www.vaxjo.se
Elevhälsoplan
Östra Lugnets skola
Förskoleklass, Grundskola åk 1-6 och Fritidshem
Planen gäller läsåret 2020/2021 (senast ändrad 2020-09-28)
In formation från
1
Innehåll
Syfte ... 3
Elevhälsans uppdrag och mål utifrån barns rättigheter ... 3
Utbildningsnämndens verksamhetsmål ... 4
Prioriterat utvecklingsområde i Östra Lugnets skolas verksamhetsplan ... 4
Hälsofrämjande arbete ... 5
Främja en god lärmiljö för att förebygga svårigheter ... 5
Lärmiljö och tillgänglighet... 5
Strategi främjande arbete ...7
Riktlinjer: ...7
Förhållningssätt: ...7
Uppföljning och utvärdering av främjande arbete ... 8
Organisation ... 8
Enhetens organisation ... 8
Elevhälsans organisation ... 8
Struktur för EHT och EHM i teamen ... 9
Elevhälsotid i teamet - EHT ... 9
Elevhälsomöte – teamet möter Elevhälsan ... 9
Att uppmärksamma, stödja och utreda ... 10
Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd ... 10
Arbetsgång Växjö kommun ... 11
Arbetsgång då personal uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot målen ... 13
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd ... 14
In formation från
2
Åtgärdsprogram ... 14
Ansvarsområden ... 16
Skolans rektor är ansvarig för följande: ... 16
Skolans speciallärare/specialpedagoger är ansvariga för: ... 17
Skolans skolsköterska är ansvarig för: ... 18
Lärare är ansvarig för: ... 19
All personal är ansvarig för: ... 19
Rutiner vid övergångar ... 20
Rutin för anmälan till Socialtjänsten ... 21
Vad innebär anmälningsplikten? ... 21
Rådgör med någon om du känner dig osäker ... 21
Barn och ungdom med psykisk ohälsa ... 22
Rutiner för närvarohantering samt för utredning av giltig och ogiltig frånvaro ... 23
Bilaga 1 ... 24
Lagar och styrdokument som är styrande för verksamheten ... 24
Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197) ... 25
Skollagen (2010:800) ... 25
In formation från
3
Syfte
Syftet med en Elevhälsoplan är att den ska skapa likvärdighet så att elever ska ges samma
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligen enligt utbildningens mål. Planen ska även utgöra ett stöd för personalen att agera i enlighet med skollag, övriga lagar som rör skolans verksamhet och läroplan för att uppfylla de nationella målen. I planen tydliggörs ansvarsfördelning, roller, rutiner och samverkan inom enheten och med andra instanser. Planen är framtagen utifrån lagar, förordningar samt Växjö kommuns riktlinje för barn- och elevhälsa i Växjö kommun.
Elevhälsans uppdrag och mål utifrån barns rättigheter
I och med skollagen (2010:800) som började tillämpas 1 juli 2011 samlades Elevhälsans medicinska insatser, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad Elevhälsa.
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot målen ska stödjas (2 kap, 25§) Elevhälsan omfattas av flera regelverk, dessa samt andra viktiga styrande regleringar finns beskrivna i bilaga 1.
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. From 1 januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag.
Barnkonventionen är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa att barns
rättigheter tillgodoses. Av konventionen framgår att barn exempelvis har rätt till skydd mot våld, rätt till utbildning och rätt till social trygghet. Barnkonventionen fastslår att barn ska få uttrycka sin mening och bli lyssnade på, en rättighet som är central både för det enskilda barnet och för att skapa ett bättre samhälle och goda uppväxtvillkor för alla barn. En central princip i konventionen är att det vid alla åtgärder som rör ett barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid alla avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.
Styrdokument har ytterligare förstärkt barnets rättigheter vilket innebär att skolor har ett ansvar för att möta elevers olikheter med organisatoriska och pedagogiska åtgärder. Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande på tre nivåer; organisation, grupp och individ. Det generella arbetet utgår från organisation och grupp. Det hälsofrämjande förhållningssättet, ett salutogent perspektiv, är utgångspunkten i arbetet och syftar till att stärka och bibehålla det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt utveckla individens delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa.
In formation från
4 Utöver att förebygga ohälsa och främja elevernas lärande, utveckling och hälsa ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att förebygga inlärningssvårigheter och bidra till att skapa lärmiljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. På individnivå arbetar elevhälsan för att stödja elevers
utveckling mot målen genom att uppmärksamma och undanröja hinder. Vidare ingår att på uppdrag av rektor vara ett stöd för att utreda orsaker till inlärningsproblem och ohälsa samt bidra med åtgärder och anpassning för elev i behov av särskilt stöd.
All personal har ett tydligt gemensamt uppdrag att stödja alla elevers utveckling mot både kunskapsmål och sociala mål.
Utbildningsnämndens verksamhetsmål
Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras engagemang, kreativitet, nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta.
Barn- och Elevhälsans mål är att skapa inkluderande och tillgängliga lärmiljöer som möjliggör en ökad måluppfyllelse för alla barn och elever i Växjö kommuns förskolor och skolor.
Prioriterat utvecklingsområde i Östra Lugnets skolas verksamhetsplan
”Elevers lust och motivation att lära ökar” är enhetens prioriterade utvecklingsområde. Utifrån analyser kopplas aktiviteter som syftar till att främja förutsättningar för alla elevers lärande.
De områden som är kopplade till Elevhälsoplanen som enheten följer upp och utvärderar årligen är:
• Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande
• Elevhälsan ska stödja utvecklingen av lärmiljön genom att undanröja hinder i olika lärmiljöer
• Elevhälsan ska tillsammans med personal tidigt uppmärksamma behov av stödinsatser
• Ge personalen stöd i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.
• Ge personalen stöd vid utredning av behov av särskilt stöd
• Ge personalen stöd i arbetet med åtgärdsprogram
Uppföljningar sker via Elevhälsans analyser, BRUK-enkäter som rör Elevhälsans arbete samt
rapporteringar från teamen. Resultatet av uppföljningarna leder till nya prioriterade insatser för att alla elevers förutsättningar för lärande ökar.
In formation från
5
Hälsofrämjande arbete
Främja en god lärmiljö för att förebygga svårigheter
Av skollagen (2010:1098) framgår att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Alla elever är olika och har olika erfarenheter, intressen och behov. Det är viktigt att läraren skaffar sig kunskap om varje elev för att kunna ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov i utbildningen. Skolan har genom sitt kompensatoriska uppdrag ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen. Det gäller såväl i
undervisningen som i andra lärmiljöer, t.ex. raster. För elever med olika funktionsnedsättningar gäller det att undervisningen motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser. Det innebär ett särskilt ansvar att vid resursfördelning, organisation, val av metoder och arbetssätt anpassa verksamheten till elevers skilda förutsättningar och behov (2009/10:165). Det innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, dvs. vid planering,
genomförande, kunskapsbedömning, betygsättning, uppföljning och dokumentation. Att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever börjar därför redan i planeringen.
Lärmiljö och tillgänglighet
Lärande sker i en relationell process där samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö ger förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö. Tillgänglighetsförmågan hos en utbildningsverksamhet är hur väl verksamheten kan anpassa den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån elevernas behov.
In formation från
6 Förutsättningar för lärandet innehåller indikatorer, som är de övergripande förutsättningarna som gör vårt lärande möjligt. Elevhälsans arbete syftar till att stödja personalen i att utforma undervisning och lärmiljö utifrån allas möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning, så att alla barn och elever utvecklas så långt som möjligt.
Den sociala miljön innehåller de sociala indikatorerna som behövs för en fungerande samvaro för lärandet: Hur vi arbetar för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde.
Den pedagogiska miljön innehåller de pedagogiska indikatorerna som behövs i olika former för lärandet: Hur undervisningen ska vara utformad så att alla barn och elever kan tillgodogöra sig den.
Den fysiska miljön innehåller de fysiska indikatorerna som behövs för att skapa rum för lärandet: Hur skolans fysiska miljö ska vara utformad och användas för att ge det stöd som alla barn och elever behöver.
På Östra Lugnets skola har vi skapat en gemensam definition för inkludering som ska vara ett stöd vid planering av en tillgänglig undervisning.
Min undervisning...
• genomsyrar en gemenskap, där det unika i varje elev stärker lärandet i gruppen.
• innehåller en delaktighet, där varje elev är aktiv i det sociala och aktivt bidrar i lärprocessen.
• skapar demokratiska processer, där alla elever har möjlighet att kommentera och påverka sin egen undervisning med sitt deltagande.
• gör det möjligt för eleverna att bidra och lära av och med varandra.
• genomförs i en tillgänglig lärmiljö där lika villkor inte innebär samma villkor.
• är designad för att möta alla elevers behov utifrån tempo, nivå, omfång, metod och intresse.
In formation från
7
Strategi främjande arbete
Östra Lugnets skola arbetar för alla elevers rätt till hög måluppfyllelse och personlig utveckling i en trygg miljö. Vi arbetar utifrån följande riktlinjer och förhållningssätt:
Riktlinjer:
• Vi planerar vår verksamhet och undervisning utifrån elevers olikheter.
• Vi gör anpassningar i förhållningssätt, bemötande, kravnivå, arbetsuppgifter och arbetsformer med syftet att alla ska kunna lyckas.
• Vi har rutiner för att förebygga att svårigheter uppstår genom att kartlägga och analysera den egna undervisningen för att upptäcka eventuella hinder i lärmiljön.
• Vi har rutiner för att uppmärksamma och utreda svårigheter så att vi kan erbjuda rätt stöd i elevers lärande och personliga utveckling.
• Vi följer upp och utvärderar kontinuerligt vår undervisning och insatta åtgärder.
• Vi använder nationella bedömningsstöd och följer riktlinjerna i Östra Lugnets skolas kvalitetssäkringsdokument i svenska, matematik och engelska. Syftet med att genomföra kontinuerliga screeningar är att kunna sätta in tidiga insatser och som ett verktyg för både formativ och summativ bedömning. Kvalitetssäkringsdokument finns från förskoleklass upp till åk 6. Dokumenten finns på G:\UTBF\Skola\Östra Lugnets skola\Personalmapp\Elevhälsa
Förhållningssätt:
• Vi ansvarar för att skapa en trygg och god relation till varje barn.
• Vi bemöter varje elev med ett respektfullt förhållningssätt och gör dem delaktiga i sin skolgång.
• Vi har höga förväntningar, synliggör elevens styrkor och förmågor.
• Vi arbetar utifrån ett salutogent synsätt som innebär att vi letar efter ”friskfaktorer” dvs faktorer som är viktiga för en positiv utveckling, för att eleverna ska må bra och utvecklas.
Viktiga faktorer är att öka elevernas känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Vi uppmuntrar det positiva och bygger vidare på det som är bra.
• Vi är alla unika och lär på olika sätt. Vi ser olikhet som en tillgång.
• Vi har ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro till individens egna resurser/kompetenser.
• Vi samverkar med varandra och tar ett gemensamt ansvar.
• Vi stöttar varandra i personalgruppen och hjälper varandra i svåra situationer. I utmanande situationer hjälper vi varandra att vara lösningsinriktade.
• Vi samverkar med hemmet och andra instanser för elevens bästa.
In formation från
8
Uppföljning och utvärdering av främjande arbete
Det främjande arbetet följs upp genom att teamen gör en skattning av punkterna ovan utifrån skalan: detta stämmer helt, detta stämmer till stor del, detta stämmer till viss del eller detta stämmer inte alls. Teamen reflekterarar utifrån skattningen rapporteras till ledningsgruppen två gånger per läsår.
Organisation
Enhetens organisation
Huvudmannen, dvs Utbildningsnämnden, har det övergripande ansvaret för att elever ges förutsättningar att nå de nationella målen samt att det finns elevhälsa enligt skollagen. Rektor beslutar om fördelningen av skolans resurser utifrån elevers förutsättningar och behov. Vid kontinuerliga uppföljningar med teamen och Elevhälsan görs vid behov förändringar av
resursfördelningen. Fördelningen av resurser varierar därför mellan klasser och årskurser och kan förändras under läsårets gång. I planeringen av enhetens resurser görs prioriteringar för att det ska finnas mer än en vuxen i klassrummet.
Skolan är organiserad i nio team som har ett ansvar för att gemensamt utveckla sin undervisning och lärmiljö för att stödja elevernas lärande utveckling mot de nationella målen. Alla klasser har en huvudansvarig lärare som har huvudansvaret för klassen och de elever som ingår i klassen. Utifrån resursfördelningen finns vid vissa lektioner även en samundervisande roll i form av lärare, lärare i Fritidshem eller elevresurser. Syftet är att öka den huvudansvarige lärarens möjlighet att skapa förutsättningar för en tillgänglig undervisning och lärmiljö. Det är den huvudansvarige lärarens ansvar vid respektive lektion att avgöra hur resurserna ska användas för att på bästa sätt stödja elevernas lärande. Hur resurserna används beror på syfte och mål med undervisningen i förhållande till elevernas behov.
Elevhälsans organisation
Elevhälsan består av rektor, skolsköterska och fyra speciallärare och en specialpedagog. Kurator, skolläkare och psykolog kan kallas vid behov. Alla har ett övergripande ansvar för att leda och utveckla skolans elevhälsoarbete. Vid varje teammöte sker det regelbundet samtal om elevernas hälsa och lärande, där en representant från Elevhälsan deltar och leder mötet.
Skolans hela Elevhälsa möter varje team en till två gånger per termin. Vid behov kan extra möten sammankallas. Rektor, skolsköterska och kallade speciallärare/specialpedagoger samt personal från respektive team närvarar. Det för att kontinuerligt få en översyn av skolans totala behov på
organisation-, grupp- och individnivå. Vid behov av råd och stöd från Elevhälsan kan personalen
In formation från
9 meddela rektor som kallar till ett behovsmöte. Berörd personal anmäler syfte med behovsmöte till rektor. Rektor sammankallar till möte. Syftet är att Elevhälsan skyndsamt ska kunna ge råd och stöd.
Vid Elevhälsans möten skriver deltagarna egna minnesanteckningar i syfte att kunna informera annan berörd personal eller som stöd vid uppföljning. Vid samrådsmöte skrivs protokoll eller
minnesanteckningar som därefter förvaras i elevakten.
Struktur för EHT och EHM i teamen
Skolan har två mötesformer för samverkan med Elevhälsan, EHT och EHM. I teamen sker EHT, kontinuerliga och strukturerade möten utifrån organisation, grupp och individnivå. Elevhälsans representant leder denna del av mötet med stöd av en sekreterare och en tidsansvarig.
Anteckningarna växer fram och är synliga för alla under mötet. Representant från Elevhälsoteamet ansvarar för att spara dokumentationen och deltagarna är ansvariga för att föra egna
minnesanteckningar. En till två gånger per termin kallas varje team till ett EHM där syftet är att få möjlighet att fördjupa sig i ett ämne som teamet anser är prioriterat.
Det hälsofrämjande förhållningssättet, ett salutogent perspektiv, är utgångspunkten i arbetet och syftar till att stärka och bibehålla det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt utveckla individens delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro till gruppens och individens egna resurser, kompetenser och ett respektfullt bemötande.
Elevhälsotid i teamet - EHT
Teamen har Elevhälsa som en obligatorisk punkt på varje teammöte och leds av representanten från Elevhälsan.
Syftet med mötet är att genom samverkan:
• följa upp elevers och lärares upplevelser av trygghet och studiero
• följa upp elevers kunskapsutveckling i förhållande mot målen
• följa upp elevers närvaro och frånvaro
• bedöma tillgänglighet i fysisk, pedagogisk och social lärmiljö
• följa upp hur teamets resurser används och vid behov omfördela teamets resurser
Elevhälsomöte – teamet möter Elevhälsan
EHM är skolans gemensamma forum för samverkan mellan teamen och elevhälsan där vi utgår från de frågor som uppstår i det vardagliga arbetet. Vi synliggör och bygger vidare på det som fungerar men uppmärksammar även dilemman och hinder för att kunna ta oss vidare och förbi dessa. Vi utgår
In formation från
10 från att lärande är grunden för förändring. Mötesstrukturen ger utrymme för att ta vara på våra olika kompetenser och professioner samt möjlighet att lära tillsammans innan vi bestämmer hur det fortsatta arbetet ska se ut. Genom att ta del av andras förståelse skapas goda förutsättningar för att upptäcka andra perspektiv än de man själv har.
Att uppmärksamma, stödja och utreda
Det är varje medarbetares ansvar att uppmärksamma om ett barn eller en elev har behov av stöd för att nå sin optimala utveckling. Allt elevhälsoarbete startar i den verksamhet som barnet eller eleven befinner sig i. När en elev behöver extra anpassningar eller särskilt stöd i ett ämne, ämnesområde eller kurs ska skolan ta ett helhetsgrepp och involvera elev, vårdnadshavare, pedagoger, skolledare och elevhälsan.
Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd
Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. Extra anpassningar och särskilt stöd handlar om hur skolan arbetar med att ge eleven rätt förutsättningar.
Det är insatsernas omfattning och varaktighet som skiljer särskilt stöd från sådant stöd som ges i form av extra anpassningar. Stöd i form av extra anpassningar är olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. Det kan handla om att få möjlighet att avskärma sig, få visa sina förmågor muntligt, få enskilda genomgångar eller mer tid vid prov. Det måste inte fattas några formella beslut för extra anpassningar. Dokumentation av extra anpassningar sker i IST Lärande. Dokumentation säkerställer elevens och vårdnadshavares rätt till information, delaktighet och rättssäkerhet. Den utgör underlag för pedagogiska bedömningar och kan ligga till grund för analys och utveckling av undervisningen.
Extra anpassningar ska däremot inte skrivas in i eventuella åtgärdsprogram.
Rätten till särskilt stöd är kopplad till rätten att nå kunskapskraven och då stöd i form av extra anpassningar inte räcker, eller att eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Inför beslut om särskilt stöd ska rektor göra en utredning. Särskilt stöd
dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Som stöd i enheters och områdescentrala barn- och elevhälsans arbete finns stödmaterial och förvaltningsgemensamma mallar. Förtydligande kring arbetet och exempel gällande ledning stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd finns i Bilaga till Plan för Elevhälsoplan.
In formation från
11
Arbetsgång Växjö kommun
För att tydliggöra och säkerställa en arbetsgång i enlighet med styrdokument samt effektivisera skolans insatser i samverkan med Elevhälsan används nedanstående modell. Modellen fungerar stegvis, först vid utebliven effekt av de insatta åtgärderna utreds behovet vidare.
1 All personal i skolan ska uppmärksamma tecken på att en elev riskerar att inte kunna nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Undervisande lärare har huvudansvaret. En pedagogisk bedömning av en elevs utveckling utifrån läroplanen utgår från lärarens bedömning av
undervisningens tillgänglighet och elevens förmågor och resultat. Läraren tar först och främst reda på hur undervisningen har mött elevens behov. När fungerar undervisningen? När fungerar den inte?
Varför? Är lärmiljön pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för eleven?
För att förstå varför eleven har svårt att nå kunskapskraven utgår läraren ifrån en samlad bedömning av elevens kunskapsutveckling. Hur ligger eleven till? Ta gärna hjälp av underlaget från det senaste utvecklingssamtalet. Undersök elevens hela skolsituation, alltså även hur det fungerar utanför klassrummet, till exempel på raster och i matsalen. Elevhälsan kan bidra till helhetsbilden och ha en förebyggande och rådgivande roll.
2. Teamet utgör ett stöd i att anpassa stödinsatserna ytterligare efter elevens behov eller ge förslag på alternativa extra anpassningar. Extra anpassningar intensifieras - det kan handla om att öka omfattningen av och takten i stödinsatsen. Om det uppmärksammas att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska lärare eller övrig skolpersonal anmäla detta till rektor enligt rutinerna framskrivna i
In formation från
12 elevhälsoplan. Rektor ska då se till att barnets eller elevens behov utreds skyndsamt och att detta sker i samråd med elevhälsan.
3. Elevhälsan. Rektor har enligt skollagen ansvar för att skyndsamt utreda, och för att samråda med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan, under ledning av rektor, följer de rutiner som finns framskrivna i enhetens elevhälsoplan.
4. Områdescentral elevhälsa. Behov som i första hand inte kan lösas på enheten ska av skolledare lyftas till verksamhetschefen för områdets elevhälsa. Verksamhetschefen för områdets elevhälsa ska kunna tillgodose en snabb fördelning av uppdrag och utredningar till någon av de områdescentrala kompetenserna, enligt de rutiner som finns framskrivna i områdets plan för områdets centrala elevhälsa.
5. Förvaltningsövergripande insatser/externa kontakter. Skolledare kan i samråd med verksamhetschef för områdets elevhälsa besluta att en ansökan om förvaltningsövergripande insatser ska göras och även initiera kontakt med externa aktörer. Förvaltningsövergripande insatser som finns i Växjö kommun är:
6. Resursenheterna. Särskilda undervisningsgrupper som är en del av ordinarie verksamhet på kommunens grundskolor. Eleven går på resursenhet under begränsad tidsperiod efter rektors beslut om särskild undervisningsgrupp. Resursenheten har anpassad lärmiljö och undervisning för elever i behov av extraordinära stödinsatser. Syftet är att eleven får stöd i att utveckla strategier som
möjliggör skolgång inom ramen för ordinarie undervisning på hemskolan. Resursenhetens uppdrag är att utifrån ett individuellt förhållningssätt möjliggöra elevens måluppfyllelse.
Förskolan Pär Lagerkvist har en integrerad språkförskola för barn med generell språkstörning. Barnen på språkförskolan är placerad på de olika avdelningarna och har stöd av logoped från Region
Kronoberg. Erbjudande om plats på språkförskola sker i samverkan med logoped på logopedmottagning.
Språkspåret är integrerat på Pär Lagerkvistskolan åk 1–9. I nära samarbete med respektive
pedagoger i elevernas klasser ges stöd av logoped och språkpedagoger. Språklig bedömning ligger till grund för träning samt rådgivning och handledning till pedagoger och vårdnadshavare. Elever med generell språkstörning som primär funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om placering på Språkspåret.
Hörselpedagogen arbetar förvaltningsövergripande. Hörselpedagogen samordnar skolstart för elever med svår hörselnedsättning och samverkar med hörsel- och dövenheten på Region Kronoberg.
Hörselpedagogen bistår rektor i mottagandet av elev med svår hörselnedsättning så att de anpassningar som eleven har behov av kan identifieras och möjliggöras.
Synpedagogen arbetar förvaltningsövergripande och samordnar skolstart för elever med svår synnedsättning eller blindhet. Synpedagogen samverkar med Syncentralen på Region Kronoberg och
In formation från
13 bistår rektor i mottagandet av elev med svår synnedsättning eller blindhet så att de anpassningar som eleven har behov av kan identifieras och möjliggöras.
Logopedens uppdrag riktar sig till elever som har eller misstänks ha en generell språkstörning i grundskola till och med gymnasium inklusive elever med integrerad placering inom särskola som saknar habiliteringskontakt. På individnivå innebär uppdraget att göra fördjupade språkliga
bedömningar utifrån ärenden inkomna via områdescentrala barn- eller elevhälsoteam. På gruppnivå innebär logopedens uppdrag handledning till lärare och arbetslag samt skolledare eller
specialinriktade specialpedagoger gällande elever med generell språkstörning. På organisationsnivå kan logopeden bidra till utveckling av språkutvecklande arbetssätt
Arbetsgång då personal uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot målen
1. Personalen uppmärksammar tecken på att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen, mot de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
2. Läraren kartlägger i första hand hur undervisningen har mött elevens behov. Samråd med teamet och representant från Elevhälsan för att skapa förändringar i
lärmiljön/undervisningen. Elevens behov av stöd tillgodoses skyndsamt genom extra anpassningar i olika lärmiljöer i verksamheten av ansvarig lärare. Extra anpassningar dokumenteras i IST Lärande. Ämneslärare ansvarar för att ge information till elevens klasslärare.
Undantag: Om man bedömer att särskilt stöd behövs omgående gör läraren en muntlig anmälan till rektor om att en elevs eventuella behov av särskilt stöd bör utredas. Lärare beskriver elevens behov i förhållande till kunskapsmål (läroplanens övergripande mål) och kunskapskrav och/eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation samt vad som tidigare har gjorts tar. Rektor tar i samråd med elevhälsan beslut om utredning av elevens eventuella behov av stöd ska ske eller ej och vem som ska ansvara för utredningen.
3. Elevens utveckling mot målen följs upp av respektive lärare och i teamen. Vid behov förändras och/eller intensifieras extra anpassningarna utifrån elevens behov.
4. Om en elev efter en tid med extra anpassningar fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller de kunskapskrav som minst ska uppnås görs en anmälan till
In formation från
14 rektor. Rektor beslutar om att utreda elevens eventuella behov av särskilt stöd och vem som ansvarar för utredningen. Från beslutsdatumet ska utredningen vara färdig efter ca 3 veckor.
5. Ansvarig lärare påbörjar en utredning av en elevs behov av särskilt stöd med stöd av elevhälsan som dokumenteras på blanketten ”Utredning om elevs behov av särskilt stöd”.
Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. En tydlig arbetsgång finns beskriven i Bilaga till Elevhälsoplan.
6. När utredningen är klar, beslutar rektor om särskilt stöd ska ges eller ej. Vid beslut om att ej ge särskilt stöd delges vårdnadshavare ”Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram”
samt information om vårdnadshavares rätt att överklaga beslut.
7. Vid beslut om särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram. Blanketten ”Beslut om
åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd”. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta då åtgärdsprogrammet utarbetas.
8. När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas
åtgärdsprogrammet. Samråd sker med eleven och elevens vårdnadshavare. I de fall det särskilda stödet övergår till extra anpassningar dokumenteras detta i IST Lärande.
Ovan nämnda dokumentmallar finns att hämta på G:\UTBF\Skola\Östra Lugnets skola\Personalmapp\Elevhälsa.
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
Målet med utredningen är att öka förståelsen av elevens styrkor och svårigheter. Genom samtal mellan elev, vårdnadshavare och skolans personal kan man få en förståelse av elevens skolsituation.
Utredningen ska innehålla kartläggning på organisations-, grupp- och individnivå. Till sist gör man en sammanfattning och analys av materialet. Den pedagogiska utredningen skall i de fall det anses nödvändigt, kompletteras med t.ex. syn- och eller hörselundersökning, medicinsk-, psykologisk- eller social utredning. Denna information kan vara värdefull för att planera hur lärandet för en elev ska fungera bra. Dessa kompletteringar skall godkännas av vårdnadshavarna.Efter beslutad utredning är det ansvarig lärare som delger innehållet till övriga berörda lärare.
Åtgärdsprogram
När utredningen är klar och om rektor fattar beslut om att eleven ska ha särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när
In formation från
15 åtgärdsprogrammet utarbetas. Åtgärdsprogram ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Det ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
1. Elevens behov av särskilt stöd. Beskriv vilket behov av särskilt stöd som eleven har i olika lärmiljöer inom verksamheten. Informationen kan hämtas från den pedagogiska
bedömningen i utredningen.
2. Åtgärder. Beskriv vilka åtgärder som skolenheten bedömer är nödvändiga för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd i olika lärmiljöer i verksamheten.
Åtgärderna ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. De ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Det bör även framgå vem som är ansvarig för att genomföra åtgärden samt dennes befattning.
Efter upprättat åtgärdsprogram ska ansvarig lärare informera övriga berörda lärare om de överenskommelser som gjorts. Åtgärdsprogram arkiveras i låst utrymme på
expeditionen. Giltiga åtgärdsprogram har de inblandade parterna kopia av.
3. Följa upp och utvärdera. Arbetet följs upp enligt beslutet i åtgärdsprogrammet. Varje person som ansvarar för en åtgärd ser till att det som är bestämt verkligen genomförs och bedömer fortlöpande om det egna arbetssättet är effektivt eller om det måste förändras för att elevens ska ges förutsättningar att utvecklas mot målen.
Vid utvärderingen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Det är betydelsefullt att eleven själv får möjlighet att beskriva sina behov och sin egen
upplevelse av hur det särskilda stödet fungerar. Hur ofta det är lämpligt att följa upp och utvärdera beror på elevens behov av särskilt stöd.
Vid upprättandet tas beslut om när uppföljning/utvärdering ska ske och vem som är ansvarig. Hur ofta det är lämpligt att följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram beror på elevens behov av särskilt stöd. Behovet av uppföljning och utvärdering kan skifta över tid. En elevs åtgärdsprogram kan under vissa perioder behöva följas upp och utvärderas oftare för att kunna avgöra om åtgärderna är adekvata. Under andra perioder, då åtgärderna fungerar bra, kan åtgärdsprogrammet följas upp och utvärderas mer sällan. Det är rektorn, eller den i personalen som har fått i uppdrag av rektorn att besluta om ett åtgärdsprogram, som i det enskilda fallet måste avgöra hur ofta det är lämpligt att göra utvärderingar.
In formation från
16 Vid en uppföljning är det intressant vilka iakttagelser vårdnadshavare, elever, lärare och annan personal gör rörande sin och övrigas del i arbetet:
- Har åtgärderna genomförts och hur har de fungerat?
- Hur utvecklas eleven i riktning mot målen i läroplanen eller mot kunskapskraven?
- Då målen är uppnådda, vilket är nästa steg? Behöver åtgärdsprogrammet revideras?
När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Av skollagens bestämmelser följer att det särskilda stödet dock inte alltid ska dras in så fort eleven har uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås.
Eleven kan i vissa fall ha ett fortsatt behov av särskilt stöd. Det kan handla om en elev med dyslexi, hörselnedsättning eller koncentrationssvårigheter som utan det särskilda stödet skulle riskera att inte kunna nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. I dessa fall avslutas inte åtgärdsprogrammet utan i stället utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Ansvarig lärare delger rektor information om behov av åtgärdsprogram ej kvarstår. Information ges till vårdnadshavare om beslut av att avsluta
åtgärdsprogram samt möjlighet att överklaga beslutet.
Ansvarsområden
Skolans rektor är ansvarig för följande:
• skapa förutsättningar att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av stöd och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på skolenheten
• se till att Elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten
• skapa rutiner på skolenheten för att tidigt få information från lärare, övrig skolpersonal, elever och elevers vårdnadshavare om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd.
• se till att det finns rutiner för utredning och för samarbetet med elevens vårdnadshavare och Elevhälsan
• att det görs en allsidig pedagogisk bedömning av behovet av särskilt stöd när lärare har informerat om behov av utredning samt tar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp, enskilt, eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
• om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektor ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.
In formation från
17
• den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall kunna utföra sina uppgifter
• skapa förutsättningar för att personalen ska kunna leva upp till skollagens bestämmelser
• skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet kring arbetet med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd ska bedrivas på skolenheten.
• dokumentera samrådsmöten och ansvara för att dessa läggs i elevakten
Skolans speciallärare/specialpedagoger är ansvariga för:
Organisationsnivå
• i samverkan med övrig Elevhälsa leda och delta i det pedagogiska arbetet att stödja alla barn/elevers rätt till trygghet och kunskapsutveckling, på organisations-, grupp- och individnivå
• rådgivning och handledning i specialpedagogiska frågor till rektor, team, enskild lärare, resurslärare, vårdnadshavare och elev
• utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande fokus tillsammans med övrig Elevhälsopersonal samt rektor
• ansvara för att enhetens kvalitetssäkringstester analyseras och sammanställs på enhetsnivå
• vara delaktiga och utgöra stöd vid pedagogiska utredningar på såväl organisations-, grupp- som individnivå
• vara delaktiga i upprättande och praktiskt arbeta med åtgärdsprogram i samverkan med andra ansvariga
• genomföra observationer i syfte att kartlägga och utveckla lärmiljön
• ansöka om stöd till övergripande specialpedagog/skolpsykolog
• delaktiga i schemaläggning i syfte att ha fokus på elever i behov av stöd
Gruppnivå
• handleda i planering av undervisning för elev/elever kring miljöfrågor, materialfrågor, förhållningssätt etc
• vara stöd till rektor vid resursfördelning
• analysera och följa upp testresultaten tillsammans med ansvariga lärare
• arbeta med elevgrupp under en tidsbegränsad period under läsåret efter beslut om extra anpassning eller åtgärdsprogram
Enskild elev
• arbeta med enskild elev under en tidsbegränsad period under läsåret efter beslut om extra anpassning eller åtgärdsprogram
• vara elevens ombud, se till elevens rätt till likvärdig utbildning
In formation från
18
Skolans skolsköterska är ansvarig för:
Under skoltiden fungerar vi som elevernas företagshälsovård och är en del av skolans elevhälsa.
Vi bevakar och påpekar behov av förändringar i den fysiska och psykiska arbetsmiljön i syfte att främja elevernas tid i skolan. Elevhälsans medicinska insatser viktigaste uppgifter är det
förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Detta innebär att vi uppmuntrar till:
• att identifiera och stärka friskfaktorer
• att lära elever att ta kontroll över den egna hälsan och förstå sambandet mellan livsstil och hälsa
• att stärka elevernas självkänsla och stimulera till att göra egna medvetna val
• att goda vanor uppmuntras medan vid ohälsosamma levnadsvanor erbjuds stöd till förändring
• göra enklare sjukvårdsinsatser
• enklare kontroller inför eventuell utredning eller behandling hos annan instans
Elevhälsans medicinska insatser tar särskild hänsyn till elever med speciella problem och behov av särskilt stöd, men har inget utrednings eller behandlingsansvar.
Vår mottagningstid är till för att eleverna ska kunna få råd och stöd utifrån sina egna behov när det gäller utveckling och hälsa. Elevhälsans medicinska insatser har tystnadsplikt enligt sekretesslagen.
Den kan brytas med elevens eller vårdnadshavares tillstånd. Du som vårdnadshavare är välkommen att höra av dig och få råd och stöd i frågor som gäller ditt barns utveckling och hälsa.
Vad händer och när?
Förskoleklass:
Hälsouppgift från vårdnadshavare
Hälsosamtal med elev och vårdnadshavare
Allmän bedömning av hälsotillstånd och utveckling Undersökning: Längd, vikt och syn
Årskurs 2:
Undersökning: Längd och vikt. Vaccination mot Mässling/Påssjuka/ Röda Hund. (Elever födda från och med 2002)
Årskurs 4:
Förnyad hälsouppgift från vårdnadshavare Hälsoenkät från elev
Undersökning: Längd och vikt och rygg Årskurs 5:
Erbjudande om vaccination Gardasil till flickor (höst och vår)
In formation från
19 Årskurs 6:
Hälsoenkät från elev
Undersökning: Längd och vikt
Lärare är ansvarig för:
• kontakten med eleven
• kontakten med vårdnadshavare/utvecklingssamtal, fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens utveckling
• att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål
• att följa arbetsgången för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd
• att all dokumentation runt eleven arkiveras i elevakten. Ansvarig lärare skriver ut omdömen och individuella utvecklingsplaner från IST Lärande och lämnar till representant från
Elevhälsan som sedan ansvarar för att lägga dem i akten och uppdatera försättsbladet.
• ta tillvara Elevhälsans kompetens för att identifiera behov och få råd för att stödja elevens lärande och utveckling
• att följa riktlinjerna i kvalitetssäkringsdokument i sv, ma och eng
• att anmäla till rektorn om tecken på att elev riskerar att ej utvecklas i riktning mot målen
• samtala med eleven och vårdnadshavare om behovet av extra anpassningar eller om att utreda behovet av särskilt stöd
• att ta ansvar för att utredning om behov av särskilt stöd görs skyndsamt (inom 3 veckor)
• att ta stöd av Elevhälsan vid utredning om behov av särskilt stöd
• kontakten med övriga undervisande lärare samt att informera andra lärare om vad som beslutats angående extra anpassningar och särskilt stöd
• att ge vårdnadshavare aktuella blanketter vid in- och utflyttning. Säkerställ vid utflytt att elevens namn inte finns med på klasslistan
• att lämna relevant information om eleven till mottagande skola
• att följa rutinerna för arbetsgång vid frånvaro och övergångar
All personal är ansvarig för:
• att anmäla till rektor om man befarar att eleven ej kommer att nå målen eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation
• att fullgöra anmälningsplikten
• att inkommande mail/samtal (muntligt/telefon) med synpunkter och/eller klagomål på vår verksamhet diarieförs. När svar har getts ska dokumentationen eller mailet vidarebefordras till administratör som ansvarar för att det diarieförs.
• att handlingar i egna pärmar, kataloger och dokumentmappar som inte är allmänna handlingar rensas. Minnesanteckningar är anteckningar och andra upptagningar såsom mobilanteckningar och sms, som har kommit till endast för ärendets föredragning eller beredning, är inte allmänna handlingar. Ovan minnesanteckningar och personliga
In formation från
20 minnesanteckningar rensas vid in aktualitet.I juni och december ska alla medarbetare gå igenom och rensa minnesanteckningar och arbetsmaterial som är inaktuella.
Rutiner vid övergångar
Enligt Skollagen (1018:1098, kap 3, 12j§) ska den skolenhet som eleven lämnar överlämna uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolan. Samråd om vilken information som är relevant och nödvändig för barnets bästa att överlämna.
När en elev byter skola eller skolform finns risken att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. De kan t.ex.
gå miste om fysiska och pedagogiska anpassningar och stöd som de behöver eller bli bemötta på ett felaktigt sätt. Att bytet – övergången – fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Det är därför viktigt att det finns rutiner och arbetssätt som underlättar övergångar.
Rutin för övergång från förskola till förskoleklass:
• Vid behov av trepartssamtal vid övergång till förskoleklass tar förskolan kontakt med rektor och tid bokas.
Övergång inom skolan:
• Skolledningen ansvarar för att boka överlämningssamtal och bjuda in berörd personal.
• Vid överlämningen följs rutinerna i ”Agenda för överlämningssamtal”.
Övergång till andra skolor
:
• För övergång till Norregårdsskolan följs den upprättade tidsplan för övergång. Dokumentet mailas ut till berörda lärare av rektor inför övergången.
• Vid övergång till andra skolor och flytt ansvarar klassläraren för att lämna information vidare till ny skolenhet. Samråd med Elevhälsan sker vid behov.
Övergång från skolor med enskild huvudman:
• Skolor med enskild huvudman omfattas inte av offentlighetsprincipen. En fristående skola behöver därför aldrig lämna ut uppgifter eller handlingar till utomstående.
• Då elev från Östra Lugnet ska börja på skola med enskild huvudman används blanketten
”Samtycke till undantag från sekretess vid övergång”.
In formation från
21
• Vid samtycke bevaras original i skolans arkiv och kopior skickas till ny skola
Rutin för anmälan till Socialtjänsten
Barn som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsansvar. Den som jobbar inom kommun och i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är enligt Socialtjänstlagen skyldig att genast göra en anmälan till socialtjänsten. Denna anmälningsplikt är reglerad i Socialtjänstlagen.
Växjö kommun har en e-tjänst som du som kommunanställd använder dig av för att anmäla
misstanke eller kännedom om barn som far illa. Detta sker via denna länk. Där finns även en manual för e-tjänsten.
http://insidan.vaxjo.se/vaxjo_templates/StandardPage.aspx?id=84979
Vid oro ska du kontakta rektor, biträdande rektor eller skolsköterska. Nämnda personer använder du som stöd vid upprättande av orosanmälan via den digitala länken.
Vad innebär anmälningsplikten?
Anmälningsplikten är absolut och kan inte delegeras till någon annan. Man anmäler sin oro eller misstanke om att ett barn kan fara illa och behöver inte ha bevis för att det är så. En sådan misstanke kan gälla allt från vanvård och vuxnas oförmåga till att ett barn bevittnar eller blir utsatt för våld eller andra övergrepp.
Socialstyrelsen rekommenderar att den som är anmälningspliktig gör en anmälan skriftligt om inte situationen är akut. En akut anmälan per telefon bör senare kompletteras skriftligt.
I Socialtjänstlagen finns också, utöver anmälningsplikten för personal, en uppmaning till allmänheten att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Läs mer om det på Socialstyrelsens webbplats.
Rådgör med någon om du känner dig osäker
Du som har anmälningsplikt kan inte vara anonym när du anmäler oro för ett barn. Du kan däremot rådgöra anonymt med en socialsekreterare om ett barn som du misstänker far illa. Du kontaktar då mottagningsgruppen på förvaltningen arbete och välfärd utan att nämna ditt namn eller barnets personuppgifter och berättar enbart om det som oroar dig.
In formation från
22 Om du behöver prata med någon eller om du misstänker akut fara för barnet/den unge, kontakta mottagningsfunktionen direkt via telefon.
Kontaktuppgifter för orosanmälan
Mottagningsfunktionen: 0470-435 90
Detta telefonnummer går att nå vardagar klockan 07.30-16.30, men det är lunchstängt klockan 12.00-13.00.
Övrig tid ringer man till 112.
Det är din oro du ska anmäla!
Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma Socialtjänsten på situationen. Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Det är Socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över.
Om du inte vet om situationen är sådan att en anmälan ska göras kan du kontakta Socialtjänsten och beskriva situationen. Socialtjänsten kan också ge dig råd om vad du bör och inte bör säga till barnet och familjen. Om du inte vill att samtalet ska hanteras som en anmälan ska du inte berätta vilket barn det handlar om. Men eftersom en anmälan ofta är en förutsättning för att socialtjänsten ska kunna agera är det viktigt att tänka på att ett samtal inte ersätter en anmälan. Om du misstänker att ett barn har utsatts för ett brott är det viktigt att din verksamhet också överväger att göra en polisanmälan.
Om man får information som ”inte kan vänta” eller något akut händer skall rektor informeras omedelbart. Personalen har ett personligt ansvar för att följa anmälningsskyldigheten, går ej att delegera bort till någon annan. Som personal har man även ansvar för sin kompetensutveckling när det gäller att upptäcka barn som far illa. På följande länk konkretiseras vad som menas med att barn eller ungdomar far illa, när barn berättar, olika symtom samt hur du ska agera vid misstanke.
http://www.tidigatecken.nu/
Barn och ungdom med psykisk ohälsa
I Region Kronoberg får barn med psykisk ohälsa stöd i två vårdnivåer. Första linje-nivå sker på Barn- och ungdomshälsan och specialistnivå inom vårdval BUP. För att få stöd på rätt vårdnivå går kontakten via enheten En väg in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
För att få hjälp med psykisk ohälsa
In formation från
23 Kontakten går via enheten En väg in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
Enheten kan nås via telefon 0470-58 68 00 eller via remiss nedan.
Egenremiss, pdf, öppnas i nytt fönster
Remiss för exempelvis skola och socialtjänst, pdf, öppnas i nytt fönster Remissinnehåll i remisser från vårdgrannar och samverkansparter
Hos En väg in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa görs en bedömning för att se hur barnet/ungdomen bäst får hjälp.
Rutiner för närvarohantering samt för utredning av giltig och ogiltig frånvaro
Skolplikten i Sverige motsvaras av en rättighet för eleven till utbildning. Vårdnadshavaren ska se till att barnet fullgör sin skolplikt och huvudmannens ansvar är att se till att eleverna fullgör sin utbildning och anpassar undervisningen så att alla elever kan delta. Rektorn har en skyldighet att utreda upprepad och längre frånvaro, såväl giltig som ogiltig enligt 7 kapitlet 19 a § och 15 kapitlet 16
§ skollagen. Omfattande frånvaro är en varningssignal om att en elev riskerar att inte klara av sin utbildning. Det är viktigt att utreda orsaker till frånvaro så att eleven kan få det stöd som behövs för att uppnå utbildningsmålen. En förutsättning för detta är att det finns underlag för att kontrollera elevers frånvaro i skolan och detta sker genom att elevers frånvaro registreras och att lektioner kvitteras.
På Östra Lugnets skola gäller följande:
• Närvarokontroll utförs vid skoldagens början och varje lektion. Senast 10 min efter den första lektionens start ska närvarokontroll göras. Sms skickas automatiskt till vårdnadshavare om eleven inte är närvarande.
• Du ska senast dagen efter ha kvitterat samtliga dina lektioner. Obs! Säkerställ även att alla elever som är där blir markerade som närvarande.
• När vi har vikarie ansvarar teamet för att närvarokvittering sker.
• Om elev avviker från skolan under pågående skoldag kontaktas vårdnadshavare omedelbart.
• Om elev behöver gå hem under skoldagen ska skolan alltid kontakta vårdnadshavare innan eleven lämnar skolan.
• Administratör informerar ny personal och vikarier om hur närvaroregistreringen fungerar.
• Klasslärare/ansvarig lärare ser över frånvaron på sina elever i SAITS var tredje vecka och lyfter oroväckande frånvaro vid elevhälsotiden med teamet. Vid frånvaro 3 dagar i rad ska kontakt tas med vårdnadshavare via telefon eller mail. Lärare frågar då om barnets
In formation från
24 hälsa/mående, vilken anledning som finns till frånvaron och dokumenterar vad som är orsaken till frånvaro. Frånvaron ska sedan följas upp av klasslärare som förklarar skolans rutin för giltig/ogiltig frånvaro.
• Vid senast 10 dagars frånvaro anmäler klasslärare till Elevhälsan
• Skolsköterska kontaktar hemmet och remitterar eventuellt vidare.
• Återkoppling sker till klasslärare.
Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska
genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Det är viktigt att elevens och vårdnadshavares uppfattning om anledningen till frånvaron kommer fram i
utredningsarbetet samt elevens behov av stöd för närvaro i skolan. Elevhälsan ska med sin kompetens engageras i utredningen av tänkbara orsaker till frånvaron. Rektor ska med stöd av utredningen bedöma elevens behov. Upprättas en handlingsplan ska den dokumenteras och utvärderas fortlöpande. Stödfrågor att använda som underlag för utredningen finns i Bilaga till Plan för Elevhälsa.
Bilaga 1
Lagar och styrdokument som är styrande för verksamheten
Elevhälsoplanen revideras kontinuerligt enligt gällande lagar och styrdokument. Lagar och styrdokument som styr Elevhälsans arbete är:
In formation från
25
• Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197)
• Skollagen (2010:800)
• Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
• Patientjournallagen (2014:821)
• Patientsäkerhetslagen (2010:659)
• Patientdatalagen (2008:355)
• Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
• Personuppgiftslagen (1998:204)
• Förvaltningslagen (1986:223)
• Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Som stöd för arbetet används också föreskrifter och allmänna råd från Skolverket samt Socialstyrelsen samt den gemensamt framtagna ”Vägledning för elevhälsan” (2014)
Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197)
1 § Artiklarna 1–42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franskaoriginaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.
Skollagen (2010:800)
Syftet med utbildningen inom skolväsendet (1.4)
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Lika tillgång till utbildning (1kap, 8§)
8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
In formation från
26 I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960).
Särskild hänsyn till barnets bästa (1kap, 10§)
10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.
Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Ledningen av utbildningen (2kap, 10§)
10 § Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.
Lärare och förskollärare (2kap, 15§)
15 § En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3kap, 2§)
2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098).
Stöd i form av extra anpassningar (3kap, 5§)
5 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt
kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie
undervisningen.
In formation från
27 Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart
obehövligt.
Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet. Lag (2018:1098).
Utredning (3kap, 7§)
7 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt
kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Systematiskt kvalitetsarbete (4kap, 4§)
3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.
Lag (2018:1303).
5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
