SSU och konspolitikens granser

(1)

SSU och

konspolitikens

granser

– – – – – – – – –

1970 – 2000

De politiska ungdomsförbunden är organisationer där ungdomar skolas in i en politisk miljö, i sätt att formulera sig och debattera. Förbunden är också betydelsefulla politiska arenor där ungdomar både diskuterar och beslutar om aktuella samhällsfrågor som sedan kan bli en del av den politiska dagordningen. I SSU och könspolitikens gränser analyserar Kristina Lindholm hur det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) formulerade sig om och behandlade frågan om kvinnors representation under perioden 1970–2000. Med hjälp av feministisk teori och teori om problemkonstruktion undersöks SSU:s syn på kvinnorepresentation och vilka strategier som förbundet tillämpade över tid. Kvinnors politiska representation är en av samtidens viktigaste politiska frågor och hur förbundet hanterade denna väcker intressanta frågeställningar om makt, kön och politik. Avhandlingen belyser särskilt svårigheterna med att förändra och problematisera frågor om kön inom en organisation som SSU. En viktig slutsats är att SSU, till skillnad från sin radikala självbild, inte varit en föregångare när det gäller att driva frågan om kvinnorepresentation. Undersökningen visar att det funnits motsägelsefulla förståelser av hur låg representation av kvinnor ska lösas inom förbundets ledande organ. Avhandlingen reser frågor om könspolitikens möjligheter i svensk ungdomspolitik och anknyter på så sätt till en ständigt pågående debatt om kvinnors och mäns villkor och handlingsutrymme i politiken. - - - -Kristina Lindholm är verksam vid Tema Genus – Linköpings Universitet. Detta är hennes doktorsavhandling. Linköpings Universitet – Filosofiska Fakulteten Linköping Studies in Art and Science, Dissertation No. 459 Linköpings Universitet, Institutionen för Tema, Tema Genus 2008

K

ris

ti

na

Lin

dh

olm

S

U

oc

h k

ön

sp

oli

tik

en

s g

rä

ns

er

ssu_cmyk4.indd 1 08-10-02 13.26.31

(2)

SSU och

konspolitikens

granser

– – – – – – – – –

1970 – 2000

De politiska ungdomsförbunden är organisationer där ungdomar skolas in i en politisk miljö, i sätt att formulera sig och debattera. Förbunden är också betydelsefulla politiska arenor där ungdomar både diskuterar och beslutar om aktuella samhällsfrågor som sedan kan bli en del av den politiska dagordningen. I SSU och könspolitikens gränser analyserar Kristina Lindholm hur det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) formulerade sig om och behandlade frågan om kvinnors representation under perioden 1970–2000. Med hjälp av feministisk teori och teori om problemkonstruktion undersöks SSU:s syn på kvinnorepresentation och vilka strategier som förbundet tillämpade över tid. Kvinnors politiska representation är en av samtidens viktigaste politiska frågor och hur förbundet hanterade denna väcker intressanta frågeställningar om makt, kön och politik. Avhandlingen belyser särskilt svårigheterna med att förändra och problematisera frågor om kön inom en organisation som SSU. En viktig slutsats är att SSU, till skillnad från sin radikala självbild, inte varit en föregångare när det gäller att driva frågan om kvinnorepresentation. Undersökningen visar att det funnits motsägelsefulla förståelser av hur låg representation av kvinnor ska lösas inom förbundets ledande organ. Avhandlingen reser frågor om könspolitikens möjligheter i svensk ungdomspolitik och anknyter på så sätt till en ständigt pågående debatt om kvinnors och mäns villkor och handlingsutrymme i politiken. - - - -Kristina Lindholm är verksam vid Tema Genus – Linköpings Universitet. Detta är hennes doktorsavhandling. Linköpings Universitet – Filosofiska Fakulteten Linköping Studies in Art and Science, Dissertation No. 459 Linköpings Universitet, Institutionen för Tema, Tema Genus 2008

K

ris

ti

na

Lin

dh

olm

S

U

oc

h k

ön

sp

oli

tik

en

s g

rä

ns

er

ssu_cmyk4.indd 1 08-10-02 13.26.31