Fostrandet av framtidens politiska generation
En kvalitativ intervjustudie om främjande av elevers politiska självtilltro i gymnasielärares undervisning om samhällsrörelserFörfattare: Rickard Yashoe
Höstterminen 2020 Seminariedatum: 20-04-19
Ämneslärarprogrammet samhällskunskap Självständigt arbete avancerad nivå, 15 hp
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Handledare: Per-Anders Svärd
Abstract
Young pupils’ involvement in social movements has greatly impacted society over the last two decades. Studies, however, indicate that young people are not as politically interested during early adolescence and that their political interest and participation in society increase as they approach their later teenage years. Amnå and Zetterberg (2010) hypothesize that students’ motivation to engage in society and politics is influenced by public institutions such as schools. Beaumont (2010) theorizes that students’ political interest and social engagement are tied to their political self-efficacy. She presents four pathways that help promote students’ political self-efficacy, which results in heightened political interest, deeper understanding of society and the political process, and increased political engagement. Thus, this study applies Beaumont’s theory to examine how upper secondary school teachers in Sweden promote their students’ political self-efficacy when teaching about social movements such as Black Lives Matter and Fridays For Future. The results indicate that while some teachers are more inclined to only discuss, debate, and incorporate presentations about social movements, others include hands-on experiences such as participating in protests and meeting with political leaders in person. Five teachers were interviewed, all of whom conducted lessons that were categorized in at least one of the four pathways that promote political self-efficacy. Furthermore, all five teachers indicated that they educated their pupils on the complexity of democracy, political systems, and societal issues and, by doing so, encouraged strong political self-efficacy.
Keywords: Activism, Black Lives Matter movement, Fridays for Future, political self-efficacy, politics, protests, social movements, social studies education, teachers.
Innehåll
Fostrandet av framtidens politiska generation ... 1
En kvalitativ intervjustudie om främjande av elevers politiska självtilltro i gymnasielärares undervisning om samhällsrörelser ... 1
Abstract ... 2
1. Inledning ... 1
1.1. Syfte och frågeställningar ... 2
1.2. Disposition... 2
2. Tidigare forskning och teori ... 3
2.1. Nordiska ungdomars förväntningar på politiskt deltagande ... 3
2.2. Ungdomars deltagande i protester ... 4
2.3. Politisk självtilltro ... 4
2.4. Kritisk teoriutveckling ... 6
3. Metod, material och urval... 7
3.1. Metod... 7
3.2. Urval ... 7
3.3. Analytiskt ramverk ... 8
3.3.1. Analysschema för politisk självtilltro ... 9
3.4. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 11
3.5. Forskningsetiska överväganden ... 12
4. Resultat och analys ... 13
4.1. Undervisning om samhällsrörelser ... 13
4.1.1. Praktiska erfarenheter ... 13
4.1.1.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt... 13
4.1.1.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt ... 14
4.1.2. Förebilder ... 15
4.1.2.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt... 16
4.1.2.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt ... 16
4.1.3. Socialiserande miljöer ... 17
4.1.3.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt... 18
4.1.3.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt ... 19
4.1.4. Stark och hållbar motivation ... 20
4.1.4.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt... 21
4.1.4.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt ... 22
4.2. Sammanfattning av lärares undervisning om samhällsrörelser ... 24
4.4. Lärares perspektiv och offentliga institutionshypotesen ... 26
5. Slutsatser och avslutande diskussion ... 28
5.1. Beaumonts fyra vägar och lärares undervisning ... 28
5.1.1. Praktiska erfarenheter ... 28
5.1.2. Förebilder ... 28
5.1.3. Socialiserande miljöer ... 28
5.1.4. Stark och hållbar motivation ... 29
5.2. Offentliga institutionshypotesen och demokratiuppdraget ... 29
5.3. Undervisning om samhällsrörelser ... 29
5.4. Diskussion ... 30
5.5. Förslag till vidare forskning ... 31
Referenser ... 32
1
1. Inledning
I en värld i ständig förändring är ett uttryck som flitigt används i böcker och
forskningsartiklar om samhällsutveckling. Samhällslärares främsta uppgift är att undervisa elever om historiska och nutida händelser samt främja elevers förståelse för samhällens utveckling. Att förstå hur världen ser ut när den ständigt förändras är dock utmanande och kräver att lärare håller sig uppdaterade om nationella och internationella händelser. I en tid där informationsfältet är brett bör lärare genom kritiska förhållningssätt bilda sig väl underbyggda uppfattningar om aktuella händelser och situationer. Detta för att också eleverna ska kunna utveckla förståelse för olika samhällen.
Under 2020 fick flera samhällsrörelser stor uppmärksamhet. Black Lives Matter Movement (BLM) och Fridays for Future (FFF) är två rörelser som hade budskap som tilltalade
ungdomar och fick globala genomslag (Global Politics, 2020; Odelstad, 2020; Sveriges Radio, 2020).
Forskning påvisar att ungdomsåren är väsentliga för ungdomars förståelse för och relation till politik (Amnå & Zetterberg, 2010). I samhällsrörelser som BLM och FFF finns drivande ungdomar som leder utvecklingen. Det tyder på en entusiasm bland ungdomar och känslor av tillhörighet till de samhällsfrågor som lyfts. Ungdomars politiska deltagande och politiska intresse kan också uppmärksammas med hjälp av begreppet politisk självtilltro (political efficacy), vilket handlar om en tro på att det egna deltagande i politik och samhällsfrågor kan göra skillnad (Sohl, 2014). Beaumont (2010) urskiljer fyra vägar som leder till främjande av politisk självtilltro. Beaumonts teori förespråkar att lärare formar sin undervisning för att omfatta (1) praktiska moment, (2) möta förebilder, (3) socialisera med olika ideologiska ställningar eller (4) motivera elevernas politiska intresse.
Det finns en del forskning om ungdomars politiska deltagande utifrån elevperspektiv. Exempelvis påvisas att svenska ungdomar deltar i politiska frågor i lägre utsträckning än ungdomar från andra länder (Amnå & Zetterberg, 2010). Denna studie tar sin utgångspunkt i svenska lärares perspektiv. Forskning om lärares förhållningssätt är av vikt eftersom
skolverksamheten i Sverige har i uppdrag att fostra aktiva demokratiska medborgare.
Läroplanen ger emellertid utrymme för samhällsläraren att tolka demokratiuppdraget och hur aspekter som mänskliga rättigheter, politik och samhällsfrågor ska uppmärksammas i
undervisningen (Skolverket, 2011a). Denna studie undersöker om lärares undervisning verkar ha förutsättningar att främja elevernas politiska självtilltro. Detta görs genom att analysera
2 vilka av Beaumonts fyra vägar som verkar användas i samhällskunskapsundervisning om samhällsrörelser.
Skolan bör vara en plats där elevers politiska intresse kan väckas, en plats som kan ge elever möjlighet att utveckla sin tilltro till sin förmåga att utöva sina demokratiska rättigheter som medborgare. Det kan exempelvis innebära att delta i politiska evenemang för
samhällsförändring som uppfattas som önskvärd.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur samhällskunskapslärare på svenska gymnasieskolor undervisar om aktuella samhällsrörelser samt hur undervisning främjar elevers politiska självtilltro och aktivt medborgarskap. Studiens frågeställningar lyder:
1. Vilka arbetssätt används i samhällskunskapsundervisning för att främja elevers politiska självtilltro?
2. Hur undervisar samhällskunskapslärare om nutida samhällsrörelser som exempelvis Black Lives Matter Movement (BLM) och Fridays for Future (FFF)?
3. Hur undervisar samhällskunskapslärare om demokrati för att främja elevers politiska intresse?
1.2. Disposition
I nästa kapitel presenteras tidigare forskning och studies teoretiska ramverk, följt av metod och analysschema i kapitel 3. Undersökningens resultat presenteras och analyseras i kapitel 4, vilka avslutningsvis diskuteras i kapitel 5.
3
2. Tidigare forskning och teori
I detta kapitel berörs först forskning om ungas politiska deltagande. Därefter presenteras en teori om hur undervisning kan bidra till utvecklingen av politisk självtilltro.
2.1. Nordiska ungdomars förväntningar på politiskt deltagande
Det finns mycket forskning om ungdomars politiska intresse och vilka faktorer som påverkar ungdomars politiska engagemang, tilltro och förståelse. I en studie av Amnå och Zetterberg (2010) analyseras aspekter av ungdomars förväntade framtida politiska deltagande, såsom röstning, deltagande i protester och övrigt politiskt engagemang. Studien visar att 14-åringar i nordiska länder är inte lika politiskt intresserade av politiskt engagemang och förväntas ha lägre deltagande i protester i jämförelse med 18–25 åringar. Således ökar ungdomars politiska intresse av politik och engagemang efter myndig ålder. Det urskiljs inga specifika faktorer som det förändrade beteendet beror på, men Amnå och Zetterberg formulerar fyra hypoteser om ungas politiska intresse: medborgerlig volontärhypotesen som argumenterar för att civila resurser som rekrytering påverkar ungdomars aktiva engagemang i ett demokratiskt samhälle.
Moderniseringshypotesen som argumenterar för att socioekonomiska faktorer har inverkan på
elevers attityd mot politik. Offentliga institutionshypotesen som argumenterar för att offentliga institutioner som skolan har påverkan på elevers politiska kunskap och intresse. Socialt kapitalhypotesen som argumenterar att ungdomars sociala kapital styr elevers politiska attityd och engagemang (Amnå & Zetterberg, 2010).
Denna uppsats tillämpar offentliga institutionshypotesen. Hypotesen betonar vikten av att granska offentliga institutioners arbetssätt. Amnå och Zetterberg (2010) menar att offentliga institutioner bör utbilda framtidens aktiva demokratiska medborgare. Således är det angeläget att analysera undervisningsinnehåll och lärares tillvägagångssätt.
Lärares förmåga att inkludera politiska diskussioner och arbeta med demokratiska kompetenser i undervisningen påverkar elevernas engagemangsnivå. Enligt Amnå och Zetterberg (2010) uppvisar nordiska medborgare passiva attityder för demokratiska processer och har hög tillit till rättssystemet. Nordiska medborgare är generellt inte aktiva i politiska rörelser, vilket kan innebära att elever fostras till att bli passivt engagerade medborgare (Amnå & Zetterberg, 2010). När ungdomar är engagerade i frågor gällande orättvisor i
samhällen, förklaras det som individens inre självtilltro, vilken innebär en tro på sin möjlighet att påverka (Amnå & Zetterberg, 2010). Att stärka den inre självtilltron är viktigt för lärare att beakta i sin undervisning.
4
2.2. Ungdomars deltagande i protester
En stor andel av aktiva medlemmar av samhällsrörelser består av ungdomar. Amnå och Zetterbergs (2010) studie belyser lärares och skolverksamheters inverkan på ungdomars deltagande i demokratiska samhällen. Haste (2010) menar att globalisering främjar starkare gemenskaper vad gäller förtryck och samhällsutmaningar i samhällen. Eriksson diskuterar (2019) huruvida lärare i högstadieskolor inkluderar exempel som Greta Thunbergs och samhällsrörelsen FFF i undervisning. Fastän lärare visar ett tydligt intresse att undervisa om FFF, är det få lärare som undervisar om FFF. Detta kan bero på lärares attityd gentemot
klimatfrågan och deras upplevelse att elever inte är ”politiskt redo” att delta i sådana protester.
Vidare visar Wanders et al. (2020) att undervisning om världshändelser och politiska rörelser bidrar till elevers politiska engagemang. Lärare påverkar elevers politiska intresse, men det är oklart om lärarens inflytande är den enda faktorn. Ytterligare studier understryker relationen mellan undervisningen och ungdomars deltagande i protester. Samhällsrörelser som
medborgarrättsrörelsen i USA och Black Lives Matter stöds oftast av ungdomar som har goda kunskaper om historia och samhällsfrågor samt är delaktiga i politiska diskussioner inom skolor, politiska organisationer och liknande miljöer (McIvor, 2016). Studien visar att ungdomars deltagande påverkas av deras förståelse för rörelser och budskap. McIvor (2016) kritiserar skolors brist på kunskapsförmedling av nutida samhällsrörelser då vilseledande information från medier och internet kan hämma ungdomars kritiska förhållningssätt och påverkar deras deltagande.
2.3. Politisk självtilltro
Individens självtilltro grundar sig i mänsklig psykologi. Beaumont (2010) menar att teorin om politisk självtilltro (Political Efficacy) kan bidra till förståelse om vilka faktorer som påverkar individers engagemang och intresse för politik. I en studie observerar Beaumont (2010) att lärare, skolor och utbildning spelar betydande roller i fostrandet av elevers politiska självtilltro. För att undervisning ska främja elevers politiska självtilltro bör den innehålla vägledd färdighetsutveckling för komplexa politiska utmaningar, en variation av inspiratörer inom politiken, skapande av relationer inom och socialisering i den politiska sfären samt ett positiv förhållningssätt till demokrati och politik.
Beaumont operationaliserar begreppet politisk självtilltro och presenterar fyra ”vägar” som bidrar politisk självtilltro:
5 Politisk självtilltro byggs genom praktiska erfarenheter. Beaumont föreslår att skolor bör organisera arbeten med inriktning på politiskt engagemang för att elever ska kunna utveckla kunskaper och praktiska erfarenheter om komplexa problem och potentiella lösningar. Deltagande i en protest är ett exempel på en praktisk erfarenhet som kan gynna elevers politiska självtilltro. I genomföranden bör lärare förmedla teoretisk kunskap och stötta i praktiska detaljer. Det är angeläget att arbetsuppgiften upplevs som meningsfull av elever och därmed bör uppgiften inte vara för utmanande eller för enkel. Exempelvis upplevs en politisk fråga som att lösa världshungern oftast som för komplex och svår. Genom att i stället arbeta med en del av problemet, exempelvis att diskutera hur hungerproblematik ser ut i en stad, kan elever engagera sig i den lokala politiken och utforma praktiska tillvägagångssätt och
lösningar (Beaumont, 2010).
2) Förebilder (för politisk självtilltro) (Models of political efficacy and involvement)
Ungdomar identifierar sig med förebilder och därmed är det av vikt att undervisning belyser politiska förebilder. Beaumont menar att ungdomar imiterar och efterliknar förebilders beteende och tankesätt. Dessutom kan de utveckla nya intressen genom förebilder. Ett exempel på en typisk förebild är föräldrar. Att förebilder arbetar, misslyckas eller lyckas kan ge ungdomar en tro på sina egna förmågor att kunna utföra liknande arbeten. Således ökar politisk självtilltro när elever observerar förebilder som agerar och deltar i olika politiska kontexter. Undervisning bör innefatta möten med samhällsledare, aktivister och politiska aktörer (Beaumont, 2010).
3) Socialiserande miljöer (Social encouragement, supportive relationships and social
networks, and inclusion in political community)
De umgängen, miljöer och gemenskaper ungdomar lever i formar deras politiska självtilltro. Sociala kontexter påverkar ungdomars åsikter, tankar och perspektiv. Därmed bör elever få möjlighet att medverka i politiskt socialiserande miljöer för att diskutera, jämföra och reflektera kring politiska frågor och idéer. Ett exempel på sociala politiska miljöer är ungdomspartier (Beaumont, 2010). Många ungdomar saknar erfarenheter av att delta i politiska gemenskaper, vilket leder till att de avfärdar politiskt deltagande med att politik är ”något för andra”1. Ungdomspartier kan bidra med politiska sammanhang där elever får
ifrågasätta, kritisera och diskutera politiska åsikter och ideologier, vilket bidrar till att de
6 utvecklar egna politiska ställningstaganden och stärker sin politiska självtilltro (Beaumont, 2010).
4) Stark och hållbar motivation (Empowering and resilitent political motivation)
Meningsfullhet är en betydande faktor för politisk självtilltro. Ungdomar är oftast skeptiska och cyniska mot politiska institutioner och uttrycker att politik är komplicerat. Engagemang kan upplevas meningslöst om förändring inte är möjligt. Att främja positiva förhållningssätt, utmana elevers perspektiv, belysa historiska händelser samt visa realistiska möjligheter till förändring är därmed angeläget. Stark hållbarhet och motivation överlappar med de tre andra aspekterna eftersom också de kan bidra till främjandet av elevers motivation.
2.4. Kritisk teoriutveckling
Sohl (2014) kritiserar Beaumonts teori om utvecklandet av politisk självtilltro och menar att de fyra vägarna är för generella och inte fokuserar på det politiska i politisk självtilltro. Sohl betonar att praktiska erfarenheter ska ha främst fokus på politiska åtgärder, detta eftersom alla typer av samhällsengagemang kan kopplas till praktiska erfarenheter och inte bidra till den
politiska självtilltron. Alla former av samhällsengagemang stödjer inte elevers politiska
självtilltro (Sohl, 2014). Ungdomar påverkas ständigt av omvärlden och därmed bör undervisning belysa den politiska innebörden i vägarna som Beaumont (2010) beskriver. Vidare menar Sohl (2014) att vägarna är för sammankopplade och saknar tydliga gränser, vilket försvårar observationer om dess individuella påverkan. Exempelvis kan en politisk aktör ses som både en förebild (väg 2) och en motivationskälla (väg 4).
Sammanfattningsvis visar forskning korrelationer mellan politisk självtilltro och aktivt samhällsdeltagande. Lärare och skolverksamheter kan bidra till utvecklingen av elevers politiska självtilltro. Denna studie tar sin utgångspunkt i Beaumonts (2010) fyra vägar för att uppnå politisk självtilltro och fokuserar på den politiska aspekten i lärares undervisning utifrån Sohls (2014) perspektiv. Vidare används Amnå och Zetterbergs offentliga institutionshypotes för att analysera lärares undervisning om samhällsrörelser.
7
3. Metod, material och urval
I detta kapitel diskuteras val av metod, urvalsprocessen som tillämpas för studiens datainsamling samt utformningen av ett analysschema. Därefter diskuteras studiens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet samt forskningsetiska överväganden.
3.1. Metod
Insamlingsmetoden för empiri och analys är av kvalitativ karaktär. Studien ämnar undersöka hur samhällskunskapslärares undervisning främjar elevers politiska självtilltro och
demokratiska kompetenser. Bryman (2011) menar att denna metod är lämplig för att belysa lärares erfarenheter och upplevelser (s. 455). Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att skapa öppna samtal med respondenterna. Med hjälp av fasta intervjufrågor och följdfrågor gavs utrymme för djupgående svar samt utveckling och förtydliganden av perspektiv (Ahrne & Svensson m.fl., 2015; Lantz, 2013)
Intervjuns upplägg och intervjuguiden utformades efter Brymans (2011) rekommendationer för att främja en god intervjumiljö (s. 419–422). Intervjuerna genomfördes och spelades in via videosamtalsprogrammet Zoom. Respondenterna använde liknande teknik för sin
undervisning och var därmed bekväma med den digitala intervjumiljön. Forskning visar att det inte finns signifikanta skillnader mellan fysiska intervjuer och intervjuer genom
videosamtal (Bryman, 2011; Dalen, 2015). Dock är det av vikt att intervjuaren är medveten om faktorer som kan påverka samtalsdynamiken under videosamtal. Exempelvis bör
frågeställningar vara korta och långa monologer undvikas för att hålla koncentrationen uppe under intervjun (Bryman, 2011, s. 251–252). En fördel med videointervjuer var att de kunde anpassas till respondenternas scheman, vilket underlättade bokningar och planering.
Intervjuerna kunde även enkelt avbrytas och ombokas vid behov. Då intervjuerna genomfördes online följdes därmed rådande restriktioner på grund av covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020).
3.2. Urval
Ett målstyrt urval används i studien och det innebär att urvalsprocessen styrs primärt av studiens syfte och frågeställning (Bryman, 2011, s. 434–435). Studien vill lyfta
respondenternas arbetsstrategiska val och deras upplevelser på gymnasieskolor. Urvalet av respondenter innefattade gymnasielärare på olika skolor och med varierande yrkeserfarenhet.
Valet av gymnasielärare som respondenter grundade sig i forskning som tyder på att
8 & Zetterberg, 2010). Urvalet begränsades till lärare som undervisar i samhällskunskapsämnet. Enligt ämnesplanernas ska samhällskunskapsämnet innefatta undervisning om demokrati, samhällsfrågor och samhällsfenomen (Skolverket, 2011b). Skillnader och likheter vad gäller studieteknik mellan friskolor och kommunala skolors beaktades inte i denna studie då skolorna följer samma läroplan.
Nedanför följer en tabell med respondenternas erfarenhet, ämnesundervisning och skolverksamhet. Namn och ålder utesluts för att anonymisera respondenterna.
Lärare Yrkeserfarenhet Ämnesundervisning Skolverksamhet
L1 18 år Idrott och samhällsämnen Friskola
L2 11 år Samhällskunskap, internationella relationer och sociologi
Friskola
L3 17 år Samhällskunskap, filosofi, historia Kommunal skola
L4 1 år Samhällskunskap och engelska Kommunal skola
L5 30 år Samhällskunskap, matte och svenska Kommunal skola
3.3. Analytiskt ramverk
Det teoretiska ramverket som presenterats i kapitel 2 utgör grunden för analys och diskussion av studiens resultat. Teorierna visar sambandet mellan elevers skolgång och intresse för politik, men det saknas ytterligare kunskap huruvida lärares undervisning främjar elevers politiska intresse och kunskap. Denna studie ämnar bidra till forskningsfältet genom en fördjupad insikt i lärares undervisning.
Intervjuguiden omfattade tre delar; demokratiuppdraget utifrån den offentliga
institutionshypotesen samt perspektiv på undervisning om samhällsrörelser och politisk självtilltro (Beaumont, 2010). Intervjufrågorna som berörde respondenternas attityder om samhällsrörelserna BLM och FFF inspirerades av Erikssons intervjustudie (2019).
Intervjufrågorna som användes i denna studie valdes för att möjliggöra jämförelse av studiens resultat med andra forskningsstudier (Bryman, 2011, s. 261). Intervjuguiden anpassades efter Brymans rekommendationer om att ställa öppna diskussionsfrågor och ge utrymme för utförliga svar (2011, s. 243–245). Följdfrågor ställdes för att utveckla respondenternas svar och belysa värdefull information som inte presenterats utifrån grundfrågorna (Eriksson-Zetterquist och Ahrne, 2018, s. 38).
9
3.3.1. Analysschema för politisk självtilltro
Ett analysschema utformades utifrån Beaumonts (2010) fyra vägar för att uppnå politisk självtilltro och delades upp i två dimensioner; praktiska och direkta tillvägagångssätt samt teoretiska och indirekta tillvägagångssätt. Uppdelningen mellan praktiskt och teoretiskt tillvägagångssätt gjordes då respondenternas undervisning hade påverkats av restriktioner på grund av covid-19. Lärotillfällen begränsades till distansundervisning och därmed minskade de praktiska undervisningsmomenten. Lärarna undervisade om samhällsrörelser mestadels genom tillvägagångssätt som exempelvis klassrumsdiskussioner. Dock diskuterades inte distansundervisningens påverkan på studie- och diskussionskvalitén. Denna studie likställer de två dimensionerna och vill endast belysa att det finns två olika tillvägagångssätt som framkommer i undervisningen.
Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod för att belysa centrala teman och mönster i respondenternas svar (Bryman, 2011, s. 528). Centrala teman och mönster analyserades med hjälp av den vetenskapliga litteraturen och teorierna från kapitel 2. Analysschemat innefattar de fyra vägarna till politisk självtilltro (Beaumont, 2010) och inkluderar två dimensioner för att kategorisera respondenternas svar (Bergström & Svärd, 2018).
10 Tabell 1 – Analysschema med fyra vägar till politisk självtilltro och två dimensioner
Vägar för att uppnå politisk självtilltro
Dimension 1: Praktiska och direkta tillvägagångssätt
Dimension 2: Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Praktiska erfarenheter I undervisningen få delta i protester eller uppleva
samhällsengagemang med fokus på politik.
I undervisningen få diskutera konsekvenser av politiskt deltagande och engagemang.
Förebilder I undervisningen få möta politiska förebilder i form av politiker, ledare eller
gästföreläsare.
I undervisningen få presentera olika aktivister, ledare och politiker samt diskutera deras inflytande i samhällen. Socialiserande miljöer I undervisningen få interagera
med partier, politiker eller politiska organisationer.
I undervisningen få analysera och diskutera partiprogram, politikers ställningstaganden eller organisationers aktioner samt dess konsekvenser. Stark och hållbar
politisk motivation
I undervisningen få delta i politiska arrangemang och debatter med politiska aktörer.
I undervisningen få utmana politiska perspektiv genom att diskutera och debattera olika infallsvinklar på
samhällsfrågor.
Praktiska erfarenheter innebär att elever får omsätta teori till praktik. Den första dimensionen
innefattar mer praktiska erfarenheter som protester eller interaktion med politik utanför klassrummet och skolan, medan den andra dimensionen begränsas till arbete i klassrummet som textanalyser, diskussioner och presentationer.
Förebilder kan inbegripa politiker, experter, samhällsengagerade ledare och ledare av
protester. Den första dimensionen innebär möten med politiska aktörer som protestarrangörer och deltagare, medan den andra dimensionen innefattar klassrumspresentationer och
diskussioner om politiska ledare.
Socialiserande miljöer finns inom politiska sammanhang som partier eller organisationer. Den
11 möta politiska aktörer, medan den andra dimensionen avgränsas till analyser av politiska partidebatter, politiska organisationer och politiska ledares uttalanden.
Stark och hållbar politisk motivation främjar politisk entusiasm och minskar cynism samt
negativa attityder till politik. Den första dimensionen innehåller undervisning med entusiasm och drivandet av projekt som debatter eller interaktion med politiker och politiska
organisationer, medan den andra dimensionen innebär diskussioner av media och dialoger som utmanar och utvecklar elevers attityder om politik.
3.4. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Öberg (2018) betonar vikten av transparens vid kvalitativa studier för att läsaren ska kunna kritiskt granska resultatet. Intervjustudier grundar sig i respondenters upplevelser och subjektiva verklighet som formas av personliga erfarenheter (Dalen, 2015, s. 113). Således bör forskaren tydliggöra sina förkunskaper om och sin relation till ämnet då de kan påverka tolkningar och analyser av det insamlade materialet (Dalen, 2015, s. 117). Författaren till denna studie är både lärarstudent och ungdom, vilket innebär en nära relation till undervisning i skolan och elevers engagemang i samhällsrörelser. Dock strävade författaren att undersöka hur undervisning formas med hjälp av samhällsrörelser och främjar ungdomars politiska självtilltro utifrån ett objektiv perspektiv. En forskningsplan som omfattade urvalsprocessen och utformningen av intervjuguiden säkerställde författarens objektivitet (Dalen, 2015, s. 119–120). Då samhällsämnet har en tydlig koppling till samhällsrörelser och dess påverkan i samhället, valdes samhällskunskapslärare till respondenter. Intervjuguiden granskades noggrant av handledare och medstudenter, sedan bearbetades av författaren för att säkerställa att respondenternas individuella uppfattningar framkommer och besvarade studiens
frågeställningar med hjälp av kategoriserade frågor centrerade i relevanta teman för studien. (Dalen, 2015; Fejes & Thornberg, 2019). Dalen (2015, s. 107) rekommenderar användandet av blockcitat för att tydliggöra olika uttalanden samt styrka studiens resonemang. Dessa arbetssätt tillämpas i studien för att visa på transparens och tydlighet i analysen av empirin.
Data samlades in via inspelade intervjuer över Zoom, vilka därefter transkriberades på datorn. Inspelningarna försäkrade att författaren kunde återgå till intervjuerna under transkriberingen och korrigeringar kunde enkelt göras rättas vid behov (Dalen, 2015, s. 121). Vid behov justerades ordval i presentation av empirin för att förtydliga innehåll och betydelse av utdrag (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2018).
12
3.5. Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik inbegriper att respondenters personuppgifter och uttalanden ska skyddas (Dalen, 2015, s. 24). Denna studie följer de fyra huvudprinciper som ingår i
individskyddskrav från Vetenskapsrådet för forskning inom humaniora och
samhällsvetenskap (Vetenskapsrådet, 2002). I kontakt med intervjudeltagarna fördes en tydlig dialog om studiens syfte, teoriutveckling samt vilken roll som respondenternas deltagande hade i studien (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Deltagandet var frivilligt och respondenterna informerades om deras rätt att avbryta närsomhelst under studiens gång processen
(Vetenskapsrådet, 2002, s. 9–10). All form av identitetskänning av respondenterna, såsom namn, kön och ålder, förblev anonymt under hela arbetsprocessen med studien
(Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Respondenterna tillfrågades om samtycke för deltagande i studien samt samtycke om inspelning och användning av intervjuerna för studiens syfte. Innan och efter varje intervju tillfrågades respondenterna om de accepterade villkoren samt att samtalen spelades in i transkriberingssyfte. Därmed blev respondenterna grundligt informerade om sina rättigheter och studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14).
13
4. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras och analyseras respondenternas svar kring undervisning om aktuella samhällsrörelser samt hur undervisningen relaterar till uppdraget att främja politisk självtilltro och aktivt medborgarskap. Först analyseras respondenternas undervisning genom
analysschemat med Beaumonts (2010) fyra vägar till politisk självtilltro (se Tabell 1). Därefter följer en analys av respondenternas förhållningssätt till demokratiuppdraget och främjandet av elevers politiska intresse. Sist görs en analys med hjälp av offentliga institutionshypotesen (Amnå & Zetterberg, 2010).
4.1. Undervisning om samhällsrörelser
Att implementera samhällsrörelser såsom BLM och FFF i samhällskunskapsundervisningen är angeläget enligt respondenterna. Samtliga respondenter framhåller att samhällsrörelser bör uppmärksammas i syfte att förmedla kunskap om medborgarrätt, mänskliga rättigheter, normskapande och orättvisa. Dock varierar deras tillvägagångssätt, planering och undervisningsinnehåll.
4.1.1. Praktiska erfarenheter
Den första vägen för att uppnå politisk självtilltro är att elever får arbeta med praktiska moment med handledning av lärare (Beaumont, 2010). Tabell 2 illustrerar respondenternas arbetssätt.
Tabell 2 – Hur lärare arbetar med praktiska erfarenheter
Väg för att uppnå politisk självtilltro
Dimension 1: Praktiska och direkta
tillvägagångssätt
Dimension 2: Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Praktiska erfarenheter L3, L5 Samtliga
Några respondenter arbetar med praktiska moment, såsom deltagande i protester och projekt i bostadsområden. Samtliga lärare använder sig av teoretiska moment, såsom diskussioner, debatter och presentationer av olika slag i undervisningsmoment om politik.
4.1.1.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt
Flera respondenter beskriver att de arbetar med praktiska tillvägagångssätt genom att elever får engagera sig i lokalsamhället:
14 När de har sina ledarskapsutbildningar och sådana här saker, så har de ju [fotboll] och de är runt om i staden och bidrar i områden med fotbollsskolor så där gör de ju en samhällsnytta och får känna att man kan värde med andra människor. (L1)
L1 hjälper elever att engagera sig i gruppaktiviteter, såsom att elever med fotbollsinriktning får organisera och delta i aktiviteter i deras staden, vilket ses som en form av
samhällsengagemang. En sådan aktivitet är dock inte politiskt inramat. För att främja politisk självtilltro bör engagemang vara politiskt inriktat (Sohl, 2014). Således anses inte L1:s tillvägagångssätt falla under första dimensionen i denna studie. En annan respondent lyfter exempel på praktiska erfarenheter med politisk innebörd och fokus på samhällsrörelser:
Jag kan minnas att elever har pratat med rektorn om att få skolstrejka i samband med Greta, jag tror det tyder på ett intresse och initiativ från elevernas håll. (L3)
L3 berättar att sina elever fick delta i protesterna för FFF under 2019. Skillnaden mellan de två respondenternas exempel är att L1 beskriver en lärardriven aktivitet, medan L3 beskriver ett initiativtagande från elever. Det framkommer dock inte i vilken grad läraren var engagerad i L3:s aktivitet. L5 berättar om ett praktiskt undervisningsmoment som kombinerade
informationssökande och praktiskt skapande:
De kom till mig och till rektorn för att fråga om de fick delta… Till det så ville vi också skapa ett lärandemoment, vi gjorde flaggor med uttryck relaterat till FFF. Under mina lektioner fick de inte pyssla, istället skulle de forska om rörelsen, om ämnet och på så sätt hitta det som
intresserar dem i rörelsen. (L5)
Likt L3 beskrivs L5:s initiativ komma från eleverna. Rektorn uppmanade hela skolan att delta i protester, men eleverna fick välja om de ville delta. Lektionstiden som användes till
informationssökning var en del av undervisningen om samhällsrörelser och därmed låg fokus inte enbart på det praktiska protestdeltagandet.
4.1.1.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Endast L3 och L5 möjliggör deltagande i protester. En förklaring till detta kan vara respondenternas förhållningssätt till deltagandet i protester under lektionstid. Inga av
respondenterna anser att deltagande i protester bör vara obligatoriskt. Protestdeltagande under lektionstid kan ibland anses vara ett framtvingat engagemang av vissa respondenter.
Jag skulle kunna ha en viss förståelse om en elev skulle vilja göra så innanför ramen för demokrati. Jag [vill] att de ska engagera sig. Jag tror inte på det här att saker och ting ska komma från skolan och det ska inte vara påtvingat. (L4)
15 Detta ligger i linje med Beaumont (2010) som betonar att engagemang bör vara uppmuntrat och inte påtvingat. Somliga lärare ser frivilligt engagemang som någonting positivt. Om eleverna vill engagera sig politiskt, kan ett undervisningsmoment utformas utifrån det:
Jag tycker att det är fantastiskt att människor engagerar sig och tar ställning för saker och ting, sen vet jag inte om jag skulle uppmuntra någon att missa lektioner, det skulle jag inte göra … Det är klart att man ändå kan utnyttja det i undervisningen, generellt gå ut och titta på samhället, gå ut och titta vad händer där ute. Finns det någonting som man kan lära sig om? (L2)
Ytterligare en förklaring till respondenternas invändningar mot politiskt engagemang som praktiskt undervisningsmoment kretsar kring okunskap. Istället ses diskussioner i
klassrummet som mer gynnsamma:
Det bekymrar mig när jag hör om så många som deltar men som är så okunniga om ämnet. … Många kan delta utan att förstå helheten, vad står organisationen för, liksom man hör och ser så mycket, att det kan vara svårt att veta vad som är sant och inte. (L3)
L3 bekymrar sig om okunskap om politiska samhällsrörelser bland både ungdomar och vuxna. L3 menar att skoltiden bör ägnas åt faktabaserade läs- och skrivuppgifter i syfte att förse elever med grundläggande kunskaper om samhällsrörelser, såsom vad de representerar och varför de protesterar.
Samtliga lärare menar att diskussioner, debatter och presentationer av olika slag är givande och skapar goda förutsättningar för elever att bilda egna politiska uppfattningar innan de tar ställning kring om och vilka evenemang eller protester de vill delta i. Det framkommer även i att samtliga respondenter inkluderar någon form av detta i sin undervisning.
4.1.2. Förebilder
För att främja politisk självtilltro är det angeläget att belysa förebilder som exemplifierar hur samhällsrörelser kan utvecklas. Inspiration och medkänsla är kopplade till politisk självtilltro, vilket kan uppnås genom att elever får bekanta sig med olika samhällsledare. Således bör elever få möta politiker i undervisningssammanhang (Beaumont, 2010). Tabell 3 illustrerar respondenternas arbetssätt.
16 Tabell 3 – Hur lärare arbetar med förebilder för politiskt deltagande
Väg för att uppnå politisk självtilltro Dimension 1: Praktiska och direkta tillvägagångssätt Dimension 2: Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt Förebilder L2, L5 Samtliga
Samtliga respondenter anser att elevers politiska intresse främjas genom möten med politiska förebilder. Några respondenter inkluderar praktiska möten med politiska aktörer i
undervisningen. Samtliga lärare använde diskussioner och presentationer i undervisningen om förebilder i politiken och kan därför kategoriseras i den andra dimensionen.
4.1.2.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt
Endast två respondenter berättar att de inkluderar praktiska moment i undervisning om politiska förebilder:
Vi åker ju till riksdagen för att träffa politiker, vi bjuder in språkrör för att närma oss politiker och förstå olika partier. (L5)
[Vi] arbetar mer intensivt i samhällskunskapen [i] samband med val i och med att man organiserar skolval och brukar försöka organisera politiska debatter och sådana saker. (L2) L5 och L2 belyser att studiebesök till riksdagen i Stockholm samt organisering av debatter och diskussioner mellan politiker och elever är viktiga praktiska moment i undervisningen. Dessa moment bidrar till att elever lär känna och kommer närmare politiska förebilder. L5 och L2 lyfter även ett mervärde i politiska diskussioner då elever uppmanas att använda sina teoretiska kunskaper i samtal med politiker. Detta ligger i linje med Beaumont (2010) och Sohl (2014) som betonar att elevers politiska självtilltro främjas om undervisningen regelbundet inkluderar möten med politiska förebilder.
4.1.2.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
L1, L3 och L4 diskuterar fördelar med att inkludera möten med politiker i undervisning. Dock anser de att det finns farhågor i detta arbetssätt då politiker kan vara partiska, vilket hämmar öppna diskussioner. I stället genomför L1, L3 och L4 teoretisk undervisning om förebilder, såsom diskussioner och presentationer i undervisning om historiska politiker och ledare. Vissa aktuella ledare exemplifierar politiska förebilder:
17 Miljörörelsen med Greta i spetsen … är oundviklig på något sätt som samhällskunskapslärare att inte haka på med tanke på att den hade så otrolig nyhetskraft, men även Black Lives Matter hade vi även en historisk koppling till. Det var ju Martin Luther King som faktiskt knäböjde först. (L1)
L1 kopplar frontfigurer till rörelser, såsom Greta Thunberg till FFF och Dr. Martin Luther King Jr. till BLM. L1 menar att elever därigenom både får kunskap om samhällsledare och samhällsrörelser för att lära sig se kopplingar historiska politiska personer med nutida
samhällshändelser. Flera respondenter ger exempel på tillvägagångssätt för att bredda elevers syn på förebilder:
Vi har diskuterat väldigt mycket om Malala [Yousafzai] som ett exempel på en icke-västerländsk Greta, en politisk och samhällsledare som vill förbättra världen. (L3)
Vi läser om dem i tidningar, vi diskuterar om dem på nyheterna, och ungarna ser det i sociala medier. Men i skolan får de chansen att fördjupa sig i ämnet, lära sig om personerna och jag hjälper dem jämföra situationer för att hjälpa dem förstå hur världen ser ut runt omkring oss. (L4)
Beaumont (2010) betonar att elever bör lära sig om olika typer av förebilder. Samtliga
respondenter strävar efter att belysa olika politiska ledare i lokala och globala samt nutida och historiska kontexter
4.1.3. Socialiserande miljöer
För att utveckla politisk självtilltro bör elever få befinna sig i socialiserande miljöer där de kan utforska olika politiska perspektiv. Syftet med undervisningen är att elever ska utveckla förståelse, perspektivtagande och kritiskt tänkande, vilket bland annat kan ske genom att utforska olika politiska gemenskaper. Beaumont (2010) menar att ungdomar som kritiskt analyserar sina egna och andras perspektiv stärker sina politiska ställningstaganden. Genom att interagera med politiska samfund, politiker eller människor med olika politiska åsikter kan elever vidga sina politiska perspektiv (Beaumont, 2010). Tabell 4 illustrerar respondenternas arbetssätt.
18
Tabell 4 – Hur lärare arbetar med socialiserande miljöer Väg för att uppnå politisk
självtilltro Dimension 1: Praktiska och direkta tillvägagångssätt Dimension 2: Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Socialiserande miljöer L2, L5 Samtliga
Några respondenter introducerar elever till socialiserande miljöer genom möten med politiker och politiska organisationer. Samtliga respondenter utmanar elevers tankar och åsikter om politik genom diskussioner och debatter i klassrummet. Syftet med undervisningen är att elever ska kunna finna gemenskaper, uttrycka sig, våga utmana varandras perspektiv och bredda förståelsen för politiska frågor.
4.1.3.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt
Några respondenter bjuder in politiker och politiska organisationer till
undervisningssammanhang. L2 och L5 anser att elever bör få möta politiska representanter för att diskutera och förstå vad partiernas politik grundar sig på:
[förstå] att ens åsikter inte bara är att ’Ja vi ska sänka skatten, Ja vi ska ha bättre vård’ utan det måste hänga ihop på något sätt. Att en ideologi är en viktig utgångspunkt i att man upptäcker vilken politisk ideologi man har eller tillhör. (L2)
Sohl (2014) menar att möten med olika ideologiska perspektiv är betydelsefullt för elever. Respondenterna ser politiker som representanter för olika ideologiska perspektiv och betonar vikten av att elever får konversera med olika politiker, oavsett ideologi:
Det finns en stark skillnad, positiv eller negativ det är [oväsentligt], huvudsakligen måste man förstå vad [politiker] talar om, varför fokuserar de på dessa punkter, hur gynnas de gentemot vad som gynnar folket? … man måste veta hur och varför de säger så. (L5)
L2 menar att många elever upplever politik som komplicerat och förvirrande. Därför är det gynnsamt att i undervisning arbeta med olika ideologier och politiska frågor för att beakta elevers olika intressen:
Jag tror att alla generellt … är intresserade av samhällsfrågor … ofta så går det att tycka någonting om det mesta som sker i vårt samhälle och det är ju politik, att göra eleverna mer medvetna om ett politiskt intresse. (L2)
L2 och L5 uttrycker att lokala kommunpolitiker eller ledare av protester kan lära elever om stadens politiska klimat. Klassrumsdiskussioner kan leda till konversationer med politiker eller ledare som främjar elevernas kunskapsutveckling:
19 Det är oerhört viktigt att väcka intresset hos eleverna genom praktiska erfarenheter…visa eleverna forum där de kan yttra sin åsikt. Ge dem möjlighet att bekanta sig med rörelserna med mer praktiska erfarenheter. (L5)
4.1.3.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Vissa respondenter bjuder inte in politiska samfund, utan väljer att enbart diskutera politiska aspekter i klassrummet. Presentationer och diskussioner av politiska partier och organisationer är den mest populära undervisningsmetoden. En respondent menar att elever vill helst prata om det som händer på lokal nivå eftersom de kan relatera till det:
De elever som bor i [staden] är mer intresserade av det som händer här i området än andra delar av världen…därför är det så viktigt att vi går igenom varje parti och deras politiker,
partiprogram, hjärtefrågor och så vidare. (L4)
För att främja elevers politiska intresse betonar L4 att undervisning bör fokusera på lokala politiska rörelser. Flera respondenter uppmärksammar ett intresse hos elever att diskutera BLM och FFF:
De bryr sig, de vill veta mer, det finns ett intresse och engagemang. De behöver bara rätt verktyg och någon som kan det här. (L5)
Genom att lärare presentera olika perspektiv och skapar samtal om dem i klassrummet får elever undersöka politiken bakom samhällsrörelserna (Beaumont, 2010). Vissa lärare undervisar om rörelsernas politiska ståndpunkter i samband med mediabevakning och dess medföljande konsekvenser:
Analysera ur flera vinklar, hur ett inlägg, eller en artikel kan fokusera på olika aspekter av en samhällsrörelse…hitta information från sidor som belyser positiva, men även negativa aspekter, exempelvis Fox News har vi pratat om mycket, men också politiska organisationers uttalanden. (L4)
L4 arbetar med kritiskt tänkande och källkritik genom att låta elever analysera och problematisera nyhetskällor. Dessutom får eleverna möjlighet att utforska olika
nyhetsorganisationer och finna perspektiv som tilltalar dem. Beaumont (2010) betonar kritiskt tänkande kring politik i media. L1 jobbar med källkritik i media och anpassar sin
undervisning utifrån elevernas intressen:
Man ser ju [unga] göra målgester som de stora gör och vad betyder då de här målgesterna? … Turkiska landslaget som gjorde honnörer och saluterade sina militärer som gav sig på kurder, lajkar man eller inte? Då är det definitivt politik. Den albanska örnen lajkar man den? Varför gick FIFA emot den grejen? Det finns en hel del sådana här saker som kommer upp som man
20 kan diskutera … Ska jag lajka turkiska landslaget som gör honnör då måste jag veta varför jag gör det. (L1)
Samtliga respondenter uppmärksammar att sociala medier utgör plattformar för att utveckla sociala relationer och hitta samhörighet. L1 menar att den snabba informationsdelningen och tillgängligheten även medför att missinformation sprids. Således är det angeläget att diskutera sociala medier i undervisningen.
Vidare innefattar politisk självtilltro socialiserande miljöer där elever kan utveckla förståelse och solidaritet för andra perspektiv (Beaumont, 2010). Något som en respondent nämner:
Förutom att det är aktuellt så är det ju så att det handlar om mänskliga rättigheter, det handlar om mänsklig utsatthet, det handlar om orättvisor i samhället och sådant är viktigt att belysa om vi dessutom vill bidra till ett mänskligare samhälle på något sätt. (L2)
För att belysa olika perspektiv, undervisar L2 om mänskliga rättigheter utifrån olika samhällen.
Vidare diskuteras hur samspelet mellan elever bidrar till utveckling av kritiskt tänkande och utformning av åsikter. Lärare har som uppgift att guida elever i politiska diskussioner eftersom de kan handla om polariserade ämnen:
Det finns en del åsikter som spretar så pass så att de hamnar så långt utanför den ramen som vi har byggt. Då säger jag så här att åsikter är bra… [men] när vi börjar spreta till någon form av [extrem position] då säger jag nej. (L1)
L1 upplever att det kan vara svårt att skapa ramar för vad som är politiskt korrekt att säga i klassrummet. L1 belyser oro över kränkningar under elevers politiska samtal, vilket kan hämma bra undervisningsklimat. Vidare menar flera respondenter att det är problematiskt att bjuda in politiska samfund som partier och organisationer till skolan eftersom det kan skapa oönskade konflikter mellan olika ideologiska ställningar hos skolverksamheten, lärare och elever. Detta dilemma speglar hur respondenterna inkluderar politisk socialisering i undervisningen.
4.1.4. Stark och hållbar motivation
Slutligen inbegriper politisk självtilltro elevers inre faktorer, såsom attityder, självförtroende handlande och motivation (Beaumont, 2010). Motivation är dock subjektivt och elever utvecklar det från olika håll. För att motivera elever till politiskt deltagande bör undervisning om samhällsrörelser bland annat belysa hur individer påverkar grupper. Beaumont (2010)
21 betonar att den fjärde vägen överlappar med de tre första vägarna eftersom de alla behandlar motivation och intressen på olika sätt. Tabell 5 illustrerar respondenternas arbetssätt.
Tabell 5 – Hur lärare arbetar med stark och hållbar motivation
Väg för att uppnå politisk självtilltro
Dimension 1: Praktiska och direkta
tillvägagångssätt
Dimension 2: Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Stark och hållbar motivation L2, L5 Samtliga
Några respondenter främjar motivation genom praktiska tillvägagångssätt, såsom deltagande i protester och skolval. L3 låter elever delta i protester, men uttrycker att teoretisk undervisning om samhällsrörelser är ibland mer effektiv för att främja elevers förståelse och motivation om samhällsrörelser. Samtliga lärare inkluderar presentationer och diskussioner om olika
samhällsrörelser, -dilemman och -perspektiv i undervisning för att utveckla elevers empati och motverka cyniska attityder.
4.1.4.1. Praktiska och direkta tillvägagångssätt
Ungdomar är generellt cyniska mot politik eftersom de upplever det som komplicerat och svårt att delta i (Beaumont, 2010). Respondenterna är överens om att elevers politiska intresse kan motiveras genom praktiska tillvägagångssätt. En respondent menar att elever gynnas av politiskt deltagande eftersom de därigenom får uppleva hur förändringar sker:
I många fall är dessa protester huvudsakliga skälet till att företag ändrar på sig. Jag säger det alltid till eleverna, tillräckligt många människor som låter tillräckligt högt har möjligheten att göra skillnad, stor som liten, vi kan göra skillnad … men de måste förstå processen … jag vill inspirera de att veta hur de kan göra sin situation bättre genom att upplysa orättvisan som de känner. (L5)
L5 menar att deltagande i samhällsrörelsers protester och analyser av deras påverkan främjar förståelse för inflytande. En annan respondent använder deltagandet i politiska evenemang som debatter och protester för att undervisa om politikens olika dimensioner:
Det handlar om mänskliga rättigheter, det handlar om mänsklig utsatthet, det handlar om orättvisor i samhället och sånt är viktigt att belysa om vi dessutom vill bidra till ett mänskligare samhälle på något sätt…om man själv har en priviligierad situation i samhället så är det viktigt att förstå de människor som inte upplever att de har priviligierad position i samhället, bidra till ett empatiskt förhållningssätt där man kan sätta sig in i andra människors perspektiv speciellt om
22 det perspektivet rör den utsattes situation, den bör vi vara medvetna om vi vill verka för ett mer anständigt samhälle. (L2)
Beaumont (2010) menar att elever utvecklar inre motivation till att förändra samhället genom att få lära sig om och diskutera andras livssituationer. L2 motiverar sina elever genom att belysa privilegier och orättvisor i samhällets:
Det brukar vara ett perspektiv som jag försöker bära med mig, att belysa de utsattas situation. Nu vet inte jag om jag är helt rätt person att göra det för jag är ju priviligierad på många sätt men det brukar vara en ambition. Det är ett sätt att belysa mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet på olika sätt. (L2)
L5:s undervisning fokuserar främst på att lära elever om samhällsrörelser, medan L2 vill bredda elevernas perspektiv till deltagande i rörelser eller politiska samfund.
4.1.4.2. Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Elevers motivation påverkas bland annat av deras vilja att bli motiverade. Lärare bör därmed sträva efter att skapa goda arbetsmiljöer som främjar elevers vilja till lärande (Beaumont, 2010). Samtliga respondenters undervisning om samhällsrörelser inbegriper
perspektivtagande, historiska samhällsanalyserande uppgifter, kritiskt tänkande och fördjupning i samhällsfrågor genom olika arbetssätt, såsom diskussioner, debatter, presentationer och redogörelser. Dessa arbetssätt kan bekämpa cyniska attityder, främja förståelser för politiska initiativ samt främja en politisk motivation (Beaumont, 2010). Enligt några respondenter kan dessa arbetssätt vara mer motiverande för elever än att praktiskt delta i politiska protester. För att upprätthålla ett demokratiskt samhälle uttrycker en respondent att samhällsrörelser tillvägagångssätt och ändamål bör kritiseras mer:
Det bekymrar mig när jag hör om så många som deltar men dem är så pass okunniga … De alla följer samma spår, och det är viktigt för oss, både lärare och elever att vi lär oss vad dem står för, hur dom jobbar för att bekämpa det och om saker går rätt till eller fel. (L3)
L3 menar att deltagande i protester och samhällsrörelser inte är ett ändamål i sig. I stället anser L3 att elever lär sig oftast mer om samhällsrörelser genom diskussioner och
presentationsmaterial. Beaumonts (2010) definition av den fjärde vägen ger utrymme för tolkning av undervisning. Elevers motivation utvecklas främst utifrån hur de uppfattar information och undervisningens innehåll. De flesta respondenter upplever att diskussioner, öppna frågestunder och presentationer av samhällsrörelser är gynnsamma eftersom elever får möjligheten att arbeta med sina egna – eventuellt cyniska – inställningar. Beaumont (2010) menar att öppna diskussionsmiljöer i skolan underlättar för elever att ifrågasätta sina egna och
23 andras attityder till samhällsfrågor, vilket kan minska cynism. En respondent arbetar med att minska cynismen genom att diskutera medias påverkan på människors uppfattningar:
Media kan vinkla storys på olika sätt, ibland är det vänster- och högervinklat. Vi måste jobba med att ifrågasätta vårt innerliga ’confirmation bias’ genom att vara källkritiska och fördjupa oss i flera nyhetsartiklar och diskutera dem i skolan där [eleverna] får fritt diskutera och ändra sina åsikter (L4)
L4 använder uttrycket ”confirmation bias” som innebär en omedveten tendens att uppmärksamma information som bekräftar ens förutfattade meningar. Beaumont (2010) menar att missuppfattningar kan leda till ökad cynism. Flera respondenter betonar därmed vikten av källkritik när de undervisar om samhällsrörelser:
Många tror [att] det handlar om rasrelationer, men det handlar om så mycket mer. Rösträtt, valdeltagande, mänskliga rättigheter… Jag tror att det är många som ser det negativt, speciellt när det kom till Sverige, och det blev uppror med människor och polisen i Stockholm. (L3) L3 menar att många missuppfattar BLM-protesterna under 2020. Därmed är det angeläget att undervisning diskuterar samhällsrörelsers mål, bakgrund, budskap och framväxt. För att motivera elever bör de lära sig om demokrati och politiska processer på en fördjupad nivå (Beaumont, 2010). Andra respondenter förklarar samhällsrörelser i sin undervisning genom att belysa historiska motsvarigheter:
Black Lives Matter hade vi även en historisk koppling till det var ju Martin Luther King som faktiskt knäböjde först och…Black Panther-filmen…då kopplar vi tillbaka till 1960-talet i USA att svarta atleter…identifierar sig med och att gå ut med och att kunna nå ut med för att nå en [kulturell] samhörighet. (L1)
Apropå Black Lives Matter rörelsen, den har ju aktualiserats [i] samband med det amerikanska valet. Då har man av naturliga skäl berört ingående den sista tiden i samhällskunskap. Då har jag försökt belysa den det amerikanska valsystemets brister och problem, och en sådan fråga är som jag har berört då är ju svarta ställning i det amerikanska samhället, försökt sätta de här
händelserna i ett sammanhang av en historisk rasism som har en lång kontinuitet. (L2) L1 och L2 använder BLM som exempel eftersom det finns tydliga historiska kopplingar, speciellt i USA. L2 förklarar att kopplingar oftast inte görs i en svensk kontext, men säger att rörelsen är lika aktuell i Sverige som är ett västerländskt samhälle.
24
4.2. Sammanfattning av lärares undervisning om samhällsrörelser
Tabell 6 ger en överblick av respondenternas tillvägagångssätt och undervisningsinnehåll.
Tabell 6 – Sammanställning av hur lärare arbetar med de fyra vägarna
Vägar för att uppnå politisk självtilltro
Dimension 1: Praktiska och direkta
tillvägagångssätt
Dimension 2: Teoretiska och indirekta tillvägagångssätt
Praktiska erfarenheter L3, L5 Samtliga
Förebilder L2, L5 Samtliga
Socialiserande miljöer L2, L5 Samtliga
Stark och hållbar motivation L2, L5 Samtliga
Samtliga respondenterna föredrar att hålla genomgångar och föra diskussioner med elever innan undervisningen övergår till praktiska tillämpningar. Enbart två respondenter gör en övergång från teoretiska moment till praktiska moment genom exempelvis deltagande i protester och interaktion med politiker. L3 placeras enbart i den första dimensionen vad gäller den första vägen eftersom hen inkluderat delaktighet i protester i undervisningssammanhang tidigare, men väljer att undvika praktiska tillvägagångssätt. L2 har inga inslag av praktiska tillvägagångssätt i sin undervisning om praktiskt deltagande i samhällsrörelser, men använder praktiska läromoment för att främja de andra tre vägarna.
4.3. Lärares perspektiv på demokratiuppdraget och att främja elevers politiska intresse
Samhället utvecklas med hjälp av institutioner som skolan. Amnå och Zetterberg (2010) belyser vikten av att uppdragen för offentliga institutioner är tydliga. Lärarens uppdrag innefattar att guida elever att förstå aspekter av demokrati. För att främja elevers motivation till att lära sig om demokrati bör lärare vara aktivt engagerad i undervisningen (Amnå & Zetterberg, 2010). Beaumont (2010) menar att en guidande lärare kan motivera elevernas till att ta ställning i samhällsfrågor.
Alla respondenter beskriver demokratiuppdraget som en väsentlig del av läraren och skolverksamhetens roll. Respondenterna förklarar att demokratiuppdraget och begreppet demokrati är grundläggande för ungdomars samhällsdeltagande och utveckling:
25 Det handlar om att ge [eleverna] de kunskaper som krävs för att orientera sig i en demokrati för att kunna ta ställning. (L2)
Förbereda yngre generationen för att kunna veta hur man förhåller sig till samhället. (L3) Det råder en gemensam uppfattning bland respondenterna att lärarens roll i
demokratiuppdraget är att hjälpa elever att förstå demokratibegreppets innebörd. Då
demokrati innefattar olika dimensioner av samhällen arbetar ett några respondenter med att kontextualisera aktuella händelser i undervisningen:
Jag försöker börja med att belysa sånt som är aktuellt, sätta sånt som händer i ett sammanhang, förklara komplicerade samhällsföreteelser, och försöka spåra ett kritiskt tänkande ifrågasätta. (L2)
L2 använder ofta historiska händelser och jämförelser för att förklara samhällsskick och viktiga samhällsfrågor i dåtid och nutid. Andra respondenter jämför nutida samhällen med varandra för att ge elever nya perspektiv:
Vi försöker bryta ner demokratibegreppet eftersom demokrati kan se olika ut från land till land, och det använder jag som kunskap för hur komplicerat men också intressant demokrati är. (L4) Demokrati operationaliseras till något mätbart och jämförbart. L4 menar att diskussioner om skillnader och likheter mellan svenska samhällen och andra samhällen vad gäller perspektiv på demokrati ökar elevers förståelse för samtida demokrati och samhällssituationer. Samtliga respondenter argumenterar att diskussioner om demokrati ökar elevers kunskap om politik. Några respondenter menar att diskussioner är som mest givande när de uppkommer utanför ramarna för traditionell partipolitik:
Jag vill att de ska förstå att alla har ett politiskt intresse. Många uttalar sig om att de om inte har ett politiskt intresse och att de skiter i det, och då har de inte förstått vad politik egentligen innebär. Politik är omkring oss så det innebär ju att jag får ge dem ett perspektiv där de förstår att de egentligen har massor av politiska åsikter på ett eller annat sätt. (L1)
L1 anser att undervisning blir mer begriplig och intresseväckande när elevers intressen
används för att diskutera politik. Genom att exempelvis åskådliggöra paralleller mellan fotboll och politik kan elever enklare förstå samhällsrörelser. Andra respondenter väljer att belysa ideologiska budskap i stället för politiska partiers ageranden och ställningstaganden:
Ofta så går det att tycka någonting om det mesta som sker i vårt samhälle och det är ju politik, att göra eleverna mer medvetna om ett politiskt intresse och där tycker jag att politiska ideologier är viktiga också … en ideologi är en viktig utgångspunkt. (L2)
26 L2 säger att grundläggande kunskap om ideologiska föreställningar och hur de manifesteras i politiken gynnar elevers förståelse för politikers uttalanden, partiers agerande och
samhällsrörelsers betydelse. L2 anser att kopplingen mellan ideologier och politik är en essentiell del av demokratiuppdraget, vilket lärare därmed bör förmedlande genom
undervisning. Respondenterna är dock inte eniga om undervisning om demokrati måste väcka politiskt intresse hos elever:
Det handlar mer om norm och moral än politiskt intresse. (L3)
Ett politiskt intresse är oerhört viktigt. Men det är inte fokuset som jag lyfter när vi talar om demokrati och jag tror att de flesta har den synen, att demokrati eller samhällsstyre endast förstås genom politik. Istället skulle jag säga att politik är bara en aspekt av demokrati som samhället styrs av. (L5)
L3 och L5 menar att undervisning kan främja politiskt intresse, men att det inte är nödvändigt för ”framtidens demokratiska medborgare”. I stället bör undervisning fokusera på förståelse av normer i samhället, etiska dilemman inom politik och samhällsmoral. Två respondenter betonar att elevers politiskt intresse är grundläggande för demokratins och samhällens framtid:
Det är en förutsättning för att man ska kunna verka som demokratisk medborgare i en demokrati att kunna ta ställning för saker och ting och faktiskt gå och rösta i slutändan. (L2)
Det handlar om att fostra demokratiska medborgare och då måste vi ha förståelse för alla människor och vi måste ha förståelse för att alla människor inte följer normen vita heterosexuella mansnormen. (L1)
Forskning om politiskt deltagande visar att diskussionsklimatet i klassrummet, skolmiljön och samtal med lärare om olika dimensioner av demokrati och samhällen är betydelsefulla
aspekter vid undervisning om demokrati (Beaumont, 2010). Samtliga respondenter
uppmärksammar att undervisning är betydande för demokratiuppdraget och elevers politiska intresse. Dock använder de olika tillvägagångssätt för att arbeta med detta.
4.4. Lärares perspektiv och offentliga institutionshypotesen
För att få en omfattande förståelse av respondenternas perspektiv på sin roll i en institution så är det viktigt att diskutera verksamheten som läraren befinner sig i och läroplanen som styr lärarens undervisningsupplägg. Dessa diskussioner fokuserar endast på respondenternas uppfattning och perspektiv på de två faktorerna.
27 Samtliga respondenter uppger att skolverksamheten ger dem ”fria händer” att arbeta med demokratiuppdraget. De arbetar således utan tvingade politiska eller ideologiska riktlinjer. När initiativ till att delta i protester kommer från elever, betonar L3 och L5 att skolan inte tvingar någon att delta. Respondenterna rättfärdigar elevers deltagande i politiska aktiviteter då de menar att det skapar förståelse för samhällsrörelser och rättsliga processer samt ökar elevers förståelse för politiska rättssystem. I de fall skolor väljer att avstå från deltagande i aktuella protester bör samhällsrörelser likväl diskuteras i klassrummet. Syftet med den teoretiska undervisningen kan vara att skapa förståelse för olika levnadsförhållanden och rörelser:
Det är ett så oerhört viktigt perspektiv att ta upp, minoriteternas bekymmer och [diskutera] allmänt förakt för dem som [är] ”annorlunda” … Vi blundar allt för ofta, det är så lätt för oss […] istället måste vi diskutera och lyfta fram perspektiv. (L3)
Vidare exemplifierar respondenterna fler sätt att engagera elever i liknande
kunskapsbyggande undervisningsmoment. Skolval under mandatperioder, valvaka under presidentval i andra länder och undersökningar om sociala medier som en nyhetsplattform är tre arbetssätt respondenterna belyser att hela skolverksamheter kan arbeta tillsammans för att öka elevers kunskaper om rättsliga processer, globala händelser och källkritik. L4
sammanfattar undervisningens syfte:
Elever måste lära sig hur samhällen fungerar genom att jämföra, undersöka, analysera och diskutera inte bara det svenska samhället, men också andra samhällen för att stärka sin förståelse i vårt demokratiska politiska system. (L4)
En huvudsaklig aspekt av skolverksamheters uppdrag är att utveckla elevers kunskap om samhällspolitiska system (Amnå & Zetterberg, 2010). Undervisning kan främja elevers politiska självtilltro att kunna aktivt delta i samhället genom samhällsdebatter, val eller samhällsrörelser (Beaumont, 2010). Respondenterna uppvisar olika tillvägagångssätt för att undervisa om demokratibegreppet och främja politisk självtilltro hos elever.
28
5. Slutsatser och avslutande diskussion
I detta kapitel dras slutsatser från studiens resultat. Kapitlet avslutas med diskussioner och reflektioner.
5.1. Beaumonts fyra vägar och lärares undervisning
Studiens resultat belyser att respondenternas undervisning ligger i linje med Beaumonts (2010) fyra vägar till att främja politisk självtilltro. Lärare använder både direkta praktiska och indirekta teoretiska tillvägagångssätt för att undervisa om politik och samhällsrörelser.
5.1.1. Praktiska erfarenheter
Beaumont (2010) menar att undervisning bör vara styrd och praktisk för att elever ska
uppmanas att utöva teoretiska kunskaper. Undervisningen bör kopplas till elevers erfarenheter och intressen (Beaumont, 2010). Resultatet visar att två lärare arbetar med praktisk
undervisning. Dessa respondenter menar att elever utgör den drivande faktorn till deltagandet i protester som BLM och FFF, vilket skolverksamheten är positiv inställd till därav
godkänner politiskt deltagande under skoltid. Samtliga respondenter anser att elever behöver grundläggande teoretiska kunskaper innan de utövar praktiska moment. Teoretiska
diskussioner om samhällsrörelser samt genomgångar av politiska organisationer kan främja en viss politisk självtilltro innan elever uppmuntras till aktivt politiskt deltagande.
5.1.2. Förebilder
Beaumont (2010) anser att ungdomar formar sitt beteende genom att imitera andra. Således rekommenderas att elever får möta och interagera med olika politiska förebilder. Två respondenter inkluderar besök av politiker och protestledare i undervisningen. Elevers inre motivation utvecklas även när de får observera förebilder i deras kontext där de agerar och är aktivt engagerade som när politiker håller tal (Beaumont, 2010). Alla respondenter undervisar om både nutida och historiska ledare samt diskuterar deras insatser och inverkan på
samhällen. Detta kan enligt Beaumont (2010) främja att elevers politiska självtilltro.
5.1.3. Socialiserande miljöer
Det är angeläget att elever får möjligheten att utveckla relationer och samspela med olika politiska grupper (Beaumont, 2010). Att möta olika politiska perspektiv kan främja elevers politiska självtilltro. Två respondenter genomför praktiska undervisningsmoment som inkluderar socialisering med politiska aktörer och organisationer. Samtliga respondenter genomför teoretisk undervisning som inkluderar olika politiska perspektiv för att ge elever
