Skiftesverk Lundberg, Erik Fornvännen 167-172
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_167 Ingår i: samla.raa.se
SKIFTESVERK
AV
E R I K L U N D B E R G
Den danske arkitekten och vetenskapsmannen Mogens Clem- mensen utgav år 1937 ett stort arbete, benämnt B u 1- h u s e , S t u d i e r ö v e r g a m m e l d a n s k t r a e b y g - n i n g s k u n s t . Boken behandlar hus byggda i den konstruktion, som på svenska plägar benämnas s k i f t e s v e r k , och omfattar icke endast såsom titeln anger Danmark, utan även Sverige. Vi ha här i landet allt skäl atl lägga märke till detta arbete och att studera det. 1 utmärkta iippmätningsritningar fram- föras gårdar och byggnader från Skåne, Blekinge, Halland, Väs- tergötland, Öland och Gotland. Det viktigaste är emellertid, att med Clemmcnsens arbete ett av den nordiska byggnadskonstens allra viktigaste områden, d e n e n k l a t r ä a r k i t e k t u r e n , gjorts till föremål för behandling ur konstruktiv och byggnadshisto- risk synpunkt. Allt för länge har vår arkitekturhistoriska forsk- ning ägnat sig nästan uteslutande ät de stora monumenten. Det är hög lid att vårt breda byggnadsbestånd tas upp till behandling ur rent arkitekturhistoriska synpunkter, ty den sammanfattande skildring av u t v e c k l i n g e n i vår svenska byggnadskonst, som vi alltjämt sakna, är otänkbar om icke landets normala, dagligen utövade bygg- nadssätt tages till utgångspunkt. Hur högt vi än skatta den e t n o l o - g i s k a forskning, som hos oss framför allt tagit upp, inventerat och studerat det lantliga byggnadsskicket, så måste det dock konstateras, att ur arkitekturhistorisk synpunkt åtskilligt i landsbygdens bygg- nadsföreteelser kan uppfattas annorlunda än som synes naturligt ur etnologisk synvinkel. Hos oss är det egentligen endast Gerda Boéthius, som mod målmedveten konsekvens tillämpat det arkitektur- historiska betraktelsesättet på vår äldre träbyggnadskonst.
Mogens Clemmensens stora bok har tagit fasta på en viss k o n- s t r u k t i o n s m e t o d , skiftesverket, vilken hör samman med ekma- terialet lika intimt som knuttimringen med barrträvirket. Denna be- gränsning av ämnet är särskilt lämplig ur dansk synpunkt. Den möj-
168 B R IK L U N D B E R G
HK. I .
Länga i skiftesverk, Vonsbaeck socken, Sönderjylland.
Range ot IniiltlinKs In »skiltesverk», Vonsbaeck parish, Snnderjyllutul.
liggör emellertid också en enkel och klar överblick (iver en viktig del av nordiskt byggnadsskick.
Med full åskådlighet och klarhet påvisar Clenimcnsen förhållandet mellan s k i f t e s v e r k och k o r s v i r k e i Danmark. Korsvirket ef- terträder sålunda skiftcsverkel i det alt man gärna ersätter do uttjänta träfyllningarna i ramverket med fyllningar murade av tegel. Detta hänger samman därmed att virkestillgången blivit mindre. Man söker sig annat material än trä. Stommen i skifteaverkel bibehållee sålunda.
men fyllningarna byta material.
Av allt att döma är detta en för hela Västerlandet giltig utveck- lingsgång. Men att därav sluta, att korsvirket såsom konstruktions- metod vore yngre än skiftesverket, skulle vara förhastat. Häda bygg- nadssätten förekomma sida vid sida redan under Antiken, medan
S K I F T E S V E It K 169
Fig. 2.
Länga i skiftesverk med stor sal ovanför e t t kostall. Lojt socken, Sönderjylland.
Mange ol buildings in .skittesverk» with larm hall above a COW-lhed. l.ojl parish, Sander- j v I la ml.
däremot först under medeltiden korsvirket användes såsom, synlig och dekorativt utnyttjad konstruktion. Det förhåller sig f. ö. på samma sätt med knuttimringen. Denna konstruktion förekommer också under Antiken — likaväl som i Mellan-Europas förhistoriska bebyg- gelse. Det är tydligt nog helt och hållet en fråga om materialtill- gång, vilket byggnadssätt som blir det rådande. Där barrskogen do- minerar bygger man i knuttimring. Där eken råder tillämpar man skiftesverket — och när virkestillgången blir knapp får korsvirket rycka in.
De träkonstruktionsmetoder, som under Antiken tillämpas nere i de stora, kulturcentra, äro givetvis högt utvecklade och tekniskt full- lödiga. Ett särskilt, vackert, belägg på förekomsten av sådana finare konstruktioner lämna de berömda lykiska gravmonumenten, vilka i stenmaterial detaljerat efterbilda träbyggnader. Kina och Japan ha in i våra dagar bevarat en högt utvecklad träarkitektur, vilken på ett eller annat sätt synes äga samband med medelhavsområdets antika motsvarigheter. Och Indiens monumentalarkitektur bevarar
170 E R I K L U N 1) B E II G
i åtskilliga hänseenden minnet av en äldre, storslagen träbyggnads- konst, besläktad både med Kinas och Antikens.
Hos oss bär det utvecklade och konstruktivt fullödiga skiftesverket alla tecken av att vara en byggnadsmetod, som hit införts i färdig-
Fig. 3.
Skiftesvcrk från Visby.
»Skiftesverk» from Visby.
bildat skick. Däremot förekomma en hel rad av mera primitiva konstruktioner, vilka synas böra uppfattas såsom tillämpningar av det importerade, tillämpningar utan förståelse för metodens egentliga innebörd. S y l l e n och syllrameii utgöra ju t. ex. något mycket vä- sentligt, i skiftesverket. Syllram, stolpar och väggband bilda det fasta bärande ramverket, stommen. Men i primitiva byggen äro ibland stol- parna nedgrävda direkt i marken och syll saknas. Tillämpad på detta sätt mister konstruktionen hela sin finess. Syllramen är på sätt och vis dess livsnerv. Men de jordgrävda stolparna ha sina motsva-
S K I F T E S V E R K 1 1 1
righeter i s t a v b y g g n a d e r av mera primitivt slag. I yngre stav- kyrkor har däremot syllramen arbetats in och det är först därigenom som det blir möjligt att låta stavkonstruktlonen nå upp till rang av monumentalarkitektur. Ännu är det dock för tidigt att söka avgöra om skiftesverket först nått våra trakter i den primitiva formen med jordgrävda stolpar eller om denna form framträtt här hemma såsom missförstådd förenkling av högre teknik, d. v. s. huruvida missupp- fattningen är vår egen eller om vi övertagit den från grannar, som stått i mera direkt kontakt med arvet från Antiken, men ej helt lyckats liemästra detsamma.
Även på en annan punkt gäller samma frågeställning, nämligen i fråga om korsvirkeshusen med klinväggar. I dessa hus är stommen lik skiftesverkets eller korsvirkets, men fyllningarna utgöras varken av plank eller tegel, utan av stakar, flätade vidjor och lerklining.
Otvivelaktigt är detta ett byggnadssätt, som innebär en förenkling av högre teknik. Men lika otvivelaktigt är det att klinverket har urgamla anor i den förhistoriska enkla hyddan, ehuru där utan att vara för- enat med den sinnrika ramkonstruktionen. En primitiv metod har m. a. o. här trängt in i ett högre byggnadssätt. Vi veta emellertid ej ännu om denna blandade teknik utbildats här hemma eller om vi mottagit don såsom tidig förelöpare till de finare mera rent antika konstruktionsmetoderna.
Clemmensen slutar sin bok med en översikt över skiftesverkets förekomst utanför Skandinavien och han pekar där särskilt på vackra exempel i sydöstra Europa, på Balkan. Några slutsatser angående invandringsvägar kunna dock icke dragas med utgångspunkt där- ifrån, då ju hela den mellan- och västeuropeiska korsvirkesarkitek- turen från medeltiden så påtagligt visar, att man även i dessa feodal- lidens ledande områden varit väl förtrogen med de konstruktions- principer, som äro skiftesverkets.
S U M M A R Y E R I K L U N D B E R G : Skiftesverk.
In a large publication ontitled B u l h u s e , S t u d i e s of Old Da- n i s h A r c h i t e c t u r e (1937), the Danish architect, Mogens Clemmen- sen, has dealt with an important field of simple Scandinavian timber constructions from tho architectural-historical point of view. Clemmensen treats a species of construction, designated in Swedish skiftesverk, which
1 7 2 E R I K L U N D B E R G
is confined to träets with good supplies of oak timber. The construction in question was met with in the Mediterranean regions already during the age of antiquity, side by side with log-timber and halt-timber construc- tions. The system cmployod depends on the supply of materials — log- timber is only suitablo for coniferous districts; half-timber is used when the supply of timber högins to be scanty.
All three construetions were importcd bodily to Seandinavia from the South, but this took place in prehistoric times or at the beginning of historical times. They are also met with, however, in more primitive variants, but the latter should probably be rogarded as imitations of misunderstood foreign prototypes. »Skiftesverk» has gradually been changed in many places to half-timber, in that the timber fillings were rcplaeed by briek fillings. Something similar probably took place sporadi- cally in Western and Central Europé already during the Middle Ages.
The half-timber architocture in these regions would then be considered a kind of »skiftesverk», which had been transformed into a construction which was more economical, when the supply of wood began to fail.
Clemmensen's book presents very beautiful illustrations of South Scan- dinavian timber construetions, both in photographic pictures and in plans.
