Skärstads kyrkas brudkrona
Andrén, Erik
Fornvännen 1959, 44-47
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1959_044
Ingår i: samla.raa.se
S M A II II E M B 1) D K L A N D E N
D d är sannolikt, all denna k o r t s v ä r d s t y p även finnes inom u n d r a delar av N o r d e n ; någon u n d e r s ö k n i n g h ä r o m h a r jag emellertid icke kunnat företaga.
Birger S e n n a n
SKÄRSTADS K Y R K A S R R U D K R O N A
Ofta gör man vid genomgång av gamla k y r k o r ä k e n s k a p e r den iakttagelsen, att accessionen av Inventarier ökar u n d e r vissa avgränsade perioder. Det kan bero pä förckomslcn av cn givmild donator, men det kan också bero på alt församlingen fått cn kyrkoherde som h a r dels intresse för k y r k a n s egen-dom, dels pondus a t t driva igenom Inköpsanslag på s o c k e n s t ä m m a n .
Skärstads kyrka Ungefär m i t t emellan G r ä n n a och J ö n k ö p i n g tillhörde i början av 1600-talet ingalunda de pä ädla m e t a l l e r rika k y r k o r n a . Där fanns tvä n a t t v a r d s k a l k a r av silver, men de båda v i n k a n n o r n a och oblatasken var av k e r a m i k . I cn anteckning frän 16701 h e t e r d e t : »Såsom tillförne b r u d l i e s
cen lecrkanna pä Altaret, lät k y r k i o h e r d h e n förfärdiga een nyy Altarckaniia af Silfwer och dhet A :o 1662. Men 1666 gjordes cn ny Oblats ask ock af
Silfwer och kalken förbåttrader och omgjorder.* Kin Inventarieförteckning
1637 b e k r ä f t a r uppgiften om det enkla m a t e r i a l e t i v i n k a n n o r och o b l a t a s k :Kalkar, lien hwijl 8 lod 1'i q\ intill noch Ecu förgyll . . . . 2 st. Leerkannor, Ecu stoor och cn lithcn 2 st.
Lccrholk åth Oblaterna 1 st.
V i n k a n n a n och oblatasken av silver anskaffades pä 1660-talet då Nicolaus Slggonls Aurelius2 var kyrkoherde i Skärstad, men redan två årtiondentidigare hade h a n s broder och företrädare Magnus Slggonls Aurelius börjat förbättra k y r k a n s silverskatt. Den b r u d k r o n a som fanns var delvis av silver, delvis av mässing, och den ville h e r r Magnus ersätta med cn ny, b ä t t r e och helt av förgyllt silver. Delta genomdrev han också på s o c k e n s t ä m m a n den 1 m a j 1646: »Sedan affsadess och att så snart m a n fåår en good Guldsmed, som will k o m m a till S o c h n a s t ä m p n a och lofva sig wilia Pynta och refor-mera Cronan, skall lill sådant arbete kyrkioness Pgr anwändass.»
Bcdan sju veckor senare hade kyrkoherden funnit sin gode g u l d s m e d ; »Anno ut Supra den 21 J u n i j kom konslrijk och w ä l a c h t : P ä r Månsson Guld-smed i Jöneklöping till Sebiårstada och affhandlade mz F ö r s a m b l i n g e n dor siimmastädess om then gambla Cronan, then han till sig aiinamadc, hwilken wog 73 lod, noch cn SUIT ked om 2 lod och loffuadc sig wilia göra t h e r aff en ny Crona, och honom fordrades Guld, Nämligen Ben ducat till h u a r i c 8 lood lill förgylningcn och 1 dir kppgr för h w a r t lood i arbetz lön. Noch Icffrciadcs lill b e i l e Gulsmcd g. Silfucr 5% lod — facit 80>i lod. Denna offuan b i t a Crona förarbetat till 8 0 ' i lod med Guld och steenar, ä h r aff
1 Vadstena l a n d s a r k i v . S k ä r s t a d s k y r k o r ä k e n s k a p c r 1679- -1701 och
pro-tokoll 1638—1679.
- Gotthard Virdcslam, Växjö stifts h e r d a m i n n e VII, Växjö 1932, sid. 287 f.
s M \ I! II B M B I) 1> E I. A N 1) E N
^^A^
. 1
Fig, /. Den kronask, vari S k ä r s t a d s kgrka» b r u d k r o n a förvara», bur tillkommit sciiust pa 1640-talet. Stommen uu korgflätnlng är utvändigt klädd med svnrl skinn och pånitade järnbeslag. Foto Nordiska muteet, - l h e crown casket in which is kept the bridal crown of Skärstad church mus produced, ut the latest, in lhe lii'it)'s. The framework of batket-weavlng is covered on the out side with black leather. nnd finithed wilh iron mountings luhich are
rivetted an.
offuansk:ne Pär Månsson Gnidsmed i Jönekiöplng leffreradl lill Schlärsta den 13 lOlbris åhr ul Supra. Magnus S. Aurelius, p. Sch: ord.»
I r ä k e n s k a p e r n a redovisar kyrkoherden arbets- och m a t e r i a l k o s t n a d e r n a med cn utförlighet som är lika ovanlig som tacknämlig:*
R e q u i t i t a lill Cronan den 5. l u l i j ItiUi
Noch för g. Silfucr till alt sijlta uthi Cronan 5 ' i lod 8V4 dir Nu föll ler Guld och Steenar till Cronan
Guldsmeden konstrljk Pär Mansson haffir bekommit till
all kiöpa Guld före 10 ducal :r 20 Bdlr Noch till alt kiöpa Guld före och duWeter4 K) st 1 Rdlr
3 I räkenskapsboken använda f ö r k o r t n i n g a r : m : m a r k (8 öre) — d i r =
daler (4 m a r k eller 32 öre) Bdlr = riksdaler (15 m a r k k o p p a r m y n t ) — kppgr k o p p a r p e n n i n g a r — f :r = fjärd ingår — g = g a m m a l .
' Donblel (dubble) iir cn ädelsten d i e r Imitation d ä r a v som iir s a m m a n -satt BV l \ å delar, slipade som överdel resp. underdel.
S M Ä R R E M E 1) D E I. A N D E N
Arbetzlön
Noch h a f f i r Pär Månsson fått malt 2 f:r för 14 dir Noch den 13 decembris kppgr 77 d i r Guldsmeden skrev sitt kvitto direkt i r ä k e n s k a p s b o k e n : »Med denna o f t u a n s k i n c P c r t z d c r , Hdlr, malt oeh kppgr ä h r Jag r n d e r t c k n a d för min bekostnad! pä Schiärstada Crona aldeles w d nöigd och C o n t e n t e r a d t . 13 10:bris A. 1646 Pedher Månsson Smitt.» Och slutligen följer kyrkoherdens sammanfattning;
Recapilulalio
Denna o f f u a u s k m a Crona till b a t i k e n s förfärdigande ä h r e aff Guld-smeden fordrade oeh leffrerade 1. gamalt förgyll Crona om 73 lood. Noch hwijt Silff:r 7Vi lood, item 20 Bdlr till a t t kiöpa 10 ducater före, ty t h e r fordrades sä mycket noch — 1 Bdlr för stenarna — facit 83 lod föruthan Stenarna, Men den leffrerade Cronan wäger allenast 80% lood. Magnus S. Aurelius.
Det kan synas egendomligt att socknen påtog sig så stora kostnader för en ny b r u d k r o n a d t par årtionden i n n a n m a n anskaffade v i n k a n n a ocli oblatask av silver. l ' r ekonomisk s y n p u n k t var det emellertid välmotiverat, ly kronan och det (ivriga brudsilvret gav kyrkan vissa inkomster. Vid socken-s t ä m m a n den 1 m a j 1647 besocken-stämdesocken-s följande »Crono leger. N ä h r Cronan b r u k a s i n n a n sochncss skall giffwas för henne 3 m kppgr — u t h a n sochncss 1 dir». Brudkragen kostade 1 m a r k resp 12 öre, k r a n s e n 4 resp 6 öre och bältet 1 mark resp 10 öre k o p p a r m y n t .
Den aktuelle guldsmeden Peder Månsson Smitt, som var bördig från Skottland, hade lärt yrket i J ö n k ö p i n g och blivit m ä s t a r e d ä r 1645. Han dog 1682 som r å d m a n och aktad borgare i staden.
B r u d k r o n a n för Skärstads kyrka är det enda arbete från h a n s verkstad som m a n vet något om. Men t y v ä r r iir denna krona inte bevarad. Kyrkans n u v a r a n d e b r u d k r o n a s a k n a r s t ä m p l a r och den h a r en klar 1600-talskaraktär, men den kan inte vara identisk med Peder Månssons krona, ty den väger endast hälften så mycket, 520 gram eller omkring 40 lod. Den h a r sannolikt tillkommit i början av 1706-talet och d d är inte uteslutet att den i n n e h å l l e r vissa delar av sin föregångare, eller i varje fall d t a n t a l »stenar» av glas, emalj och h a l v i i d d s t c n . Men d ä r o m kan man inte u t t a l a någon bestämd mening eftersom denna föremålsgrupp i sin formgivning är stark t r a d i t i o n s -bunden.5
Den väl bevarade kronasken e r b j u d e r emellertid d t visst intresse både genom sin ålder och sin säregna teknik. Den iir alldeles för stor för att vara gjord till den n u v a r a n d e k r o n a n ; den m å s t e följaktligen ha t i l l v e r k a t s på 1640-talet eller m å h ä n d a d t halvsekel tidigare (till den krona som Peder Månsson gjorde o m ) . Kronasken h a r en s t o m m e av korgflätning, utvändigt klädd med grovt svart skinn och p å n i t a d e j ä r n b e s l a g . Invändigt är korgen klädd med rött kläde, f a s t h å l l d med skinnband och tcnlikor. Lås och
S M A R R | M E D D E L A N D E N
h a n d l a g av j ä r n . Ett inre kronfodral är sytt av mjukt b r u n t skinn i ett slags m a t d a s s é t c k n i k . D d b a r plant lock, som kan k n ä p p a s fast med k n a p p a r och öglor av skinn, men s a k n a r botten.
Möjligen h a r kronasken varit avsedd även för förvaring av h r u d b ä l t c , krage och k r a n s . ,, ., , . ,
Frik Andren
V I T T R I N G PÅ H Ä L L R I S T N I N G A R
De f ö r ä n d r i n g a r av en Stenyta, som förorsakas av på bergarten verkande atmosfiirila agenticr, b r u k a r man kalla vittring. Detta begrepp täcker flera kemiska och fysikaliska förlopp, som alla tendera till att minska berg-a r t e n s hållfberg-asthet och i sberg-amverkberg-an korroderberg-a d e n s berg-a m m berg-a .
Mest iögonenfallande iir ofta den mekaniska vittring som ytterst h a r sin orsak i extrema t e m p c r a t u r v a r i a t i o n e r . Alla ä m n e n utvidga sig vid förhöjd t e m p e r a t u r , Sker u p p v ä r m n i n g e n lokalt i en fast kropp, u p p t r ä d a starka m e k a n i s k a p å k ä n n i n g a r , då olika delar av kroppen u p p v ä r m a s olika starkt och därigenom utvidga sig olika mycket. I sten bildas sprickor vid starka t e m p e r a t u r s k i l l n a d e r eller då u p p v ä r m n i n g e n u p p r e p a s mänga gänger. Solvärme ger en ytlig u p p v ä r m n i n g av stenytor, vilket kan resultera i av-sprängning av stora flak. Karakteristiskt för denna så kallade »solav-sprängning» är att bergartan ofta brister skiktvis i skal som äro konforma med den yttre y t a n . Ett villkor för en sådan skalbildning är dock att bergarten är m a s s -formig, d. v. s. h a r likartad s t r u k t u r och fysikaliska egenskaper i olika dimensioner. Då många bergarter ha cn skiffrig eller stänglig s t r u k t u r kan effekten av solsprängning variera avsevärt. Har u p p v ä r m n i n g e n varit mycket stark och lokal, t. ex. i närheten av d d , kan resultatet bli s.k. skörbränd sten, som blivit genomsatt av talrika sprickor.
En bergart utgöres av cn s a m m a n v u x e n massa av enskilda m i n c r a l k o r n . I g r ä n s y t a n mellan m i n c r a l k o r n e n , den s.k. i n t c r g r a n u l a r y t a n , kan vatten (Utfundera in i bergarten. De flesta bergarter äro d ä r t i l l genomsatta av en stor mängd makroskopiskt skönjbara sprickor d ä r vatten kan s a m l a s . Dä vattnet fryser, ökas dess volym med omkring 10 %, och det tryck pä om-givningen som isen u t ö v a r kan som bekant verka s p r ä n g a n d e , varvid s . k . t r o s t s p r ä n g n i n g kan inträffa. Särskilt starkt verkar denna effekt u n d e r sen-vintern, då dagsmejan ger s m ä l t v a t t e n , som varje natt fryser till is. Stenen kan dä u t s ä t t a s för en h d serie av upprepade p å k ä n n i n g a r , tills den slut-ligen brister genom u t m a t t n i n g . Den slutliga bortplockningcn av större eller m i n d r e lösa fragment av en v i t t r a n d e bergart sker genom erosion av vind och vatten.
Kemisk vittring angriper selektivt vissa m i n e r a l , varigenom en bergarts y t a luckras upp eller blir oregelbundet korrodcrad. Den kemiska vittringen förorsakas ofta av svaga syror såsom kolsyra och h u m u s s y r o r , vilka ibland förekomma i g r u n d v a t t n e t . Genom att vittringen h a r obegränsad tid till
