Funktionsvariation i skönlitteratur: En litteraturstudie med fokus på hur funktionsvariationer skildras i skönlitteratur

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Funktionsvariation i skönlitteratur

En litteraturstudie med fokus på hur funktionsvariationer

skildras i skönlitteratur

Elin Berglund

2020

Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 30 hp Svenska språket

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Examensarbete för ämneslärare: Svenska med didaktisk inriktning (91–120) 30 hp Handledare: Cecilia Annell

Sammandrag

Syftet med arbetet var att undersöka hur det i kursen Svenska 1 på gymnasiet går att arbeta med två skönlitterära verk, Hannahs Hemlighet och Undret, för att skapa medvetenhet om diskriminering utifrån temat funktionsvariation. Studien ämnar ge förslag till hur det går att arbeta med frågor kring funktionalitet i svenskundervisningen samt till att styrka användningen av skönlitteratur vid arbete med värdegrundsfrågor. De frågor undersökningen förankras i är följande: På vilket sätt skildras funktionsvariation kopplat till diskriminering i den valda litteraturen? På vilket sätt kan de litterära verken erbjuda identifikationsmöjligheter för unga läsare med funktionsvariation? Hur kan de skildringar som återfinns i verken vara relevant för dagens gymnasieelever och samtidigt bidra till skolans värdegrundsarbete? De teorier som valdes för arbetet är crip theory och den transaktionella teorin. Hermeneutik och narrativanalys valdes som metoder för att analysera materialet. Resultatet visade att funktionsvariation skildras genom betoning och kritik av normer i samhället.

Nyckelord: funktionsvariation, diskriminering, narrativanalys, hermeneutik, crip theory Louise Rosenblatt, skönlitteratur.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Disposition ... 2

2. Bakgrund ... 3

2.1 Funktionalitet ... 3

2.2 Funktionsvariation och funktionsnedsättning ... 3

2.3 Intellektuell funktionsnedsättning ... 3

2.4 Autism Spectrum Disorder ... 3

2.5 Treacher collins syndrom ... 4

2.6 Diskriminering och elevers rättigheter ... 5

2.7 Didaktik i skönlitteraturen ... 5

2.8 Skolans värdegrund ... 5

3. Tidigare forskning ... 6

3.1 Osynlig funktionsvariation i klassrummet – inkluderande gymnasium ... 6

3.2 Synlig funktionsvariation i film – stjärnornas krig ... 7

3.3 Arbete med funktionsvariation i klassrummet ... 8

3.4 Arbete med skönlitteratur i klassrummet... 9

4. Teori och teoretiskt perspektiv ... 10

4.1 Crip Theory ... 10 4.2 Transaktionsteorin ... 11 5 Metod ... 12 5.1 Hermeneutik ... 12 5.2 Narrativanalys ... 12 5.3 Narrativanalysens verktygslåda ... 13 5.4 Genomförande ... 13 5.5 Metodkritik ... 14

6. Material och urval ... 15

6.1 Undret ... 15

6.2 Hannahs Hemlighet ... 15

7. Resultatanalys ... 17

7.1 Hannahs Hemlighet ... 17

7.1.2 Skildringar av osynlig funktionsvariation ... 17

7.2 Undret ... 22

7.2.1 Skildringar av synlig funktionsvariation ... 22

8. Diskussion ... 26

8.1 Resultatdiskussion ... 26

9. Förslag till vidare forskning ... 29

1

1. Inledning

”Så här tror jag att det är: Den enda anledningen till att jag inte är vanlig är att ingen annan tycker att jag är det.” – August Pullman

Som gymnasielärare har vi ett stort ansvar att verka för att skolan ska vara en säker och trygg plats för alla elever. En av våra största uppgifter är att i vår undervisning redogöra för betydelsen av medmänsklighet och samtidigt ge eleverna förståelse för andra människors livssituation. I läroplanen för gymnasiet 2011 (Gy11) står det exempelvis att:

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas (Gy11 s. 1).

Det ovanstående citatet betonar att hela skolväsendet ska arbeta för att förhindra alla former av diskriminering. Det är alltså inte bara lärarna som ska verka för att ge eleverna en trygg och säker arbetsmiljö. Även rektorer, städare och vaktmästare ska arbeta för att förhindra diskriminering i alla dess former. I denna uppsats kommer fokus att ligga på begreppet funktionsvariation. Detta är ett nytt begrepp som kommer från funktionsnedsättning. Utvecklingen av detta begrepp kommer att redogöras för längre fram i texten (Jfr 2.4). I denna undersökning kommer fokus att ligga på en osynlig funktionsvariation och en synlig funktionsvariation. Dessa begrepp förklaras mer ingående senare i uppsatsen (Jfr 2.4).

I syftet för kursen Svenska 1 för gymnasiet står det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin ”förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa” (Gy11 2011 s. 2). Arbete med skönlitteratur ska alltså ske i kursen svenska 1. Denna information är hämtad från Gy11 men återfinns även i skollagen som hänvisar vidare till diskrimineringslagen.

Jag ska i uppsatsen undersöka hur funktionsvariation skildras i två skönlitterära verk, för att sedan undersöka hur de fiktiva skildringarna som återfinns i verken kan kopplas till verkliga situationer och på vilket sätt verken kan erbjuda identifikationsmöjligheter för unga läsare med funktionsvariation. Jag ska även undersöka hur de skildringar som framkommer i verken skulle kunna vara relevanta och aktuella för dagens gymnasieelever. Mitt intresse och engagemang för detta ämne väcktes under ett vikariat då jag fick undervisa elever med aspergers syndrom. De elever som hade aspergers syndrom behövde tydliga instruktioner, extra stöd och framförallt empati. Dessa elever med aspergers syndrom behövde förståelse för sin diagnos och samtidigt en medvetenhet hos läraren om att de inte skulle behandlas som okunniga, vilket somliga lärare hade svårt att förstå. Eleverna med aspergers syndrom hade extra behov av en bra lärandemiljö för att klara av skolan.

2

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att skapa medvetenhet kring diskriminering utifrån temat funktionsvariation. Studien ämnar ge förslag till hur det går att arbeta med frågor kring funktionalitet i svenskundervisningen samt styrka användningen av skönlitteratur vid arbete med värdegrundsfrågor. De skönlitterära verk som kommer att analyseras är: Undret (2013) som är skriven av R. J. Palacio och Hannahs Hemlighet (2019) som är skriven av Ylva Brodin. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att användas:

• På vilket sätt skildras funktionsvariation kopplat till diskriminering i den valda litteraturen?

• På vilket sätt kan de litterära verken erbjuda identifikationsmöjligheter för unga läsare med funktionsvariation?

• Hur kan de skildringar som återfinns i verken vara relevant för dagens gymnasieelever och samtidigt bidra till skolans värdegrundsarbete?

1.2 Disposition

Detta arbete har följande disposition: inledning, syfte och frågeställningar, bakgrund, tidigare forskning, teori, metod, material och urval, resultat och analys, diskussion och förslag till framtida forskning. I inledningen ges en introduktion till arbetets syfte och frågeställningar. I bakgrunden presenteras viktiga begrepp rörande studiens undersökning. I tidigare forskning beskrivs andra forskares infallsvinklar på ämnet. I teori presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter. I metod presenteras uppsatsens metoder, genomförande och metodkritik. I material och urval presenteras arbetets material och urval av material. I resultat och analys presenterar och analyseras materialet därefter kommer diskussion som innefattar en resultatdiskussion. Arbetets disposition avslutas med förslag till vidare forskning.

3

2. Bakgrund

I detta avsnitt presenteras viktiga begrepp som har betydelse för uppsatsens undersökning. Detta avsnitt är indelat i åtta underrubriker. De två skönlitterära verken som ska analyseras behandlar osynlig och synlig funktionsvariation.

Den synliga funktionsvariationen är Treacher collins syndrom och den osynliga funktionsvariationen är autism ASD (Jfr. 2.4–2.5).

2.1 Funktionalitet

I det här arbetet hänvisar begreppet funktionalitet till en norm i samhället som handlar om fysisk funktionalitet, hur en människas kropp ska fungera för att räknas som fullt fungerande. Fysisk funktionalitet innebär att en människa hör till normen om han eller hon är fysiskt funktionell medan den människa som inte är fysiskt funktionell räknas som normbrytare (McRurer 2016 s. 52).

2.2 Funktionsvariation och funktionsnedsättning

I boken Autism och ADHD i gymnasiet beskriver David Edfelt, Annelie Karlsson, Ann Lindgren och Anna Sjölund begreppen funktionsnedsättning, funktionshinder och funktionsvariation. Författarna menar att en funktionsnedsättning innebär att en individ har en nedsättning av psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ett funktionshinder menar författarna är när individen befinner sig i en situation som han eller hon inte kan lösa själv på grund av funktionsnedsättningen. Ett funktionshinder är alltså kopplat till människan och den miljö som han eller hon befinner sig i. Författarna belyser att funktionsvariation är ett nytt begrepp som inom vissa kretsar ersatt begreppet funktionsnedsättning. Syftet med detta begrepp menar författarna att undvika stigmatisering (2019 s. 44–45). I den här uppsatsen kommer begreppet funktionsnedsättning att ersättas med begreppet funktionsvariation. Valet av att använda det nyaste begreppet grundar sig i att undvika stigmatisering.

2.3 Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning IF kallades tidigare för utvecklingsstörning. Vid en intellektuell funktionsnedsättning förstår man omvärlden mer konkret i jämförelse med vad människor utan IF gör. Elever med autism spectrum disorder ASD (Jfr 2.4), utan IF har många gånger ett IQ som faller in under normen för det som anses vara normalt. Individer med en ASD-diagnos som även har en intellektuell funktionsnedsättning har motsvarande ett IQ som faller utanför normen (Skafe, Nordahl‑Hansen & Øien, 2019).

2.4 Autism Spectrum Disorder

Det är en av karaktärerna i romanen Hannahs Hemlighet (2019) som har autism. I denna undersökning kommer begreppet autism spectrum disorder att förkortas till ASD. Anledningen till att detta begrepp används är eftersom ASD är den senaste beteckningen för någon med en autismdiagnos. American psychiatric association ger ut en handbok i olika diagnoser och inom dessa diagnoser ryms ASD. Boken som används till denna undersökning är den femte upplagan av Diagnostic and statistical mental disorder. Boken ger följande kriterier för diagnosen ASD:

4 Autism spectrum disorder is characterized by persistent deficits in social

communication and social interaction across multiple contexts, including deficits in social reciprocity, nonverbal communicative behaviors used for social interaction, and skills in developing, maintaining, and understanding relationships. In addition to the social communication deficits, the diagnosis of autism spectrum disorder requires the presence of restricted, repetitive patterns of behavior, interests, or activates (DSM – 5 2013 s. 31).

Detta citat ger en beskrivning av hur en ASD-diagnos kan yttra sig. Ett exempel på ”nonverbal communicative behaviors” kan vara svårigheter att hålla ögonkontakt. ”Deficits in developing” kan exempelvis vara svårigheter att förstå det sociala spelet, det vill säga. varför individer reagerar och beter sig på ett visst sätt. Om individen med en ASD-diagnos inte får det stöd som behövs, inte alla individer med en ASD-diagnos behöver stöd, kan det ibland leda till aggressiva utbrott. Författarna menar att dessa utbrott ofta visar sig hos yngre barn. När barnet är äldre har de ofta lärt sig vad som är opassande. Enligt författarna kan en individ med en ASD-diagnos visa ett behov av strikta rutiner och motsätta sig all form av förändring. Dessa förändringar kan vara allt från att packa en matsäck i fel ordning till att inte kunna ge svar på tal om exempelvis en familjemedlem hälsar på ett nytt sätt (DSM – 5 2013 s. 54).

2.5 Treacher collins syndrom

Det är huvudkaraktären i romanen Undret (2012) som har denna funktionsvariation. Via Socialstyrelsens Kunskapsbas om ovanliga diagnoser finns det en sammanfattning om innebörden av Treacher collins syndrom. Denna databas ger information om olika ovanliga diagnoser och funktionsvariationer. Treacher collins syndrom är en ärftlig sjukdom som ger mångfaldiga missbildningar i ansiktet. Kunskapsbasen ger följande information om missbildningarnas omfattning:

”Missbildningarna finns symmetriskt på båda ansiktshalvorna. Kindbenen är oftast underutvecklade och ibland saknas okbensbågar. Ansiktsspalter och klyftbildning av nedre ögonlocken är vanligt. Ögonspringorna lutar nedåt. Gomspalt förekommer hos en tredjedel, och tänderna sitter ofta tätt på grund av att underkäken är liten. Problem att äta är vanligt, och tal-och språksvårigheter kan uppstå. Med kraftigt underutvecklad underkäke och en normalstor tunga uppstår andningsproblem och långa andningsuppehåll (sömnapnéer) kan förekomma vid sömn. Missbildningar av ytter- och mellanörat är vanligt och kan medföra hörselnedsättning (Socialstyrelsen, 2015).

Det ovanstående citatet beskriver formen och utseendet på de missbildningar som oftast uppstår hos någon med Treacher collins syndrom. Behandlingen av denna sjukdom består framförallt av olika kirurgiska ingrepp som beroende på missbildningarnas omfattning pågår under större delen av människans liv.

5

2.6 Diskriminering och elevers rättigheter

Enligt diskrimineringsombudsmannen finns det sju diskrimineringsgrunder som faller in under diskrimineringslagen. De sju grunderna är könsöverskridande identitet och uttryck, kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Detta innebär att ingen ska diskrimineras i samband med de ovanstående sju grunderna. I den här uppsatsen ligger fokus på diskriminering kopplat till funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen menar att individer med funktionsnedsättning många gånger drabbas av diskriminerande hinder på grund av sin funktionsnedsättning. Dessa hinder kan visa sig genom regelverk, diskriminerande rutiner, genom människors okunskap, normer och stereotypa föreställningar. Framförallt normer är något som många gånger drabbar den funktionsnedsatta. Det är viktigt att ha i åtanke att varje individ är unik. Detta betyder att varje människa måste bemötas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Normer leder många gånger till att människor med en funktionsvariation inte blir bemötta utifrån sina individuella förutsättningar och behov (Diskrimineringsombudsmannen, 2020).

2.7 Didaktik i skönlitteraturen

I detta avsnitt presenteras de didaktiska frågorna en lärare måste ställa sig vid arbete med skönlitteratur i klassrummet. Det första läraren måste bestämma sig för är vad för typ av text det är som eleverna ska arbeta med (Bommarco & Swärd 2018 s. 54). Den andra uppgiften läraren har är att avgöra hur eleverna ska arbeta med texten. Molloy (2005) betonar vikten av att läraren måste ha kunskap om de metoder som finns för att arbeta med skönlitterära verk i undervisningen. Det händer ofta att de lärare som saknar metoder för att arbeta med skönlitteratur väljer att ignorera den formen av litteratur i undervisningen vilket drabbar eleverna på ett negativt sätt. När en lärare saknar metoder för att arbeta med skönlitterärt material i undervisningen slutar det med att eleverna inte kan göra något med den text de just har läst. Det leder även till att eleverna inte vet hur de ska ta till sig det lästa (Molly 2018 s. 262). Den tredje uppgiften läraren har är att bestämma varför eleverna ska läsa den valda litteraturen (Molloy 2018 s. 287).

2.8 Skolans värdegrund

Enligt Skolans värdegrund och uppgifter ska all kränkande behandling och diskriminering aktivt motverkas (Jfr 2.5) (Gy11 2011 s. 1). I Skolans värdegrund betonas att undervisningen ska anpassas efter varje elevs personliga förutsättningar. Skollagen (2010:800) betonar att undervisningen ska vara likvärdig oberoende av gymnasieskola. Det är viktigt att ta hänsyn till elevers kunskapsnivå och personliga förutsättningar. Läraren ska ge extra uppmärksamhet till de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven i undervisningen. Detta betyder att det inte går att utforma undervisningen på samma sätt för alla elever. Värdegrunden betonar att skolan har en extra skyldighet att anpassa undervisningen för elever med en funktionsnedsättning (Gy11 2011 s. 2).

Skolan är en av de platser där flest ungdomar med olika bakgrunder och läggningar befinner sig tillsammans under en längre tid. Skolan har en tydlig värdegrund som alla i

6 skolväsendet ska följa. Trots detta är det tydligt att olika värderingar förekommer bland de olika eleverna. Detta kan i vissa fall leda till olika former av konflikter. I dessa fall är det positivt med en tydlig värdegrundsplan eftersom konflikterna tillsammans med värdegrunden ger skolan möjlighet att arbeta med och diskutera olika demokratiska, etiska och moraliska frågor (Molloy 2005 s. 24).

3. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om inkludering i skolan. Eftersom den här undersökningen innefattar diskriminering i skolan kommer tidigare forskning om inkludering i skolan vara användbart till min undersökning. De följande avhandlingarna betonar vikten av inkludering i skolan. Detta kommer senare i uppsatsen att kopplas till didaktik i svenskundervisningen.

3.1 Osynlig funktionsvariation i klassrummet – inkluderande gymnasium

Ingjerd Skafe, Anders Nordahl‑Hansen och Roald A. Øien (2019) har i sin artikel Short Report: Social Perception of High School Students with ASD in Norway undersökt hur elever med en ASD-diagnos som går på ett inkluderande gymnasium upplever vilka möjligheter som finns när de ska bilda nya vänskapskretsar och när de ska utveckla sina socialiseringskunskaper. Författarna har sedan med samma frågeställning gjort en jämförelse med ett vanligt gymnasium. De lärare som har anställning på ett inkluderande gymnasium anser att elever som är i behov av extra stöd i undervisningen inte ska placeras in i egna speciella lärogrupper. Dessa lärare menar att de elever som är i behov av speciellt stöd lär sig bättre genom att inkluderas med sina övriga klasskamrater i undervisningen. De övriga klasskamraterna är alltså inte i behov av speciellt stöd. I denna artikel har författarna fokuserat på elever med en autismspektrumdiagnos. Ett inkluderande gymnasium innebär att elever med en ASD-diagnos som är i behov av extra stöd i undervisningen inte placeras in i speciella lärogrupper.

Studiens data samlades in med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer. Studien annonserades på Norwegian Autism Association, som är en hemsida skapad för individer inom autismspektret. Författarna fick via hemsidan tre intervjupersoner. De återstående två intervjupersonerna kontaktades via sitt gymnasium. Alla intervjupersoner var inskrivna vid olika inkluderande gymnasium men hade tidigare varit skrivna på vanliga gymnasium. Studiens data analyserades sedan med en tematisk analys. Målet med den formen av analys var att bryta ner det empiriska materialet fast fortfarande behålla uppsatsens kärna. Artikelns resultat och analys visade på att intervjupersonerna anser skolan vara en viktig utgångspunkt för att kunna bilda nya vänskapskretsar och för att kunna utveckla kunskaper i socialisering. Majoriteten av intervjupersonerna menade att det är positivt att bli tvingad in i situationer där de måste kommunicera med människor utanför autismspektret. Detta ger eleverna med en ASD-diagnos möjlighet att träna på att läsa av kroppsspråk och att träna på det sociala spelet.

Författarna till artikeln intervjuade fem elever med aspergers syndrom och resultatet visade att gymnasiet var en viktig plats för social träning och bildning av vänskap. Det

7 faktum att eleverna fick gå tillsammans med sina klasskamrater istället för att placeras in i separata klasser anser eleverna vara något positivt eftersom de får större möjligheter till att kommunicera med individer utan ASD-diagnoser. När de studerat vid ett icke inkluderande gymnasium fick de intervjuade inte samma möjlighet att kommunicera med kamrater utan en ASD-diagnos. Detta är något som de intervjuade personerna anser vara negativt eftersom de inte får samma möjlighet till att träna på den sociala biten. Ett av de huvudsakliga kännetecknen för någon med en ASD-diagnos är just svårigheter med det sociala spelet. Majoriteten av intervjupersonerna har på grund av svårigheter med det sociala spelet negativa upplevelser från tidigare skolor. Författarna utgår från tidigare forskning som menar att dessa negativa aspekter av skolan är vanligt förekommande och att det ofta leder till att elever med en ASD-diagnos undviker all form av undervisningsmiljö. När en sådan situation uppstår måste skolan och hemmet snabbt ingripa. Författarna ger ett exempel på svårigheter som kan uppstå för skolan och hemmet när de ska ingripa. Det exempel som författarna ger utgår från elever med en ASD-diagnos som inte har en intellektuell funktionsnedsättning. Denna form av ASD-ASD-diagnos räknas vara en osynlig funktionsvariation. Elever med en ASD-diagnos har ofta svårt med det sociala spelet vilket leder till svårigheter för skolan och hemmet att se vad som pågår. Det är alltså viktigt för elever med en ASD-diagnos att få träna på den sociala biten. (Skafe & Nordahl‑Hansen & Øien 2019 s. 670).

Författarna menar att alla inkluderande gymnasier är positiva eftersom elever med en diagnos får träna på socialisering och på att interagera med människor utan en ASD-diagnos. Författarna drar slutsatsen att personer med en ASD-diagnos kan ha svårare för arbete i större grupper och ha svårigheter när de ska delta ioförberedda samtal. Det är alltså bättre med mindre grupper och tydliga instruktioner (Skafe & Nordahl‑Hansen & Øien 2019 s. 673). Författarna avslutar med att betona att det bästa sättet att stötta någon med en ASD-diagnos är att skapa en trygg studiemiljö och ständigt betona styrkor istället för svagheter (Skafe & Nordahl‑Hansen & Øien 2019 s. 674).

3.2 Synlig funktionsvariation i film – stjärnornas krig

Josefine Wälivaara (2018) har i sin avhandling Blind Warriors, Supercrips, and Techno- Marvels: Challenging Depictions of Disability in Star Wars undersökt hur funktionsvariation framställs i George Lucas Star Wars filmer. Wälivaaras (2018) undersökning ger läsaren den information som behövs för att själv kunna analysera funktionsvariation i olika fiktiva narrativ. Detta är något som kommer vara till användning denna undersökning eftersom det ska analyseras skönlitteratur. Wälivaara (2018) menar att majoriteten av Star Wars filmerna visar på hur teknologiska hjälpmedel kan osynliggöra alla synliga funktionsvariationer. Detta innebär exempelvis att en amputerad arm som i verkligheten skulle vara en synlig funktionsvariation, kan osynliggöras genom att den förlorade armen ersätts med en teknologisk förbättrad arm. Den förbättrade armen har i detta fall samma utseende, form och funktionalitet som den amputerade armen hade. Det här synsättet att osynliggöra funktionsvariationer menar Wälivaara (2018) är något som vi kommer att möta i verkligheten. Hon skriver att “they perpetuate the prevalent notion that disability is something that requires a cure and that

8 curing disabilities will be an obvious development in the future” (Wälivaara 2018 s. 1041).Wälivaara (2018) menar att Star Wars filmerna framställer funktionsvariationen som något som måste korrigeras. Hon menar att det i filmerna sker en sorts korrigering av synliga avvikelser för att uppnå en inbillad normalitet. Wälivaara (2018) menar att detta inte är en önskvärd väg att gå, eftersom funktionsvariationen framställs som ett problem som måste lösas. Detta synsätt menar hon är något som kan påverka verkliga människor med en funktionsvariation.

Josefine Wälivaara (2018) ger olika exempel på funktionsvariation från filmerna. Hon beskriver bland annat Darth Vader och dennes utseende både innan och efter att han blev skadad. Wälivaara (2018) betonar hur situationen med Darth Vader tydligt visar på att teknologiska hjälpmedel kan ersätta skadade kroppsdelar. Hon beskriver hur funktionsvariationen påverkar vissa av karaktärerna. Ett av exemplen hon ger handlar om karaktären Chirrut som är blind. Enligt Wälivaara (2018) visar filmerna att Chirruts blindhet inte på något sätt påverkar hans fysiska eller psykiska förmåga. Detta menar hon visar på att just den här synliga funktionsnedsättningen inte är avgörande för att någon ska räknas som mäktig eller kraftfull, åtminstone inte inom Star Wars världen (Wälivaara 2018 s. 1049). I filmerna är en synlig funktionsvariation inte ett lika stort hinder som att inte kunna känna ”the force”, vilket är en allvarlig funktionsvariation (Wälivaara 2018 s. 1049). Om en karaktär inte kan känna ”the force”, är det denna karaktär som har en osynlig funktionsvariation. Detta resonemang är ytterligare ett exempel på hur filmerna framställer synliga funktionsvariationer som något som kan osynliggöras.

Wälivaara (2018) menar att hennes studie, där hon även nämner stereotypiska framställningar av människor med funktionsvariation, går att koppla till den aktuella debatten om funktionsvariation i dagens samhälle. Wälivaara (2018) nämner att en vanlig stereotypisk framställning av funktionsvariation är den så kallade ”supercrip”, översatt till svenska blir detta ”superkrymplingen”. Detta begrepp hänvisar till människor med en funktionsvariation som anses ha speciella utomordentliga förmågor. Denna förmåga kan exempelvis vara supersnabbhet. Beskrivningen av en individ som superkrympling menar Wälivaara (2018) är något negativt då själva beskrivningen av superkrymplingen får det att låta som att individer med en eller flera synliga funktionsvariationer kan överkomma alla hinder i livet bara de har rätt inställning i form av ansträngning och viljestyrka. Denna förutfattade mening gäller inte för alla människor men är skadligt för en individ med en ASD-diagnos eftersom det individuella behov som kommer med funktionsvariationen förminskas (Wälivaara 2018 s. 1038)

3.3 Arbete med funktionsvariation i klassrummet

Florian Kiuppis och Armineh Soorenian (2016) har i sin artikel Bridging continents, cultures, and crip theories: teaching comparative and international disability studies in education and sociology undersökt hur lärare kan arbeta med crip theory kopplat till funktionsvariation i klassrummet. Författarna reflekterar över hur olika perspektiv på funktionsvariation och hur arbetet med crip theory kan komma till användning och vara till nytta i undervisningen (Kiuppis & Soorenian 2016 s. 118). De utgår från tolv

9 internationella elever som har varsin ASD-diagnos. Kiuppis (2016) har använt sig av sin tidigare forskning till denna undersökning. I den tidigare forskningen undersökte han hur begreppet funktionsvariation har definierats genom olika tiderna. Han har undersökt hur de olika definitionerna går att analysera, kritiseras och undersöka i skolmiljö (Kiuppis & Soorenian 2016 s. 118).

Med hjälp av crip theory undersöker båda författarna definitioner av begreppet funktionsvariation och hur de framställs i olika länder. I exempelvis Storbritannien utgår medborgarna utifrån en Social Model som i svenskan kallas för ”En social modell för funktionshinder”. Enligt denna modell är benämningen funktionsvariation något som applicerats på en individ utifrån de övriga samhällets olika normer. Detta innebär att en människas funktionsvariation avgörs av dess sociala och kulturella omgivning (Kiuppis & Soorenian 2016 s. 120–122). Författarna jämför sedan studiet av funktionsvariation i Storbritannien och USA med skandinaviska länder. USA och Storbritannien har samma nätverk med forskare dock skiljer sig skandinaviska länder från Storbritannien och USA genom att de istället fokuserar på en nordisk relationsmodell. International Classification of Functioning, Disability and Health (WHO 2001) är en version av denna relationella modell. Den handlar om att förstå funktionalitet från ett interaktionistiskt perspektiv (Gustavsson 2004, 62). Detta perspektiv motsäger därför Storbritanniens sociala modell då den nordiska relationella modellen inte instämmer med Storbritanniens modell som avgör vem som har en funktionsvariation. De instämmer inte med denna modell eftersom den modellen försummar den kroppsliga som en del av avgörandet för vem som har en funktionsvariation och eftersom den tenderar att förneka att funktionsvariation påverkas av interaktioner mellan människor och deras sociala kontext, vilket den nordiska modellen gör (Kiuppis & Soorenian 2016 s. 120).

3.4 Arbete med skönlitteratur i klassrummet

Gunilla Molloy (2002) har i sin avhandling Läraren, Litteraturen, Eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet gjort en empirisk kvalitativ studie där hon undersökt mötet mellan lärare, litteraturen och eleven. Till undersökningens syfte ingick att undersöka hur eleverna bemöter lärarens syfte med litteraturundervisningen och att undersöka vad som är syftet med läsningen. Molloy (2002) drar slutsatsen att det ofta händer att eleverna missförstår eller inte förstår vad som är syftet med att läsa de texter de just har eller ska läsa (Molloy 2002 s. 336). Hon förklarar att valet av material i svenskundervisningen omformas och byts ut i takt med samhällsutvecklingen.

Molloy (2002) menar att de texter eleverna läser i svenskundervisningen ingår i ett sammanhang som är förbestämt av läraren. Detta innebär att eleverna kan få texter som de själva inte skulle valt att läsa. Hon menar att läsningen i undervisningen enkelt kan omvandlas till ytterligare en hemuppgift bland alla de andra skoluppgifterna. Hon undersöker även elevers läsande utanför skolmiljön och kommer fram till att elever helst vill läsa något som de kan identifiera sig med (Molloy 2002 s. 13).

10

4. Teori och teoretiskt perspektiv

Den här undersökningen utgår ifrån två teoretiska perspektiv. Den första teorin som har använts är Robert Mcruers Crip Theory. Det är en teori som betonar och kritiserar normer framförallt när det kommet till normer rörande funktionsvariation. Den andra teorin som har använts är Louise Rosenblatts transaktionella teori. Det är en teori som fokuserar på läsningen som en transaktion mellan läsare och text

4.1 Crip Theory

Crip theory presenteras detaljerat i professor Robert Mcruers bok (2006) Crip theory: cultural signs of queerness and disability. Teorin grundar sig i fältet kulturstudier och handlar om att lägga fokus på och samtidigt ställa sig frågande till de normer som är kopplat till bland annat fysisk funktionalitet i samhället. Crip theory betonar och ställer sig frågande till varför saker och ting ska vara på ett visst sätt. Den undersöker vad normerna innebär för människor med en funktionsvariation samt hur dessa normer går att koppla till det kulturella, sociala och ekonomiska samhället (McRurer 2006 s. 19).

Crip theory har influerats mycket av queer theory som även lägger stort fokus på att studera normer i samhället. Enligt crip theory finns det en viss norm i samhället som handlar om fysisk funktionalitet, hur en människas kropp ska fungera. Fysisk funktionalitet innebär att en människa hör till normen om han eller hon är fysiskt funktionell (abled-bodied) medan den människa som inte är fysiskt funktionell (disabled-bodied) räknas som normbrytare. Detta innebär i korta drag att om en människas kropp saknar synlig och osynlig funktionsvariation faller den in under det normativa medan den som har synlig eller osynlig funktionsvariation faller utanför normen och blir utesluten. Inom crip theory undersöks och kritiseras det faktum att människor blir placerade i olika fack på grund av sin funktionsvariation (McRurer 2016 s. 52).

Det här innebär att crip theory skiljer sig från många teorier genom att den riktar fokus mot normer som därmed avslöjar sina maktanspråk. Crip theory väljer att inte ifrågasätta individen med en funktionsvariation utan väljer istället att ifrågasätta varför personer med en funktionsvariation måste anpassa sig efter samhällets normer. Teorin anser att det är samhällets uppgift att anpassa sig efter alla människor oavsett om de har en funktionsvariation eller inte. Crip theory ställer sig frågande till det som anses vara normalt. Vad är egentligen normalt? Är det riktigt att en viss grupp med människor ska avgöra vad som är normalt? Varför är det nödvändigt för människor med en funktionsvariation att normaliseras? (McRurer 2006).

När det kommer till begreppet ”crip” hänvisar McRurer till Psykiatern. Carrie Sandahl som menar att termen crip inte bara gäller fysiska funktionsvariationer utan även psykiska och mentala funktionsvariationer (Sandahl 2005 s. 27, refererad i McRurer 2006, s. 51). Sandahl (2005) menar att begreppet crip är flytande det vill säga att betydelsen av begreppet är under ständig utveckling och förändras med tiden. Hon betonar även att begreppet ofta används av de människor som inte definierar sig som ”crip”. Detta innebär att det är människor utan funktionsvariation som placerar människor med

11 funktionsvariationer i olika fack. Sandahl (2005) påpekar att hon aldrig hört någon som inte har en funktionsvariation hävda att han eller hon är ”crip” (Sandahl 2005 s. 27, refererad i McRurer 2006, s. 50–51). Robert McRurer betonar att crip theory identitet har spelat en stor roll när det kommer till rörelser som förespråkar människor med funktionsvariation och deras rättigheter (McRurer 2006 s. 51–52).

4.2 Transaktionsteorin

Den amerikanska litteraturvetaren Louise Rosenblatts transaktionsteori har haft ett stort inflytande i litteraturdidaktisk forskning. Rosenblatt fokuserade nämligen på läsarens roll i litteraturläsningen vilket var ett outforskat område vid den tiden (Öhman 2015 s. 67). Rosenblatt (2002) menar att det är läsaren som ger en text sin mening. När läsaren möter en text för första gången består texten enbart av olika tecken på en sida. Det är först när läsaren läser texten, som tecknen får någon mening. Rosenblatt menar att läsaren ger tecknen mening med förankring i sina egna erfarenheter från verkligheten. Det är med utgångspunkt i detta som den transaktionella teorin betonar läsningen som en process av utbyte mellan läsare och text (Rosenblatt 2002 s. 35).

Louise Rosenblatt (2002) menar att processen visar sig genom en spiralformad rörelse, där läsaren och texten ständigt påverkas av varandra (Rosenblatt 2002 s. 36). Processen börjar när läsaren närmar sig den valda texten med förväntningar och ett syfte utifrån egna erfarenheter. Textens mening framträder i ett tagande och givande mellan tecknen på sidan och läsaren. Med de första orden på sidan skapar läsaren en mening som blir inledningen på hur läsaren uppfattar och planerar den återstående texten. Om tecknen inte skulle stämma överens med den mening som läsaren började med kan han eller hon alltid revidera meningen så att den passar in med den nya meningen. Den här processen visar att både text och läsare är nödvändiga för den transaktionella processen när en text får sin mening (Rosenblatt 2002 s. 36–37).

Louise Rosenblatt (2002) menar att personliga språk och livserfarenheter är viktigt vid tolkning av en texts betydelse. Läsaren går in i en text som en individ med en egen personlighet i form av egna erfarenheter från verkligheten och personliga intressen. Detta är något som naturligtvis påverkar hur läsaren bemöter och tolkar texten (Rosenblatt 2002 s. 39). Om en elevs idéer och attityder kring det lästa bygger på en avgränsad erfarenhetsgrund kan hon eller han få hjälp att bredda och utveckla sina tankar genom den lästa litteraturen (Rosenblatt 2002 s. 92). En elev kan få ny erfarenhet av att faktiskt läsa en text med ett ämne som de aldrig tidigare undersökt (Rosenblatt 2002 s. 36). Rosenblatt betonar att litteraturen kan ge oss möjlighet till känslomässigt utlopp. Vi läsare får möjlighet att använda våra sinnen på ett mer fullständigt och intensivt sätt än vad vi vanligtvis har tid med (Rosenblatt 2002 s. 44).

12

5 Metod

Under detta avsnitt presenteras undersökningens metod, genomförande av studien och metodkritik. Jag kommer i denna undersökning analysera romanerna med hjälp av hermeneutik och kvalitativ metod för narrativanalys. Hermeneutiken kommer att användas som metod för att tolka de två skönlitterära verken. Kvalitativ metod för narrativ analys kommer att användas för att analysera karaktärers språk, karaktärernas utseende och deras handlande.

5.1 Hermeneutik

Det hermeneutiska perspektivet är under en ständig utveckling och förändring. Denna utveckling och förändringsprocess beror på att hermeneutiken utvecklas i samspel med samhällets utveckling och i de sociala förhållanden som tolkaren rör sig (Andersson 2014 s. 31–32). Redan år 1645 förekommer ordet hermeneutik i olika texter. Vid den tiden handlade det om en kallad helig hermeneutik vars syfte var att tolka heliga skrifter från bibeln. Protestanterna var i stort behov av förenklade handböcker i bibeltolkning för att prästerna utan stöd från kyrkliga auktoriteter skulle kunna tolka bibeln (Ödman 2017 s. 34). Idag står begreppet hermeneutik för ”allmän tolkningslära” och används som metod eller teori för att tolka olika texter (Andersson 2014 s. 19). Inom hermeneutiken söker läsaren efter ett budskap i den lästa texten. Den hermeneutiska metoden kännetecknas av sitt studieobjekt, mänskliga handlingar och företeelser, av de frågor som ställs samt utav den kunskap som tolkaren för tillfället söker (Starrin & Svensson 2011 s. 73–74).

Den hermeneutiska cirkeln är en beskrivning av tolkningen som en spiralformad rörelse. Tolkningen av hela texten påverkar hur vi förstår de olika delarna som texten är uppdelad i. Det sätt som vi förstår textens olika delar är sedan avgörande för hur vi förstår hela texten. Den hermeneutiska cirkeln visar på förhållandet mellan läsare och text. Den visar på hur läsarens självförståelse påverkas av hur han eller hon förstår texten. Cirkeln visar även på hur läsarens aktuella självförståelse påverkar hur han eller hon tolkar den lästa texten (Vikström 2005 s. 136).

5.2 Narrativanalys

Till den här undersökningen används även en narrativanalys. Denna form av analys används som metod för att förstå hur diskriminering och funktionsvariation framställs i berättande texter. Jimmy Vulovic skriver i sin bok Narrativanalys (2013) att begreppet berättelse definieras som ett ”händelseförlopp i kronologisk ordning som utsägs inom ramen för ett narrativ” (Vulovic 2013 s. 57). Vulovic (2013) menar att termen narrativ rymmer själva berättandet i sig, det vill säga. den berättelse som utsäges av läsaren. När ett narrativ ska analyseras är det viktigt att de olika berättarna i den fiktiva världen särskiljs från varandra. Det har nämligen en avgörande betydelse för hur läsaren förstår det som berättas (Vulovic 2013 s. 58–61).

Termen narrativ hänvisar till en berättelse. Martyn Denscombe (2017) ger i Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna exempel på tre egenskaper som en berättelse måste ha för att kunna räknas som ett

13 narrativ. Han menar att berättelsen måste ha ett specifikt syfte. Det här syftet kan exempelvis vara ett moraliskt budskap eller en redogörelse för ett personligt förhållande. Berättelsens ämne är inte avgörande så länge den leder någonstans. Han menar att berättelsen måste innehålla ”en handling som sammanlänkar det förflutna med det nuvarande”. I en berättelse finns det en tidsmässig utveckling, förflutna händelser kopplas till det nuvarande. Han menar att berättelsen måste involvera människor vilket innebär att bokens tema ska ha ett mänskligt inslag, exempelvis genom att hänvisa till känslor (Denscombe 2017 s. 402).

5.3 Narrativanalysens verktygslåda

Jimmy Vulovic (2013) ger exempel på olika metoder det går att använda för att analysera olika narrativ, detta nämns inom narrativanalysens verktygslåda. Litterära gestalter är något som undersöks i en narrativanalys. Dessa gestalter kan vara allt från karaktärer till djur i narrativet. Litterära gestalter är något eller några som har betydelse för hur läsaren uppfattar och tolkar narrativet. Gestalterna ger exempelvis läsaren en uppfattning om huruvida narrativet är verkligt eller endast en genrelitteratur. Vulovic (2013) ger exempel på hur litterära gestalter kan framställas och kategoriseras för läsaren. De exempel som Vulovic ger är analogisk förstärkning, direkta definitioner, karaktäriserade handlingar, karaktäriserande språk och karaktäriserande utseende (Vulovic 2013 s. 65–74).

Analogisk förstärkning förklarar hur litterära gestalter utifrån sina namn har betydelse för hur läsaren uppfattar gestalten och tolkar narrativet. En litterär gestalts namn är alltså något som skulle kunna antyda viktiga saker om en gestalt (Vulovic 2013 s. 65–66). Med direkta definitioner menas karakteristiska drag som är direkt kopplad till karaktärerna. Betydelsen av att definiera är i detta sammanhang att fastställa något utifrån den information en har om karaktären. Om läsaren observerar att en karaktär beter sig på nervöst sätt så drar läsaren utifrån den information hon har slutsatsen att karaktären är nervös. Läsaren definierar då karaktären som nervös. Detta sätt att analysera ett narrativ har god trovärdighet eftersom den information läsaren har kommer direkt från författaren, under förutsättningen att det är en allvetande berättare (Vulovic 2013 s. 67). Med karaktäriserande handlingar menas att karaktärisera karaktärerna utifrån deras handlingar i berättelsen. Denna karaktärisering blir en indirekt presentation av karaktärerna (Vulovic 2013 s. 68). Karaktäriserande språk innebär att undersöka på vilket sätt de olika karaktärerna pratar. Det handlar om att undersöka vad de litterära gestalterna säger genom direkt anföring, fri indirekt anföring och inre monolog. Det innebär att undersöka hur de olika karaktärerna uttalar det som sägs (Vulovic 2013 s. 71). Karaktäriserande utseende handlar om hur beskrivningen av karaktärernas utseende ger blir en indirekt presentation av deras karaktär. I dagens samhällssituation framhävs detta ofta vid beskrivning och särskiljning av gott och ont (Vulovic 2013 s. 74).

5.4 Genomförande

Jag ska i den här undersökningen utifrån teori, tidigare forskning och metoder analysera olika citat från de två romanerna. Narrativanalys används som metod för att förstå hur diskriminering och funktionsvariation framställs i berättande texter. Utifrån

14 narrativanalysens verktygslåda används direkta definitioner, karaktäriserande handlingar och karaktäriserande utseende för att analysera karaktärerna och därmed besvara frågeställningarna. Hermeneutiken används som metod för att tolka berättelsen och de olika citaten i resultatanalysen. De citat som kommer att analyseras kommer från första delen i romanen Hannahs hemlighet (2019). I Undret (2013) analyseras citat från de delar där vi får följa dagen ur Augusts perspektiv.

5.5 Metodkritik

Detta arbete har avgränsats till att utgå från två litterära verk. De delar som kommer att analyseras är hela romanen Hannahs hemlighet (2019) och de kapitel som rör huvudkaraktären August Pullman i romanen Undret (2013). Detta innebär att undersökningens material är väldigt begränsat vilket kan leda till ett osäkert resultat. Den hermeneutiska metoden handlar om tolkning av texter. Inom denna metod ligger fokus på tolkaren och han eller hons erfarenheter vid tolkningen. Detta gör att den tolkade texten inte blir särskilt objektiv eftersom allt utgår från tolkaren som person.

15

6. Material och urval

Det material som jag utgår från är romanen Undret (2013) som är skriven av R. J. Palacio och romanen Hannahs Hemlighet (2019) som är skriven av Ylva Brodin. Jag valde dessa böcker då synlig funktionsvariation framställs tydligt i Undret och för att osynlig funktionsvariation syns tydligt i Hannahs Hemlighet. Jag ska undersöka synlig och osynlig funktionsvariation och gjorde därmed bedömningen att dessa böcker fungerar som material till undersökningen.

6.1 Undret

Wonder är en roman skriven av amerikanaren Raquel Jaramillo under pseudonym R.J. Palacio och publicerades 2012. Romanen har vunnit många utmärkelser och filmatiserats. I den här undersökningen används den svenska utgåvan Undret som publicerades 2013. Romanen är indelad åtta delar varav läsaren i varje del får följa olika karaktärer och deras dagar som alla är kopplade till huvudkaraktären August Pullman. I tre av de åtta delarna i boken får läsaren följa berättelser ur huvudkaraktären August perspektiv.

Romanen handlar om tioåriga August som ska börja i femte klass. August har under hela sin uppväxt blivit undervisad av sin mamma i hemmet. Detta beror på att August föddes med Treacher collins syndrom vilket innebär att han har en stor missbildning i sitt ansikte. August är mycket orolig och nervös över hur klasskamraterna kommer att reagera på hans utseende. I skolan utsätts han för mobbning i form av kränkande uttryck och hotfulla lappar. August kämpar för att överleva och passa in i en värld som redan dömt honom till ett ”freak”. Läsaren får under berättelsens gång se hur klasskamraterna till August långsamt ger honom en chans till att visa vem han är och vem han vill vara. August utvecklas från en osäker ung kille till att bli en självsäker blivande sjätteklassare. De som under berättelsens gång befinner sig omkring August får lära sig ödmjukhet, det positiva i normkritik och att August inte kan ändra på sitt utseende men att människor omkring honom kan ändra på sina förutfattade meningar. Boken är en berättelse som behandlar okunnighet, ödmjukhet, mobbning, mental styrka och diskriminering kopplat till synlig funktionsvariation.

6.2 Hannahs Hemlighet

Ylva Brodin debuterade (2001) med romanen Hannahs hemlighet. I den här undersökningen används utgåvan från 2019 vars innehåll inte skiljer sig åt. Romanen är indelad i två delar och handlar om den nittonårige Henrik som just slutat gymnasiet och nu ska tillbringa en sommar på landet med sin pappa Rickard. Ungefär ett år tidigare, innan historien utspelar sig, omkom Henriks mamma och yngre syster i en bilolycka vilket är något som Henrik och Rickard fortfarande brottas med. Pappa Rickards idé var att fly staden och alla dåliga minnen för en avslappnande sommar i en liten by på landet. Henrik som är huvudkaraktären i romanen hade en önskan om att komma närmare och bearbeta sorgen tillsammans med sin far.

I den första delen av boken får läsaren följa Henriks tankar, känslor och intryck från att han lämnar staden, kommer till landet och möter den mystiska autistiska sjuttonåriga

16 Hannah. Hannah är väldigt noga med att äta vid speciella tider och att allt ska fungera på samma sätt hela tiden. Om något eller någon bryter mot hennes inre schema slutar det ofta i våldsamma konfrontationer från Hannahs sida. Boken ger tydliga exempel på den traditionella synen på autism. Läsaren får snabbt veta att Hannah är illa omtyckt av människorna i byn som anser henne vara en konstig och känslolös tonåring som några år tidigare hade något att göra med den olycka som nästan tog livet av hennes yngre syster. Henrik vägrar att acceptera några negativa kommentarer om Hannah och är trots varningar från människor omkring sig fast besluten att bilda sig sin egen uppfattning om den här mystiska tonåringen. Henrik vägrar även till en början acceptera att Hannah har särskilda behov, han är fast besluten om att hon ska behandlas som alla andra människor. I den första delen av boken pendlar han mellan ilska mot Hannahs föräldrar som han anser behandla Hannah negativt till frustration över Hannahs oförmåga att bryta sitt inre schema.

I den andra delen av boken inser Henrik att det inte är negativt att anpassa sig efter Hannahs behov. Henrik förstår att Hannah måste få tillstånd att behandlas på ett sätt som inte följer normen för vad han anser vara normalt. Henrik förstår att Hannah som tycks kräva så mycket i själva verket anstränger sig mycket hårt för att göra andra människor nöjda (Brodin 2019). Boken är en berättelse som behandlar okunnighet, ödmjukhet, våld, diskriminering samtidigt som den kopplar detta till osynlig funktionsvariation.

17

7. Resultatanalys

I detta avsnitt redovisas och tolkas den första frågeställningen utifrån crip theory. De återstående frågeställningarnas svar redovisas i diskussionen. Valet att göra på detta sätt utgår från att i resultatanalysen analyseras skildringar av funktionsvariation och därmed narrativen. Analys kommer sedan att kunna besvara de återstående frågeställningarna i avsnittet med diskussion. Undersökningens resultat är förankrat i syftets frågeställningar. Den frågeställning som besvaras här är:

• På vilket sätt skildras funktionsvariation i den valda litteraturen?

7.1 Hannahs Hemlighet

I följande avsnitt presenteras och tolkas de skildringar av osynlig funktionsvariation som framkommer i Ylva Brodins (2019) bok Hannahs Hemlighet.

7.1.2 Skildringar av osynlig funktionsvariation

När huvudkaraktären Henrik möter Hannah för första gången så sitter hon på gräsmattan framför hennes familjs hus. Henrik ropar en hälsning till Hannah men får ingen reaktion alls. Henrik blir förbryllad över det faktum att Hannah inte reagerar på ropet. Han reflekterar för sig själv om det kan vara på sådant vis att Hannah inte hört honom ropa eller om hon kanske är döv:

Jag hade väntat mig att hon skulle haja till, eller bli skrämd av det plötsliga ljudet av min röst, men hon reagerade inte över huvud taget [...] Hade hon inte hört mig alls? Kanske var hon döv, det kunde förklara hennes beteende mot mig sist, men när jag hade chansen tänkte jag minsann inte låta den gå mig ur händerna (Brodin 2019 s. 37).

Innan detta möte har Hannah flytt undan när Henrik försökt starta en konversation. Henrik drar alltså utifrån denna situation slutsatsen att Hannah inte är fysiskt funktionell eftersom hon inte beter sig som han menar att hon ska bete sig. Henrik har aldrig samtalat med Hannah tidigare och tror därför att hon är döv när hon inte besvarar hälsningen. Det är intressant att Henrik antar detta utan att ha interagerat med Hannah på något sätt. Under hela första delen i boken försöker Henrik nämligen övertyga hela byn om att Hannah ska inte ska behandlas annorlunda på grund av hennes funktionsvariation. Det är också värt att påpeka att den funktionsvariation han nämner är en som han känner igen.

Henrik blir fascinerad av Hannahs uppenbara allmänna likgiltighet och försöker därför starta en konversation med henne. Henrik vill att Hannah ska följa med honom till sjön för att bada. Henrik finner det ovanligt komplicerat att hålla en konversation med Hannah då han inte kan läsa av hennes ansiktsuttryck, han kan alltså inte tolka henne känslomässigt. Det går inte att tyda några som helst känslor ur hennes ansikte. Enligt normen brukar en människa vanligtvis genom blickar och känslor visa vad de tycker om något. Detta sker inte när Henrik försöker konversera med Hannah. Henrik besvarar

18 denna likgiltighet genom att framhäva sig med en positiv attityd i form av ett charmerande leende:

Hon såg mig rakt i ansiktet. Jag kunde inte tolka hennes blick, var hon glad? Tyckte hon att det skulle bli spännande? Det gick inte att uttyda några som helst känslor ur hennes stela min och hon hade inte lett mot mig en enda gång. Istället gav jag henne mitt mest strålande och charmerande leende. Jag tänkte inte ge mig förrän hon visade lite intresse för mig (Brodin 2019 s. 38–39).

I det ovanstående citatet ser vi hur Henriks goda självförtroende tar sig i uttryck. Henrik är övertygad om att han kan framkalla en reaktion hos Hannah.

Hannah och Henrik kommer överens om att de båda ska gå ner till sjön för att bada. När de är på plats vid sjön försöker Henrik att avgöra om Hannahs uppenbara likgiltighet inför badet är positivt eller negativt laddad. Han förstår inte varför Hannah är ohövlig och inte visar några som helst känslor när det kommer till deras badträff och till honom.

Varför var hon så ohövlig emot mig när vi stunden innan faktiskt hade bestämt träff? Varför betedde hon sig så egendomligt? (Brodin 2019 s. 39)

När Henrik och Hannah har badat färdigt vid sjön sätter de sig båda på en sten bredvid vattnet. Henrik lyckas efter ett antal försök att starta en kort konversation med Hannah. Det här är första gången som Henrik talar med Hannah. När hon äntligen talar gör hon det med en ovanlig ”monoton klang” röst. Hannas röst stämmer inte överens med det normativa sättet att tala:

Det var först då, när jag hörde henne uttala några längre meningar, som jag lade märke till en egendomligt monoton klang i hennes röst. Den hade inga skiftningar, utan allting uttalades i ungefär samma tonläge (Brodin 2019 s. 53).

Crip theory menar att det finns en viss norm i samhället där fysisk funktionalitet betonas. Fysisk funktionalitet innebär att en människa beter sig efter en enligt samhället definierad normalitet. Om någon är fysiskt funktionell räknas denna som normal medan den människa som inte är fysiskt funktionell räknas som normbrytare. Hannah blir i berättelsen klassad som egendomlig och konstig eftersom hennes reaktioner och beteenden inte följer den enligt byn definierade normaliteten. Berättelsen fortsätter att beskriva den autistiska Hannah som känslolös vilket leder till att hon blir klassad som egendomlig. Psykiatern Carrie Sandahl menar just att begreppet ”crip” oftast används av människor som inte har en funktionsvariation. Hon menar att det ofta är dessa människor som placerar in en människa med funktionsvariation i olika fack (Sandahl 2005 s. 27, refererad i McRurer 2006, s. 50–51). Det är först i slutet som Henrik får förståelse över autism och vad detta innebär för Hannah. Under berättelsens gång går Henrik igenom en process som ger honom kunskap och förståelse om Hannah och hennes autism. Henrik

19 förstår att Hannahs autism innebär att hon inte förstår ”underförstådda insinuationer”, att Hannah endast kan svara på ”raka frågor” och ”raka besked” samt att hon är ”befriad från sociala spelregler och hämningar” (Brodin 2019 s. 185). Henriks förståelse av Hannah och hennes autism sker i en process genom hela romanen från början till slutet:

Att tvinga ur Hannah något eller att komma med antydningar och underförstådda insinuationer, var lönlöst. [...] Det hade tagit hela sommaren att begripa det här. Hannah behövde raka frågor och raka besked. Hon var befriad från sociala spelregler och hämningar (Brodin 2019 s. 185).

Henrik får genom att kommunicera med andra människor kunskap om den okunskap som finns kring autism. Han får även kunskap rörande de fördomar som människor har när det kommer till en autistisk person. Henrik vägrar dock att lyssna på den kunskap han får av de omkring honom. Det är inte förrän Henrik lärt känna Hannah och bildat sig en egen kunskap om henne som han lär sig att bruka den kunskap han fick under berättelsens gång efter sin egen vilja. Henrik lär dessutom känna Hannah genom att samspela med människor i byn, Hannahs föräldrar och naturligtvis Hannah som individ.

Under hela romanen framställs Henrik som väldigt beslutsam när det kommer till konfrontationer och kommunikationer med alla sorters människor. Henrik framställs även som väldigt okunnig när det kommer till autism.

I slutet av boken har Henrik fått insikt i betydelsen av autism samtidigt som han blivit ödmjukare i sina tankar och i sitt sätt att vara. Det är väldigt tydligt att Henrik förväntar sig att alla människor ska behandla honom på ett visst sätt vilket i detta fall innebär att alla människor ska och kan följa de normer som han anser vara det normala. Inom crip theory betonas att en korrekt funktionalitet representeras av en heterosexuell vit västerländsk man. Henrik skulle kunna tolkas som en representant för korrekt funktionalitet. Han saknar medvetenhet om sin egen position vid Hannahs autism och förlitar sig mycket på sig själv och sina egna erfarenheter när han kommunicerar med Hannah.

Hannah har behov av fasta tidsstrukturer för att klara av vardagen. Fasta tider är därför av stor betydelse för berättelsen och för hur läsaren uppfattar Hannah som person. Tid i form av klockslag är nämligen en återkommande frekvens i boken (Nikojaleva 2017). Hannah är väldigt tydlig med vilka tider hon har att följa. Detta märks redan vid Henrik och Hannahs första konversation då Henrik och Hannah bestämmer att de båda ska gå ner till sjön för att bada. Hannah berättar att hon tycker om att bada så Henrik föreslår en tidpunkt på dagen när han kan komma för att hämta henne. Hannah betonar starkt att hon gillar att bada och att hennes familj äter middag klockan ett och mellanmål klockan fyra. Henrik föreslår därför att han ska hämta henne vid tvåtiden:

Jag tycker om att bada. När passar det dig? Ska jag hämta dig någon gång efter middagen? Vi äter alltid middag klockan ett. Bra då hämtar

20 jag dig vid tvåtiden, blir det bra? Ja. Vi äter mellanmål klockan fyra

(Brodin 2019 s. 38–39).

Hannah behöver fasta tidsstrukturer för att klara av dagen. Läsaren förstår att det förutsägbara gör henne trygg. En bit fram i berättelsen har Henrik lärt känna Hannah bättre men han har fortfarande svårt att förstå Hannahs behov av fasta tider. Henrik har precis lämnat Hannah vid hennes hem och står nu och diskuterar med Hannahs syster och mamma. Hannahs mamma kommer på sig själv med att vara sen med det dagliga mellanmålet. Klockan är snart fyra och de äter alltid mellanmål klockan fyra. Hon påpekar detta för Hannahs yngre syster Klara som instämmer. Henrik förstår inte varför tiderna måste vara så specifika. Han förstår inte varför de inte kan vänta några minuter? Varför måste Hannah äta mellanmålet just vid den tiden? Henrik är övertygad om att det beror på att Hannas föräldrar är mycket strikta. Det här är intressant eftersom Henrik skapar sin egen förståelse av situationen medan läsaren vid det här laget vet att Hannah har autism och vad det innebär för henne som person. Vid den här situationen är berättarperspektivet är naivt, läsaren förstår mer än vad Henrik gör. En naiv berättare kan varken bedöma människors beteenden eller händelser omkring sig (Nikolajeva 2017 s. 263).

Hannahs mamma förklarar att ”det beror på hennes autism” och att detta resonemang är nödvändigt då Hannah är i behov av struktur för att klara av dagen. Hannahs mamma betonar att ”[...] det förutsägbara gör henne trygg” (Brodin 2019 s. 83). Det här är första gången som Henrik får ett begrepp för Hannahs tillstånd. Hannahs mamma frågar sedan om Henrik har någon som helst kunskap om autism. Henrik som är oförberedd på frågan kan inte ge ett ordentligt svar så han tar avsked och beger sig hemåt. På vägen hemåt går Henrik igenom situationen i sina tankar.

På tal om det klara, vi måste nog gå in och ordna lite mellanmål, klockan är snart fyra. [...] Men varför? utbrast jag. [...] Det beror på hennes autism, svarade hon uttråkat. Det lät som om hon upprepade något hon förklarat tusen gånger förut, och det hade hon kanske. Hannah behöver struktur i sitt liv, det förutsägbara gör henne trygg. Du vet väl vad det är? undrade hon sedan. Jag blev helt ställd, men gjorde mitt bästa för att dölja det. [...] Nå, sa hon strävt, det kommer du snart att lära dig. [...]Jag kände mig nedslagen, men samtidigt ännu mer beslutsam. Så lätt blev jag minsann inte avskräckt. Om Hannah var si eller så på grund av autism – det gav jag blanka fan i! Hon skulle följa med mig på utflykt i morgon och jag tänkte visa henne hur roligt man kunde ha. Jag hade inte för avsikt att låta mig styras av något handikapp. Visst, jag kunde ju inte bortse från det heller, men det skulle inte kunna hindra mig från att komma henne nära (Brodin 2019 s. 83–84).

Henrik försöker dölja att han inte har kunskap om autism, samtidigt som han känner sig nedslagen och beslutsam, han verkar drivas av en omtanke om Hanna, att hon minsann har rätt i att göra roliga utflykter. Henrik har en önskan om att ”komma henne nära”, det här är början på Henrik och Hannahs romans. Det är värt att tillägga att Henrik nu är medveten om att han inte kan bortse från hennes autism (Brodin 2019 s. 83). Henriks

21 höga självförtroende uttrycktes tydligt i den ovanstående situationen. Det kaxiga beteende han uppvisar kanske beror på att han håller på att bli kär i henne.

Ytterligare ett exempel på Hannahs behov av fasta tidsstrukturer visas när Henrik väljer att hämta Hannah en timme tidigare än vad han vanligtvis gör. Hannah säger då med ett bestämt tonfall att ”du ska komma klockan två [...]” (Brodin 2019 s. 92). Detta utvecklas till en argumentation som fortsätter några sidor fram i boken. Hannah ändrar inte sin åsikt och upprepar återkommande att Henrik ska komma klockan två. Henrik ger sig inte och fortsätter att argumentera med Hannah. Hannah säger med ett argare tonfall att ”klockan två kommer du och hämtar mig och så badar vi” (Brodin 2019 s. 93). När Henrik fortsätter att tjata markerar Hannah tydligt att Henrik måste rätta sig efter hennes önskemål, hon höjer rösten och hon uttrycker sig förvirrat ”du får inte vara här, du är inte här” (Brodin 2019 s. 93). Resultatet av argumentationen blir att Hannah blir utmattad vilket märks genom att hon säger att ”du ska hämta mig klockan två, nästan viskade hon till sist” (Brodin 2019 s. 95)

Henrik har ännu inte förstått innebörden av Hannahs autism vilket i detta fall betyder att han inte heller förstår Hannahs oförmåga att följa den enligt byn definierade normen för en fysiskt funktionell människa. Det här är något som läsaren redan förstått vilket gör denna situation till ytterligare ett exempel på ett tillfälle där berättarperspektivet är naivt. Det innebär alltså att läsaren förstår mer än vad Henrik gör (Nikolajeva 2017 s. 263–265).

Det är intressant att Henrik som ifrågasätter och kritiserar de normer om funktionalitet som finns i byn, samtidigt försöker få Hannah att följa hans normer för vad som är en funktionell människa. Detta tyder på att Henrik som nu fått information om autism fortfarande inte förstår innebörden av funktionsvariationen autism. Det räcker alltså inte att ha teoretisk kunskap om autism. En människa är mer än ett kriterium och en faktabok. Hannahs drabbas av människors fördomar utifrån den fakta dessa människor har om autism, vilket är minimal. Okunskap om autism är väldigt tydligt framställt i boken.

Märta är en äldre kvinna som bor i samma by som Henrik och Hannah. Märta berömmer först Hannahs utseende innan hon förklarar att det inte går att lita på Hannah eftersom hon lätt tappar fokus på det hon har i uppgift att göra.

Hon är väldigt söt, men någon mjölk hämtar hon inte. Det skulle inte gå att lita på henne. Hon kan glömma bort sig, både på vägen dit och hem, om hon får syn på något annat som intresserar henne (Brodin 2019 s. 45).

Märtas utsaga tyder på att hon inte har någon kunskap om diagnosen autism. Den stora frågan är om hon skulle ha uttryckt sig på samma sätt om hon haft någon kunskap om autism. Psykiatern Carrie Sandahl menar just att begreppet ”crip” oftast används av människor som inte har en funktionsvariation. Hon menar att det ofta är dessa människor som placerar in en människa med funktionsvariation i olika fack (Sandahl 2005 s. 27, refererad i McRurer 2006, s. 50–51). I berättelsen blir Hannah inplacerad i ett fack där

22 hon bedöms som egendomlig och knasig. Detta är något som framkommer vid olika situationer i bokens första del. Märtas förklaring visar återigen på okunskap om autism och därmed om Hannahs tillstånd:

Det är väl inte något fel på Hannah? Märta besvarar frågan Fel, och fel, svarade Märta lite undvikande, det beror väl på hur man ser det. Henrik svarar Vad menar du, är hon hörselskadad eller så? Nja, jag är gammal och inte så insatt i just det här sade Märta med en suck (Brodin 2019 s. 47).

Att Märta säger att hon är gammal och inte insatt i Hannahs diagnos går att likställas med Sandahls resonemang om utvecklingen av betydelsen av funktionsvariation. Sandahl menar först att en funktionsvariation inte bara är fysisk utan att den även kan vara en psykisk och mental funktionsvariation (Sandahl 2005 s. 27, refererad i McRurer 2006, s. 51). Märta känner till fysiska funktionsvariationer men inte mentala. Det är intressant att hon skyller på sin ålder då Henrik som är mycket yngre inte heller har kunskap om autism. Detta kan tolkas som att ålder inte har något att göra med ens kunskap om autism.

När Henrik inte får något tydligt svar angående Hannahs märkliga beteende så söker han svar hos sin pappa Rickard. Han blir dock besviken då Rickards svar är lika negativt och ohjälpsamt som alla de andras. Henriks pappa säger att ”jag har bara hört att hon är handikappad på något sätt. Kalle sa rent ut att hon var knasig” (Brodin 2019 s. 50).

Susanne är en medelålders kvinna som även hon visar på okunskap om autism när Henrik ställer frågor om Hannahs tillstånd. Susannes svar liknar till viss grad Märtas svar. Det är värt att tillägga att det skiljer över tjugo år mellan Susanne och Märta. Susanne säger ”ja. Hannah är inte som vanligt folk. Hon har ju ett sådant där…du vet…vad det nu heter”. Precis som Märta säger hon” ja, jag vet inte så mycket om sådana saker [...]” (Brodin 2019 s. 60) Läsaren förstår att Susanne inte vet mycket om autism. Hon har inte ens ett namn på Hannahs funktionsvariation. Okunskap som leder till fördomar är något som framställs tydligt i hela boken. Skildringarna av osynlig funktionsvariation i boken Hannahs Hemlighet framställs genom okunskap, normer och de karaktäristiska kriterierna som finns för ASD (DSM – 5 2013 s. 31). De kriterier som finns, framställs tydligast vid situationer där huvudkaraktären Henrik konverserar med Hannah. Genom romanen går Henrik igenom en process som innebär att han går från okunskap till insikt om ASD. Han slutar att beskrivas ur det naiva berättarperspektivet.

7.2 Undret

I följande avsnitt presenteras de skildringar av synlig funktionsvariation som framkommer in romanen Undret (2013) skriven av R.J. Palacio.

7.2.1 Skildringar av synlig funktionsvariation

I boken Undret (2013) skildras synlig funktionsvariation genom fokus på normer och på de karaktärer som bryter mot normen. I detta fall är normbrytning fokuserat till huvudkaraktären August Pullmans utseende. August har teacher collins syndrom vilket