TVETA-VALSTA, SÖDERTÄLJE

(1)

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

TVETA-VALSTA, SÖDERTÄLJE

2017-11-08

(2)

UPPDRAG 281421, Tveta-Valsta, Södertälje Titel på rapport: Översiktlig geoteknisk utredning

Status: Revidering 1

Revideringsdatum:

Datum:

2019-07-03 2017-11-08 MEDVERKANDE

Beställare: Projektledarbyrån Kontaktperson: Henrik Carlsson

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Andreas Alpkvist Handläggare: Hanna Fritzson Kvalitetsgranskare: Andreas Alpkvist

Uppdragsansvarig:

Andreas Alpkvist Datum: 2019-07-03

Handlingen granskad av:

Andreas Alpkvist Datum: 2019-07-03

(3)

Uppdrag: Översiktlig geoteknisk utredning, Tveta-Valsta, Södertälje 2017-11-08 Beställare: Projektledarbyrån

O:\LIN\296234\G\_Text\PM\2019-09-30\PM Geoteknik Tveta-Valsta, Södertälje_REV 2019-07-03.docx 3(10)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND ... 4

2 PLANERAD BEBYGGELSE ... 4

3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ... 4

4 OMRÅDESBESKRIVNING ... 5

5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ... 5

5.1 TOPOGRAFI ...5

5.2 JORDLAGER ...5

5.2.1DELOMRÅDE A ... 6

5.2.2DELOMRÅDE B ... 7

5.2.3DELOMRÅDE C ... 7

5.2.4DELOMRÅDE D... 8

5.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ...9

6 BÄRIGHET OCH SÄTTNINGAR ... 9

7 SCHAKT OCH STABILITET ... 10

8 ÖVRIGT ... 10

(4)

1 BAKGRUND

Tyréns har på uppdrag av Projektledarbyrån utfört en översiktlig geoteknisk undersökning på del av fastigheten Tveta-Valsta 4:1 ca 1 mil väster om Södertälje i Södertälje kommun. Områdets ungefärliga utbredning markeras med rött i figur 1.1. Syftet var att undersöka de geotekniska förutsättningarna för anläggning av en lastbilsterminal på fastigheten.

Figur 1.1 Ungefärligt läge för det undersökta området markerat med rött (Google maps)

2 PLANERAD BEBYGGELSE

En lastbilsterminal planeras att uppföras i södra delen av området. Exakt placering och dimensioner för terminalen var vid tiden för undersökningen ej fastställt. I övriga delar av området ska uppställningsytor anläggas, inte heller utbredningen av dessa var fastställd.

3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

De geotekniska undersökningarna utfördes den 9 till 19 oktober 2017, utförda undersökningar redovisas i separat handling, Markteknisk undersökningsrapport (MUR/Geo), daterad 2017-11- 08. En översiktlig miljöteknisk undersökning utfördes även i samband med den geotekniska, denna redovisas i separat handling Miljöteknisk undersökningsrapport, daterad 2017-11-07.

Slagsonderingar utfördes för att fastställa djup till förmodat berg, detta med syfte att ge underlag för mängdning av jord- och bergschakt. I majoriteten av punkterna utfördes även viktsondering och skruvprovtagning för att kunna kartlägga jordlagerföljder och

tjälfarlighetsklass. I de punkter där lös lera påträffades utfördes även CPT-sondering för uppskattning av hållfasthet. Grundvattenrör installerades för mätning av grundvattennivåer.

Avståndet mellan undersökningspunkterna är minst i den södra delen av området då terminalbyggnaden troligtvis kommer anläggas inom den delen.

(5)

4 OMRÅDESBESKRIVNING

Området är en skogsfastighet som i sydöstra delen är avverkad. Öster om området löper en bilväg, i norr en liten avstängd skogsväg och i väster ytterligare skogsmark. Norra och västra delen är kuperade, där går berg i dagen på flertalet ställen. Sydöstra delen, närmast den sydöstra vägkorsningen, är områdets lågpunkt. Där flyter också ett vattendrag längs hela södra delen av området.

I anslutning till fastigheten Tveta-Valsta 4:1 ligger Almnäs som är ett nedlagt militärt övningsområde.

5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

5.1 TOPOGRAFI

Området är kuperat, marknivån mellan undersökningspunkterna varierar mellan ca +36 till +53 (RH 2000).

5.2 JORDLAGER

Enligt SGU:s jordartskarta består de ytliga jordlagren i området av morän, postglacial finlera, berg i dagen och kärrtorv (figur 5.1).

Figur 5.1 Ungefärligt läge för det undersökta området markerat med svart på SGU:s jordartskarta (Källa:

www.sgu.se)

Generellt stämmer jordartskartan mycket väl med sonderingsresultaten. Centralt finns ett litet område med kärrtorv, måttligt stora lerdjup har påträffats i nordvästra och framförallt sydöstra delen, morän är den dominerande jordarten och berg går i dagen på flertalet platser,

huvudsakligen i norra och nordvästra delen.

I det översta skiktet har mulljord eller humushaltig lera påträffats från markytan ner till djup mellan 0,1 och 0,4 m. Detta med undantag från några få punkter. I punkt 17T22 (som ligger inom det område som på jordartskartan är markerat som kärrtorv) bestod det översta lagret av högförmultnad torv ner till ca 0,4 m under markytan. I punkt 17T28 och 17T31 är den översta halvmetern troligen fyllning i form av lera med sand och grus. I Punkt 17T07 består översta metern av fyllning, varierande sammansättning med makadam, grus, sand och lera. Denna punkt ligger i kanten av en öppen yta som till synes har fungerat som någon sorts avstjälpningsplats.

För tydlighet beskrivs i nedanstående text fyra olika delområden. Delområde A ligger i den östra delen och innefattar punkt 17T24, 17T30, 17T37, 17T43, 17T51 och 17T52. Delområde B ligger i västra delen och innefattar punkt 17T07 och 17T19, delområde C centralt i området innefattar

(6)

punkt 17T21, 17T22 och 17T23. Övriga punkter tillhör delområde D (se figur 5.2 för ungefärlig överblick). De olika delområdena finns markerade i ritning G110102, bifogad PM. Observera att dessa avgränsningar är baserade på ett relativt få antal undersökningspunkter och är därmed uppskattade mycket grovt.

Figur 5.2 Borrpunkternas läge i förhållande till SGU:s bedömning av ytliga jordlager.

5.2.1 DELOMRÅDE A

Som kan ses i figur 5.2 ligger samtliga punkter för detta delområde, med undantag för 17T24, enligt SGU:s jordartskarta i postglacial finlera. Lera har även påträffats i 17T24 ner till ett djup av ca 2,6 m under markytan. I denna punkt och i 17T37 följer en ca 0,75–1 m mäktig

torrskorpelera under mulljorden, överlagrande halvfast-fast lera med siltskikt som övergår till grusig sandig siltig lera ner till ett djup mellan ca 2,3–2,6 m under markytan. Dessa punkter skiljer sig sedan åt genom att leran i 17T24 övergår till morän och sonderingsstopp mot förmodat berg nås på ca 4,5 under markytan medan leran i 17T37 övergår i en halvfast-lös lera med enstaka siltskikt. På ca 3,5 m under markytan övergår denna i friktionsjord innan morän nås strax ovan sonderingsstopp mot sten, block eller berg på ca 5,7 m under markytan.

I punkt 17T43 och 17T52 underlagras mulljorden av halvfast lera med enstaka siltskikt ner till ca 1 m under markytan. Denna övergår i lös-mycket lös lera med siltskikt ner till ca 4 m under markytan. Under den lösa leran var jorden mycket blöt och prov var svårt att få upp, troligtvis är detta friktionsjord som följer till stopp mot sten, block eller berg på ca 5 m under markytan. I 17T51 följer också lös-mycket lös lera under den halvfasta leran men där sker en övergång till friktionsjord redan på ca 2 m under markytan och sonderingsstopp nås här på ca 2,8 m under markytan.

(7)

Tabell 5.1 visar förmodad bergnivå i borrpunkter inom delområde A baserat på utförda sonderingar.

Sammanfattningsvis kan sägas att det sker en gradvis övergång från lite mindre mäktiga och fastare leror till mäktigare och lösare från 17T24 ner till 17T52. De beskrivna förhållandena antas råda inom hela det område väster om vägen som i figur 5.2 är markerat som postglacial finlera. Enligt utvärdering av en CPT-sondering i punkt 17T52 har den lösa leran en

skjuvhållfasthet på ca 12 kPa. Den överlagrande mer fasta leran med siltskikt har enligt samma utvärdering en skjuvhållfasthet på ca 30 kPa.

Tabell 5.1 Djup till förmodat berg i punkterna i delområde A. Kursiv, fet stil anger osäkra värden, där har sonderingsstopp för metoden normalt utförande påträffats.

Id x y z Plusnivå förmodat berg Jorddjup [m]

17T24 6562166 122610,6 39,43 34,93 4,5

17T30 6562138 122638,9 39,267 32,16 7,11

17T37 6562099 122656,2 38,37 32,67 5,7

17T43 6562066 122670 37,157 31,91 5,25

17T51 6562024 122662,2 36,205 33,44 2,77

17T52 6562037 122698,3 36,29 31,35 4,94

5.2.2 DELOMRÅDE B

Punkt 17T07 påvisade en lagerföljd som inte registrerats i övriga punkter. Det är osäkert hur stort område denna kan tänkas representera. Från markytan ner till ca 1,1 m djup har fyllning av sand, grus, makadam och lera påträffats. Detta är troligtvis unikt för just denna plats, som kan ses i figur 1.1 är det en öppen yta i det allra nordvästligaste hörnet av området som sannolikt fungerat som någon form av avstjälpningsplats.

Skruvprovtagning utfördes ner till ca 3 m under markytan vilken visade följande:

Under fyllningen följer torrskorpelera ner till ca 1,4 m under markytan. Denna överlagrar skiktad lera ner till ca 1,8 m under markytan, fast varvig lera ner till ca 2,2 m under markytan, silt med lerskikt till ca 2,3 m under markytan och igen fast varvig lera ner till ca 3 m under markytan.

Enligt sonderingsresultaten följer någon liknande skiktning av varierande fast lera och silt ner till ca 7 m under markytan, detta överlagrar morän på berg. Sonderingsstopp mot sten, block eller berg har nåtts på ca 8 m under markytan.

Punkt 17T19 visar också på lera och lera med siltskikt under mulljorden, men endast ner till ca 2 m under markytan, sedan sker en övergång till morän innan stopp mot förmodat berg nås på ca 3,4 m under markytan. Som ses i figur 5.2 ligger även denna i samma område av postglacial lera som 17T07 men någonstans här börjar förmodligen en övergång till mindre jorddjup.

5.2.3 DELOMRÅDE C

Detta centrala område är lite brokigt och visar lokalt ytlig mänsklig påverkan. Precis norr om det som i figur 5.2 är markerat som kärrtorvsområde observerades vid platsbesök upplag av block vilka tillsynes kan vara rester från sprängning. Då militären har vistats i området kan delar av det ha använts för övningar.

Punkt 17T22 ligger i det som enligt figur 5.2 är kärrtorvsområde, där ingår enligt jordartskartan även 17T17 och 17T23, men enligt egna uppskattningar i fält är torvområdet lite mindre och därmed är endast 17T22 belägen inom detta område. Där visade skruvprover att det finns högförmultnad torv ner till ca 0,4 m under markytan, denna överlagrar halvfast-lös lera med växtdelar ner till ca 1,2 m under markytan. Under detta följer grusig, sandig, siltig morän ner till ca 2 m under markytan. Troligtvis fortsätter moränen ner till sonderingsstopp mot sten, block eller berg vilket nåddes på ca 4,4 m under markytan.

I punkt 17T21 och 17T23 återfinns fast lagrad morän under mulljorden till ett djup av ca 3–4 m under markytan. Som beskrivs nedan är detta något större djup än i delområde D.

(8)

5.2.4 DELOMRÅDE D

I övriga undersökningspunkter nås sonderingsstopp mot förmodat berg på små djup, max ca 2,2 m under markytan. Se tabell 5.2. Direkt ovan förmodat berg ligger morän som överlagras av ett tunt lager sandig lera och/eller humushaltig lera.

Tabell 5.2 Djup till förmodat berg i punkterna i delområde D. Kursiv, fet stil anger osäkra värden, där har sonderingsstopp för metoden normalt utförande påträffats.

Id X Y Z Plusnivå förmodat berg Jorddjup [m]

17T01 6562448 122566,8 51,107 50,867 0,24

17T02 6562425 122644,1 46,865 45,555 1,31

17T03 6562399 122651,4 45,947 44,157 1,79

17T04 6562373 122610,4 51,124 50,134 0,99

17T05 6562386 122554,8 53,349 52,569 0,78

17T06 6562410 122505,4 51,248 50,548 0,7

17T08 6562323 122621 47,456 46,276 1,18

17T09 6562321 122467,7 52,525 52,175 0,35

17T10 6562285 122394,3 47,565 46,955 0,61

17T11 6562295 122538,6 48,384 46,494 1,89

17T12 6562275 122593,2 47,32 46,26 1,06

17T13 6562273 122448 52,072 51,312 0,76

17T14 6562226 122416,8 43,891 43,431 0,46

17T15 6562231 122470,8 48,608 47,138 1,47

17T16 6562239 122551,1 44,745 42,605 2,14

17T18 6562205 122613,4 40,408 38,788 1,62

17T20 6562158 122428,5 44,411 43,091 1,32

17T21 6562148 122473,2 44,277 41,337 2,94

17T25 6562114 122366,6 42,642 42,322 0,32

17T26 6562116 122432,5 45,763 44,823 0,94

17T27 6562105 122502,4 44,918 43,168 1,75

17T28 6562115 122561,5 42,344 40,644 1,7

17T29 6562130 122597,3 40,453 38,283 2,17

17T31 6562091 122470,9 43,941 42,811 1,13

17T32 6562066 122379,3 40,391 39,401 0,99

17T33 6562074 122442,9 46,097 44,577 1,52

17T34 6562077 122511,5 44,261 41,531 2,73

17T35 6562079 122578 41,603 40,303 1,3

17T36 6562099 122611,9 42,171 40,211 1,96

17T38 6562049 122430,2 42,47 41,72 0,75

17T39 6562041 122474,4 43,505 41,275 2,23

17T40 6562048 122513,9 41,917 40,427 1,49

17T41 6562053 122553,4 43,495 41,615 1,88

17T42 6562060 122617,5 40,382 39,002 1,38

17T44 6562044 122585,7 40,735 39,715 1,02

(9)

17T45 6562027 122550,9 41,832 39,782 2,05

17T46 6562025 122397 38,103 36,443 1,66

17T47 6562015 122452,7 40,66 39,23 1,43

17T48 6562001 122516,4 40,084 38,224 1,86

17T49 6562003 122579,5 38,518 37,418 1,1

17T50 6562027 122624,5 38,321 36,671 1,65

5.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

Tre grundvattenrör installerades och avlästes vid tre tillfällen. Nedanstående tabell visar i vilka punkter och vilka nivåer som uppmättes. Värdet vid sista mätningen är redovisat i tabellen (med undantag för punkt 17T52 där röret omsattes efter mätning den 17 oktober, mätning följande dag blev då inte rättvisande). Både första och sista mätningen finns tillgängliga i MUR

(Markteknisk undersökningsrapport), daterad 2017-10-08.

Tabell 5.3 Avlästa nivåer i installerade grundvattenrör.

Id Trycknivå m under markytan Avläst datum

17T22 42 0,2 2017-10-18

17T24 39 0,4 2017-10-18

17T52 34,4 1,2 2017-10-17

Grundvattnets trycknivå har vid tiden för undersökningen legat ca 0,3 m under markytan i de centrala delarna av området och ca 1,2 m under markytan i den södra låglänta delen.

Grundvattnets nivå varierar naturligt med årstid och nederbörd.

Lerjorden inom delområde A och B har mycket låg vattengenomsläpplighet. Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, är därför ej möjligt i dessa områden.

6 BÄRIGHET OCH SÄTTNINGAR

Generellt är lerdjupen i området små och risken för sättningar är mycket liten. I det fall lastbilsterminalen delvis placeras inom delområde A eller B bör en kompletterande geoteknisk undersökning utföras i senare projekteringsskede för att avgränsa områden med stora lerdjup samt utvärdera lerans sättningsegenskaper. Då leran i dessa områden är lös (framför allt i område A) kan eventuellt pålning bli aktuellt för att undvika differentialsättningar.

6.1 ÖVERBYGGNAD INOM DELOMRÅDE A OCH B

Överbyggnad dimensioneras efter materialtyp och tjälfarlighetsklass 5A/4 (siltig lera) enligt AMA anläggning 13. Det bedöms att marken kan terrasseras med cirka 0,5 meter utan att skadliga sättningar uppstår, sättningarna väntas bli maximalt ca 5 cm. Ytterligare laboration krävs dock på ostörda prover vid detaljprojektering för att bättre kunna bestämma sättningarnas totala storlek.

Ett materialskiljande lager exempelvis geotextil krävs mellan naturligt lagrad jord (lera) och ny tillförd fyllning.

Det rekommenderas att endast matjordslagret schaktas bort då den något fastare leran med siltskikt ovan den lösa leran verkar lastspridande och då ytterligare minskar risken för skadliga sättningar.

Mellan lerområdet och den fastare moränen i väster rekommenderas ett geonät för att minska differentialsättningar.

(10)

7 SCHAKT OCH STABILITET

Detaljplaneområdet består till största delen av tunna lager av morän på berg och marken i de branta lutningar som finns består av morän, ytnära berg eller berg i dagen. Det föreligger därför ej någon risk för skred eller ras i dessa områden. De två delområden, A och B, som innehåller lera och därmed kan innebära risk för ras och skred ligger i låglänta och flacka områden med marklutningar mindre än 10 %.

Marknivån inom delområde A bör inte ändras mer än 0,5 m utan att några förstärkningsåtgärder vidtas med hänsyn till stabiliteten. Den norra delen av delområde A berörs av höjning av

marknivån på ca 6 meter enligt planförslaget. Innan uppfyllnad mer än 0,5 m i delområde A ska förekommande lösjord grävas ur ned till fast lagrat friktionsmaterial och ersättas med

krossmaterial som packas enligt AMA. Marken inom delområde B bedöms inte ha någon

stabilitetsrisk utifrån planförslaget. Däremot bör lösa ytliga jordlager grävas ur innan uppfyllnad och en detaljerad utredning ska utföras vid detaljprojektering avseende grundläggning av byggnader och andra ytor med hänsyn till sättningsrisker.

Lokal stabilitet i schakter i samband med anläggningsarbete ska beaktas och utföras enligt publikationen Schakta säkert.

En riskanalys bör utföras innan sprängningsarbeten påbörjas, detta för att inventera potentiella riskobjekt som exempelvis el-luftledningen och bilvägen, som skulle kunna skadas av

vibrationer.

8 ÖVRIGT

Observera att avgränsningen mellan de olika delområdena är baserat på ett relativt få antal undersökningspunkter, en kompletterande geoteknisk undersökning bör utföras vid detaljprojektering, när byggnader och andra objekts placering fastställts, för att avgränsa framförallt område A och B.