får man naturliga mötesplatser för de boende inom
”kvarteren”.
I den framtagna ortsanalysen beskrivs Märsta som ett samhälle som ska bygga på och utveckla traditionen ”park- och trädgårdsstad”. I planen redovisa utbyggnad av femton 7/8-våningars punkthus med omgivande stora parkeringsplatser. Den föreslagna utformningen redovisar en helt annan planlösning än som omtalas i ortsanlysen. Den påminner mer om 60-talets miljonprogrambyggande.
I styrkorten för BTN:s verksamhetsområde anges klart att en ökande andel
”klimatsmarta” hus ska eftersträvas. Bästa sättet att uppnå detta är att ställa kraven redan i detaljplanen. Inriktningen mot ett ”klimatsmart” byggande finns inte behandlat i planen.
Övrigt
Vid planering för kollektivtrafiken bör man undersöka möjligheten till en framtida anpassning till en förbättrad kollektivtrafikförbindelse på leden Valsta/Märsta Port/Märsta C och upp till Arlanda via nya trafiksystem, t ex spårbil eller annan spårbunden trafik. En sådan anpassning redovisas inte i detaljplanen.
Nordväst om den befintliga bensinstationen redovisas ett ”Verksamhetsområde”. Vi förutsätter att endast ”lättare” verksamheter avses. Med områdets centrala belägenhet i samhället bör det främst innehålla verksamheter som kan integreras med områdets stadskaraktär i övrigt och kringliggande befintliga bostadsområden, ex vis
specialaffärer, kontorsverksamhet mm. Verksamhetsområdet får inte konkurrera med funktionerna i det befintliga och ett framtida Märsta Centrum.
Slutligt ställningstagande
Med hänvisning till ovan lämnade synpunkter anser vi att planen ska omarbetas efter det att en ny ÖP antagits.
Kommentar
Stadsbyggnadskontoret anser att avsteg från gällande översiktsplan kan göras om tydliga motiveringar till detta finns. Kommunstyrelsen har gett ett tydligt uppdrag som stadsbyggnadskontoret följer. De förändringar som görs i utställning nummer två kommer dock att i visst fall i större utsträckning ansluta till Folkpartiets synpunkter än tidigare utställt förslag. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett planförslag enligt Plan- och Bygglagen som beaktat begränsande faktorer såsom befintliga ledningspaket och nivåskillnader. En tätare exploatering nås dock med punkthus och flerbostadshus, samtidigt som stadsvillorna i områdets centrala del möjliggör en mindre skala av bebyggelsen där människor sannolikt kommer att passera längs den nya huvudgatan.
En överdäckning av väg 263 har tidigare studerats men kostnaden för en sådan åtgärd har av stadsbyggnadskontoret bedömts vara alltför stor. Fokus ska istället ligga på att förbättra befintliga underfarter under väg 263 för gång- och
cykeltrafikanter.
En omarbetning av planområdets struktur har gett möjlighet till en huvudgata genom detsamma där utrymme har lämnats för kollektivtrafik, primärt bussar.
Angående trafikanslutning till väg 263, se kommentar till yttrande nr 1.
Verksamhetsområdet har i nu aktuellt planförslag en användning (KHJ1E1) som syftar till att bebyggelsen får en god arkitektur och estetik, särskilt med det exponerade läget ut mot väg 263.
Med nuvarande Plan- och Bygglagstiftning (inklusive föregående (PBL:1987) finns inga möjligheter att i detaljplan styra energianvändning av byggnader
eller”klimatsmart byggande”. I planuppdraget från kommunstyrelsen finns heller inga beslut om att planprocessen ska utreda och beskriva sådant byggande inom planområdet.
13. Moderata Samlingspartiet och Samling för Sigtuna
Den aktuella marken är strategisk för den fortsatta utbyggnaden av tätorten Märsta med syftet att bygga ihop Tingvallaområdet och Valsta. Vi anser att detta är bra för att få en mera stadsmässig karaktär på detta centrala område och med ambitionen att knyta ihop dessa stadsdelar men att det finns flera skäl att ifrågasätta de nuvarande planerna.
1. Detaljplanens syfte och dess påverkan på infrastruktur m.m. utanför detaljplaneområdet.
Från oppositionen har vi under lång tid framfört att konsekvensanalyser behöver tas fram över detaljplaners påverkan ur olika aspekter för denna typ av byggnadsprojekt.
Vi vidhåller detta också för Märsta Port och anser att det här är speciellt viktigt med en mer genomgripande analys av hur byggnationen kommer att påverka
kringliggande områden. Ett av huvudsyftena med planen är ju att det aktuella
området ska knyta ihop Tingvalla med Valsta. Vi menar att detta syfte helt klart inte uppnåtts då ingen ny fysisk koppling av betydelse finns föreslagen mellan
stadsdelarna och att nuvarande förslag på flera punkter strider mot intentionerna i gällande översiktsplan. Vi saknar förslag på fysiska åtgärder som skulle kunna få planen att leva upp till ett av sina huvudsyften nämligen att Märsta Port blir den länk som binder ihop Valsta med Tingvalla och centrala Märsta. Problematiken med den barriäreffekt som väg 263 utgör belyses överhuvudtaget inte i planförslaget trots att det är en huvudorsak till att planens syfte inte uppnås. Man måste här ställa sig frågan om det långsiktigt är hållbart att ha en regional huvudled tvärs igenom kommunens centralort.
2. Trafikförsörjningen av Märsta Port
Den i samrådshandlingen angivna trafiklösningen med en trevägskorsning mot väg 263 som försörjningspunkt för den norra delen finner vi helt oacceptabel. Här passerar ca 11000 fordon/dygn och i rusningstrafik kommer den angivna lösningen inte att uppfylla kraven på framkomlighet, säkerhet och miljö. Trafikverket har i sitt tidigare remissvar på planen angivit att utformningen av väg 263 mellan E4 och väg 255 bör studeras i sin helhet innan beslut om utformning av olika delar fattas. Vi delar den synpunkten till fullo och finner det högst anmärkningsvärt att planen bortser både från Trafikverkets och Länsstyrelsens synpunkter i detta avseende.
Inom planområdet ska dessutom 2 nya cirkulationsplatser anläggas som tillsammans med den närliggande Märstarondellen kommer att, under rusningstid, innebära trafikstörningar i området.
Vi menar att den trafikmässiga försörjningen av området där genomfartstrafik på väg 263 tillsammans med lokaltrafiken till Valsta, Steninge och Märsta Port inte har belysts tillräckligt i förslaget och menar i likhet med Trafikverket och Länsstyrelsen att detta skulle ha studerats vidare och konsekvensanalyserats innan förslaget sänts ut på utställning.
3. Områdets utformning och innehåll.
Områdets, som namnet antyder, centrala läge vid infarten till centralorten Märsta ställer enligt vår mening särskilda krav på områdets utformning och innehåll. Vi har
tidigare fört fram att vi vill utveckla detta område att i högre grad också innehålla verksamheter av olika slag. Vi vill se området i en helhet med kultur, service,
verksamheter och bostäder i en mer stadslik utformning. Föreslagen utformning med höga punkthus för tankarna till en förgången stadsplanering. Vi ifrågasätter också det riktiga i att placera bostäder utmed väg 263. Här skulle p.g.a. bullerproblematiken lämpligen verksamheter istället kunna placeras och i en mer stadslik utformning som sluter tätt mot väg 263.
4. Slutsats
Mot bakgrund av vad som ovan framförts anser vi att planen ej kan godkännas i sin nuvarande utformning utan måste omarbetas i flera avseenden.
Kommentar
Stadsbyggnadskontoret anser att avsteg från gällande översiktsplan kan göras om tydliga motiveringar till detta finns. Kommunstyrelsen har gett ett tydligt uppdrag som stadsbyggnadskontoret följer. De förändringar som görs i utställning nummer två kommer dock att i visst fall i större utsträckning ansluta till Moderaternas synpunkter än tidigare utställt förslag. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett planförslag enligt Plan- och Bygglagen som beaktat begränsande faktorer såsom befintliga ledningspaket och nivåskillnader. En tätare exploatering nås dock med punkthus och flerbostadshus, samtidigt som stadsvillorna i områdets centrala del möjliggör en mindre skala av bebyggelsen där människor sannolikt kommer att passera längs den nya huvudgatan.
Trafikanslutningar till planområdet har ändrats och ska inte ske direkt mot väg 263 utan mot Valstavägen/Centrumleden samt till Vikingavägen.
I kommunstyrelsens planuppdrag ingår att ta fram 400 bostäder och detta har gjorts i nu aktuellt planförslag. Begränsningar i utformningen av området är de stora
ledningspaketen som är belägna tvärs genom området samt nivåskillnader.
Byggnader utmed väg 263 med placering och utformning som skapar tyst sida fungerar utmärkt för bostadsändamål.
14. Hans Guldevall
Jag läste precis detaljplanen för Märsta Port. Jag blev förvånad över att man har utgått från miljonprogramsprinciperna i denna plan, med punkthus, återvändsgator och stora parkeringar. Man kunde lika gärna ha planerat in kvartersstruktur eller stadsradhus eller någon mer eftertraktad och modern stadsbyggnadsform. Det kanske behövs nya planarkitekter i Sigtuna, för denna detaljplan ser verkligen bedrövlig ut.
Kommentar
En variation av byggnadstyper finns inom nu aktuellt planområde, inklusive stadsvillor. P.g.a. ledningspaket och nivåskillnader har stadsbyggandskontoret bedömt att möjligheten inte finns att bygga kvartersstad.
15. Nätverket YIMBY
YIMBY ser mycket positivt på planens syfte att förtäta Märsta centrala delar och bygga ihop Tingvallområdet med Valstaområdet. Målsättningen som uttrycks, att skapa en sammanhållen stadsbild mellan de olika stadsdelarna, är oerhört positiv.
Men att läsa planens mål, och sedan ta del av de faktiska planerna, gör att
skrivningarna närmast är att likna vid den i George Orwells kända bok 1984 etablerade termen "nyspråk".
YIMBY grundades 2007 i syfte att på ett konstruktivt och framåtblickande sätt inkomma med synpunkter på olika utvecklingsprojekt i storstockholmsområdet. Vi har under denna tid skickat in och/eller haft synpunkter på över hundratalet projekt.
Och tyvärr måste vi säga att detta projekt, utan tvekan, är något
av det märkligaste vi har stött på. Idén att år 2011 på fullt allvar planera ett nytt genom-modernistiskt område med en estetik och stads- och
trafikplanering som tagen direkt från miljonprogrammets glansdagar gör att vi undrar om man inom politiken, och på stadsbyggnadskontoret, i Sigtuna har sovit de senaste 40 åren. Eller är det helt enkelt så att man bara accepterar det som byggbolagen vill bygga, utan några som helst ambitioner om att skapa
attraktiva miljöer som människor faktiskt kan uppskatta? Om det är någonting som vi har lärt oss under de decennier som gått sedan miljonprogrammet färdigställdes så är det att denna typ av bebyggelsetopologi inte är utan sina inneboende problem.
I planbeskrivningen finns följande att läsa:
"Syftet är även att förtäta Märsta centrala delar och bygga ihop Tingvallaområdet med Valstaområdet, för att skapa en sammanhållen stadsbild mellan de olika stadsdelarna."
Målsättningen är utmärkt, men vi måste här ställa oss frågande till hur denna skrivning kan anses vara ens i närheten av i överenstämmelse med den plan som faktiskt har lagts fram. För att skapa en "sammanhållen stadsbild" måste man per definition skapa något som kan kallas för stad. Stora monofunktionella bostadshus, fritt utkastade i terrängen, med tillhörande enorma och otrygghetsskapande
ytparkeringar kan på intet sätt kallas för stad. Planen kommer inte att skapa en stadsbild, och den kommer inte heller att fungera sammanbindande.
I planbeskrivningen anges också att:
"Planerad bostadsbebyggelse placeras i fem klart definierade kvarter med tre skilda tillfarter"
Nationalencyklopedin anger kvarter som:
"kvarter, område i tätort som bildar enhet i stadsplaneringen genom avgränsning av t.ex. fyra gator.
Oftast avses med kvarter en "ruta" i gatunätet omfattande en eller flera
byggnadstomter med fristående eller sammanbyggda hus, eventuellt även gemensam mark."
Definitionen är tydlig. Med kvarter avses ett tydligt avgränsat område i ett gatunät.
Ett område med fyra sidor, omgivet av vägar eller andra avgränsare. Att
planbeskrivningen kallar bebyggelsen för kvarter ändrar inte på det faktum att de ingalunda är sådana. En cirkel blir inte en fyrkant för att man kallar den för fyrkant.
Någon tydlig definition finns inte heller. Tvärtom är gränserna oerhört löst
definierade och åtskillnaden mellan vad som är privat mark, och offentlig mark, har här helt slarvats bort. Detta trots att vi idag genom forskningen vet att just
åtskillnaden mellan vad som är privata och allmänna rum är ytterst viktigt för såväl trivsel som den upplevda tryggheten i ett område.
Kvarter Inte kvarter
Att bebyggelsen planeras med "tre skilda tillfarter" tydliggör bara problematiken med planen. Här göre sig ingen som inte bor i området sig besvär...
Problemet med buller från väg 263 identifieras i den utställda planbeskrivningen. Om man hade valt att bygga kvarter (vilket man alltså i denna plan inte gör trots att man
påstår det) så hade det inte varit ett problem. Slutna kvarter är mycket effektiva bullerdämpare och den tysta och lugna innergård som skapas blir en oas för de boende i kvarteret. Här kan föräldrar i lugn och ro släppa ut små barn, utan oro för att de ska springa ut på vägen. Men det är tyvärr inte så planen ser ut. I den märkliga plan som istället presenteras ska det tvunget byggas oattraktivt
miljonprogram, vilket innebär hus fritt utströsslade i terrängen, något som orsakar bullerproblem. "Lösningen" man har valt är att sätta upp bullerskärmar i glas mellan husen istället.
Istället för den enklaste lösningen, att bygga de "kvarter" man påstår sig vilja bygga, så bygger man istället någonting helt annat, och får sedan i efterhand lappa och laga i en bebyggelsetopologi som aldrig var menad att fungera på det sätt som man nu planerar. Planbeskrivningen nämner dock att "alternativt kan bebyggelsen utformas sammanhängande så att samma bullerkrav uppnås.". Det är en lösning som vi starkt förespråkar.
Johan Rådberg(KTH) gjorde år 2000 en studie om vilka typer av boende som är attraktiva. Undersökningen visar att villor är attraktivast, följt av tät blandstad (kvartersstad). Punkthus, lamellhus
och loftgångshus är enligt undersökningen det minst attraktiva. Värt att poängtera är att denna undersökning endast tar hänsyn till just bebyggelsens topologi, alla andra faktorer räknas bort.
En annan avhandling, "Mer park i tätare stad", Alexander Ståhle (Arkitekturskolan KTH, 2005), visar att den upplevda tillgången till grönska, liksom nyttjandet av denna, ökar när man har en mer stadsmässig planering:
"Från ett parkplaneringsperspektiv är frågan om utnyttjandefrekvens mest intressant. De flitigaste parkbesökarna återfinns enligt undersökningen [..] i innerstadens stadsdelsområden. Högst ligger Östermalm med 69 % och Maria- Gamla-stan med 61 % som besöker parker "någon gång per vecka" eller
"dagligen". Vantör ligger på 43 %, och Rinkeby, ett renodlad miljonprogramsområde, på 38 %."
Frågan som således uppstår är varför Sigtuna kommun vill planera för oattraktiva bostadsmiljöer. Av gammal vana?
I planförslaget anges att "de boende kan erbjudas ett bostadsområde med ett rikt och varierat formspråk [..] som erbjuder trafiksäkra lek- och vistelsemiljöer."
Vi vill här poängtera att några få, tydligt åtskilda och från varandra omsorgsfullt separerade, bebyggelsetyper knappast är att betrakta som ett "rikt varierat formspråk". Inte heller är en miljö som förvägrar barnen i området trygga och trafikskyddade innergårdar, liksom lugna och välbesökta kvartersgator, och trivsamma och välbesökta parker vad vi skulle kalla trafiksäkra lek- och
vistelsemiljöer. För tyvärr är det ju så att barn inte gör som planerare tycker. Barn gör som barn gör.
Tyvärr har de här barnen, som leker vid ett nybygge i Östberga, inte läst modernistisk stadsplanering.
Därför väljer de att leka där de vill leka snarare än där planeraren planerade för lek. I de här fallet på parkeringen och vägen snarare än bakom husen.
I texten visas också på begreppsförvirringen i planen. Man säger sig vilja skapa en sammanhållen stadsbild, för att senare skriva att man vill skapa ett bostadsområde.
Men en stad är inte bostadsområden, och bostadsområden är inte stad. Att planen
"möjliggör centrumfunktion i bottenplan inne i området" för att sedan följa upp med att "planområdets östra del innehåller kvartersmark för olika kommersiella
verksamheter". förtydligar bara ytterligare detta. Här pratar vi om
monofunktionalitet, funktionsseparering och områden som under stora delar av dygnets timmar kommer att vara tömda på allt liv.
Sigtuna kommuns avsikter att "utöka antalet körfält" på huvudlederna runt planen är en oroväckande utveckling. Vi anser istället att ett bättre sätt att angripa problemet vore att försöka minska antalet bilister; inte enbart för miljöns skull utan även för att breda vägar fungerar som synnerligen effektiva murar mellan stadsdelar, något som knappast uppfyller planens syfte att binda samman. Ett tätare planerat område ökar kraftigt möjligheterna för att en större del av de tillkommande kan sköta mer av sina resor och ärenden med kollektivtrafik, cykel eller till fots.
Planen verkar ha författats efter antagandet att alla som kommer att bo i området både vill och har möjlighet att förlita sig på bilkörande för att möta sina vardagliga behov. Om man istället väljer att bygga en mer tät och stadsmässig miljö så öppnar man möjligheten att skapa en attraktivt lokal stadsdel i
området dit alla kan ta sig, även till fots. Det nämns förvisso i plandokumentet att det finns busslinjer i närheten. Men samtidigt planeras området med en parkeringsplats per lägenhet, och två parkeringsplatser per radhus/kedjehus. Målet är tydligt. Här ska alla köra bil. Antalet parkeringsplatser måste minskas, och i högre grad placeras i parkeringsgarage under husen samt som gatuparkering. De stora sammanhängande parkeringsyor som planeras bör kraftigt minskas eller helst helt elimineras från planen.
Planen väcker även frågan om vem bostadsområdet byggs för. Byggs det för att man från Sigtunas sida vill ta tillvara behoven och önskemålen hos de framtida boende som söker ett visst mått av livskvalitet?
Eller bygger man för att tillmötesgå önskemål från byggindustrin om att kunna bygga snabbt och billigt för att sedan sälja bostäderna med god förtjänst?
Planen medger "möjlighet att i bottenvåning på vissa bostadsområden kunna
etablera närservice, handel eller dylikt". Det är förvisso snällt av kommunen att inte lämna kommuninnevånarna helt utan närservice, men en lite högre ambitionsnivå vore minst sagt önskvärd. Närservice bör inte vara en möjlighet utan ett krav, och det i samtliga delar av det nya området. Bottenvåningarna bör, där förutsättningarna för kommersiell service anses vara för dåliga, utformas som så kallade "bokaler". Det innebär att takhöjd och andra delar av uppförda lägenheter anpassas så att de i framtiden kan göras om till lokaler om eller när ett sådant behov uppstår. Detta är avsevärt svårare att åtgärda i efterhand, och därför råder idag en stor lokalbrist på många platser i Storstockholmsområdet. Planförslaget tar upp brottsförebyggande åtgärder och pekar här på god belysning av gång- och cykelvägar. Man skriver också att "bebyggelsens placering nära gång- och cykelstråk samt lokalgator minskar risken för att behöva gå och cykla på obelysta ytor".
Det här visar ändå på att det finns en viss förståelse för att placera bebyggelsen nära vägar och stråk, liksom att det är viktigt att undvika att områden upplevs som mörka vinter- och nattetid. Det här är dock problem som automatiskt elimineras med en tätare och mer stadslik bebyggelse, utan att man egentligen specifikt behöver planera för det. Det innebär också att gatorna inte bara blir belysta, utan att fler människor faktiskt också både kommer att röra sig på dem, men kanske framförallt - vetskapen om att man kan bli sedd från fönstren i de hus som omger gatan.
Den inom stadsplaneringskretsar välkända författaren och medborgarrättskämpen Jane Jacobs pratade redan i sin kända bok "The Death and Life of Great American Cities", som kritiserade denna typ av stadsplaner redan 1961, om vikten av "eyes on the street". Vetskapen om att bli sedd gör dels att man känner sig tryggare, men dels också att den som tänker göra något brottsligt blir mindre benägen att göra så.
Planförslaget vill mena att det nu framlagda förslaget medger en ihopbyggd och
sammanhängande stadsbild i Märsta tätort genom att Valsta och Tingvalla fysiskt byggs ihop. Tillkommande bebyggelse, menar planprogrammet, kommer att förbättra situationen för kringliggande områden avseende bland annat stadsbild och trygghet.
Inget kunde vara mer fel. Om det vore så att en i sanning sammanhängande stadsbild skapades så vore så förstås fallet. Men nu får vi istället en isolerad bostadsenklav på vad som idag är naturmark. Riskerna för protester från omkringboende är
överhängande när man ser att rekreationsytor tas i anspråk utan att
tillföra de redan boende någonting nytt. Ingen sammanhängande stadsbild kommer att skapas. Istället blir det ett svårnavigerat, utspritt, otryggt och splittrat
förortslandskap som breder ut sig. Alla dessa problem löses enkelt genom att lägga fram en mer stadsmässig plan. Planförslagets visioner kan realiseras, och de boende får tillgång till en ny attraktiv och levande stadsmiljö med alla möjligheter till möten, handel och kulturella upplevelser som det innebär. Med en tätare bebyggelse än i den framlagda planen kommer också flera andra positiva faktorer på
plats. Det går att skapa fler bostäder, arbetsplatser och lokaler än i det liggande förslaget, samtidigt som en mindre del av naturytorna tas i anspråk. Vidare förbättras ekonomin i projektet. Planen bör ta hänsyn till en framtida överdäckning av väg 263 och huvudstråken läggas så att det i framtiden går att obehindrat knyta samman Märsta Port med Tingvalla och Märsta centrum. Detta yttrande är mycket kritiskt mot den liggande planen. Vi vill därför tydligt poängtera att vi på intet
sätt motsätter oss Sigtuna's vision om att bygga samman områden eller att utveckla Sigtuna med fler bostäder och arbetsplatser, tvärtom. Problemet ligger istället i att planen, på ren och skär svenska, är häpnadsväckande dålig. Planen måste tas tillbaka till ritbordet och göras om i grunden så att ett seriöst utvecklingsförslag för området kan presenteras för kommuninnevånarna. Ett förslag som flyttar fram kalendern från någonstans runt 1967 där detta förslag ser ut att härstamma, till år 2011. Lite borde vi väl ha lärt oss på resan? Det är dags att lyfta blicken lite, och göra något annat än det som vi gjort det senaste halvseklet. Det är dags att i sanning skapa attraktiva miljöer där vi kan leva, verka och trivas, och där vi enkelt och lätt kan klara vår vardag, gärna med kollektivtrafik, cykel o apostlahästarna i så stor mån som möjligt. Ofta kritiserar vi planer för att visionerna ligger för långt från den framlagda planen. Men i det här förslaget verkar det inte ens finnas några egentliga visioner. Det finns inga tankar om vad man vill skapa för område. Man vill skapa bostäder, arbetsplatser och bygga samman. Men sen då? Risken är överhängande att vi något årtionde efter att området stod klart vaknar upp och inser att "oj, Märsta Port blev visst ytterligare ett trist, segregerat och ödsligt bostadsområde i
miljonprogramsfunkis, trots alla idéer om att bygga samman". Vill man slippa det krävs en konkret strategi. Det går inte att planlöst småpilla lite här och var. En av orsakerna till problemen i dagens stadsplanering är en brist på helhetsgrepp. Våra städer växer och sprids ut utan någon större eftertanke och diskussion. En
bostadsenklav här, ett köpcenter där.
Var för sig är projekten, som t.ex. Märsta Port, för trista och ointressanta för att väcka någon större offentlig debatt. De medborgare som eventuellt bryr sig är de som råkar bo i närheten och har egenintressen att bevaka. Trots att de flesta är väl medvetna om de problem som det samlade resultatet skapar så saknas en
demokratisk diskussion om helheten. Tänk om man inom Sigtuna kommun istället vågade sig på att skapa någonting riktigt attraktivt och eftersökt, ett boende som människor faktiskt längtar efter. Vi i YIMBY ställer gärna upp och hjälper till med synpunkter och tankar om det finns intresse från Sigtuna kommun att faktiskt göra någonting bra med området istället.
Kommentar
Kommunstyrelsen har gett ett tydligt uppdrag som stadsbyggnadskontoret följer. De förändringar som görs i utställning nummer två kommer dock att i visst fall i större utsträckning ansluta till YIMBY´s synpunkter än tidigare utställt förslag.
Ett nytt planförslag har sedan föregående utställning (på vilket YIMBY yttrat sig) tagits fram och stadsbyggnadskontoret vill samtidigt redogöra för ett antal aspekter som påverkat utformningen av planförslaget. Utifrån det politiska beslutet om planuppdrag för projektet Märsta Port är platsanpassning ett ord som varit vägledande för planförslagets utformning men som inte förekommer någonstans i YIMBY´s yttrande. Stadsbyggnadskontoret vill därför redogöra för de faktiska förutsättningarna i planärendet.
Kvartersstad är en stadsbyggnadstypologi som YIMBY både i sitt yttrande och i bifogad skiss refererar till. Stadsbyggnadskontoret anser att befintliga ledningspaket påverkar möjligheten att bygga kvartersstad inom planområdet, speciellt så som YIMBY skisserat i sin bilaga till yttrandet. En flytt av ledningspaketen begränsar möjlig utbyggnad av området eftersom dels kostnad och dels ledningsrätter påverkar en eventuell flytt av dessa.
En variation av byggnadstyper finns inom nu aktuellt planområde, inklusive stadsvillor. En utformningstanke som hela tiden genomsyrat projektet har varit att beakta landskapselementen, dvs. den befintliga dalgången. Högre byggnader ut mot väg 263 (som därmed också agerar som bullerskydd), lägre bebyggelse i områdets centrala del med stadsvillor, samt högre bebyggelse i punkthusen som accentuerar den befintliga höjden i väst.
En överdäckning av väg 263 har tidigare studerats men kostnaden för en sådan åtgärd har av stadsbyggnadskontoret bedömts vara alltför stor. Fokus ska istället ligga på att förbättra befintliga underfarter under väg 263 för gång- och
cykeltrafikanter.
De befintliga gröna ytor som YIMBY menar försvinner anser stadsbyggnadskontoret kompenseras med en satsning på det nya blå-gröna parkstråket som läggs på allmän platsmark.
16. Claes Göran Guinchard
Märsta Port har en nyckelroll vid forverkligandet aven spårforbindelse (lokalbana,
"lättjämväg") Arlanda - Arlandastad - Märsta - Sigtuna stad, t.ex. enligt mitt medborgarforslag till Sigtuna Kommunfullmäktige daterad 101021. Den befintliga och planerade bebyggelsens pärlbandsstruktur och kommunens interna
pendlingsmönster jämte turistnäringens intressen gör en sådan
kollektivtrafikforsöjning mycket intressant. I SL:s idestudie aven forlängning av Roslagsbanan till Arlanda ingår en diskussion aven eventuell fortsättning till Märsta och, som en möjlighet, Sigtuna stad (s.55).
Det finns idag ett naturligt terrängstråk for en bana i enlighet med
medborgarforslaget. Det är angeläget att Märsta Port inte skär av detta stråk, som går i delvis upphöjt läge i dalgången mellan Tingvalla och Valsta. En direkt
spårförbindelse från Sigtuna till Arlanda, Stockholms Universitet och Kungl Tekniska Högskolan skulle ge Märsta Port helt ny attraktivitet för offentlig, kommersiell och vetenskaplig verksamhet och verkligen göra området till den
representativa porten till Märsta - nära Arlanda men utan flygbuller.
Mitt förslag är därfor i första hand att detaljplanen för Märsta Port omstuderas utifrån dessa förutsättningar .
En möjlighet som skulle kunna prövas i andra hand är att anlägga spåret som en överdäckning av parkeringsplatserna mellan den föreslagna bebyggelsen enligt föreliggande plan och väg 263. Åtgärder mot trafikbuller föreskrivs i planen. Den föreslagna banan kommer att orsaka visst begränsat buller men dämpar samtidigt bullret från vägtrafiken, vilket måste studeras.
Jag yrkar därför i andra hand att planen kompletteras med ett reservat for en
framtida viadukt för spårburen trafik. Det påverkar inte exploateringen i planen men måste beaktas vid fastighetsbildning och i avtal med exploatören om genomförande.
Kommentar
Planförslaget hindrar inte föreslagen framtida lösning.
17. SSU Sigtuna
Efter att ha tagit del utav stadsbyggnadskontorets planer gällande området Märsta Port vill vi framföra våra synpunkter kring den föreslagna
detaljplanen.
Syftet med planen, att skapa en sammanhållen stadsbild mellan Valsta och Märsta, är i all mening bra och fullständigt nödvändigt. Dock tror vi att
det är bra att man diskuterar hur syftet bäst uppfylls. Våra synpunkter rör tre delar av planen: parkering, gator och byggnader.
I kort sammanfattning menar vi att i den nuvarande planen grupperas parkeringar i klungor som skapar otrevliga utrymmen. Här vill vi istället se ett nyttjande av gatuparkering i så stor utsträckning som möjligt.
Gatunätet är för tillfället osammanhängande och trafiken koncentreras på ett fåtal lokalgator. Vi vill påpeka fördelarna med ett sammanhållet gatunät i kvartersstruktur som sprider trafik och är förutsägbart.
I detaljplanen placeras byggnader i fyra separata kluster, alla med ungefär likformiga hus. Det är också svårt att veta var det allmänna utrymmet börjar då det är odefinierat. Det vi föreslår är bildandet utav ett tydligt
grannskapscentrum med den tätaste bebyggelsen i mitten och en utglesning närmare kanterna. Det allmänna utrymmet, i form av exempelvis en park, bör vara väldefinierat och placeras i centrum av området. Det bör avgränsas utav smala, promenadvänliga gator och lägenhetshus med affärsverksamhet i bottenplan.
Den illustration som bifogas är enbart just det, en illustrerande teckning som visar ungefär vilket sorts område vi har föreställt oss. Den är till för att belysa de viktigaste punkterna i vårt förslag och ge en bild utav våra tankar. I vårt förslag försöker vi utnyttja möjligheten att, om möjligt,
skapa tomtmark kring fjärrvärmeledningen som delar området. Den långsmala ytan kring ledningen kan styckas upp och användas som tomt för
omkringliggande villor och radhus. Dessa områden markeras i illustrationen med blekt grön. Längs med ledningen kan man anlägga ett promenadstråk genom området.
Färgerna gult, orange och rött symboliserar vår tanke med ökande täthet närmare områdets mittpunkt.
Lila / rosa symboliserar villor eller radhus.
Genom illustrationen vill vi också lyfta tanken kring en infart till området från Vikingavägen. Detta istället för den förslagna infarten från väg 263.
Mer om vårt förslag finns att läsa i den bifogade textfilen. I annat fall går det jättebra att maila till den här adressen om ni har några frågor.
BREV:
Våra Synpunkter
Parkering - Parkeringar är det första man kommer att mötas av vid infarterna till området. För nuvarande finns en vägg utav parkeringsplatser och höghus vid infarten från väg 263 där husen är placerade som ”torn i park” utan ett definierat urbant utrymme.
Vägnät – Vägnätet är baserat på förgreningar med återvändsgränder, en
planeringsform som aktivt motarbetar sammankoppling utav områdets delar, och därmed underminerar planens syfte. Det är omständigt och tar lång tid att ta sig ifrån den ena änden utav området till den andra med bil. Här blir miljön offret.
Byggnad – Byggnaderna är fristående och i klungor utav likformiga hus.
Bostadsöarna är separerade ifrån varandra. Det finns ingen klar gräns mellan det urbana, privata och allmänna utrymmet. Parkutrymmet består av en avlång struktur utan tydlig avgränsning. Området saknar en känsla av rumslighet.
Vårt ideal
Parkering – Parkeringarna bör i första hand planeras på två sätt. I kvarter med tätare och högre bebyggelse bör parkering tillhandahållas i form utav gatuparkering.
Detta skyddar fotgängare och smalnar av gatan vilket gör att trafikanter saktar ner.
I kvarter med glesare bebyggelse kan parkering finnas på en gemensam innergård i kvarteret.
Vägnät – Gatorna bör läggas så att de bildar ett kompakt och sammanlänkat nätverk i kvartersstruktur. Detta skapar ett flertal möjliga resvägar till samma destination, vilket sprider trafiken och avlastar hela nätverket.
Känsla av rum, kompakthet, väldefinierade allmänna ytor.
Byggnad – Byggnationen bör vara kompakt och i kvartersstruktur. De individuella byggnaderna ligger med fördel vägg i vägg med varandra vid tätare bebyggelse. De högsta byggnaderna placeras i centrum av området med en gradvis utglesning närmare gränsen. En känsla av rum skapas genom att byggnaderna direkt angränsar till trottoarkanten och att förhållandet mellan byggnadernas höjd och vägens bredd inte överstiger en kritisk punkt. Allmänna ytor i form av parker och torg bör ha en väldefinierad gräns och bör vara belägna i centrum av området.
Om vårt förslag
Parkering tillhandahålls i första hand genom gatuparkering. En större parkeringsplats finns utplacerad i området som gränsar till väg 263. Möjlighet till innergårdsparkering finns i några utav de yttre kvarteren i kombination med park och lekplatser.
Vägnätet ger området en tydlig kvartersstruktur och vägarna är i huvudsak smala. Två infarter till området finns utplacerade; en från cirkuleringsplatsen Centrumleden-
Valstavägen och en från parkeringsplatserna i den södra delen av Arlandagymnasiet. På det här sättet skapas två separata vägar in i området utan en riskfylld infart från väg 263. Ett tydligt promenadstråk – som med fördel kan kantas med träd - skapas längs med den befintliga fjärrvärmeledningen och korsar områdets centrala park.
Byggnaderna anpassas genom de två tydliga villastråken till den befintliga fjärrvärmeledningen, men i huvudsak används byggnadernas höjd till att definiera områdets centrum och utkanter. Villor är främst placerade kring områdets gräns och grönområden; radhus främst i de syd-västra delarna där de skapar en smidig övergång till gatornas kvartersstruktur. Mindre lägenhetshus finns i de centrala delarna och på
huvudgatorna. Kring den centrala parken placeras den tätaste bebyggelsen för att behålla känslan av rum även inom grönområdet.
I all tät bebyggelse finns potential att bedriva kommersiell verksamhet i bottenplan.
Syftet med detta är att ge områdets invånare möjlighet till närhet till handel och grannskap.
Samtidigt skapas i större perspektiv ett övergripande band av handelsnoder i tätorten med Nya Valsta Centrum, Märsta Port, Märsta Centrum samt Södergatan och Märsta Station.
Möjlighet till utökad verksamhet vid Arlandagymnasiet reserveras i planen.
Förskoleverksamhet kan med fördel placeras i ett utav områdets kvarter.
Kommentar
Kommunstyrelsen har gett ett tydligt uppdrag som stadsbyggnadskontoret följer. De förändringar som görs i utställning nummer två kommer dock att i visst fall i större utsträckning ansluta till SSU i Sigtunas synpunkter än tidigare utställt förslag.
Stadsbyggnadskontoret har inte för avsikt att ha längsgående gatuparkering på allmän platsmark.
Det nu aktuella planförslaget har tydligare indelningar av kvartersmark och allmän platsmark.
Området kring ledningspaketet är tänkt att utnyttjas för ett nytt blå-grönt parkstråk som avser möjliggöra alla invånares behov av grönområden.
Planförslaget har gjorts om så att en infart lokaliseras till Vikingavägen. Detta innefattar en ny huvudgata genom området.
Parkeringar är nödvändigt och parkeringsnormen 1,0 per lägenhet/stadsvilla har valts.
STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE
Planförslaget har gjorts om för att möjliggöra andra trafikanslutningar till planområdet än från väg 263. Stadsbyggnadskontoret anser dock i motsats till Trafikverket att detaljplanen på nytt kan ställas ut för granskning trots att den gemensamma förstudien av väg 263 ännu
inte är klar. I övrigt har riskbilden uppdaterats och framtida kollektivtrafik har beretts yta inom planområdet.
Märsta den 7 maj 2012
Anna-Karin Bergwall Nils Sylwan
Stadsbyggnadschef Plan- och bygglovchef
