AVLOPPSRENINGSVERK MALMÖ
Miljörapport 2020
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
VA SYD
Organisationsnummer:
222000-2378
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
1280-50-001
Anlaggningsnamn:
Sjölunda Avloppsreningsverk
Besöksadress för anl.:
Spillepengsgatan 15-17
Postnummer för anl.:
211 24
Postort för anl.:
MALMÖ
Fastighetsbeteckningar:
SJÖLUNDA 9
Kommun:
Malmö
Huvudverksamhet och verksamhetskod:
90.10 (Rening av avloppsvatten)
Sidoverksamheter och verksamhetskoder:
Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF:
Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF:
Kod för farliga ämnen:
Jag är överens/ej överens med min tillsynsmyndighet om de angivna verksamhetskoderna eller BREF:
Överens
Kommentar:
Ingen kommentar
EPRTR huvudverksamhet:
5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse)
EPRTR biverksamheter:
Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252:
Nej
Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253:
Nej
Produktionsenhet:
Produktionsenheter som inte omfattas av Förordning 2013:252 eller 2013:253:
Tillsynsmyndighet:
Malmö kommun (Kommun)
Miljöledningssystem:
ISO 14001. REVAQ certrifikat. ISO 9001.
Koordinater:
6167181 x 376719
Länk till anläggningens hemsida:
http://www.vasyd.se/
Inlämnad:2021-03-26 09:26:10
Version:1 1 / 2
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Ylva
Efternamn:
Eriksson
Telefonnummer:
040-6350620
Mobiltelefonnummer:
E-postadress:
registrator@vasyd.se
ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Andreas
Efternamn:
Lagerblad
Telefonnummer:
040-6350193
Mobiltelefonnummer:
E-postadress:
andreas.lagerblad@vasyd.se
Inlämnad:2021-03-26 09:26:10
Version:1 2 / 2
Innehåll
INNEHÅLL ... 3
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING ... 5
1.1ORGANISATION ... 5
1.2UPPTAGNINGSOMRÅDE ... 5
1.3LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER ... 5
1.3.1 Ledningsnät ... 5
1.3.2 Pumpstationer ... 7
1.4ANLÄGGNINGSBESKRIVNING ... 7
1.4.1 Lokalisering ... 7
1.4.2 Reningsprocessen ... 7
1.5VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA ... 11
1.6VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 11
1.7EGENKONTROLL ... 11
1.7.1 Utsläppskontroll och driftkontroll ... 12
1.7.2 Funktion hos mätutrustning... 12
1.7.3 Drift- och underhållsystem ... 12
1.7.4 Riskvärdering ... 13
2. TILLSTÅND ... 13
3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ... 13
4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT ... 13
5. TILLSYNSMYNDIGHET ... 14
6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION ... 14
7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND ... 14
8. KOMMENTERAD SAMMANFATTNING AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR M.M. ... 17
8.1AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN ... 17
8.2UTSLÄPP TILL VATTEN ... 19
8.3UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR ... 21
8.4FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET ... 21
8.5BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET ... 21
8.6ENERGI ... 22
8.7LUKT ... 24
8.8BULLERMÄTNING ... 24
8.9PERIODISK UNDERSÖKNING ... 24
8.10RECIPIENTKONTROLL ... 24
8.11KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR ... 25
9. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ... 25
9.1AVLOPPSRENINGSVERK ... 25
9.2LEDNINGSNÄT... 26
9.2.1 Från åtgärdsplan/saneringsplan till strategisk plan ... 26
10. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR M.M. ... 27
10.1 Avloppsreningsverk ... 27
10.2 Ledningsnät ... 28
11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA
VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI ... 29
12. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER M.M. ... 29
12.1FÄLLNINGSKEMIKALIER ... 30
12.2ÖVRIGA PROCESSKEMIKALIER ... 31
13. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ... 33
14. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA ... 33
14.1AVLOPPSRENINGSVERK ... 34
14.2LEDNINGSNÄT ... 34
14.3UPPSTRÖMSARBETE ... 35
14.3.1 Anslutna verksamheter ... 35
14.3.2 Allmänheten ... 35
14.4FORSKNING OCH UTVECKLING ... 36
15. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR ... 37
15.1HANTERING AV AVVATTNAT SLAM ... 37
15.2MOTTAGNING AV EXTERNSLAM ... 38
16. EFTERLEVNAD AV FÖRESKRIFTER ... 38
16.15 H §NFS2016:6 ... 38
16.25 I §SNFS1994:2 ... 40
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR ... 41
1. Verksamhetsbeskrivning
1.1 Organisation
VA SYD är ett politiskt styrt kommunalförbund och har ett nära samarbete med våra fem
medlemskommunerna, Burlöv, Eslöv, Lomma, Lund och Malmö. VA SYD är en av Sveriges största VA- och avfallsorganisationer som storsatsar på hållbar avloppsrening och driver på miljösmarta lösningar i samhällsbygget. Inom branschen ska vi vara en av Europas modernaste och mest effektiva
organisationer. Vår verksamhet är igång 24/7, har en halv miljon kunder och omsätter en miljard per år. Vi renar, kvalitetssäkrar och levererar dricksvatten och tar hand om det som spolas ner i våra avlopp för att vårda hav och vattendrag. Vi hanterar skyfall genom att skapa kreativa lösningar för vattnets väg och samlar in avfall och matrester för återvinning och återbruk. Vi motiverar och inspirerar våra kunder till att göra smarta miljöval.
För samordning på ledningsnivå finns en ledningsgrupp som består av förbundsdirektören samt de åtta avdelningscheferna som ansvarar för de olika avdelningarna inom VA SYD.
Produktion är VA SYDs största avdelning med sex enheter inom följande ansvarsområden:
Dricksvatten, Avloppsrening Norr, Avloppsrening Mitt, Underhållsteknik, Laboratorier och enheten El
& Automation. Avdelningen ansvarar för drift, underhåll och utveckling av samtliga produktionsanläggningar för dricksvatten, biogas, avloppsrening samt tillhörande
distributionsanläggningar på ledningsnätet. Organiserade under Produktion finns även VA SYDs laboratorier som hanterar all provtagning och kemiska och mikrobiologiska analyser som behövs inom både vattenrening och utsläppskontroll. Analysrapporterna används bland annat som underlag i redovisningarna till våra tillsynsmyndigheter. VA SYDs laboratorier och analysmetoder är därför ackrediterade av SWEDAC som beviljar ackreditering och tillstånden förnyas var 16e månad.
1.2 Upptagningsområde
Avloppsledningsnätet i Malmö har indelats i sju avloppsområden varav fem är anslutna till
Sjölundaverket och två till Klagshamnsverket. Sjölundaverket tar emot och behandlar avloppsvatten från Turbinens, Rosendals, Spillepengens, Södra Sallerups och Hamnens avloppsområden, se Figur 1.
På Sjölundaverket behandlas även avloppsvattnet från Burlöv samt delar av Lomma, Staffanstorp och Svedala kommun. Grannkommunerna i norr organiseras i ett bolag, ABMA – Aktiebolaget
Malmöregionens Avlopp.
1.3 Ledningsnät och pumpstationer 1.3.1 Ledningsnät
Avloppssystemet i Malmö utgörs av både kombinerat system, duplikatsystem och icke-verksamt duplikatsystem. En sammanställning av avloppssystemet inom de sex avloppsområden som är anslutna till Sjölundaverket redovisas i Tabell 1.
Figur 1. Upptagningsområde för Sjölunda avloppsreningsverk.
Totalt är cirka 6 694 ha anslutet till Sjölundaverket som även renar avloppsvatten från Hjärup och landsbygd, Burlöv och delar av Lomma via ABMA-avtalet, industriområde i västra Staffanstorp, sydligaste Staffanstorp respektive landsbygd via Foodia-avtalet samt Bara via avtal med Svedala kommun.
Tabell 1. Avloppssystem inom avloppsområden anslutna till Sjölundaverket.
Avloppsområde Dagvattenpåverkan till reningsverk, ha (Kombinerat avloppssystem samt
Icke verksamt duplikatsystem)
Spillvatten till reningsverk, ha (Duplikatsystem samt endast spillvatten)
Burlöv, Arlöv, Åkarp, Nordanå 10,6 564,5
Hamnen 168,3 290,2
Turbinen 893,0 980,7
Rosendal 810,6 205,3
Spillepengen, Oxie 100,3 2 089,4
Lomma 0 580,6
Summa VA SYD 1 982,8 4 710,7
Fördelning 30 % 70 %
ABMA (via avtal) Foodia (via avtal) Bara (via avtal)
En större pumpstation finns i nedströmsdelen av de olika avloppsområdena. Avloppsvattnet pumpas till ett tryckavloppssystem som leder till Sjölunda avloppsreningsverk. Tryckavloppssystemet
utnyttjas även för utjämning av flödesvariationer speciellt under torrvädersförhållanden.
För de större pumpstationerna som betjänar områden med kombinerat ledningssystem är kapaciteterna anpassade för normala nederbördssituationer. Vid mycket kraftiga regn eller starka regn över våt mark blir tillflödena större än pumpkapaciteten och avloppsvatten bräddas. På ledningsnätet inom upptagningsområdet finns ett antal bräddavlopp. Bräddning kan härvid ske till Malmös kanaler, Risebergabäcken, Malmö hamn samt Sege kanal.
I syfte att minska bräddningarnas antal och omfattning samt risken för källaröversvämningar finns vissa utjämningsvolymer anordnade i ledningsnätet. I ledningssystemets nedre delar har
utjämningsvolymer anlagts för att minska toppar i inflödet till de större pumpstationerna. Dessa magasinsvolymer ligger i Erikslustvägen och Föreningsgatan samt i Djupadalsparken i Malmö. Längs gränsen mellan zonerna för kombinerade och separerade avloppsledningar finns utjämningsmagasin anlagda, ofta som sidokopplade rörpaket, med syftet att dämpa dagvattenflödet till de kombinerade ledningarna. Antalet magasin samt storleken framgår av Tabell 2.
Tabell 2. Utjämningsvolymer inom avloppsområden anslutna till Sjölunda
Avloppsområde Dagvatten Kombinerat Spillvatten Totalt
Antal volym, m3 antal volym, m3 Antal volym, m3 antal volym, m3
Turbinen 3 4 840 3 4 625 1 1500 7 10 965
Rosendal 1 110 1 4 500 0 - 2 4 610
Spillepengen 2 600 1 450 0 - 3 1 050
1.3.2 Pumpstationer
Inom Sjölunda avloppsreningsverks upptagningsområde finns ca 140 pumpstationer och regleranordningar, vilka aktiveras och regleras automatiskt i olika kombinationer allt efter
tillrinningen. I de större pumpstationerna Turbinen, Rosendal och Spillepengen finns flera pumpar (mellan tre och nio). Fasta reservkraftaggregat för fullständig elförsörjning till anläggningen vid eventuellt strömbortfall finns på de tre stora pumpstationerna.
Utöver pumpstationerna finns det också ca 140 LTA-stationer, anläggningar som finns direkt hos fastighetsägarna och som samlar upp avloppet från fastigheten innan det pumpas ut till
ledningsnätet.
1.4 Anläggningsbeskrivning 1.4.1 Lokalisering
Sjölunda avloppsreningsverk är beläget inom industriområdet vid oljehamnen i Malmö.
Anläggningens utsträckning omfattar ett område på 193 000 m2 som begränsas av recipienten Öresund, Sege å, SYSAV avfallshanteringsanläggning och Spillepengsgatan. Närmaste grannar till reningsverket är SYSAV avfallsförbränningsanläggning, SYSAVs anläggning för omhändertagande av farligt avfall samt Spillepengens avfallsupplag. Inga bostäder finns i närheten.
1.4.2 Reningsprocessen
Vattenbehandling
Den dimensionerande belastningen för Sjölunda avloppsreningsverk är 550 000 personekvivalenter vilket motsvarar en organisk belastning av 40 ton BOD7/d. Ett översiktligt flödesschema över verkets
reningsprocesser framgår av Figur 2. En sammanställning av teknisk data för de olika reningsstegen framgår av bilaga 1.
Figur 2. Flödesschema över Sjölunda avloppsreningsverk.
Vattenreningsprocessen består av mekanisk behandling, biologisk rening, samt slutpolering. Det mekaniska reningssteget inkluderar rensgaller, sandfång och försedimentering. Järnsulfat doseras för förfällning av fosfor. Biologisk rening av organiskt material sker till största del i en högbelastad aktivslamprocess för BOD-reduktion. Ungefär en sjättedel av flödet behandlas i en IFAS-process (integrerad biofilm/aktivslamprocess med rörligt bärarmaterial) för reduktion av organiskt material och nitrifikation. Kvävereningen i övrigt inkluderar nitrifikation i biobäddar åtföljt av
efterdenitrifikation med tillsats av extern kollkälla i en process med rörligt bärarmaterial.
Slutpoleringen sker i en flotationsanläggning där efterfällning av fosfor tillämpas med hjälp av polyaluminiumklorid.
Extern kolkälla kan sparas genom att nitrifierat avloppsvatten från biobäddarna recirkuleras till inloppet i ett av aktivslamblocken, där en fjärdedel av volymen drivs anoxiskt. Det nitrifierade rejektvattnet från slamavvattningsanläggningen leds in till en anoxisk zon i aktivslamblocken för att på så sätt även spara något av den externa kolkälla som behöver tillsättas till denitrifikationen.
Hantering av höga flöden sker med hjälp av regnvädersbassänger med utrustning för sedimentering.
Konceptet med regnvädersbassängerna på Sjölunda innebär att flödesbelastningen på verket kan begränsas till maximal kapacitet för den biologiska reningen. Vid flöden till verket som är högre än kapaciteten leds överskottet till en första bassäng via silar för avskiljning av rens. Härvid kan mindre regnskurar samlas upp i bassängen och återföras till reningsverket efter regnskuren. Vid större regntillfällen kan inte hela vattenmängden magasineras utan leds vidare till bassäng 2 som är utrustad med lameller för avskiljning av partiklar. I samband med att vattnet leds till bassäng 2 sker dosering av järnklorid och polymer för att förbättra avskiljningen av partiklar.
Förbiledning och bräddning
Vid höga inkommande flöden finns det möjlighet att förbileda det inkommande avloppsvattnet innan försedimentering, biolinjer, biobäddar samt efterdenitrifikation. Allt förbilett vatten leds ut genom utloppsledningarna. Kontrollen av utgående avloppsvatten från verket inkluderar därmed också allt förbilett och delvis renat avloppsvatten.
Förbiledning före gallren kan ske vid höga inkommande flöden med stigande nivåer innan rensgaller, nivån kan stiga både som en följd av en för hög hydraulisk belastning eller på grund av mycket inkommande rens som sätter igen något av rensgallren. Flödet som förbileds rensgallren går ut i
inkommande kanal till reningsverket och behandlas i efterföljande reningssteg. En uppskattning av volymen förbilett vatten görs.
Om inte regnvädersbassängerna fungerar som ämnat förbileds biolinjerna. Mekaniskt behandlat vatten leds i dessa fall direkt till utloppskulverten. Detta system kontrolleras automatiskt baserat på flödesmätningar före aktivslamanläggningarna. Gränsen för den hydrauliska belastningen till biolinjerna är normalt 4 400 l/s. Vid tillfällen för underhåll eller reparation av tillgängliga bassängvolymer sätts gränsen tillfälligt lägre.
Förbiledning av utgående mellansedimenterat vatten från halva aktivslamanläggningen kan även ske via en lucka direkt till utloppskultverten. Detta sker vid problem eller kapacitetsbrist, dels i
pumpstationen som lyfter avloppsvattnet från aktivslamanläggningarna in till flotationsanläggningen, dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet upp till biobäddarna.
Vid verket finns ett nödutlopp som leder direkt till Sege å och som förhindrar översvämning av reningsverksområdet vid extrema nödlägen. Nödutloppet står i förbindelse med utloppskulverten inne på reningsverksområdet och är utformat som ett fast skibord på en höjd av ca +2 m.ö.h.
Bräddningsnivån vid nödutloppet kan uppnås vid en kraftig uppdämning i utloppskulverten. Detta kan endast ske i kombination av mycket höga flöden och att utloppspumpstationen står stilla eller pumpar med begränsad kapacitet.
Slambehandling
Primärslam från försedimentering, överskottsslam från biologisk rening samt slam från
flotationsanläggningen vid verket behandlas i slambehandlingen. Avskilt slam behandlas genom förtjockning, rötning och avvattning.
Genom förtjockning minskas vattenhalten och slammets volym minskar påtagligt före efterföljande behandling. Primärslam förtjockas i gravitationsförtjockare och trumsilar. Överskottsslam förtjockas i silbandsförtjockare alternativt tillsammans med primärslam. Vattenfasen från förtjockningen
(slamrejektvattnet) leds tillbaka till inloppskanaler före förluftning/försedimentring.
Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden och biogas bildas bestående av energirik metan samt koldioxid. Rötningen sker vid en temperatur av ca 35-37 grader.
Det rötade slammet mellanlagras i tankar före avvattning i centrifuger. En polymer tillsätts till slammet före centrifugerna för bättre avskiljning och högre TS-halt på slammet.
Vattenfasen från avvattningen (rejektvattnet) behandlas i en satsvis biologisk reaktor (SBR) för nitritation innan det leds tillbaka till inloppskanaler före förluftning/försedimentering.
Det avvattnade slammet mellanlagras i en slamsilo före vidare transport till slamlager. Det finns två slamlager vid Sjölundaverket för mellanlagring då slammet inte får avsättas direkt. Regnvatten och eventuellt lakvatten från blandning och lagring återförs till reningsverket för behandling.
Kapacitet på respektive reningssteg
Aktivslamprocessen och flotationsanläggningen har utformats för att hydrauliskt klara flöden upp till 4 400 l/s (2 * qdim). Biobäddarna har dimensionerats för att klara flöden upp till 2 200 l/s (qdim) och denitrifikationsprocessen för 1600 l/s. Vid högre flöden leds överskottsvattnet direkt in i
flotationsanläggningen. Överskottsvattnet blir härvid behandlat genom biologisk och kemisk rening för långtgående BOD- och fosforavskiljning. Kvävehalten ut från reningsverket behöver dock inte bli högre eftersom inkommande kvävehalter är låga vid högre flöden. Flöden över 4 400 l/s förbileds efter försedimenteringen. Regnvädersbassängerna ska dock förhindra att flödet överstiger 4 400 l/s.
Regnvädersbassängerna är dimensionerade att ta emot 3 600 l/s.
Rens- och sandhantering
Sjölundaverket är utrustat med renstvätt och sandtvätt. Tvättat rens består till stor del av fiber och plast och går till förbränning. För att SYSAV ska ta hand om det tvättade renset krävs ett lågt innehåll av lättnedbrytbart organiskt material samt hög TS-halt. Den tvättade sanden används för
anläggningsändamål.
Mottagning externslam
Externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar med mera mottas vid Sjölundaverket för behandling. Slammet pumpas från sugbilar in i det som varit inkommande avloppskulvert innan nya inloppsanläggningen togs i drift. Till och med mars 2020 pumpades slammet in före den gamla rensgalleranläggningen. Sedan den nya rensgalleranläggningen drifttogs har externslammet pumpats in efter rensgaller, då den nya anläggningen är placerad uppströms externslammottagningen. Det finns möjlighet till provtagning i anslutning till mottagningssystemet.
Kemikaliehantering
Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de driftskemikalier som används kontinuerligt eller vid behov. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 3.
Användning av fällningsmedel erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning.
Fällningskemikalien, järnsulfat, tillsätts till avloppsvattnet i början av förluftningsbassängerna.
Produkten levereras som pulver och det upplöses i en speciellt utformad bassäng före doseringen.
I flotationsanläggningen finns utrustning som möjliggör tillsats av polyaluminiumkloridlösning för efterfällning av fosfor. Dosering av fällningskemikalie sker då halten av fosfor in till
flotationsanläggningen är hög och i samband med höga flöden då halten suspenderat material i utgående vatten annars riskerar att bli för hög.
Vid regnvädersbassängerna finns möjlighet att fälla med järnklorid och flytande polymer för att uppnå god avskiljning av suspenderad substans och organiskt material samt viss avskiljning av fosfor.
Polymer tillsätts vid förtjockning av slam i trumsilar och silbandsförtjockare samt vid avvattning av slam i centrifuger. Polymer tillsätts för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet.
Polymeren levereras som pulver i storsäck och upplösning av den sker före dosering.
Extern kolkälla, i form av metanol, tillsätts för att uppnå erforderlig denitrifikation. Metanolen levereras med tankbil och mellanlagras i tre slutna tankar. Dosering styrs genom vald COD/NO3-N kvot.
Natriumhydroxid (lut) används för pH-justering i den satsvisa SBR-anläggningen för
rejektvattenbehandling. Luten levereras med tankbil och mellanlagras i två slutna tankar. Dosering sker med hjälp av doseringspumpar som styrs genom kontinuerlig pH-mätning i SBR-tanken.
Skumdämpare har tillsats vid behov för att minska skumning i rötkammare vid instabil drift.
Ättiksyra har använts vid behov för att rengöra luftarmembran i ett av aktivslamblocken.
Energi och gasanvändning
Energibehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler.
Elenergin till reningsverket levereras med 10 kV spänning. Elkraften distribueras till de olika reningsprocesserna i ett ringnät med transformatorer. En del av elkraften produceras i två
gasmotorer, genom förbränning av biogas från rötningsprocessen, varvid såväl elektrisk energi som värme produceras. Liten mängd el genereras från solceller på den nya rensgalleranläggningen.
Reningsverkets behov av värmeenergi för uppvärmning av lokaler och processer tillgodoses genom förbränning av biogas i en hetvattenbaserad pannanläggning, samt i gasmotorer på anläggningen.
Vid behov kan fjärrvärme från E.ON användas.
Förutom användning av producerad biogas i ovan nämnda gasmotorer och pannor, säljs biogas till E.ON för uppgradering och leverans till externt gasnät.
Hantering av avfall
Källsortering av avfall bedrivs vid Sjölundaverket. Avfallet sorteras i brännbart avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elektronikavfall, plastförpackningar och restavfall. Dessutom sker källsortering av kablar, rostfritt, skrot, kontorsavfall och hushållsavfall.
Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt särskild rutin. Det finns uppsamlingsfat för spillolja och fat för lösningsmedel placerade strategiskt i anläggningen. Det finns ett miljöskåp där insamling sker av kvicksilver, lysrör, sprayflaskor, syror, batterier, färgavfall, oljeavfall, m.m.
1.5 Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa
Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Öresund. Miljöpåverkan förekommer även i form av lukt, buller, utsläpp till luft samt transporter av råvaror och avvattnat slam. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa.
I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra arbetsmiljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft, vatten och slam redovisas i emissionsdeklarationen.
1.6 Verksamhetsförändringar under året
Nytt inlopp med nya rensgaller och sandfång driftsattes i slutet på mars. De nya rensgallren har en spaltvidd på 2 mm och ger därmed en mycket bättre rensavskiljning än den gamla rensgaller- anläggningen. Inloppspumpstationen drivs för att utjämna det inkommande flödet under dygnet vilket har en positiv effekt på efterföljande reningssteg. En reservkraftanläggning med kapacitet att försörja hela verket med ström under 72 timmar driftsattes under årets första kvartal.
Under andra halvan av 2020 har en ny slamutlastningsanläggning med tillhörande slamsilo tagits i drift och justerats in. Anläggningen är anpassad för ett slam med högre TS-halt än den gamla anläggningen och ger därmed möjlighet att optimera slamavvattningen för att minska mängden transporter.
1.7 Egenkontroll
VA SYDs ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001:2015, ISO 9001:2015 och REVAQ.
Produktionsavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, ingår i ledningssystemet.
I verksamhetsledningssystemet finns rutiner för Produktionsavdelningens egenkontroll. Där dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring,
genomförda riskbedömningar, aktuell förteckning över kemiska produkter och relevant lagstiftning.
Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa.
Varje driftområde/enhet på Produktionsavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas.
VA SYD tillämpar systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA-samordnare, som bl.a. stödjer brandskyddskontrollanterna i deras arbete och ser till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Produktionsavdelning har även ett gasråd med syfte att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende
hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. VA SYD har en central
krishanteringsplan och krishanteringsorganisation.
1.7.1 Utsläppskontroll och driftkontroll
Prover för utsläppskontroll analyseras av VA SYD Laboratorieenheten, ackrediterade enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2018 med ackrediteringsnummer 2011 samt vid behov andra ackrediterade laboratorier.
Den dagliga driftkontrollen vid reningsverket sker genom analyser på avloppsvatten och slam från ett stort antal punkter på verket. Analysverksamheten omfattar ett antal parametrar vilka analyseras med hög frekvens. Det är viktigt för driften av verket att resultaten levereras snabbt så att eventuella avvikelser kan åtgärdas direkt.
Mätutrustning och analysinstrument placerade i olika reningssteg utnyttjas även för driftkontrollen.
Dessa s.k. on-line instrument används dels för styrning och dels för övervakning. Vissa av dessa instrument kan ersätta eller utgöra komplement till analyser vid driftlaboratoriet. On-line instrument för styrning av kemikalietillsats används i förfällningen, efterfällningen samt vid
efterdenitrifikationen.
1.7.2 Funktion hos mätutrustning
Mätutrustning viktig för egenkontrollen är vattenprovtagare för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustning för flödesmätning. På inkommande och utgående provtagare finns provväxlare för helgens dygnsprover. All provtagning sker flödesproportionellt, provernas förvaras i kylskåp som håller en temperatur mellan 2-5 °C. Temperatur och provvolym kontrolleras en gång per vecka respektive en gång per månad.
För att ha en redundant provtagning finns en ordinarie- och en reservprovtagare installerade vid provtagningspunkter för inkommande och utgående vatten. Vattenprover från reservprovtagare analyseras endast om ordinarie provtagare fallerat. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för att vidta förebyggande åtgärder samt för att snabbt avhjälpa eventuella problem.
Flödesmätningen sker i nio mätrännor och två luckor. Kalibrering av instrument för flödesmätning sker regelbundet. Flödesuppgifterna lagras, tillsammans med övriga mätdata, i en databas.
Överföring av data sker kontinuerligt från olika undersystem på verket. Utrustning för flödesmätning har fungerat väl under året.
1.7.3 Drift- och underhållsystem
Planeringen av det förebyggande underhållet som utförs grundar sig på drift- och
underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Som verktyg för
underhållsplanering används dels ett underhållssystem, dels olika Exceldokument. I
underhållssystemet finns information rörande utrustning, komponenter samt historik som lagras i en databas. Successivt läggs fler planer för förebyggande in i underhållssystemet.
1.7.4 Riskvärdering
Arbete inom VA SYDs Produktionsavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella
förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt.
VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt.
2. Tillstånd
Tabell 3. Gällande tillstånd för Sjölunda ARV
Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser
1974-06-20 Koncessionsnämnden Tillstånd enligt miljöskyddslagen
1997-05-15 Koncessionsnämnden Omprövning av samtliga villkor i ovanstående beslut 2001-11-09 Miljödomstolen Fastställande av slutliga villkor
3. Anmälningsärenden beslutade under året
Tabell 4. Anmälningsärenden för Sjölunda ARV under året
Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser 2020-09-15 17/02033 Miljöförvaltningen
Malmö Anmälan om nertömning och underhåll av rötkammare J1 och J2
(Komplettering skickades in 2020) 2020-12-01 20/02141 Miljöförvaltningen
Malmö Anmälan om test av polymerer för förtjockning och avvattning
4. Andra gällande beslut
Tabell 5. Enligt miljöbalken gällande beslut för Sjölunda ARV Datum VA SYDs
dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser
2002-11-28 Länsstyrelsen Skåne Tillstånd till rötning av 5000 ton organiskt material per år 2005-06-21 Länsstyrelsen Skåne Tidigare kontrollprogram upphävs. Kontroll av verksamheten
sker tillsvidare genom VA-verkets egenkontroll.
2007-06-25 Malmö Stad Tillstånd att uppgradera biogas
2019-03-29 19/00421 Miljöförvaltningen Malmö Implementering av mekanisk förbehandling av primärslam
5. Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för Sjölunda avloppsreningsverk är Miljönämnden, Malmö Stad.
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion
I tillståndsbeslutet för Sjölunda avloppsreningsverk finns inte tydligt angivet någon tillståndsgiven belastning eller annat produktionsmått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning för Sjölunda avloppsreningsverk är 550 000 pe.
Den aktuella anslutningen i personekvivalenter (pe) kan uppskattas genom att använda nationell statistik avseende specifik föroreningsbelastning (g/p, d) där det genomsnittliga föroreningsutsläppet från en fysisk person i Sverige uppskattats till ca 70 g BOD7/p, d, ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Den faktiska belastningen uttryckt som personekvivalenter blir med en genomsnittlig belastning av ca 28,5 ton BOD7/d ca 406 600 pe baserat på specifik BOD7-mängd. I denna siffra ingår även
belastningen från anslutna industrier. Beräknat på specifik kvävemängd blir belastningen ca 395 400 pe och beräknat på specifik fosformängd ca 265 200 pe. Ytterligare information om beräkning av antal anslutna och faktisk belastning återfinns under avsnitt 8.1 ”Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen”.
År 2020 var cirka 347 200 fysiska personer anslutna till avloppsnätet kopplat till Sjölunda avloppsreningsverk. Cirka 302 420 i Malmö, 38 770 från Burlöv/Lomma/Hjärup och 5 510 från Klågerup/Bara i Svedala kommun.
7. Gällande villkor i tillstånd
Villkor 1
Om inte annat framgår av detta beslut, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av reningsprocess eller annat förfarande - som inte bedöms öka utsläppen eller störningarna för miljön - får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt.
Villkor 2
Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast 1998-10-01 och vara intrimmat senast 1999-03-31.
Kommentar:
Villkoret redovisades i miljörapporten för år 2000 och är därefter inte längre aktuellt.
Villkor 3
Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt- ekonomiskt rimliga insatser.
Kommentar:
Sjölundaverkets utsläppsvillkor medför att verket, i dess nuvarande utformning, hela tiden måste drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Vad gäller utsläppsvärden avseende BOD7 och fosfor så kan dessa till viss mån förbättras genom utökad användning av fällningskemikalier i efterfällningsprocessen, tillförseln av kemikalier optimeras därför ständigt. Vad avser kväveavskiljning avgör främst nitrifikationen vid verket vilka totalkvävehalter som
kan uppnås. Nitrifikationen är temperaturberoende, detta i kombination med högre belastning medför att ammoniumhalterna i utgående vatten är högre under vintern. Detta kompenseras av att lägre totalkvävehalter uppnås under sommarperioden. Under 2020 har ett nytt inlopp driftsatts, vilket möjliggjort utjämning av inkommande flöde i större utsträckning än tidigare. Detta gör att kvävereningsprocesserna kan drivas effektivare. Villkoret anses därmed uppfyllt.
Villkor 4
Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Sådana händelser skall snarast möjligt anmälas till tillsynsmyndigheten.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. Driftstörningar anmäls och utreds rutinmässigt.
Villkor 5
Fällningskemikalier skall väljas så att minsta möjliga störningar uppkommer.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. För att optimera användningen av fällningskemikalier används en processkonfiguration med förfällning, där järnsulfat tillsätts för att öka fosforavskiljningen.
Efterfällning med aluminiumklorid kan utnyttjas vid behov, om ytterligare fosforavskiljning krävs. I efterfällningsapplikationen har aluminium visat sig vara den mest effektiva kemikalien.
Villkor 6
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsanläggningen av grund- och dräneringsvatten samt förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.
Kommentar:
Villkoret uppfylls genom det arbete som utförs inom ramen för löpande saneringsplaner. En
lägesrapport över utförda och pågående åtgärder redovisas under kapitel 9 ”Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner”.
Villkor 7
Bräddning vid reningsverket på grund av hög tillrinning av avloppsvatten får ske endast genom därför avsedd utloppsledning. Planerad bräddning i samband med underhåll eller i andra planerade
situationer som är påverkbara skall i förväg anmälas till tillsynsmyndigheten.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt.
Villkor 8
Slamhanteringen skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. Slammet har hanterats på sådant sätt att inga olägenheter har uppstått.
Villkor 9
Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent
ljudnivå utomhus vid närmaste bostadsbebyggelse än 50 dB (A) dagtid kl. 07-18, 45 dB(A) kvällstid kl.
18-22 och 40 dB (A) nattetid kl. 22-07.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. Bullerbegränsande åtgärder vidtas alltid vid installation av bullrande utrustning.
Närmaste bostäder ligger mer än 1 km från anläggningen. En bullerutredning utfördes 2012 avseende externt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts.
Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under hela dygnet alla dagar i veckan. I slutet av 2020 påbörjades en ny bullermätning, resultatet blir klart under första kvartalet 2021.
Villkor 10
All metangas från bioreaktorerna skall samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att minimera utsläppen.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. Metangasen har förbränts eller levererats för uppgradering till fordonsbränsle. I samband med driftstörningar har en mindre mängd metangas släppts ut, utsläppen samt vidtagna åtgärder är redovisade till tillsynsmyndigheten, se vidare avsnitt 8.6 ”Energi” samt 10.1 Tabell 16.
Villkor 11
Utsläppen av kväveoxider från förbränning av rötgaser i befintlig gasmotor får som riktvärde inte överstiga 0,165 g NOx/MJ. För nyinstallerade gasmotorer skall som riktvärde gälla 0,1 g NOx/MJ.
NOx utgör summan av NO och NO2 räknat som NO2.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. En mätning utfördes 2018 och resultatet visade ett utsläpp på ca 0,12 g NOx/MJ.
Villkor 12
Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten och erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. I samband med en driftstörning 2020-09-02 då utsläpp av avloppsvatten skedde på parkeringsytor och vägar i närheten av infarten till Sjölunda uppstod lukt i området. Händelsen har rapporterats i en anmälan till tillsynsmyndigheten, se vidare i avsnitt 8.7 Lukt samt 10.1 Avloppsreningsverk.
Villkor 13
Kommunen skall vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in förslag till reviderat kontrollprogram.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. Kontrollprogrammet upphävdes 2005 i beslut från tillsynsmyndigheten. Ett nytt kontrollprogram håller på att tas fram.
Villkor 14
Kommunen skall förbättra sitt avloppsledningsnät på sätt som i huvudsak överensstämmer med den saneringsplan som ingivits i målet. En reviderad saneringsplan omfattande återstående åtgärder för att minimera bräddning från ledningsnätet samt för att begränsa flödet till en nivå som inte
överstiger reningsverkets kapacitet skall upprättas senast den 1 januari 2009.
Kommentar:
Villkoret uppfyllt. En reviderad åtgärdsplan följs. Mer information finns under avsnitt 9.2.1
”Åtgärdsplan/saneringsplan”.
Villkor 15
Kommunen skall meddela noggranna anvisningar och utföra erforderlig kontroll beträffande
industriellt avloppsvatten som tillförs ledningsnätet. Kommunen skall verka för att andra kommuner som är anslutna till Sjölundaverket vidtar motsvarande åtgärder.
Kommentar:
Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Se vidare under avsnitt 14.3 ”Uppströmsarbete”.
Villkor 16
Resthalten av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), inte överstiga
koncentrationerna i Tabell 6.
Tabell 6. Månads riktvärden för utgående koncentrationer av BOD7 och Ptot.
Parameter Till och med den 31/12 2005 Från och med den 1/1 2006
BOD7 15 mg/l, riktvärde kvartalsmedelvärde 12 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde P-tot 0,4 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde
0,3 mg/l, riktvärde årsmedelvärde
0,3 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde
Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Föroreningar som släpps ut genom bräddning vid reningsverket skall inräknas i angivna begränsningsvärden.
Se kapitel 8.2 Utsläpp till vatten för efterlevnad av utsläppsvillkor.
8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.
8.1 Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen
Under 2020 uppmättes det totala inkommande avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk till ca 38,8 Mm3. Inkommande genomsnittsflöde motsvaras därmed av ca 105 900 m3/d. Minimalt och maximalt dygnsflöde motsvarade 66 900 m3/d respektive 290 200 m3/d. Jämfört med 2019, minskade inkommande flöde till Sjölunda med 1,7 Mm3.
En uppskattning av vattenbalansen för Sjölunda avloppsreningsverk med tillrinningsområde har gjorts i Tabell 7. Det totala avloppsvattenflödet uppgick till cirka 38,8 Mm3, ca 0,04 Mm3 bräddades på ledningsnätet. Baserat på renvattenförbrukningen, uppskattas mängden spillvatten från Malmö till omkring 25,8 Mm3. Från ABMA (Burlöv, Lomma och Hjärup) och Svedala kommun (Bara/Klågerup) uppskattas spillvattenmängden, på motsvarande vis, till cirka 3,3 Mm3. Mängden tillskottsvatten i upptagningsområdena för Malmö och Svedala respektive ABMA uppgick till ca 9,7 Mm3 respektive
0,9 Mm3. Avloppsvattenflödet från ABMA har uppmätts till ca 3,3 Mm3, detta resulterar i ett beräknat avloppsvattenflöde från Malmö och Svedala motsvarande 35,5 Mm3.
Tabell 7. Vattenbalans för Sjölunda avloppsreningsverk
Typ av vatten (Mm3/år) Malmö + Svedala ABMA Totalt
Spillvatten1 25,8 2,4 -
Tillskottsvatten 9,7 0,9 -
Total avloppsvatten mängd 35,5 3,3 38,8
1 Uppskattas utifrån renvattenförbrukningen
Inkommande flödesproportionella koncentrationer av organiskt material och närsalter samt den belastning dessa gett upphov till sammanfattas i Tabell 8. I jämförelse med 2019 ökade inkommande belastning av BOD7, COD-Cr samt N-tot med ca 12 %, 10 % respektive 2 %. Inkommande P-tot belastning minskade med ca 4 %. Tillförseln av metaller med inkommande avloppsvatten sammanfattas i bilaga 2.
Tabell 8. Inkommande flöde och belastning.
Parameter Inkommande halt och flöde, årsmedelvärde Inkommande belastning
BOD7 269 mg/l 10 417,1 ton
COD 580 mg/l 22 478 ton
P-tot 5 mg/l 194,1 ton
N-tot 45 mg/l 1 736,7 ton
Inkommande flöde 105 900 m3/d 38,8 Mm3
Regnmätare och nederbörd
VA SYD har 10 fasta regnmätare inom Malmö kommun som kontinuerligt mäter nederbörd, en av dessa är placerad på Turbinens avloppspumpstation och har mätt nederbörd sedan 1980. SMHIs närmaste belägna station finns på Jägersro.
I tabell 9 redovisas uppmätt nederbörd på Turbinen under 2020 och medelvärde från alla VA SYDs fungerande regnmätare. Uppmätt historisk nederbörd på SMHIs station på Jägersro redovisas som ett referensvärde.
I Malmö blev årssumman nederbörd 17 % lägre än SMHIs normalvärde för orten om man jämför med medel från alla Malmös regnmätare.
Största regnet som föll i Malmö under 2020 var ett traditionellt Midsommarregn, denna gång med 17 års återkomsttid. Regnet tillförde hela 48 mm i området Hammars Park. Ett annat skyfall uppmättes i Arlöv den 19:e augusti då det föll ner 29 mm och återkomsttid var 10 år.
Tabell 9. Uppmätt nederbörd i Malmö 2020
Sjölunda ARV Malmö 1961-90, SMHI (mm) Turbinen 2020, VA SYD (mm) Malmö 2020, VA SYD (mm)
Januari 49 64 65
Februari 30 58 64
Mars 40 15 17
April 38 16 16
Maj 41 19 22
Juni 52 52 57
Juli 61 43 48
Augusti 58 30 39
September 59 46 44
Oktober 57 68 69
November 61 10 14
December 58 42 44
Summa1 602 463 500
1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal.
8.2 Utsläpp till vatten
Årsmedelvärden (ÅMV) för utgående koncentrationer, totala utsläppsmängder samt uppnådd reduktionsgrad avseende BOD7, COD-Cr, P-tot och N-tot redovisas i Tabell 10.
Tabell 10. Utgående halter och mängder samt reningsgrad.
Parameter Utgående ÅMV (mg/l) Utgående mängd (ton/år) Reningsgrad (%)
BOD7 8 294,6 97
COD 45 1 732,7 92
P-tot 0,3 11,8 94
N-tot 11 433,4 75
Årsmedelvärdet för BOD7 i utgående avloppsvatten var 8 mg/l, riktvärdet (12 mg/l) för utgående månadsmedelvärde innehölls därmed årets alla månader. Reningsgraden med avseende på BOD7
uppgick till cirka 95 %.
Årsmedelvärdet för COD-Cr i utgående avloppsvatten var 45 mg/l. Kravet på högst 70 mg/l som årsmedelvärde (NFS 2016:6) innehölls 2020. Reningsgraden uppgick till 92 %.
Utgående månadsmedelvärdet för totalfosfor innehölls alla månader förutom september (1,1 mg/l) och december (0,4 mg/l). Anmälan har gjorts till tillsynsmyndigheten för de månader då riktvärdet för totalfosfor överskridits. Årsmedelvärdet för totalfosfor i utgående avloppsvatten var 0,3 mg/l och reningsgraden uppgick till cirka 94 % för året.
Årsmedelvärdet för kvävereduktionen var 75 %. Kravet om minst 70 % kvävereduktion som
årsmedelvärde (NFS 2016:6) innehölls 2020. Årsmedelvärdet för utgående totalkväve uppgick till 11 mg/l.
Resultatet av utsläppskontrollen för de parametrar som omfattas av utsläppsvillkoren i gällande beslut har sammanfattats i Figur 3.
Figur 3. Utgående flödesproportionella månadsmedelvärde (MMV)samt rullande årsmedelvärde (ÅMV) för BOD7 , COD, P-tot och N-tot från Sjölunda ARV under 2020, för totalkväve redovisas även reduktionsgraden som månadsmedel samt årsmedel. Riktvärden anges som utgående flödesproportionellt månadsmedelvärde för BOD7 och P-tot. Riktvärdet för COD och totalkvävereduktion visas som utgående flödesproportionellt årsmedelvärde respektive reduktionsgrad.
8.3 Utsläpp av metaller och andra föroreningar
Inkommande och utgående halter av metaller redovisas i bilaga 2 tillsammans med beräknade mängder under året. Halterna som redovisas är flödesviktade årsmedelvärden.
Under 2020 gick VA SYDs instrument för analys av metaller sönder. Det innebar att prover fick skickas för analys på externt laboratorium från och med juni. I och med att det externa laboratoriet har andra rapporteringsgränser än VA SYDs eget så påverkar det såväl beräknad årsmedelhalt som inkommande/utgående mängd till reningsverket, framför allt för de ämnen där skillnaden mellan rapporteringsgränserna är stor och där bara några få värden överstiger rapporteringsgränserna som t ex silver, kadmium, kvicksilver och bly.
Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD vid ett tillfälle under året låtit analysera relevanta föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Analyserna har gjorts på dygnsprov från ordinarie provpunkter (förutom för de parametrar som måste tas som stickprov). Baserat på de uppmätta halterna i utgående vatten överstiger klorid, fluorid, halogenerade organiska föreningar (AOX), triklorbensener, oktylfenol samt dioxiner och furaner (PCDD+PCDF) tröskelvärdena för rapportering och redovisas därmed i
emissionsdeklaration tillsammans med övriga parametrar som är obligatoriska för avloppsreningsverk.
8.4 Förbiledning och bräddning på verket
Alla bräddade och förbiledda flöden mäts i separata mätrännor och inkluderas i beräkningen av utgående mängder och koncentrationer från verket. Förbiledda flöden ingår i utgående provtagning, bräddade flöden provtas separat.
Under 2020 behandlades ca 38,8 Mm3 avloppsvatten genom biologisk/kemisk rening.
Omkring 170 000 m3 (0,44 %) av det totala inkommande flödet till Sjölunda avloppsreningsverk, förbileddes efter försedimenteringsbassängerna till utloppskulverten. Förbiledning av vatten efter försedimenteringsbassänger har enbart skett i samband med regnväder då den hydrauliska belastningen för det biologiska reningssteget överskridits.
Förbiledning före den gamla rensgalleranläggningen motsvarade 1 800 m3 (0,05 ‰ av totalt inkommande flöde). Förbiledning innan rensgaller direkt till utloppskulvert orsakades av mycket inkommande rens vilket ledde till igensättning av gallren vid högflöden. Förbiledningarna inträffade under januari till mars innan det nya inloppet togs i drift.
Under året bräddades totalt 1640 m3 till Sege å vid två tillfällen, händelserna beskrivs mer detaljerat i kapitel 10.1. Bräddflödet motsvarar ungefär 0,04 ‰ av det totala inkommande flödet.
8.5 Bräddningar på ledningsnätet
Mängden vatten som bräddar från ledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet.
Bräddningarna från Malmös avloppsnät inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året redovisas i Tabell 11. I tabellen framgår även antal bräddningar för de olika bräddavloppen. Under året har det även skett bräddning från Spillepengens pumpstation till Sege kanal, se mer i kapitel 10.2.
Tabell 11. Bräddningar på ledningsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde från Malmö.
Område Antal bräddutlopp Bräddvolym, m3/år Antal bräddningar
Inre kanaler 10 32 846 15
Risebergabäcken 4 1 973 5
Sege kanal 2 184 2
Malmö hamn 5 52 537 93
Summa 21 87 540 115
Bräddningarna från Lommas avloppsnät inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året redovisas i Tabell 12.
Tabell 12. Bräddningar på ledningsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde från Lomma.
Område Recipient Antal bräddutlopp Bräddvolym, m3/år Antal bräddningar
Genom ABMA Höje å 13 102 2
Summa 13 102 2
8.6 Energi
Energianvändning- och produktion sammanfattas i Tabell 13.
Den totala energianvändningen på Sjölunda var cirka 30 460 MWh, varav 63 % utgjorde elenergi och 37 % utgjorde värmeenergi och resten diesel. Diesel används till reservkraft vid strömbortfall.
Den totala energiproduktionen från biogas var ca 35 200 MWh vilket inkluderar el, värme samt biogas som såldes för uppgradering till fordonsbränsle.
Värme används för uppvärmning av lokaler och rötkammare. Totalt 13 020 MWh värme producerades vid förbränning av biogas i gaspannor samt i gasmotorer då värme bildas vid elgenerering. Cirka 0,8 MWh fjärrvärme köptes in under året. Inköp behövs ibland när biogas levereras till uppgraderingsanläggningen och inte tillräckligt med biogas finns då att tillgå för egen värmeproduktion.
Biogas skickas till E.ONs uppgraderingsanläggning och energiinnehållet i levererad biogas uppgick till 19 750 MWh. Den uppgraderade biogasen levereras in på det externa gasnätet. Då
uppgraderingsanläggningen inte är i drift levereras överskottet av värme till fjärrvärmenätet.
E.ONs värmepumpsanläggning som utvinner värme ur utgående spillvatten producerade totalt 109 540 MWh till Malmös fjärrvärmenät.
Den totala elanvändningen under året uppgick till cirka 19 150 MWh. 2 430 MWh utgjordes av egenproducerad från förbränning av biogas i gasmotorer, 74 MWh från solel och största andel var inköpt el. Det genomsnittliga effektuttaget var cirka 2 190 kW. Total elanvändning under de senaste fem åren visas i Figur 4. Den specifika elanvändningen uppgick till 47 kWh/pe.
Tabell 13. Energianvändning och energiproduktion
Energislag Energiinnehåll (MWh)
Energianvändning
El 19 150
Värme 11 190
Diesel 124
Energiproduktion
El (biogas) 2 430
El (sol) 74
Värme (biogas) 13 020
Externt gasnät (biogas) 19 750
Fjärrvärme (ur spillvatten) 109 540
Figur 4. Elförbrukning på Sjölunda ARV 2016-2020.
Den biogas som produceras på verket omvandlas till energi i form av fordonsgas, el och värme. Den totala biogasproduktionen under året har uppmätts till ca 5 487 600 Nm3. Biogasproduktionen minskade jämfört med året innan, detta pga minskad rötningskapacitet då ett rötkammarpar varit avstängda för underhåll. 98 % av producerad biogas nyttiggjordes under året. Metanhalten i den producerade biogasen har hållit en medelhalt på 64 % vilket gör att den totala metanproduktionen blev ca 3 512 100 Nm3. Det är enbart metan som kan omvandlas till andra energislag.
Biogasproduktionen fördelat på användningsområde redovisas i Tabell 14. Under 2020 har ca 3 080 600 Nm3 biogas levererats för uppgradering till fordonsgas (ca 56 % av totalt producerad).
1 148 800 Nm3 har förbränts och omvandlats till el och värme i gasmotorerna (21 % av totalt producerad) och 1 130 200 Nm3 (21 % av totalt producerad) har förbränts i gaspannor för
0 10 20 30 40 50 60 70
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000
2016 2017 2018 2019 2020
Elförbrukning (kWh/pe)
Elförbrukning (MWh)
Elförbrukning (MWh) Elförbrukning (kWh/pe)
värmeproduktion. Vid kapacitetsbrist i gashanteringen facklas biogasen, 2 % facklades och 0,4 % utgjordes av kallfackling av total producerad gas. Orsaker till kallfackling redovisas i kapitel 10.
Tabell 14. Producerad biogas och användningsområde.
Metanhalt 64 % Nm3 rågas
Fordonsgas 3 080 600
Gaspanna 1 148 800
Gasmotor 1 130 200
Fackling 108 300
Kallfackling 19 700
Totalt producerad biogas 5 487 600
Metanförluster
E.ON har regelbundet utfört mätning på metanförluster vid uppgraderingsanläggningen, som minst utförs mätningar vart tredje år. Den senaste mätningen genomfördes 2020 och medelvärdet av utsläppen av de utförda mätningarna var 0,47 %, relaterat till inkommande metan i rågas, i restgasen som går till den katalytiska reningen. Detta kan jämföras med 0,68 % för 2017.
8.7 Lukt
I samband med utsläpp av orenat avloppsvatten 2020-09-02 uppstod en kraftig avloppslukt i området runt Sjölunda. I takt med att området sanerades från utsläppt slam och vatten avtog lukten. Dialog har under året förts med Sysavs anläggning för farligt avfall, då de upplevt lukt från områden som översvämmades i samband med utsläppet. VA SYD har då utfört ytterligare sanering med hjälp av sugbil. Se även kapitel 10.1.
8.8 Bullermätning
En bullermätning påbörjades i slutet av 2020 och färdigställs 2021, inga resultat finns tillgängliga vid utgången av 2020. En bullerutredning utfördes 2012 avseende externt industribuller från Sjölunda.
Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under hela dygnet alla dagar i veckan.
8.9 Periodisk undersökning
Ingen periodisk undersökning har genomförts på Sjölunda avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning utfördes senast 2015-11-19.
8.10 Recipientkontroll
Recipient till Sjölunda avloppsreningsverk är Öresund, vattenförekomst Lommabukten (MS_CD:
WA81342479) för renat avloppsvatten. Enligt den senaste bedömningen (Förvaltningscykel 3 2017- 2021) klassificeras Lommasbuktens ekologiska status som måttlig pga belastning av näringsämnen.
VA SYD är medlem i Öresunds vattenvårdsförbund. En samordnad recipientkontroll sker i ett stort antal provpunkter i Öresund inom ramen för Öresunds vattenvårdsförbund. Kontrollen består av hydrografi-, bottenfauna-, makroalg-och ålgräsprovtagning samt miljögiftsundersökningar och djurplankton. Resultaten från undersökningarna återfinns på förbundets hemsida
http://www.oresunds-vvf.se/undersokningar/
