Jordbrukets utveckling

(1)

Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19 05 46

E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se, Internet: www.jordbruksverket.se

Referens:

Harald Svensson, 036/155113

Lägesrapportering nr 16

Jordbrukets utveckling

Denna rapportering fokuserar särskilt på de internationella marknaderna och på utvecklingen av priser i Sverige.

- Spannmålsproduktionen i världen 2010/11 beräknas bli något lägre än un- der förra och förrförra året (-3 %). Men i förhållande till åren dessförinnan beräknas årets skörd bli större. Trots en totalt sett god skörd under 2010/11 beräknas den inte täcka konsumtionen. Det utgående lagret under 2009/10 var betydligt större än det har varit de senaste åren, vilket medför att bristen kan balanseras.

- Trots den relativt goda situationen på den globala spannmålsmarknaden steg priserna under sommaren. Prisuppgången startade i samband med att skördeminskningar i Ryssland, Ukraina och Kazakstan blev kända.

- Även på mejerivarumarknaden noteras prisuppgångar för mjölkpulver och smör. Den positiva ekonomiska utvecklingen i Asien förväntas fortsätta och medföra ökad efterfrågan. Försäljningar från interventionslager i EU och USA verkar inte ha haft någon inverkan på priserna.

- I Sverige har producentpriserna stigit från mitten av 2009. Totalt har pris- uppgången under den perioden blivit över 20 % samtidigt som priserna på insatsvaror i stort sett har legat stilla. Detta innebär att de samlade priserna till jordbrukarna nu i stort sett är tillbaka på de nivåer som gällde sommaren 2008. Även priserna i insatsvaruledet och i konsumentledet har varit i stort sett oförändrade det senaste året.

- Sett i ett längre perspektiv har dock priserna på olika slag av jordbruks- produkter haft svårt att matcha prisstegringar för insatsvaror. Särskilt be- kymmersam är utvecklingen inom nötkötts- och grisköttsområdena. Äggpro- duktionen förefaller, jämfört med annan animalieproduktion, ha haft en för- hållandevis god utveckling.

- Uppgifter från de s.k. förprövningarna för stallar för mjölkkor tyder på en god investeringsvilja under första halvåret 2010 jämfört med motsvarande period 2009. Uppgången är 14 %. Detta indikerar att totalt för 2010 kan ca 25000 nya platser tillkomma, vilket är något mindre än under toppåret 2008 men mer än genomsnittet för de senaste fem åren som uppgår till drygt 20000.

- Antalet ansökningar inom åtgärden modernisering (investeringsstödet) för första halvåret 2010 antyder också en god investeringsvilja jämfört med för- sta halvåret 2009.

(2)

lingen på de internationella marknaderna samt produktion och priser i Sverige.

Rapporteringar i denna serie har tidigare skett vid 15 tillfällen.

Investeringarna inom animalieproduktionen, m.m.

Jordbruksverket följer löpande tre indikatorer för att få en uppfattning om jord- brukarnas planer framöver. Dels ställer verket kontinuerligt samman uppgifter om länsstyrelsernas förprövningsverksamhet som är en mätare för investeringsverk- samheten inom animalieproduktionen. Dels följer verket utvecklingen av inkomna ansökningar inom stödåtgärden modernisering inom ramen för landsbygdsprogrammet. Dessutom genomförs årligen en enkätundersökning hos jordbrukare sedan 2005 för att få en uppfattning om planerna för de närmaste 5-10 åren om od- ling och mjölkproduktion. Den senaste enkätundersökningen redovisades i mars 2010.

Förprövningar för mjölkkostallar

Utvecklingen de senaste åren av antalet förprövade platser för mjölkkor har varit positiv, från en bottennivå 2004 på drygt 12000 till en toppnivå på ca 28000 under 2008. Den låga nivån 2003-2005 kan säkerligen delvis förklaras med den osäker- het som rådde i samband med 2003 års jordbruksreform. Under 2009 har antalet förprövade platser fallit tillbaka till drygt 20 000.

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Figur 1 Utvecklingen av antalet förprövade platser för mjölkkor

Källa: Jordbruksverket

I tabellen nedan redovisas hur antalet förprövade plaster under första halvåret 2009 har utvecklats jämfört med tidigare. En uppföljning över utvecklingen under det första halvåret görs enbart avseende förprövningar för mjölkkoplatser. Mot- svarande sammanställningar har tidigare gjorts avseende de första halvåren av 2006, 2007 och 2009.

(3)

Procent Första halvåret 2010 jämfört med

motsvarande period 2006 +19

En tolkning av resultaten skulle kunna vara att, baserat på information om det för- sta halvåret, det indikeras en årsnivå på ca 25 000 platser.

Tydliga ökningar märks i Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Kronobergs och Gävleborgs län. Det bör emellertid observeras att stora förändringar på länsnivå kan bero på tillfälligheter.

Utvecklingen av inkomna ansökningar inom stödåtgärden modernisering av jord- bruksföretag

En indikator för att mäta intresset för investeringar är också inflödet av ansök- ningar om stöd inom åtgärden modernisering i landsbygdsprogrammet (invester- ingsstödet). Jämförbara uppgifter finns från mitten av 2007 och framåt eftersom det bedömdes ha funnits en ”puckel” av ansökningar som kom in i samband med införandet av det nya landsbygdsprogrammet, som finansierar dessa stöd. Trenden under perioden från mitten av 2007 fram till och med 2009 var att intresset för att söka investeringsstödet var avtagande. Men under första halvåret 2010 märks ett ökat intresse för att söka investeringsstöd.

0 100 200 300 400 500 600 700 800

1 halvåret 2008 1 halvåret 2009 1 halvåret 2010

Övrigt Varav mjölk

Figur 2. Antalet inkomna ansökningar om investeringsstöd i jordbruket (ac- kumulerade värden för halvår)

(4)

Utvecklingen av producentpriser och insatsvarupriser

Pris- och kostnadsutvecklingen i Sverige

I figuren nedan redovisas prisutvecklingen i Sverige i olika led från 2005 och fram till augusti 2010. Priserna på olika insatsvaror (PM-index) har stigit kontinuerligt fram till mitten av 2008. Under den perioden blev ökningen ca 30 procent. Från senare delen av 2008 har det skett en tillbakagång av priserna på insatsvaror. Prisfallet från mitten av 2008 och fram till slutet av 2009 blev ca 10 procent. Insatsvarupris- erna har i stort sett varit oförändrade hittills under 2010.

Serien producentpriser (A-index) avser de priser som jordbrukarna får för olika produkter. Producentpriserna steg svagt fram till mitten av 2007 för att sedan stiga kraftigt fram till början av 2008. Under senare delen av 2008 föll priserna tillbaka kraftigt. Även under 2009 har dessa priser visat en fallande tendens, dock inte lika kraftig som under senare delen av 2008. Men hittills under 2010 har en återhämt- ning skett till den nivå som gällde i slutet av 2007 och en stor del av 2008. Summe- rat för hela perioden från år 2005 har ökningen blivit nästan 35 procent.

Priserna i industriledet (PPI-J) har en något annorlunda utveckling än producentpriserna till jordbrukarna. Priserna i det ledet steg svagt fram till början av 2007 för att sedan ha en högre ökningstakt fram till mitten av 2008. Därefter skedde ett visst prisfall som under 2010 bytts mot en prisuppgång på några procent.

Livsmedelsprisernas utveckling (avser konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter, KPI-J) visade ungefär samma mönster som prisutvecklingen i industriledet fram till slutet av 2008. Trots fallande priser i tidigare led har priserna legat kvar i stort sett oförändrade sedan senare delen av 2008. Ökningen sedan 2005 uppgår till drygt 15 procent.

När utvecklingen enligt indexserier av de slag som används här jämförs med var- andra får man hålla i minnet att man hanterar sektorsavgränsningar på olika sätt.

T.ex. avser index för industriledet den produktion som sker i Sverige medan index för livsmedelspriserna avser den sammansättning av produkter som konsumeras.

Eftersom utrikeshandeln är betydande är det således inte ”samma” varor respektive varusammansättning enligt dessa båda index. Vidare är ju råvarukostnadernas andel av priset i konsumentled ofta en liten del av de totala kostnaderna.

(5)

80 90 100 110 120 130 140 150

2005 2006 2007 2008 2009 2010

PM-index A-index PPI-J KPI-J KPI

Figur 3. Pris- och kostnadsutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan i Sverige samt KPI totalt januari 2005 – juli 2010, index 2005=100

Källa: Jordbruksverket.

I nästa figur redovisas utvecklingen av priserna under enbart den senaste 12-måna- dersperioden. Insatsvarupriserna har under den senaste 12-månadersperioden, totalt sett, varit i stort sett oförändrade. Stora prissänkningar noteras emellertid för be- kämpningsmedel (17 procent) och gödningsmedel (6 procent). Å andra sidan har bland annat energikostnaderna ökat med 4 procent. Producentpriserna steg under perioden med 15 procent, varav vegetabilier steg med 24 procent och animalier med 10 procent.

Livsmedelspriserna (uttryckt genom KPI för jordbruksreglerade produkter) blev i stort sett oförändrade (+0,4 procent), medan KPI totalt steg med 1 procent.

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30

Vegetabilier Animalier Totaltproducentpriser Energi Gödningsmedel Bekämpningsmedel Foder Utrustning Totalt insatsvaror Konsumentpris,livsmedel KPI totalt

Figur 4. Utvecklingen av producentpriser till jordbrukarna, priser på insatsva- ror samt konsumentpriserna totalt och på livsmedel under augusti 2009-au- gusti 2010, procent

Källa: Jordbruksverket.

(6)

Om utvecklingen i Sverige jämförs med utvecklingen i Danmark och Finland visar det sig att utvecklingen av producentpriserna i Sverige har kunnat hävda sig väl.

Förklaringen till olikheterna mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Danmark och Finland är inte klarlagd, men ett exempel på förklaring kan vara att samman- sättningen av produktionen i de olika länderna kan vara sådan att det svenska jordbruket samlat har kunnat hävda sig bättre. Till exempel kan de andelar som spann- mål och mjölk har i respektive land, spela en viktig roll.

80 90 100 110 120 130 140

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Danmark Finland Sverige

Figur 5. Utvecklingen av producentpriserna kvartalsvis i Sverige jämfört med Danmark och Finland, index 2005=100

Nedbrytning på produktnivå

I detta avsnitt redovisas en jämförelse av den långsiktiga lönsamhetsutvecklingen i Sverige för några olika animalieprodukter. Något enhetligt mått för att mäta och jämföra lönsamhetsutvecklingen mellan olika produkter är svårt att konstruera. Här stannar jämförelsen vid att dels mäta hur producentpriserna har utvecklats och dels mäta hur producentpriserna i relation till priserna för insatsvaror har utvecklats. Den svårighet som uppstår är att skapa längre serier över utvecklingen av priserna på insatsvaror som tillräckligt väl representerar hur viktiga olika kostnadsslag är för en viss produktionsgren. Här är detta löst på ett schablonmässigt sätt genom att dels utgå från produktionsmedelsprisindex (PM-index) som avser att visa den samlade prisutvecklingen för alla kostnadsslag inom jordbruket, dels utgå från enbart den del av PM-index som avser fodermedel. I delindexet för fodermedel ingår inte grovfo- der.

(7)

0 50 100 150 200 250 300

1980 1983

1986 1989

1992 1995

1998 2001

2004 2007

jul09- jul10

Mjölk Nötkött Griskött Ägg Fjäderfä

Figur 6. Utvecklingen av priserna för vissa animalieprodukter, index 1980=100

Generellt gäller att för de olika köttslagen föll priserna under 1990-talet efter att ha stigit kraftigt under 1980-talet. Mjölkpriset har däremot kunnat hävda sig bättre och har i stort varit oförändrat mellan från 1990 och fram till i mitten av 00-talet, varef- ter priserna steg. De allra senaste åren har mjölkpriset fluktuerat starkt. Priset på ägg har generellt sett haft en bättre utveckling än priserna för andra animalier.

Priset på fodermedel var stabilt under 15 år från 1990. Till följd av bl.a. stigande spannmålspriser från 2007 bröts dock denna trend och en kraftig prisökning noteras för 2007 och 2008. Den sammanvägda prisutvecklingen för alla insatsvaror uppvi- sar ett annat mönster med i stort sett kontinuerliga prisökningar under hela den redovisade perioden. Index föll dock under 2009 bland annat till följd av fallande fo- derpriser.

Beroende på problem att göra en rättvisande sammanvägning av prisutvecklingen för de insatsvaror som används för olika produktionsgrenar redovisas fortsättnings- vis två olika jämförelser, dels att produktpriserna (för t ex griskött) relateras till det totala PM-index, dels att priset för respektiver produkt relateras till enbart priset för fodermedel. I nedanstående figur redovisas hur utvecklingen blir om produktpriset relateras till priset för fodermedel¹.

1 Beräkningsmässigt divideras indextal för respektive år för produkten (t.ex. griskött) med indextal för respektive år för fodermedel. För båda serierna sätts startåret till 100. I diagrammet sätts också kvoten till 100 för startåret.

Om värdet för slutåret (2009) också blir 100 ska detta alltså tolkas så att priset på produkten i förhållande till priset på fodermedel är samma som för startåret (1980). Skulle värdet för slutåret istället vara 50 innebär det att man enbart kan köpa in hälften så mycket foder under slutåret jämfört med startåret med intäkten från 1 kg produkt.

(8)

0 50 100 150 200 250 300 350 400

1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 jul09-jul10

PMI tot Fodermedel

Figur 7. Utvecklingen av priserna för alla insatsvaror (PMI tot) och för foder- medel, index 1980=100

Hur lönsamheten utvecklas beror dels på hur priser på levererade produkter utvecklas i förhållande till insatsvarupriser, dels på hur produktiviteten utvecklas. Här redovisas först utvecklingen av producentpriserna jämfört med utvecklingen av insatsvarupriserna. I de exempel som redovisas nedan har den schabloniseringen gjorts att utvecklingen av producentpriset för mjölk ställs mot utvecklingen av fo- dermedelspriserna respektive den samlade utvecklingen för alla insatsvaror till jordbruket. Eftersom kostnadsbilden vid produktionen av de olika produkterna gi- vetvis avviker från den samlade kostnadsbilden för hela jordbruket finns en risk för att jämförelsen inte blir helt korrekt, men risken för att analysen leder till fel slut- satser är som liten.

En jämförelse över tiden visar att den kvot som kan bildas mellan producentpriser- nas och fodermedelsprisernas utveckling faller kontinuerligt för de flesta produkterna. Ett undantag är ägg som har kunnat upprätthålla priskvoten väl under hela den redovisade perioden. För nöt- och griskött gäller däremot att priskvoten har fallit med 40 procent. Detta ska då tolkas så att den intäkt som erhölls för till exempel 100 kg kött under 1980 räckte för inköp av en viss mängd foder. Under 2009 räckte denna mängd kött endast till 60 procent av den fodermängd som kunde köpas 1980.

(9)

0 20 40 60 80 100 120 140

1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 jul09-jul10

Mjölk Nötkött Ägg Fjäderfä Griskött

Figur 8. Utvecklingen av förhållandet mellan priset för olika produkter och priset för fodermedel, index 1980=100

Om även prisutvecklingen för andra insatsvaror involveras i analysen blir utvecklingen av bytesförhållandet sämre. Sett som genomsnitt har en minskning skett från 100 under basåret 1980 till 50 under 2009. Detta ska tolkas så att för till exempel 1000 kg mjölk kunde 1980 en viss mängd insatsvaror köpas in, medan hälften så mycket insatsvaror kunde köpas in 2009 för samma mängd mjölk. Den produkt som motstått prisökningarna på insatsvaror bäst blir ägg även i denna jämförelse. Ut- vecklingen för de andra animalieprodukterna innebär att bytesförhållandet fallit till ca 40 under 2009 jämfört med 100 under basåret 1980.

0 20 40 60 80 100 120 140

1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 jul09-jul10

Mjölk Nötkött Ägg Fjäderfä Griskött

Figur 9. Utvecklingen av förhållandet mellan priset för olika produkter och priserna samlat enligt PM-index, index 1980=100

(10)

Vegetabilieproduktionen

Den internationella marknadsutvecklingen

Spannmålsproduktionen i världen 2009/10 beräknas bli marginellt lägre än föregå- ende år, vilket historiskt sett ändå är rekordhöga produktionsnivåer för spannmål.

En återhämtning av produktion har alltså successivt skett (se figur 10) ifrån de låga skördar som inträffade under from 2005/06 och 2006/07, vilket genererade de re- kordhöga spannmålspriserna som nådde sin toppnotering i mars 2008.

Bland de större exportinriktade länderna ökade skörden 2009/10 bara i USA (total spannmålsskörd 481 milj. ton) och Argentina (39 milj. ton) jämfört med föregående år. I de andra exportörsländerna som EU (295 milj. ton), Ryssland (94 milj. ton), Ukraina (45 milj. ton), Australien (33 milj. ton) och Kanada (49 milj. ton) minskade produktionen jämfört med 2008/09. För de större spannmålsslagen vete och majs beräknas skörden 2009/10 uppgå till 677 milj. ton (- 9 milj. jämfört med föregående år) respektive 810 milj. ton (+ 2 milj. ton). Den fortsatta skördeökningen för majs som pågått under en rad år sker framförallt i USA då ökat behov av råvara till lan- dets etanolindustri finns (den årliga ökningstakten har dock avtagit något på senare år).

Enligt prognoser över världsproduktionen av spannmål för innevarande skördeår, 2010/11, kommer produktionen inte ensamt täcka konsumtionsbehovet i världen, trots att skörden förväntas bli den tredje högsta någonsin. Medan veteskörden och kornskörden totalt i världen har justerats ned till 644 milj. ton (-33 milj. ton jämfört med föregående år) respektive 125 milj. ton (-25 milj. ton) har majsskörden fortsatt att öka och beräknas bli 814 milj. ton. Det stora skördebortfallet för vete och korn beror till stor del på förhållandena i Ryssland, Ukraina och till viss del även i Ka- zakstan. Den extremt torra väderleken har dels försämrat avkastningen för spannmål och dels även förutsättningarna för höstsådden, vilket troligen kommer att påverka skörden kommande år. Den ryska skörden 2010/11 beräknas bli omkring 30 milj.

ton lägre än föregående år. Skördeminskningar förväntas också ske i andra länder som t.ex. Kanada (viktigt exportland av bl.a. havre) beroende på riklig nederbörd och även i EU förväntas den totala spannmålsproduktionen att minska till omkring 274 milj. ton enligt senare prognoser.

(11)

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500 1 600 1 700 1 800 1 900 2 000

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10p 2010/11p

Milj ton

Ing lager Produktion Konsumtion Utg lager

Figur 10. Produktionen av spannmål 2006-2010, miljoner ton

Källa: IGC

Den senare tidens prisstegring på spannmål runtom i världen har hittills inte varit lika kraftig som vid den förra pristoppen i mars 2008, vilket också framgår av figur 11. Vete priset t.ex. under 2010 ökade med ca 38 % vid en jämförelse mellan i bör- jan juli och i slutet av augusti. Vid den förra prisstoppen som började på allvar i april 2007 och nådde sin kulmen i mars 2008 steg vetepriset med drygt 200 %.

Sammanfattningsvis kan konstateras att vid pristoppen 2008 sammanföll en rad or- saker som t.ex. föregående års låga spannmålsskördar, höga energipriser samt att dollarn (den huvudsakliga valutan för spannmål runtom i världen) var svag. Nuva- rande situation på spannmålsmarknaden med stigande priser startade i och med skördebortfallet och därmed även minskad exportvolym ifrån Ryssland, Ukraina och i Kazakstan. Vidare har den nuvarande skördesituationen för majs i USA också påverkat prisbilden uppåt då nedjusteringar av produktionsstorleken har gjorts pga.

av lägre hektaravkastning än väntat. Den senaste prisstegring för spannmål i världen har skett trots att det för 2010/11 bedöms finnas tillräckligt med spannmål, den be- räknade skörden är den tredje högsta i hittills, samt att förhållandevis stora lager ifrån föregående finns att tillgå.

(12)

F i gur 11. Prisutvecklingen i världen för olika grödor 2005-2010

Källa: Chicagobörsen, Paris- och Londonbörsen (sockernotering den 1: a i månaden)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750

2005-01-03 2005-03-16 2005-05-26 2005-08-08 2005-10-18 2005-12-29 2006-03-10 2006-05-19 2006-07-28 2006-10-06 2006-12-15 2007-02-23 2007-05-04 2007-07-13 2007-09-21 2007-11-30 2008-02-08 2008-04-18 2008-06-27 2008-09-08 2008-11-17 2009-01-21 2009-03-12 2009-05-01 2009-07-07 2009-09-16 2009-11-25 2010-02-09 2010-04-20 29-06-2010 08-09-2010

USD/ton, vete, majs, socker

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750

Euro/ton, rapsfrö

Majs (Cbot) Vete (Cbot) Vitsocker (London) Rapsfrö (Matif)

För 2010/11 förväntas världsproduktionen av socker öka jämfört med förra året och enligt de flesta analysinstitut kommer ett överskott av socker att finnas. Skörden i EU 2010 beräknas minska med ca 2 milj. ton till ca 16 milj. ton jämfört med före- gående års höga skördenivåer. Även den svenska beräknas skörden minska och uppgå till strax över den svenska produktionskvoten (293 tusen ton).

Utvecklingen i Sverige

Spannmålsarealen i Sverige minskar för tredje året i rad medan oljeväxt- och vall- odlingen ökar. Även trädesarealen ökar något under den senaste treårsperioden.

Spannmålsarealen beräknas minska med drygt 7 % jämfört med 2009 medan olje- växter och vall ökar med ca 9 % respektive 2 %, vilket inneburit att oljeväxtod- lingen nu har fördubblats vid en jämförelse med år 2000.

(13)

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 000 1 000 000 1 100 000 1 200 000 1 300 000

Spannmål Oljeväxter Vall Träda

Hektar

2007 2008 2009 2010p

Figur 12. Arealutveckling för olika grödor 2006-2010

Spannmålsskörden 2009 uppgick till drygt 5,2 milj. ton, vilket i stort sett var i nivå med föregående års höga skördenivå. Enligt Jordbruksverkets prognos beräknas skörden 2010 minska till ca 4,8 milj. ton, vilket med undantag för det besvärliga skördeåret 2006 är den lägsta skörden på 15 år. Minskad areal och torr väderlek har reducerat skördenivåerna. Prognosen är dock osäker då den regniga augustimånaden inte ingick i prognosen.

4 800 000 5 241 900

5 195 000 5 057 600

4 128 400

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 4 000 000 4 500 000 5 000 000 5 500 000 6 000 000

2006 2007 2008 2009 2010p

Ton

Spannmålsproduktion Spannmålskonsumtion (prel)

Figur 13. Skördeutveckling för spannmål 2006-2010

(14)

Prisutvecklingen för spannmål

De svenska priserna under 2009/10 var under en stor del av säsongen betydligt lägre än de prisnivåer som noterades under prisrallyt på världsmarknaden 2006-2008.

Prisnivåerna noterades t.ex. till omkring 110 kr/kg för höstvete innan sommaren 2010 då den internationella prishöjningen inleddes, vilket även påverkade de svenska priserna uppåt. I juli uppgick det svenska priset på höstvete till ca 133 kr/100 kg, en ökning med ca 18 procent jämfört med juni månad. Motsvarande prishöjning vid den förra prisstegringen juni-juli 2007 var ca 35 %.

70 90 110 130 150 170 190 210 230

aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul

Kr/100 kg

2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011

Figur 14. Utvecklingen av avräkningspriset för höstvete

Utvecklingen av antalet nötkreatur i Sverige

Antalet mjölkkor har sedan 2005 minskat med 45 tusen, medan antalet övriga kor har ökat med drygt 20 tusen. Totalt har antalet nötkreatur minskat med 65 tusen (4 procent) mellan 2005 och 2009.

0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000 1600000 1800000 2000000

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

kalvar, under 1 år kvigor, tjurar och stutar kor för uppfödning av kalvar kor för mjölkproduktion

(15)

Verket följer kontinuerligt utvecklingen av antalet födda kalvar. Sedan uppgifter började samlas in 2003 har antalet födda kalvar minskat från 560 tusen till drygt 500 tusen, vilket motsvarar en minskning med 9 procent. Antalet mjölkraskalvar har minskat från 360 tusen till 310 tusen (-15 procent). Detta innebär att i stort sett hela förändringen av födda kalvar faller på just mjölkraskalvar.

Under 2009 minskade antalet födda mjölkraskalvar med 7 tusen samtidigt som antalet köttras- och blandraskalvar minskade med 12 tusen. Under perioden 2003 till 2008 var det å andra sidan en viss ökning av antalet köttras- och blandraskalvar, samtidigt som antalet födda mjölkraskalvar minskade.

I figuren nedan redovisas det ackumulerade antalet födda kalvar under första halv- året sedan 2003.

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Blandraskalvar Köttraskalvar Mjölkraskalvar

Figur 16. Antalet födda kalvar under första halvåret, ackumulerat efter ras, under perioden 2003-2010

Mjölkmarknaden

Situationen på den internationella mejerivarumarknaden

Kraftigt stigande världsmarknadspriser under hösten 2009 föranledde EU att nolla exportbidragen. Efter årsskiftet har priserna fluktuerat något men trenden är stigande priser vilket framgår av diagrammen nedan.

Försäljningen av smör och skummjölkspulver från EU:s interventionslager tycks inte ha haft någon negativ inverkan på priserna. Det skummjölkspulver som fanns i interventionslager i USA har till största delen använts till interna stödprogram och tycks därför inte haft någon påverkan på priserna.

(16)

Den positiva ekonomiska utvecklingen i Asien förväntas fortsätta och medföra en fortsatt ökad efterfrågan på mejeriprodukter.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

jan-00 jan-01

jan-02 jan-03

jan-04 jan-05

jan-06 jan-07

jan-08 jan-09

jan-10

euro/100 kg

högsta vmp lägsta vmp ip

Figur 17. Utvecklingen av världsmarknadspriset för skummjölkspulver, euro/100 kg

Källa: Dairy Markets, Jordbruksverkets bearbetning

världsmarknadspris smör 2000 - 2010

0,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0 400,0 450,0

jan- 00

jun- 00

nov- 00

apr-01 sep-

01 feb-02

jul- 02

dec- 02

maj-03 okt-

03 mar-04

aug -04

jan- 05

jun- 05

nov- 05

apr-06 sep-

06 feb-07

jul- 07

dec- 07

maj-08 okt-

08 mar-09

aug -09

jan- 10

jun- 10

nov- 10

euro/100 kg

högsta vmp lägsta vmp 90 % av ip

(17)

Källa: Dairy Markets, Jordbruksverkets bearbetning

Utvecklingen i Sverige

Utvecklingen av mjölkproduktionen

Mönstret mellan åren är mycket stabilt, stor invägning under våren och lägre under hösten. Totalt sett uppvisas dock minskningar de senaste åren. Minskningstakten var låg fram till början av 2007. Därefter noteras mera omfattande minskningar. För hela 2007 blev minskningen 5 procent jämfört med 2006 och uppgick under 2007 till knappt 3 miljoner ton. För 2008 redovisas en minskning med 35 tusen ton (drygt 1 procent). Under 2009 var produktionen oförändrad under första halvåret, men under andra halvåret föll produktionen med ca 5 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Även under första halvåret 2010 blev det en minskning, men under den allra senaste tiden har produktionen nått upp till förra årets nivå.

200 210 220 230 240 250 260 270 280 290 300

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

1000-tal ton

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Figur 15. Invägning av mjölk vid mejeri, 1000-tal ton

* Preliminära uppgifter.

Källa: Jordbruksverket

Prisutvecklingen för mjölk

Den internationella marknadens utveckling återspeglas i de svenska producentpriserna. Under 2008 var priset uppåt 1 kr/kg över nivån före 2007. En viss förbättring av priserna noterades andra halvåret 2009. Under första halvan av 2010 har priserna varit oförändrade. Under hösten har en fortsatt prisuppgång noterats. Uppgifterna i figuren nedan avser till och med augusti. Ytterligare prishöjningar är kända som kommer att påverka priset uppåt ytterligare.

(18)

200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Kr/100 kg

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Figur 16. Avräkningspris för mjölk

Marknaderna för kött

Situationen på den internationella marknaden för kött

Till följd av den ekonomiska återhämtningen av den globala ekonomin är efterfrå- gan på nötkött stabil på de flesta marknaderna. Ett begränsat utbud fortsätter att be- gränsa importökningen på världsmarknaden.

Enligt USDA² ökar världshandeln med griskött ökar något. Större efterfrågan förväntas från Asien, främst Kina och Hong Kong, under andra halvåret 2010 till följd av förbättrad ekonomisk situation. Den kinesiska importen underlättas också av att handelshinder till följd av H1N1 tas bort. Den ryska importen förväntas öka trots mindre importkvoter. Höga interna priser till följd av begränsat inhemskt utbud tros leda till ökad import utom kvot. Det är främst EU och Brasilien som väntas dra nytta av den ökade efterfrågan från Asien och Kina.

Världshandeln med fågelkött förblir relativt stabil.

Under januari-september 2010 har EU: genomsnittliga avräkningspris för gris legat i nivå med de priser som gällde innan den kraftiga prisökningen 2008. Det genomsnittliga avräkningspriset för fågelkött har visat en stigande trend under 2010 och närmar sig nu 2008 års nivå. Stigande kostnader för foder förväntas resultera i för- sämrade marginaler för dessa sektorer.

Beträffande nötkött är EU:s avräkningspriser fortsatt höga sett ur ett historiskt perspektiv även om priserna är något lägre än under rekordåret 2008. Produktionen av

2 USDA Livestock and Poultry, World Markets and Trade, 2010 Trade Forecast Revision

(19)

period 2009.

Utvecklingen i Sverige Produktionen av nötkött

I nedanstående figur redovisas utvecklingen av slakten av storboskap. Slakten av storboskap har minskat successivt under flera år. Men under 2009 har denna trend brutits och en ökning noteras med 9 procent. Slakten uppgick under 2009 till 136 tusen ton mot 124 tusen ton under 2008. Det var i första hand slakten av kvigor och kor som ökade. Men även slakten av tjurar och stutar har varit något högre än under förra året. Under 2010 har slakten av storboskap legat på en något lägre nivå än under 2009.

Produktionen av griskött nådde en topp under 2004 med ca 150 tusen ton under för- sta halvåret. Redan 2006 hade produktionen fallit till en nivå mellan 130 och 140 tusen ton. Produktionen ligger i detta intervall även under första halvåret 2010.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Storboskap Griskött

Figur 17. Slakt av storboskap och griskött första halvåret resp. år, 1000-tal ton

Prisutvecklingen för nötkött

Som indikator för prisutvecklingen för nötkött har här valts prisutvecklingen för tjurar. Under 2010 noteras priser som ligger i nivå med de jämförelsevis höga priserna under 2008. Hittills under 2010 ligger priserna mellan 1 och 2 kr/kg högre än under 2009.

(20)

1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000 3200

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Kr/100 kg 2005

2006 2007 2008 2009 2010

Figur 18. Avräkningspris för tjurar

Prisutvecklingen för griskött

Priserna på slaktsvin låg under 2009 på en hög nivå jämfört med åren dessförinnan.

Under 2010 har priset fallit tillbaka och var under sommaren ca 2 kr/kg lägre än under motsvarande period förra året. Dock kan observeras att priset åren 2005-2007 var ett par kronor lägre än hittills under 2010.

800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700

jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec

Kr/100 kg

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Figur 19. Avräkningspris för slaktsvin