SLUTVERSION
2020-04-30
6792 ÖVERFÖRING LUND – MALMÖ LEDNING KÄLLBY-SJÖLUNDA
FÖRDJUPAD FÖRPROJEKTERING
6792 ÖVERFÖRING LUND – MALMÖ LEDNING KÄLLBY-SJÖLUNDA
Fördjupad förprojektering
KUND
VA SYD
KONSULT
WSP Samhällsbyggnad Box 574
WSP Sverige AB 201 25 Malmö
Besök: Jungmansgatan 10 Tel: +46 10 7225000
wsp.com
KONTAKTPERSONER
Stefan Milotti, VA SYD. 040- 635 03 34 Johan Lager, WSP. 010-722 62 20
UPPDRAGSNAMN
6792 Överföring Lund-Malmö, Ledning Källby-Sjölunda UPPDRAGSNUMMER 10260918
FÖRFATTARE Seth von Dardel VERSION 1.0 SLUTVERSION
DATUM 2019-02-18 ÄNDRINGSDATUM 2020-04-30
Granskad av Johan Lager
Godkänd av Johan Lager
INNEHÅLL
1 SAMMANFATTNING 5
2 BAKGRUND, SYFTE OCH OMFATTNING 6
3 TIDIGARE UTREDNINGAR 6
4 FÖRUTSÄTTNINGAR 7
4.1 LEDNINGSSTRÄCKA 7
4.2 PUMPSTATIONER 10
4.2.1 Tekniska krav avloppspumpstationer 10
4.2.2 Pumpkonfiguration 10
4.2.3 Kontorsutrymme på Källby avloppspumpstation 11 4.2.4 Regnvädermagasin på Källby avloppspumpstation 11
4.3 HYDRAULISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 11
4.4 GEOTEKNIK 11
5 NATURVÄRDEN OCH SKYDDSÅTGÄRDER 12
5.1 FÖRESLAGNA SKYDDSÅTGÄRDER 13
6 PUMPSTATIONER 13
6.1 DIMENSIONERING 13
6.1.1 Ytbehov för elrum 14
6.1.2 Ytbehov för avloppspumpstation 14
6.1.3 Ytbehov för personalutrymme på Källby 14
6.1.4 Totalt ytbehov 14
6.1.5 Redundanslösningar 15
7 KORSNINGAR 15
7.1 HÖJE Å 15
7.2 VÄG 108 15
7.3 SYDVATTENS DRICKSVATTENLEDNING TILL LOMMA 16
7.4 VÄG 896 16
7.5 VÄG E6 17
7.6 VÄG 874 17
7.7 LOMMABANAN 17
7.8 KORSNING NY FJÄRRVÄRMELEDNING 18
7.9 ALNARPSÅN 19
7.10 VÄG E6:1, VÄSTKUSTVÄGEN 19
7.11 KALINAÅN 19
7.12 VÄG E6:1 20
7.13 SEGE Å 20
7.14 SPILLEPENGSGATAN 20
8 DIKNINGSFÖRETAG 20
9 GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FRÅN AVLOPPSPUMPSTATION VID TÅGARPS HED
TILL SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 22
9.1 AVLOPPSPUMPSTATION TÅGARPS HED TILL
CIRKULATIONSPLATS VÄSTKUSTVÄGEN - LOMMAVÄGEN 22 9.2 CIRKULATIONSPLATS VÄSTKUSTVÄGEN – LOMMAVÄGEN TILL
KORSNING SEGE Å 23
9.3 SPILLEPENGSGATAN 24
10 LEDNINGSMATERIAL 25
11 ENTREPRENADFORMER 26
12 KOSTNADER 26
12.1 INVESTERINGSKOSTNAD 26
12.2 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER 27
13 RISKANALYS 28
14 TIDPLAN 30
15 FÖRSLAG PÅ VIDARE UTREDNING/ARBETEN 30
15.1 KORSNINGAR 30
15.2 ENTREPRENADFORM 31
15.3 MATERIALVAL 31
15.4 NÖDAVLEDNING OCH STYRSTRATEGIER 31
15.5 LÄNSVATTEN 31
15.6 YTTERLIGARE ANSLUTNINGSPUNKTER 31
15.7 HANDLINGSPLAN RISKER 31
15.8 INMÄTNING DIKNINGSFÖRETAG 31
15.9 KALINAÅN 31
15.10JUSTERING STRÄCKNING 31
15.11UTREDNING KRING PLANLÄGE AV LEDNINGARNA 32
Bilaga 1 PM Geoteknik
Bilaga 2 Anslutning av ABMA ledning Bilaga 3 Naturvärdesinventering Bilaga 4 Materialval
Bilaga 5 Genomförandeformer
Bilaga 6 Ritningsförteckning och ritningar
1 SAMMANFATTNING
Sträckan för dragning av ledningarna är vald utifrån ett antal förutsättningar såsom att orsaka så lite intrång som möjligt på fastigheter, så kort väg som möjligt i förhållande till annan infrastruktur och avstånd till befintliga vägar och befintlig gasledning. Utmed sträckan finns även en hel del andra värden som har påverkat dragningen av ledningarna såsom exempelvis alléer, Alnarps försöksodlingar, Natura 2000 och Spillepengens soptipp.
Utmed dragningen passeras ett antal större vägar såsom E6:an och 108:an samt även Lommabanan för järnvägstrafik. På sträckan finns även
korsningar av ett antal vattendrag såsom exempelvis Sege Å och Höje å samt Alnarpsån. Korsningar kommer att ske med lite olika metoder såsom schaktfria metoder där mediarör alternativ ett skyddsrör borras under, men även vissa korsningar kommer att ske med konventionell schakt.
Längs sträckan mellan Källby och Sjölunda korsas 8 st dikningsföretag varav 2 st enbart korsar båtnadsområden och ej någon huvudledning eller dike och 1 är korsningen av Sege å.
På sträckan efter korsningen av cirkulationsplatsen Västkustvägen-
Lommavägen är utrymmet för förläggning av ledningarna betydligt smalare.
Detta innebär att delar av schakten kommer att gå ut i E6 Västkustvägen för att kunna bedriva arbetet säkert ur arbetsmiljösynpunkt kommer de
norrgående körfälten behövas stängas av och används inom entreprenaden.
På sträckan i Spillepengsgatan kommer ledningarna att förläggas parallellt med flertalet olika ledningsslag samt även korsa flertalet ledningar. Arbete kommer att kraftigt påverka trafiken på Spillepengsgatan där hela gatan måste stängas av för trafik.
För avloppspumpstationerna har ett antal förutsättningar tagits fram som har påverkat deras utformning. Avloppspumparna ska vara torruppställda, det ska finnas reservkraft på samtliga stationer och även möjlighet att installera luktreducering. På avloppspumpstation vid Källby ska det även finnas personalutrymme och ett regnvädersmagasin dimensionerat för 10 000 m3. Det dimensionerande flödet från Källby är 2500 l/s. Vid Hjärup kopplas 136 l/s på och vid pumpstation Tågarps hed ska ytterligare 186 l/s från Lomma samt 109 l/s från Åkarp/Burlöv anslutas. Utöver detta kommer 317 l/s från ABMA:s pumpstation vid Hamngatan.
För pumpstationerna ute på sträckan är arealbehovet ca 500 m2 och för pumpstationen vid Källby tillkommer ca 250 m2 för personalutrymme och verkstad.
Vid val av ledningsmaterial finns det ett antal styrande faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, dessa är exempelvis livslängd, investeringskostnad,
skarvning, förläggning, systemflexibilitet
Entreprenadarbetena kan bedrivas i olika entreprenadformer de som kan vara aktuella för detta projekt är utförandeentreprenad, totalentreprenad och partnering.
En bedömd kostnad för entreprenaden ligger i ett intervall på 720 MSEK till 944 MSEK, en drift- och underhållskostnad är bedömd till ca 2,9 MSEK per år.
Totalt identifierades 34 risker vid genomfört riskseminarie, varav 14 stycken värderades som röda risker, det vill säga kritiska risker
En genomförande tid för projektet är bedömd och ligger på ca 6,5 år från dagens datum.
2 BAKGRUND, SYFTE OCH OMFATTNING
WSP har blivit ombedda att utföra en fördjupad utredning av anläggning av överföringsledningar mellan avloppsreningsverken i Källby och Sjölunda.
Rapporten bygger på den tidigare utredning som utfördes av WSP i början av hösten 2018 (Arbetsmaterial Ledning Norr, 2018-07-02). Syftet med denna utredning är att i närmare detalj fastställa en lämplig ledningssträcka, komma närmare en trolig kostnad för genomförande av projektet samt ta fram underlag för tillstånd.
Rapporten innefattar en utredning av möjligheten att ta emot flödet från ABMA:s pumpstation vid Hamngatan i Arlöv där ledningarna mellan
pumpstationen och Sjölunda måste läggas om. Utredningen ska undersöka möjligheterna att koppla på flödet från ABMA-ledningen via kortaste väg till ledningen mellan Källby och Sjölunda.
En studie av dikningsföretag har gjorts av deras placering och läge har utretts samt en sammanställning av kontaktuppgifter till markägare som innefattas av dikningsföretaget. Under hösten har WSP och VA SYD även diskuterat bl.a. materialval, entreprenadform samt risker. Dessa frågor kommenteras i rapporten och resultaten bilägges.
Inmätning av korsande vattendrag har genomförts för att kontrollera
bottennivåerna för att kunna genomföra en anpassning av ledningarnas läge i höjdled.
3 TIDIGARE UTREDNINGAR
Tidigare utredningar som är gjorda som angränsar till denna är:
PM Framtida belastningar, ABMA, AquaP, daterad 2013-10-16 Samverkansmöjligheter ABMA – VA SYD, AquaP, ej daterad
9348 Överföringsledning ABMA p1 – Sjölunda, WSP, daterad 2016-10-21 Ledning Norr, Källby avloppsreningsverk till Sjölunda avloppsreningsverk, WSP, daterad 2018-07-02
PM – Dikningsföretag Ledning Källby – Sjölunda, WSP, daterad 2018-10-31
4 FÖRUTSÄTTNINGAR
4.1 LEDNINGSSTRÄCKA
Vid val av ledningssträcka har grundförutsättningarna varit följande:
• Kortast möjliga väg i förhållande till annan infrastruktur
• Ledning ska gå i utkant av fastighet och åkermark i största möjliga mån för att minimera påverkan på åkermark
• Avstånd till Västkustvägen 25 meter från schaktgräns
• Avstånd till befintlig gasledning 5 meter från schaktgräns
Vid korsningen Vragerupsvägen/Ynglingavägen finns befintliga pilevallar med naturvärde. Vragerupsvägen och Ynglingavägen korsas snett för att undvika att påverka befintliga pilar (Figur 1).
Figur 1 Sned korsning av Vragerupsvägen för att undvika pilevallar
Norr om Åkarp dras ledningen alldeles vid Åkarps norra gräns söder om deponin vid korsningen av väg E20 och Svanetorpsvägen (Figur 2).
Ledningsdragning norr om deponin är inte trolig då ledningen skulle passera igenom Alnarps försöksodlingar.
Figur 2 Passage söder om deponin norr om Åkarp för att undvika deponin och Alnarps odlingsmark
Efter passage av E6:an går ledningarna söderut längs med E6:an, se Figur 3. Sträckning utmed E6:an. Ett alternativ som har studerats är att förlägga ledningarna söder om Lomma utmed Malmövägen, vilket är den sträcka den planerade fjärrvärmeledningen mellan Lomma och värmeverket vid Sjölunda ska gå. Denna sträcka valdes dels bort då sträckan är längre än föreslagen sträckning samt att sträckan söder om Lomma berör utöver riksintresse för kulturmiljövård, värdefulla kulturmiljöer även värdefulla kulturmiljöstråk.
Sträckan passerar även en allé med Hästkastanjer. Detta sammantaget har gjort att valet av sträckning för ledningarna följer E6:an.
Figur 3. Sträckning utmed E6:an
Vid Västkustvägens södra del från rondellen mellan Malmövägen och Västkustvägen till Spillepengens trafikplats leds ledningarna på östra sidan (Figur 4). På västra sidan finns ett Natura 2000-område med förbud mot anläggning av ledningar och därefter kommer Spillepengens deponi som både är kuperat och med all sannolikhet har förorenad mark och besvärliga grundläggningsförhållanden. Ett annat alternativ som skulle kunna vara möjligt är en dragning i Arlövsvägen vilken går parallellt med Västkustvägen.
I denna sträckning kommer eventuellt de nya fjärrvärmeledningarna från Lomma förläggas som ska till värmeverket vid Sjölunda. Arlövsvägen är ca 10 m bred och den bedömda schaktbredden är ca 20 m och önskat arbetsområde är upp mot ca 60 m, vilket inte möjliggör en förläggning i Arlövsvägen.
Figur 4 Ledningsdragning på östra sidan av Västkustvägen på grund av Natura 2000- område och Spillepengens deponi
4.2 PUMPSTATIONER
4.2.1 Tekniska krav avloppspumpstationer Avloppspumpstationerna ska utrustas med följande:
• Torruppställda pumpar placerade i pumpkällare. Samtliga el-rum, reservkraftrum och eventuella personalutrymmen placeras ovan marknivå.
• Stationärt reservkraftaggregat kategori 3 med bränsletank och krav enligt VA SYDs elstandard.
• Högspänningsställverk, transformatorrum och lågspänningsställverk utrustas inte med redundans, utan vid bortfall av dessa funktioner träder reservkraftaggregatet in.
• Luktreduceringsaggregat samt Nutriox-utrymme ska finnas på samtliga stationer.
VA SYDs elstandard (2016-04-05), med tillhörande bilagor, är gällande och ska enligt VA SYD vara täckande även för de höga effektbehoven som finns för dessa avloppspumpstationer.
VA SYDs avloppspumpstationsstandard (2017-06-28) är huvudsakligen baserad på avloppspumpstationer med prefabricerade moduler.
Avloppspumpstationerna inom detta projekt blir platsbyggda och följer i det avseendet inte standarden. Krav i standarden med avseende på inredning mm. gäller för detta projekt och ska följas.
4.2.2 Pumpkonfiguration
För avloppspumpstationer med varierande flöden är det lämpligt att använda sig av pumpkonfigurationer med mindre pumpar som tillsammans hanterar det dimensionerande flödet. Oftast motsvarar det dimensionerande flödet en situation med belastning som kraftigt överstiger normalbelastningen.
Dimensionerande flödet uppträder relativt sällan och effektiviteten är därför viktigare i normalsituationen. Pumpstationen kan därmed utformas så att
enkeldriften anpassas för normalbelastningen, där det är viktigast att pumpstationen har bra effektivitet.
Från varje avloppspumpstation förläggs 2 utgående tryckledningar. Det förutsätts att flödet fördelas till hälften i respektive ledning och att bägge ledningarna måste vara i drift för att uppnå dimensionerande flöde. För respektive tryckledning avsätts 2 pumpar och mellan de två separata linjerna placeras en gemensam reservpump, dvs totalt 5 pumpar per
avloppspumpstation. Flödesschema inom respektive avloppspumpstation framgår av ritning R-51-8-01.
Flödesschema för hela överföringen är presenterat i R-51-8-02.
4.2.3 Kontorsutrymme på Källby avloppspumpstation
Utgångspunkten är 5 heltidsanställda som har avloppspumpstationen som sin arbetsplats. Personalutrymmena ska utrustas med följande funktioner, dimensionerade för de 5 anställda i byggnaden:
• Kontorsutrymme
• Konferensrum (20 m2)
• Separata omklädningsrum med tillhörande duschar och toaletter. Det ska finnas tydliga avgränsningar mellan ”rena” och ”orena” zoner.
• 1 matsal/pentry
• Verkstad med utrymmesbehov på ca 30 m2
4.2.4 Regnvädermagasin på Källby avloppspumpstation Arealbehov för regnvädermagasinet är framtaget med utgångspunkt i Sweco:s rapport ”Utredning om hantering av höga flöden av avloppsvatten i Lund vid överföring till Malmö” (2018-04-13). Då tryckledningarna
dimensioneras för 2 500 l/s, ska regnvädersmagasinet enligt utredningen dimensioneras för 10 000 m3. Vid flöden som överstiger detta kommer nödavledning av avloppsvatten ske. Vid dessa tillfällen passerar bräddat avloppsvatten en mätstation för att få kontroll på volymerna bräddat avloppsvatten.
4.3 HYDRAULISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Det dimensionerande flödet från Källby är 2500 l/s. Vid Hjärup kopplas 136 l/s på och vid pumpstation Tågarps hed ska ytterligare 186 l/s från Lomma samt 109 l/s från Åkarp/Burlöv anslutas.
ABMA:s pumpstation vid Hamngatan pumpar idag flödet från både Hjärup, Lomma samt ytterligare tillkopplingar längs vägen. När flödet från Hjärup och Lomma kopplats bort blir det dimensionerande flödet från ABMA:s
pumpstation ledningen ca 317 l/s (se bilaga 2).
De dimensionerande flödena är hämtade från PM Framtida belastningar, ABMA, AquaP, daterad 2013-10-16, se även ritning R-51-8-02.
4.4 GEOTEKNIK
De förutsättningar som legat till grund för upprättande av geoteknisk PM för geoteknik har dels varit den geologiska kartan från SGU samt att Ramböll
under sensommaren – tidig höst genomförd en översiktlig geoteknisk undersökning i fält. Se vidare Bilaga 1 PM Geoteknik.
5 NATURVÄRDEN OCH SKYDDSÅTGÄRDER
En naturvärdesinventering (NVI) på fältnivå enligt Svensk Standard SIS 199000:2014 har genomförts i föreslagen ledningsträckning. Natura 2000- området Lommaområdet inventerades dessutom ca 200 in från
Lommavägen. Inventeringen genomfördes under sommar-höst 2018.
Längs föreslagen ledningssträckning är naturvärdena begränsade, främst på grund av att ledningen till stor del är förlagd till Lundaslätten där åkermark dominerar och småbiotoperna är undanträngda. Undantaget är främst vid vattendragen, samt inom Natura 2000-område Lommabukten där ängs- och betesmarkerna har mycket höga naturvärden. Vid Höje å finns naturvärden kopplat till vattenmiljön. Dessa undviks genom att ledningen passerar under ån genom schaktfri metod. Från Höje å till i höjd med Åkarp finns tre pilevallar och fyra alléer i nära anslutning till utredningskorridoren. Dessa biotopskyddade objekt utgör viktiga restbiotoper i ett i övrigt rationaliserat landskap och har stor betydelse som tillflyktsorter, spridningskorridorer och ledlinjer för olika växt- och djurarter i det öppna jordbrukslandskapet.
Ledningsdragningens arbetsområde har anpassats så påverkan på trädmiljöerna undviks.
Norr om Åkarp, nära väg E6, tillkommer en del grova lövträd (pil, ek, bok, 40- 90 cm i stamdiameter) samt enstaka förekomst av ask (stamdiameter 30 cm) som är en rödlistad art. Men de utpekade naturvärdena är fortsatt
begränsade, och påverkan kan till viss del begränsas. Längs sträckan från väg E6 till Sjölunda avloppsreningsverk berörs ytterligare trädmiljöer och vattenmiljöer. Bland annat enstaka lind (40 cm i stamdiameter), flera oxlar (30-40 cm stamdiameter) och flera poppelträd (40-110 cm i stamdiameter).
Även en allé med parklind berörs, totalt 19 träd med en stamdiameter upp till 30 cm. Allén bedöms omfattas av biotopskydd, men bedöms samtidigt inte ha några direkta naturvärden pga. sin unga ålder. Alnarpsån utgörs av ett brett rätat dike på sträckan, och bedömdes ha vissa naturvärden. Sege å är bred och lugnflytande vid Spillepengen med gott om vattenväxter i vattnet och vass mot kanterna. Vid platsen bedömdes naturvärdet som påtagligt.
Sege å passeras genom schaktfri metod och kommer inte att beröras.
Ledningsdragningen ligger i nära anslutning till naturreservatet Södra Lommabukten med Tågarps hed och Alnarps fälad samt två överlappande Natura 2000 områden: Lommaområdet och Lommabukten. De betade strandängarna har höga naturvärden, förutom en smal bård närmast Lommavägen. Bland annat finns här naturtypen salta strandängar med fullgod bevarandestatus. Fågellivet är rikt inom området, dock bedömdes ytan närmast Lommavägen/Västkustvägen (0–200 m) vara negativt
påverkad av buller vilket gör att fåglarna väljer att uppehålla sig längre ut mot vattnet. Bullerpåverkan från konventionell schakt bedöms därför inte kunna
få några ytterligare negativa effekter, så länge bygget inte ger upphov till högre impulsljud. Jordarterna i området bedöms också ha så pass dålig genomsläpplighet att en temporär grundvattensänkning vid schakten inte kan nå in i Natura 2000-området.
5.1 FÖRESLAGNA SKYDDSÅTGÄRDER
Där schaktarbeten genomförs kommer matjorden först att avbanas, och avbanad matjord kommer att hanteras separat. Områdena kommer efteråt att återställas i befintligt skick med befintlig matjord överst.
Åtgärder kommer att vidtas för att undvika markpackning, bland annat genom att använda markplåtar.
Maskiner kommer att hållas uppställda och tankas på plats med hårdgjord yta där eventuella spill kan hanteras.
Uppläggning av massor kommer att ske inom arbetsområdet.
De träd inom arbetsområdet som kan sparas skyddas under arbetena med markplåtar för att undvika markpackning kring rötter, samt inhägnad för att undvika skador på stam och krona.
Bullrande åtgärder som innebär impulsljud (t.ex. spontning) kommer inte att genomföras inom fåglarnas häckningssäsong (april-augusti) kring området vid Tågarps hed och Alnarps fälad.
Vid tillfällen då länsvatten måste pumpas ur schaktgropar kommer detta att renas vid behov från slam.
6 PUMPSTATIONER
6.1 DIMENSIONERING
Dimensionerande flöde, samt uppfordringshöjd i respektive tryckledning, presenteras för de olika avloppspumpstationerna i Tabell 1.
Dimensionerande flöden är hämtade från PM Framtida belastningar, ABMA, AquaP, daterad 2013-10-16.
Tabell 1 . Dimensioneringsförutsättningar för respektive avloppspumpstation.
Dim.
flöde (l/s)
Flöde/ledning (l/s)
Total uppfordringshöjd
(mvp)
Diameter tryckledning
Effekt behov
(kW) Pst 1 -
Källby
2 500 1 250 7,5 DN1100 550
Pst 2 - Hjärup
2 500 1 250 7,5 DN1100 550
Pst 3 - Åkarp
2 636 1 318 3,0 DN1100 300
Pst 4 - Tågarps hed
2 931 1 466 6,7 DN1100 1 000
6.1.1 Ytbehov för elrum
Utifrån Tabell 1 har pumpar valts för att utläsa ungefärliga effektbehov för respektive station. Ytbehovet för elinstallationer utifrån de olika
effektbehoven presenteras i Tabell 2.
Tabell 2 . Ungefärligt ytbehov för elinstallationer i respektive avloppspumpstation.
Lågspännings- ställverk
Kraft- transformator
Kontroll- rum
Högspännings- ställverk
Reserv- kraft Pst 1 -
Källby
40 m2 (5x8) 12 m2 (3x4) 6 m2 (2x3) 30 m2 (5x6) 48 m2 (6x8) Pst 2 -
Hjärup
40 m2 (5x8) 12 m2 (3x4) 6 m2 (2x3) 30 m2 (5x6) 48 m2 (6x8) Pst 3 -
Åkarp
35 m2 (5x7) 12 m2 (3x4) 6 m2 (2x3) 30 m2 (5x6) 30 m2 (5x6) Pst 4 -
Tågarps hed
70 m2 (5x14) 12 m2 (3x4) 6 m2 (2x3) 30 m2 (5x6) 60 m2 (6x10)
6.1.2 Ytbehov för avloppspumpstation
Utifrån förutsättningarna presenterade i Tabell 1 har en grov projektering utförts av den förväntat största avloppspumpstationen, dvs pst 4 - Tågarps hed. Ytbehovet för övriga stationer bedöms, maskinmässigt, inte avvika nämnvärt från pst 4 - Tågarps hed, varpå separat ytbehov för pumpstation 1-3 inte tagits fram.
Totalt ytbehov för överbyggnaden av avloppspumpstationen, exklusive elrum är, ca 270m2. Källarvåning inkl. sump har ett total ytbehov på ca. 360 m2. Principutformning av avloppspumpstationen framgår av ritning R-51-6-01 samt R-51-6-02. I överbyggnaden placeras, frekvensomriktare, VVS- utrustning samt lyftutrustning för pumpar.
6.1.3 Ytbehov för personalutrymme på Källby
Utifrån förutsättningarna för personalutrymmet på Källby reningsverk krävs ett totalt ytbehov på ca. 240 m2 (19x12,5m). En mer detaljerad rumsindelning framgår av ritning A-40.0-001.
6.1.4 Totalt ytbehov
För pumpstation 2 till 4 varierar arealbehovet för avloppspumpstationen, inkl.
elrum mellan 470-540 m2. Utanför pumpstationen krävs det att VA SYD tar ytor i anspråk för infartsvägar och uppställningsytor till pumpstationerna.
Ungefär 500 m2 avsätts för detta syfte, vilket innebär att det totala ytbehovet för drift och underhåll av avloppspumpstationerna (2-4) uppgår till 1000 m2. För avloppspumpstationen på Källby, där även ett regnvädermagasin och personalutrymme ska byggas, framgår ytbehovet av ritning R-51-1-61.
6.1.5 Redundanslösningar
Pumpstationerna är kärnorna i överföringen mellan Källby och Sjölunda.
Bortfall av någon station skapar stora konsekvenser för systemet, då det endast finns bräddningsmöjligheter på Källby. Vid haveri på någon station måste kommunikationen fungera så att pumpningen på uppströms
pumpstationer stoppas och bräddning sker i Källby. Detta ställer stora krav på ett säkert styr- och automationssystem som i alla situationer ska kunna fungera. Följande redundansmöjligheter, utöver dubbla tryckledningar, reservpumpar och reservkraftaggregat, har blivit diskuterade under utredningen:
• Redundanta PLC på samtliga stationer
• Samtliga stationer ska kunna kommunicera med både fiber och 3G/4G
• Kablar för reservkraft förläggs mellan stationerna så att respektive station i krislägen kan försörjas av reservkraft från en annan station.
• Ordentliga UPS på switchar, PLC mm.
7 KORSNINGAR
Utmed sträckan finns ett antal korsningar av större vattendrag och vägar och järnväg. I nedan beskrivs de olika korsningspunkter och val av metod som föreslås i denna förstudie.
7.1 HÖJE Å
Korsning av Höje å föreslås att ske med schaktfri metod, se ritning R-51-2Q- 30. Föreslaget är att använda exempelvis styrd borrning som metod. Arbetet är möjlig att genomföra från båda sidorna om Höje å då upplagsplats för rör och utrymme för utrustning är goda på båda sidorna. För att förenkla arbetet med den schaktfria korsningen föreslås att den damm som måste passeras på Källby sidan av Höje å torrläggs under tiden entreprenadarbetena utförs.
7.2 VÄG 108
Förutsättningar för korsning av Trafikverkets vägar är att dessa sker så vinkelrätt som möjligt och att tryckrör utföres som förstärkt rör alternativt förläggs i skyddsrör. Efter dialog med Trafikverket så är ytterligare en förutsättning att väg 108 inte får schaktas av för förläggning av mediarör.
Korsning av väg 108 föreslås alltså att ske med schaktfri metod, se ritning R- 51-2Q-30.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom. Ett alternativ är att använda schaktfri metod och i så fall använda ett förstärkt media rör vid borrning av detta.
Arbetet är möjlig att genomföra från båda sidorna om väg 108 då
upplagsplats för rör och utrymme för utrustning är goda på båda sidorna.
7.3 SYDVATTENS DRICKSVATTENLEDNING TILL LOMMA
På två ställen passerar de nya avloppsledningarna Sydvattensledningar till Lomma. Korsningspunkterna är dels strax söder om Höje å samt vid trädallén vid Åkarp. Skyddsåtgärder vid korsning av dessa ledningar måste ske enligt anvisningar som erhålls av Sydvatten. De nya avloppsledningarna kommer att förläggas under dricksvattenledningarna vilket ställer stora krav på åtgärder vid upphängning av dessa ledningar. Vid korsning av
vattenledningarna måste de tillfälligt stängas av då det inte kommer vara möjligt att ha dessa i drift under tiden korsningsarbetena sker. I figurerna Figur 5 Korsning av Sydvattens dricksvattenledning söder om Höje å.och Figur 6 Korsning av Sydvattens dricksvattenledning vid trädallén vid Åkarpnedan redovisas de två korsningspunkterna i plan.
Figur 5 Korsning av Sydvattens dricksvattenledning söder om Höje å.
Figur 6 Korsning av Sydvattens dricksvattenledning vid trädallén vid Åkarp
7.4 VÄG 896
Förutsättningar för korsning av Trafikverkets vägar är att dessa sker så vinkelrätt som möjligt och att tryckrör utföres som förstärkt rör alternativt förläggs i skyddsrör. Efter dialog med Trafikverket så är ytterligare en förutsättning att väg 896 inte får schaktas av för förläggning av mediarör.
Korsning av väg 896 föreslås att ske med schaktfri metod.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom. Ett alternativ är att använda schaktfri metod och i så fall använda ett förstärkt media rör vid borrning av detta.
Arbetet är möjlig att genomföra från båda sidorna om väg 896 då
upplagsplats för rör och utrymme för utrustning är goda på båda sidorna.
7.5 VÄG E6
Förutsättningar för korsning av Trafikverkets vägar är att dessa sker så vinkelrätt som möjligt och att tryckrör utföres som förstärkt rör alternativt förläggs i skyddsrör. Efter dialog med Trafikverket så är ytterligare en förutsättning att väg E6 inte får schaktas av för förläggning av mediarör.
Korsning av väg E6 föreslås att ske med schaktfri metod, se ritning R-51-2Q- 31.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom. Detta görs för att få en extra säkerhet med ett skyddsrör utanpå mediaröret då E6:an är en kraftigt trafikerad väg.
Arbetet är möjlig att genomföra från båda sidorna om väg E6 då upplagsplats för rör och utrymme för utrustning är goda på båda sidorna.
7.6 VÄG 874
Förutsättningar för korsning av Trafikverkets vägar är att dessa sker så vinkelrätt som möjligt och att tryckrör utföres som förstärkt rör alternativt förläggs i skyddsrör. Efter dialog med Trafikverket så är ytterligare en förutsättning att väg 896 inte får schaktas av för förläggning av mediarör.
Korsning av väg 874 föreslås att ske med schaktfri metod.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom. Ett alternativ är att använda schaktfri metod och i så fall använda ett förstärkt media rör vid borrning av detta.
Arbetet är möjlig att genomföra från båda sidorna om väg 874 då
upplagsplats för rör och utrymme för utrustning är goda på båda sidorna.
7.7 LOMMABANAN
Förutsättningar för korsning av Trafikverkets järnvägar är att dessa sker så vinkelrätt som möjligt och att tryckrör förläggs i skyddsrör. Efter dialog med Trafikverket så är ytterligare en förutsättning att Lommabanan inte får schaktas av för förläggning av mediarör.
Korsningen av Lommabanan bör planeras in att ske då Lommabanan är avstängd för underhållsarbeten. Samråd med Trafikverket ska ske här för att stämma av när detta underhållsarbete ska ske.
Korsning av Lommabanan föreslås att ske med schaktfri metod, se ritning R- 51-2Q-31.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom.
Arbetet är möjlig att genomföra från båda sidorna om Lommabanan då upplagsplats för rör och utrymme för utrustning är goda på båda sidorna.
Efter korsningen av Lommabanan kommer det ske en korsning med de nya fjärrvärmeledningarna som förläggs från Återbruket i Lomma till
kraftvärmeverket vid Sjölunda. Då det är troligast att fjärrvärme kommer att förlägga sina ledningar innan de nya avloppsledningarna anläggs kommer de nya fjärrvärmeledningarna förläggas på ett sådant djup att dessa inte
kommer påverka den ny avloppsledningarna.
7.8 KORSNING NY FJÄRRVÄRMELEDNING
Korsning av de nya framtida fjärrvärmeledningarna magent linje i
nedanstående figurer kommer att ske på två ställen, dels direkt väster om Lomma banan, se Figur 7 Korsning nya fjärrvärmeledningar och nya
avloppsledningar väster om Lomma banan. samt även i höjd med Hakegatan i Arlöv, se Figur 8 Korning nya fjärrvärmeledningar och nya avloppsledningar i höjd med Hakegatan i Arlöv. De nya fjärrvärmeledningarna anpassas i höjdled för de framtida spillvattenledningarna. Detta innebär att
fjärrvärmeledningarna läggs på sådant djup att de nya spillvattenledningarna kan passera över dessa.
Figur 7 Korsning nya fjärrvärmeledningar och nya avloppsledningar väster om Lomma banan.
Figur 8 Korning nya fjärrvärmeledningar och nya avloppsledningar i höjd med Hakegatan i Arlöv
7.9 ALNARPSÅN
Korsning av Alnarpsån föreslås att ske genom konventionell schaktning, se ritning R-51-2Q-32. Detta innebär att Alnarpsån under en period får ledas i en ny sträckning. Efter genomfört arbete återställs Alnarpsån till ursprunglig sträckning. Medelvattenföring (1990-2005) i Alnarpsån uppgår till 0,21 m3/s enligt Segeås vattendragsförbund.
7.10 VÄG E6:1, VÄSTKUSTVÄGEN
Förutsättningar för korsning av Trafikverkets vägar är i normala fall att dessa sker så vinkelrätt som möjligt och att tryckrör utföres som förstärkt rör alternativt förläggs i skyddsrör. Efter dialog med Trafikverket så är ytterligare en förutsättning att utföra konventionell schakt för att korsa
cirkulationsplatsen inte möjlig.
Korsning av väg E6:1, Västkustvägen-Lommavägen, föreslås att ske med schaktfri metod, se ritning R-51-2Q-32.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom. Detta görs för att få en extra säkerhet med ett skyddsrör utanpå mediaröret då E6:an är en kraftigt trafikerad väg.
Arbetet är möjlig att genomföra först och främst från den nordvästra sidan då här finns goda möjligheter för upplag av rör utrymme för utrustning. Det kan bli nödvändigt att använda grönytan inne i cirkulationsplatsen beroende på val av metod.
7.11 KALINAÅN
Korsning av Kalinaån föreslås att ske genom konventionell schaktning. Detta innebär att Kalinaån under en period får ledas i en ny sträckning. Efter genomfört arbete återställs Kalinaån till ursprunglig sträckning. Kapaciteten i Kalinaån är idag inte känd. Kapaciteten ska bestämmas genom att utgå från befintlig vägtrumma vid kapacitetsberäkningar.
7.12 VÄG E6:1
Förutsättningar för korsning av Trafikverkets vägar är att dessa sker så vinkelrätt som möjligt och att tryckrör utföres som förstärkt rör alternativt förläggs i skyddsrör. Efter dialog med Trafikverket så är ytterligare en förutsättning att väg E6:1 inte får schaktas av för förläggning av mediarör.
Korsning av väg E6:1, strax norr om Spillepengsgatan, föreslås att ske med schaktfri metod.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom. Detta görs för att få en extra säkerhet med ett skyddsrör utanpå mediaröret då E6:an är en kraftigt trafikerad väg.
På båda sidorna om vägen finns begränsningar vad gäller utrymme. På den västra sidan om vägen finns befintliga tomter och byggnader som utgör begränsningar och på den östra sidan begränsas utrymmet av slänter och Spillepengens soptipp.
7.13 SEGE Å
Korsning av Sege Å föreslås att ske med schaktfri metod, se ritning R-51- 2Q-33.
Föreslaget är att använda exempelvis rörrammning som metod. Detta innebär rörslagning av stålrör under vägen och i detta stålrör dras sedan mediaröret för avloppsvatten genom. Ett alternativ är att använda styrd borrning som metod.
På båda sidorna om Sege Å finns begränsningar vad gäller utrymme. På den södra sidan om Sege Å finns befintliga Spillepengsgatan som har hög trafikbelastning samt grönområde. På den norra sidan om Sege Å utgörs området av befintlig soptipp och grönområde.
7.14 SPILLEPENGSGATAN
I Spillepengsgatan finns flertalet ledningar såsom VA ledningar,
fjärrvärmeledningar och elledningar bland annat. Flera av dessa berörs av de nya avloppsledningarna vilket kan komma kräva omläggningar alternativt omledning.
De exakta åtgärderna för varje ledning får studeras vidare i detaljprojekteringsskedet.
8 DIKNINGSFÖRETAG
Längs sträckan mellan Källby och Sjölunda korsas 8 st dikningsföretag varav två st enbart korsar båtnadsområden och ej någon huvudledning eller dike och en är korsningen av Sege å (Figur 9, Figur 10 och Figur 11).
Informationen är hämtad från www.vattenatlas.se. Information om läge och vattengångar vid respektive korsning är redovisade i PM Dikningsföretag, daterat 2018-10-31, upprättat av WSP.
I detta PM framgår att korsningspunkt 1 och 3 mellan de nya
avloppsledningarna och befintliga dikningsföretag sker en krock i höjdled.
Detta medför att antingen måste profilen på de nya avloppsledningarna sänkas för att gå under dikningsföretagen alternativt måste en justering av dikningsföretagens höjdläge ske, vilket kan vara svårt då ledningarna idag fungerar med den täckningen och lutningen som finns på ledningarna.
Övriga korsningspunkter är de nya avloppsledningarna placerade under befintliga ledningar/diken. Korsning här kommer kunna ske med
konventionell schakt, eventuellt får dikningsföretagen ledas om temporärt medans korsningen av dikningsföretaget sker. Efter att de nya
avloppsledningarna har lagts ned återställs sträckningen av dikningsföretaget till ursprungligt läge.
Båtnadsområde är ett område som genom avvattningen har ökat i ekonomiskt värde.
Figur 9 Dikningsföretag
Figur 10 Dikningsföretag
Figur 11 Dikningsföretag
Akt 12-LN-1047: Korsning enbart båtnadsområde Akt 12-LN-522: Korsning ledning
Akt 12-LN-556: Korsning ledning Akt 12-LN-669: Korsning ledning Akt 12-LN-625: Korsning dike Akt 12-SK-2334: Korsning ledning
Akt 12-LN-869: Korsning enbart båtnadsområde Akt 12-LN-252: Korsning enbart båtnadsområde
9 GEOTEKNISKA
FÖRUTSÄTTNINGAR FRÅN AVLOPPSPUMPSTATION VID TÅGARPS HED TILL SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK
9.1 AVLOPPSPUMPSTATION TÅGARPS HED TILL CIRKULATIONSPLATS VÄSTKUSTVÄGEN - LOMMAVÄGEN
På sträckan fram till cirkulationsplatsen Västkustvägen-Lommavägen är utrymme för ledningsförläggning goda se Figur 12 Ledningsdragning Lomma banan till cirkulation Västkustvägen - Lommavägen. Utrymme finns på denna sträckan för ett 60 m brett arbetsområde vilket möjliggör goda förhållanden för att bedriva ett effektivt arbete. Denna sträcka består omgivande terräng av ängs-och betesmark. Strax innan korsning av cirkulationsplatsen korsas
Alnarpsån vilket beskrivs i kapitel 7.9. Se även ritningarna R-51-1-08 till R- 51-1-13 samt ritning R51-2S-03.
Längs denna sträcka varierar de geologiska förhållandena, då det utöver lermorän och lerig morän finns postglaciala material av lera och sand, glacial lera, isälvssediment, gyttjelera och tunnare lager av torv.
Utmed Västkustvägen har det överst påträffats fyllnadsmaterial med en mäktighet på ca 1-2 m. Den naturligt lagrade jorden består mestadels av 5 till 8 m lermorän innehållande lager av grusig sand och siltig lera. Ställvis har det översta lagret istället bestått av av 3 till 5 m siltig lera och silt. I området kring cirkulationsplats Västkustvägen-Lommavägen har det i de översta 1,5 m påträffats sand med torvskikt underlagrat av ca 0,3 m torv.
Grundvattennivån varierar utmed sträckan, och uppmätta nivåer ligger på mellan ca 1 och 5,5 m under markytan.
Ledningarna kommer att förlägga på ett djup till schaktbotten på ca 3–6 meter vilket innebär att grundvattensänkning kommer att bli nödvändig på denna sträckan.
Figur 12 Ledningsdragning Lomma banan till cirkulation Västkustvägen - Lommavägen
9.2 CIRKULATIONSPLATS VÄSTKUSTVÄGEN – LOMMAVÄGEN TILL KORSNING SEGE Å
På sträckan efter korsningen av cirkulationsplatsen vid Västkustvägen- Lommavägen är utrymmet för förläggning av ledningarna betydligt smalare.
Detta innebär att delar av schakten kommer att gå ut i E6 Västkustvägen och bitvis kommer det att bli nödvändigt att sponta för att inte ta ännu mer utav vägen i anspråk. Som en förutsättning för att kunna bedriva arbetet säkert ur arbetsmiljösynpunkt föreslås att de båda körfälten närmast ledningarna stängs av och används inom entreprenaden se Figur 13 Ledningsdragning cirkulationsplats Västkustvägen – Lommavägen till korsning Sege å.
Efter korsning av cirkulationsplatsen Västkustvägen-Lommavägen består marken mellan industriområdet och E6 Västkustvägen av ett stråk med gräsbevuxen yta. Se även ritningarna R-51-1-03 till R-51-1-08 samt ritning R- 51-2S-02.
Marken består här av 4 till 5 m fyllnadsmaterial innehållande delvis mulljord, sand och grus. Lermorän har i en punkt påträffats under fyllnadsmaterialet.
Grundvattennivån ligger på ca ±0, vilket är mellan 3 och 6 m under markytan.
Ledningarna kommer att förlägga på ett djup till schaktbotten på ca 3-6 meter vilket innebär att grundvattensänkning kommer att bli nödvändig på denna sträckan.
Ledningarna planeras att korsa E6 Västkustvägen och Sege å ungefär i läge med Blidögatan. Terrängen utmed ån är på norra sidan bevuxen med buskar och träd, och på södra sidan med lägre sly och buskar. Dessa korsningar beskrivs i kapitel 7.12 och 7.13.
På denna sträcka föreslås det att tryckledningen från ABMA P1 ansluts till en utav tryckledningarna som anläggs mellan Källby och Sjölunda, se vidare Bilaga 2 Anslutning av ABMA ledning.
Figur 13 Ledningsdragning cirkulationsplats Västkustvägen – Lommavägen till korsning Sege å
9.3 SPILLEPENGSGATAN
När ledningarna har korsat E6 Västkustvägen samt Sege å förläggs ledningarna i Spillepengsgatan fram till en ny kammare som kommer att förläggas i Spillepengsgatan, se Figur 14 Ledningsdragning
Spillepengsgatan. Utformning av denna kammaren ingår inte i detta projektet. Ledningarna som ska ansluta till denna kammare har en
innerdiameter på 1100 mm. Den utvändiga diametern är idag okänd då val av ledningsmaterial inte har gjorts ännu.
På sträckan i Spillepengsgatan kommer ledningarna att förläggas parallellt med flertalet olika ledningsslag samt även korsa flertalet ledningar. Arbete kommer att kraftigt påverka trafiken på Spillepengsgatan där hela gatan
måste stängas av för trafik. Arbetet måste således bedrivas i etapper för att möjliggöra att trafik ändå kan pågå på delar av gatan samt att trafik kommer att få ledas runt arbetsområdet. Se även ritningarna R-51-1-01 till R-51-1-03 samt R-51-2S-01.
Marken utmed ån är uppfylld med fyllnadsmaterial, vars mäktighet har mätts upp till ca 5 m. Fyllnadsmaterialet som påträffats består av sand, grus, lera, trä och tegel. Naturligt lagrad jord som påträffats under fyllnadsmaterialet består av lerig gyttja.
Grundvattennivån ligger på ca ±0, vilket motsvarar ca 3 m under markytan.
Grundvattennivån bedöms följa åns ytvattennivå.
Ledningarna kommer att förlägga på ett djup till schaktbotten på ca 3-6 meter vilket innebär att grundvattensänkning kommer att bli nödvändig på denna sträckan.
Figur 14 Ledningsdragning Spillepengsgatan
10 LEDNINGSMATERIAL
Vid val av ledningsmaterial finns det ett antal styrande faktorer som är viktiga att ta hänsyn till. Dessa är:
— Livslängd
− Tiden som ledningarna samt rördelar uppfyller funktion innan de behöver bytas ut.
— Investeringskostnad
− Kostnad för införskaffande av material samt kostnaden för installation i rör-grav.
— Skarvning
− Rörskarvens säkerhet/kvalitet samt enkelhet i sammanfogning av rördelar.
— Förläggning
− Enkelheten i att transportera rördelarna, lyfta dem på plats etc.
− Materialets tålighet mot yttre åverkan, sättningar, utmattningsegenskaper etc.
— Systemflexibilitet
− Möjlighet till förändringar av anläggningen i efterhand
En bedömning utifrån ovanstående punkter samt vilken investeringskostnad som förväntas bör göras och vägas samma för att i detta projektet få fram vilket material som är att föredra.
För ytterligare beskrivning av vilka olika ledningsslag som finns se rapport
”Ledning Norr, Källby avloppsreningsverk till Sjölunda avloppsreningsverk, daterad 2018-07-02 samt Bilaga 4 Materialval
11 ENTREPRENADFORMER
Det finns ett antal möjliga entreprenadformer för detta projektet.
Det traditionella är en utförandeentreprenad där beställaren upprättar handlingar för utförande och en entreprenör handlas upp som en
generalentreprenör. Utförandeentreprenader upphandlas normalt till fast pris med reglerbara mängder.
En annan möjlighet är att handla upp detta projekt som en totalentreprenad. I detta läge tillhandahåller beställaren program samt funktions-, prestanda och kvalitetskrav. Entreprenören svarar för projektering och utförande av
objektet. Totalentreprenader upphandlas normalt till fast pris.
En tredje möjlighet är att handla upp detta som ett partnering projekt. Detta innebär att en general- eller totalentreprenad upphandlas på löpande räkning med fast del alternativt riktkostnad med kostnadsincitament eller budgeterad kostnad med konstandsbonus. I denna typ av upphandling så utförs
projekteringen gemensamt av beställaren och entreprenören.
För vidare information om de olika entreprenadformerna se Bilaga 5 Genomförandeformer.
12 KOSTNADER
12.1 INVESTERINGSKOSTNAD
För ledningar har priser inhämtats från leverantörer och tidigare genomförda ledningsentreprenader. Det har även kontrollerats mot KP fakta och de priser som finns i denna.
Kostnadsbedömningen för utförandet av entreprenaden har fördjupats i denna rapport jämfört med den som genomfördes sommaren 2018. I den nya kostnadsbedömningen har hänsyn tagits till genomförd geoteknik och geohydrologiska undersökningar och även en vidare förprojektering av de nya avloppspumpstationerna. Den översiktliga geotekniken ger vid handen att en släntlutning på 1:2 ska användas för kalkylering. Även genomförda möten med Trafikverket har tydliggjort vilka sträckor som kan förläggas med självfalls- respektive tryckledningar. För kalkylering har för självfallsledningar förutsatts Weholite rör SN4 och för tryckledningar har det förutsatts PE ledningar tryckklass PN6. I samtliga fall är det räknat med innerdiameter 1100 mm. Korsning av väg 108, E6:an. Lommabanan och E6 Västkustvägen förläggs ledningarna i skyddsrör av stål. Mängder har beräknats i Civil 3D. I
kostnaderna nedan ingår även regnvattenmagasinet vid Källby avloppsreningsverk.
Tabell 3. Kostnadsbedömning
Trolig kostnad
Ledning 334 MSEK
Avloppspumpstationer 155 MSEK Regnvattenmagasin 100 MSEK Byggherrekostnad 104 MSEK
Riskpåslag 140 MSEK
SUMMA 833 MSEK
I kostnaderna ovan för ledning, avloppspumpstationer samt
regnvattenmagasin ingår arbetsplatsomkostnader, entreprenadpåslag samt oförutsett på 25%.
En medelkostnad för de olika posterna har tagits fram, vilket illustrerar den mest troliga kostnaden. Beroende på osäkerheter i exempelvis á-priser, behov av grundvattensänkning, schaktvolymer så har ett minsta tänkbara och maximalt tänkbara summa tagits fram, detta för att illustrera den variation i prisbilden som finns i detta tidiga skede.
Byggherrekostnaden uppgår till 20% och beräknas som ett procentpåslag på summan av kostnaderna för ledningen, avloppspumpstationerna och
regnvattenmagasinet. I byggherrekostnaden ingår kostnader för projektering, tillstånd och ansökningar, projekt- och byggledning, projektförsäkring, intrångskostnader.
Ett riskpåslag på 20% är använt utifrån att ett flertal större risker har identifierats i detta skede. Riskpåslaget är beräknat som ett procentpåslag på kostnaderna för ledningarna, avloppspumpstationerna,
regnvattenmagasinet och byggherrekostnaden. Genom att aktivt arbeta med de identifierade riskerna kan detta riskpåslag minskas över tiden som projektet pågår.
Den troliga kostanden som är framräknad ovan kan variera i ett intervall mellan 722 MSEK upp till 944 MSEK utifrån rådande marknadsläge såsom exempelvis konkurrenssituation, val av material, a´-priser och de geotekniska och geohydrologiska förutsättningarna.
12.2 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER
Utöver investeringskostnaden är även drift- och underhållskostnaderna av stor påverkan för pumpstationens totala kostnader under dess livstid. För att drift- och underhållskostnader ska bli jämförbara med investeringskostnader måste endera kostnad räknas om till en annuitet eller som ett kapitaliserat nuvärde. I detta fall är drift- och underhållskostnaderna för de fyra
pumpstationerna omräknade till ett kapitaliserat nuvärde med
nusummemetoden. Detta innebär att alla framtida kostnader har räknats om till dagens penningvärde för att kostanderan ska bli jämförbara.
De framtida driftkostnaderna är svåra att beräkna då framtida flödet är svåruppskattat. Följande förutsättningar har antagits för beräkningen:
• 2014 års medelflöde på Källby ARV är 350 l/s1. Flöde för nedströms stationer har procentvis kompenserats med den påkoppling som sker från Hjärup samt från Lomma.
• 15 års avskrivningstid för pumpar mellan 2028-2042.
• Kalkylränta 7%.
• Elkostnad 1kr/kwh.
Underhållskostnader för pumpstationerna har utgångspunkt i följande förutsättningar:
• Personalkostnad 500 kr/h.
• Tillsynsbehov på 16 h/vecka på Källby och 8 h/vecka per station på övriga stationer.
• Årlig kostnad för underhåll av pumpar motsvarande 1,5 % av pumpinvesteringen.
• Årlig kostnad för underhåll av byggnader motsvarande 150 kr/m2. Beräkning för drift- och underhållskostnader presenteras i Tabell 4.
Tabell 4. Driftkostnader för pumpstationerna Pst 1 - Källby
Pst 2- Hjärup
Pst 3 - Åkarp
Pst 4 - Tågarps hed Årsförbrukning (m3) 11040000 11670000 11670000 14200000
Snitt verkningsgrad 66% 78% 62% 65%
Mottryck 7,5 9 3 7
Energiåtgång
(kwh/år) 342000 355000 154000 387000
Driftskostnad/år 342 000 kr 355 000 kr 154 000 kr 387 000 kr Årskostnader drift
och underhåll 930 000 kr 704 000 kr 503 000 kr 736 000 kr Kapitaliserat
nuvärde
8 480 000 kr 6 420 000 kr 4 590 000 kr 6 710 000 kr
13 RISKANALYS
En viktig del i projektstyrning omfattar att arbeta med risker och händelser som kan påverka projektets framdrift. Ett förmöte mellan projekt, program och konsult genomfördes för att sätta ramarna för riskhanteringen och utifrån mötet genomfördes en riskworkshop den 19/11 - 18 på VA SYDs
huvudkontor i Malmö.
Övningen syftade till att inventera risker samt ge underlag för en riskanalys.
Då VA SYD har tagit ett beslut om att ställa om verksamheten till att arbeta med portföljstyrning användes framtagen grindmodell för projektstyrning som
1 https://www.vasyd.se/-/media/Documents/Broschyrer/Vatten-och-
grund för att sortera riskhändelser i tid. Vidare arbetade gruppen med att identifiera, kartlägga och värdera enskilda risker. Totalt identifierades 34 risker, varav 14 stycken värderades som röda risker, det vill säga kritiska risker. De 14 riskerna presentera i punktform nedan.
• Dyrare entreprenad än väntat o Marknaden
o Felprojektering o Fel underlag o Kunskapsbrist.
• Dikningsföretag överprövas o Bristande kommunikation o Ogrundad ovilja.
• Oklarheter vid fördelning Lund-Malmö o Personkemi
o Olika mål
o Oklara förutsättningar o Tidsbrist
• Konflikt med markägare
o Brister i info från ledningsägare o Personkemi.
• Stopp i Spillepengsgatan o Omöjlig lösning
• Får inte tillstånd breddning i tillståndsansökan o För omfattande miljöpåverkan
• Stopp i Spillepengsgatan o Fel i projektering o Felaktigt underlag
• Hög grundvattennivåer vid bygge.
o Miss i proj o Otur med väder.
• Fysiska hinder i mark o Dåligt förarbete o Dåligt underlag.
• Stopp av fortsatt arbete pga politisk oenighet o Politiskt styre
o Lågkonjunktur
• Fornlämningar generellt
o Bristande förundersökning arkeologi
• Felbedömt flöde o Osäker framtid
• Feldimensionerat flöde, bräddning Höje å.
o Befolkningstillväxt o Klimatförändring
• Större gv-sänkning än tillstånd o Geohydrologi
Slutsatsen är att det är en hög en andel av projektets identifierade risker som värderas som mycket kritiska och är i behov av en tydlig handlingsplan för att förebygga och riskminimeras dessa händelser. Vidare föreslås att projektet arbetar vidare med riskbemötande åtgärder samt skapar tydlig struktur för uppföljning och rapportering. Det är avgörande att se riskhantering som en iterativ process som är återkommande inslag i projektstyrningen.
14 TIDPLAN
Tidplanen nedan är översiktlig och ger en inriktning vad de olika momenten kan ta i tid. Det finns givetvis möjlighet att genomföra framförallt etapperna 1 till 3 parallella. Det finns även möjlighet att prioritera inom punkten ”Tillstånd”
så att om det tex skulle visa sig endast behövas ett fåtal tillstånd för en delsträcka så skulle dessa tillstånd kunna tas fram snabbare. Byggnation av den delsträckan skulle i så fall kunna påbörjas tidigare.
I etapp 1 ingår arbeten från anslutningen av Hjärup ned till Lommabanan. I denna etapp ingår tryckledningar och självfallsledningar för avloppsvatten från Källby avloppsreningsverk. Avloppspumpstation 3 kan anläggas i denna etapp men den kan även utelämnas tills etapp 2 och 3 byggs.
Tabell 5. Översiktlig tidplan
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Tillstånd
Komp Utredningar Detaljprojektering Upphandling Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3
Kvartal
I etapp 2 nedan ingår arbetena från Lommabanan in till Sjölunda avloppsreningsverk. Denna etapp innefattar tryckledningar och självfallsledningar samt avloppspumpstation vid Tågarps hed.
I etapp 3 nedan ingår arbetena från Källby avloppsreningsverk till där ledningarna från Hjärup har anlags. Denna etapp innefattar tryckledningar och självfallsledningar samt avloppspumpstation vid Källby
avloppsreningsverk och 2 samt eventuellt 3.
15 FÖRSLAG PÅ VIDARE UTREDNING/ARBETEN
En del av nedanstående förslag på vidare utredningar bör genomföras i nästa steg. Följande utredningar är nödvändiga att genomföra:
• 15.1 Korsningar
• 15.5 Länsvatten
• 15.8 Inmätning dikningsföretag.
15.1 KORSNINGAR
Korsningar av vägar och åar bör studeras med tanke på val av metod, då det är stora ledningar som kräver större utrustningar för att kunna genomföras.
15.2 ENTREPRENADFORM
En vidare utredning måste göras kring vilken typ av entreprenadform som ska upphandlas innan projektet kommer för långt fram i sin planering.
15.3 MATERIALVAL
Vilken typ av ledningsmaterial som ska användas måste studeras vidare utifrån de aspekter projektet anser vara viktiga, detta ska genomföras innan detaljprojekteringen startar.
15.4 NÖDAVLEDNING OCH STYRSTRATEGIER
En vidare utredning kring möjligheterna för hantering av nödavledning av avloppsvatten till vilka recipienter, i denna utredning ska det även studeras vilka övergripande styrstrategier som ska gälla.
15.5 LÄNSVATTEN
En vidare utredning kring hantering av länsvatten under byggskedet måste göras och en utredning i vilken omfattning det blir och vilka recipienter som kan vara aktuella. Om utsläpp sker till dikningsföretag behöver det även utredas om dikningsföretagen behöver omprövas på grund av ändrade förutsättningar.
15.6 YTTERLIGARE ANSLUTNINGSPUNKTER
Vidare måste det utredas om det kommer bli fler anslutningspunkter på sträckan som kan påverka det dimensionerande flödet.
15.7 HANDLINGSPLAN RISKER
En handlingsplan för de identifierade riskerna måste tas fram för att kunna eliminera dessa alternativt riskminimera dessa.
15.8 INMÄTNING DIKNINGSFÖRETAG
För att få kontroll över nivåer och dimensioner på dikningsföretag bör dessa mätas in då tolkning har skett utifrån äldre dikningskartor.
15.9 KALINAÅN
Kapaciteten ska bestämmas genom att utgå från befintlig vägtrumma vid kapacitetsberäkningar. Årsmedelflödet ska även uppskattas för
tillståndspliktig vattenverksamhet.
15.10 JUSTERING STRÄCKNING
Föreslagen sträckning måste justeras utifrån information från berörda markägare exempelvis Alnarps forsknings- och försöksodlingar. Även information från Sydvattensledning ska inarbetas samt även information från de inmätningar som sker av dikningsföretagen.
15.11 UTREDNING KRING PLANLÄGE AV LEDNINGARNA
En utredning om avståndet mellan ledningarna måste genomföras.
Avståndet mellan ledningarna har en stor påverkan på kostnader och markintrånget.
VI ÄR WSP
WSP Sverige AB Box 574 201 25 Malmö
Besök: Jungmansgatan 10
T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com
WSP är ett av världens ledande analys- och
teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.
Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport
& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com
