April: Seloken registreras i Sverige som första land.

Innehåll

Verksamhetsberättelse 2 Koncernen

4 Moderbolaget: Vinstdisposition 5 Farmacevtiska divisionen 8 Kemisk-tekniska divisionen 1 O Variadivisionen

12 "Läkemedelsindustrin- en bransch att satsa pål"

18 Astra Gärtuna 20 Koncernens bokslut 26 Moderbolagets bokslut 30 Revisionsberättelse 31 Koncernbolag 34 Organisation

36 Tioårsöversikt för koncernen

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 22 april 1976 kl 18.00 i Astras perso- nalbyggnad Astromen, Södertälje. Före bo-

lagsstämman finns möjlighet att besöka Astras nya farmacevtiska fabrik Gärtuna.

Programmet börjar kl 16.00.

l anslutning till bolagsstämman ges tillfäl- le att se en utställning om Astras nya anti- biotikum, det halvsyntetiska penicillinet Penglo be.

Anmälan: Aktieägare som önskar delta i bolagsstämman skall anmäla sig till styrel- sen under adress AB Astra, 151 85 Södertäl- je eller per telefon 0755/329 80 ankn 1161 senast kl 15.00 lördagen den 17 a pr i l.

Utbetalning av utdelning: Under förut- sättning att bolagsstämman beslutar i enlig- het med styrelsens förslag om avstämnings- dag beräknas utdehiingen komma att sän- das ut av Värdepapperscentralen VPC AB den 3 maj.

1975

April: Seloken registreras i Sverige som första land.

April: Bricanyl i tablettform registreras i USA.

Maj: Astra Distribution avyttras till Apoteksbolaget

December: Penglobe registreras i Belgien som första land.

Koncernen

Försäljning (Mkr) Resultat (Mkr)

Beräknad nettovinst per aktie (Kr) Forskning och utveckling (Mkr)

1975 1.275 92 18 133

1974 1.102 78 15 107

+16°/o +18°/o +20°/o +24°/o Investeringar i anläggningar uppgår till 82 (f å 106) Mkr.

Antalet anställda uppgår till 6.400 (f å 6.300).

Styrelsen föreslår en utdelning av 5 Kr per aktie.

PROGNOS 1976

Försäljningen beräknas öka 18 procent till ca 1.500 Mkr.

Resultatet beräknas öka i samma takt som försäljningen.

FÖRSÄLJNING RESULTAT _Prognos

Mkr M k r

1 4 0 0 i f - - - t - -

10 o

B o

. '

. i ..

1 1 - - - ' ,____,_~_,___.-, 6 o

f ~

40 1- 1-

20

1975 76 1966 1969 1972 1975 76

VERKSA~HETSBERÄTTELSE

RÄNTABIUTEl" Prognos

'A

.

14 ₂

...- ^---

/

~ -

10

8 1-.

6

- - ^--

4 2

1966 1969 1~/Z 1975 76

- RANTABILITET PÅ EGET KAPITAL EffiR SKATI - RANTABILITET PÅ TOTALT KAPITAL EffiR SKATI

Kr

BERÄKNAD NETTOVINST OCH UTDELNING PER AKTIE•

BERAKNAD NETIOVINST PER AKTIE

l

INVESTERINGAR

OCH INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Mkr

1001~--- 00~---

UTLANDET . SVERIGE

Prognos

KONCERNEN Försäljning

Koncernens försäljning har under 1975 ökat 16 procent till1.275 (f å 1.1 02) Mkr, vilket i stort motsvarar prognosen i föregå- ende årsredovisning. l utlandet har försälj- ningen ökat 20 procent eller dubbelt så mycket som i Sverige, trots att förändringen i valutakurser har reducerat ökningen med ca 35 Mkr jämfört med prognosen.

Försäljning per Föränd-

marknad (Mkr) Sverige

Danmark, Finland och Norge Övriga Europa Nordamerika Latinamerika övriga marknader Totalt utlandet

1975 583

223 184 140 68 77 692

1974 ring%

527 + 11 194 + 15 153 + 20 109 + 28 63 + 8 56 + 38 575 + 20 Ökade priser på koncernens produkter sva- rar för ca 5 procent av försäljningsökning- en. Farmacevtiska divisionens andel av koncernförsäljningen har ökat från 71 till 74 procent. På marknaderna utanför Nor- den svarar divisionen för 87 procent av koncernförsäl j n ingen.

En översyn av produktsortimentet har ägt rum i den kemisk-tekniska divisionen. Pro- dukter med låg lönsamhet har avvecklats för att ge plats för nya och mer lönsamma.

Divisionens försäljningsökning, som är nå- got lägre än prognosen, ska ses mot denna bakgrund. Variadivisionens försäljning är också lägre än prognosen vilket huvudsak- ligen beror på att Astra Nutritions leveran- ser av livsmedelsprotein blivit väsentligt lägre än planerat. l tabellen nedan redovi- sas variadivisionens försäljning exklusive Astra Overseas Fishing, som för närvarande inte har någon operativ verksamhet.

Försäljning per division (Mkr) Farmacevtiska Kemisk-tekniska Varia

Resultat

1975 1974 946 785 223 209 103 89

F ö ränd- ring%

+ 21 + 7 +15

Koncernens resultat har under 1975 ökat 18 procent och uppgår till 92 {f å 78) Mkr.

Utvecklingen, som i stort sett motsvarar

året förekommit intäkter av engångskarak- tär (extraordinära intäkter) huvudsakligen från försälj n i n gen t i Il Apoteksbol ag et av Astras läkemedelsdistribution i Sverige- Astra Distribution. Totalt uppgår de extra- ordinära intäktern(\ till 30 {f å 12) Mkr. 1

De snabbt stigande råvaru- och löne- kostnaderna har medfört att resultatet vid koncernens svenska enheter stagnerat.

Utvecklingen i utlandet är mer gynnsam och totalt sett har resultatet där ökat snab- bare än försäljningen. Detta beror bl a på en mer lönsam produktsammansättning ge- nom framför allt farmacevtiska divisionens nya produkter, som på flertalet marknader passerat den resurskrävande introduktions- fasen. Resultatet i farmacevtiska divisionen och kemisk-tekniska divisionen har därför utvecklats enligt prognosen medan variadivisionen visar ett lägre resultat.

På sid 22-23 redovisas hur inflationen påverkat koncernens resultat och räntabili- tet.

Investeringar

Koncernens totala investeringar i maskiner och fastigheter uppgår till 82 (f å l 06) Mkr varav i utlandet 33 (f å 25) Mkr. Avvikelsen från prognosen på 93 Mkr som redovisades i föregående årsredovisning beror på att vi<

sa projekt senarelagts till 1976.

J den nya farmacevtiska fabriken Gärtu- na, Södertälje, har under året investerats 14 Mkr. Anläggningen kommer att färdigställas under 1976 och totalt har då 87 Mkr inves-- terats i detta projekt. Inflyttningen i de ny"

lokalerna har påbörjats och vid utgången av 1976 beräknas anläggningen vara i fu Il drift och sysselsätta omkring l 00 personer.

Astras dotterbolag i USA har under året förvärvat nya laboratorier och kontor samt investerat i fabrikslokaler för sammanlagt

11 Mkr. Investeringen innebär att bolaget väsentligt utökat sin produktionskapacitet.

Den kemisk-tekniska divisionens nya an- läggning i Falun, bestående av fabrik, labo- ratorier, lager och kontor färdigställdes i början av 1976. Totalt har i denna anlägg- ning investerats 22 Mkr varav 6 Mkr under 1975.

l produktionsanläggningar har totalt in- vesterats 49 (f å 80) Mkr, i laboratorier 12

raktär uppgår till 6 (f å 4) Mkr. Av dessa finansieras 2 Mkr med medel ur Astras ar- betsmiljöfond i samråd med personalen.

Utöver medlen i arbetsmiljöfonden kom- mer årligen l Mkr att användas för arbets-

.iljöförbättrande åtgärder.

Projekt- Totalt/

·-stÖrre investerings-

projekt (Mkr) 1975 1976 år projekt Farmacevtisk fabrik

Gärtuna, södertälje -- bri k, laboratorier,

"Jntor och lager, Falun

Utrustning för järn- preparat, Södertälje Ombyggnad av penici Il i n-anläggning, södertälje

Viruslaboratorium, södertälje Laboratorium, Draco, Lund Laboratorium, Hässle, Mölndal Laboratorier, fabrik

14

6

och kontor, USA 11 Fabrik, lager och kontor Väst- tyskland

10 72-76 87

71-76 22

6 75-77 9

6 75-77 8

76-77 7

2 76-78 11

76-78 13

3 74-76 23

3 76-78 20

-l inansiering

·-""en förbättrade räntabiliteten har medver- kat till att balansera den ökade kapitalbind- ning, som bl a föranleds av den fortsatt höga inflationstakten i världen.

-- l nvesteringarna i maskiner och fastighe- r har finansierats med under året intjäna- de vinstmedel.

Den externa upplåningen har kunnat hål- las på samma nivå som föregående år och därigenom bidragit till att koncernens soli- ditet ökat från 35 till 37 procent. Detta in- nebär en förbättring i jämförelse med ut- vecklingen under de senaste tio åren och ger en skuldsättningsgrad som understiger genomsnittet för svenska börsnoterade före- tag.

Koncernens rörelsekapital har haft en fördelaktig utveckling. Den automatiska skuldökningen i form av ökade leverantörs- skulder, pensionssku l der, skatteskulder m m har helt finansierat den ökning i varu- lager och kundfordringar som varit en följd av koncernens försäljningsexpansion.

Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftettill l 04 (f å 47) Mkr. Ökningen har delvis samband med försäljningen av Astra D i s tri bution.

Personal

Det genomsnittliga antalet anställda inom koncernen uppgick till 6.372 (f å 6.333), vilket innebär en ökning med l procent. l Sverige har antalet anställda minskat l pro- centtill 3.153 (f å 3.195) och i utlandet ökat 2 procent till3.2l9 (f å 3.138).

Antal anställda

per funktion Sverige Utlandet Totalt Forskning

och utveckling 722 143 865

Produktion

och distribution 1.490 1.391 2.881 Marknadsföring 506 1.272 1.778

Administration 154 413 567

Serviceenheter 225 225

Central stab 56 56

Lönekostnaderna inklusive lönebikostnader har ökat 19 procent till 398 (f å 335) Mkr.

Försälj n ingen per anställd motsvarar 200.000 (f å 174.000) kronor.

l den svenska delen av Astra-koncernen är 37 procent anställda enligt LO-avtal och 63 procent enligt övriga avtal. Samtliga an- ställda har månadslön och anställningsvill- koren är så långt möjligt harmoniserade mellan grupperna. Andelen kvinnor har ökat under senare år och är nu 50 procent.

Andelen deltidsanställda har också ökat och utgör nu 20 procent.

Personalomsättningen i Sverige ligger sedan-flera år på en relativt sett låg nivå- 8 procent. sjukfrånvaron exklusive lång- tidssjukdom (över 3 mån) är 4,8 procent.

Forskningens avgörande betydelse för fö- retaget och de högt ställda kraven på pro- duktion, kontroll och marknadsföring bety- der att andelen personer med gymnasial och speciellt eftergymnasial utbildning är stor.

Förvärvsarbetande Utbildning(%) Astra i Sverige

Förgymnasial 37,5 55,0

Gymnasial 42,5 36,5

Eftergymnasial 20,0 8,5

Siffrorna för Sverige är hämtade ur Folk- och bostadsräkningen 1970.

Ny koncernledning 1977

Efter 25 år i Astras verkställande ledning, varav 20 år som koncernchef, har K Arne Wegerfelt begärt att få avgå vid bolags- stämman 1977. Han skall därefter främst arbeta med industripolitiska frågor. Dess- utom skall han vara rådgivare till den nya koncern ledningen.

ANTAL ANSTÄLLDA Prognos

An~~.---~-,

70001---t---l

2000 1000

1966 1969 1972

UTLANDET . SVERIGE

SOLIDITET" _Prognos

% 7 o

6

o'-

...-

o

~

-- ^---

4 3 o

2 o o

1966 1969 1972 1975 76

3

Till ny koncernchef och verkställande di- rektör i moderbolaget har styrelsen utsett Ulf Widengren. Han börjar sin anställning den 1 oktober 1976 och tillträder chefska- pet vid bolagsstämman 1977. U If Widen- gren är för närvarande chef för KemaNords konsumentvarudivision.

Biträdande koncernchef från samma tid- punkt blir chefen för farmacevtiska divisio- nen, professor Lars Werkö. l koncernled- ningen ingår också chefen förAstras dotter- bolag i USA, Mats Nilsson samt chefen för variadivisionen, Harald Lund.

Den läkemedelspolitiska situationen i Sverige

Regeringspartiet har under året antagit ett nytt läkemedelspolitiskt program. l pro- grammet finns två huvud l in j er: Dels en so- cialpolitisk linje- som siktar till en optimal läkemedelsförsörjning inom landet, med särskild betoning på låga priser. Dels en näringspolitisk linje- att rationellt utnyttja landets resurser inom forskning och pro- duktion för att stärka den svenska läkeme- delsindustrins internationella konkurrens- kraft. Det av Astra och Kabi gemensamägda bolaget för penicillintillverkning- Fermen- ta- nämns i programmet som förebi Id för andra samarbetsprojekt.

Industriminister Rune Johansson har till- satt en särski Id läkemedelsindustridelega- tion (L l NO) med uppgift att initiera och ut- reda samordningsprojekt mellan de svenska företagen. Delegationen arbetar utifrån den dubbla förutsättningen att läkemedelsindu- strin är en bransch vilken som helst men samtidigt producent av varor av speciell be- tydelse för hälso- och sjukvården i landet.

l delegationen ingår representanter för den svenska läkemedelsindustrin och dess anställda, industri- och socialdepartemen- ten samt Apoteksbolaget och Landstings- förbundet.

Delegationens arbete inleddes i januari 1976.

Femårsplan

Enligt koncernens rullande femårsplan be- räknas försäljningen öka i genomsnitt 18 procent per år under perioden 1976-1980.

Resultatet väntas öka i minst samma takt.

Detta gäller framför allt för utlandet, där

Under perioden beräknas investeringar- na uppgå till i genomsnitt 105 Mkr årligen varav 80 procent är planerade i Sverige.

Koncernens insatser i nom FoU beräknas under planeringsperioden uppgå till sam- manlagt nästan 1 .000 Mkr.

Prognos för 1976

Försäljning: Koncernförsäljningen beräknas öka 18 procent ti Il ca 1.500 Mkr.

Resultat: De under 1975 genomförda lö- neförhandlingarna slår igenom med full kraft 1976 och utgör en resu Ilatdämpande faktor i Sverige. Under förutsättning av en rimlig prisutveckling på farmacevtiska pro- dukter bedöms dock resultatet i Sverige kunna bibehållas på 1975 års nivå. Utveck- lingen i utlandet är mer gynnsam och totalt bedöms resultatet 1976 kunna öka i samma takt som försäljningen.

Investeringar och finansiering: l maskiner och fastigheter planeras investeringar för 98 Mkr. Internt tillförda medel beräknas täcka finansieringsbehovet

Forskning och utveckling: Under året be- räknas FoU-kostnaderna öka 22 procent till ca 162 Mkr.

MODERBOLAGET

Omvärdering av aktier i dotterbolag Då det franska dotterbolaget på grund av rådande marknadssituation för andra året , rad redovisar förlust har aktierna i Astra, Frankrike skrivits ned med 15,0 Mkr. Mot- svarande uppskrivning har skett av aktier i andra utländska dotterbolag.

Vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande:

Balanserade vinstmedel från föregående år

Årets vinst

0,7 Mkr 49,2 "

49,9 Mkr

styrelsen och verkställandedirektören före- slår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Till aktieägarna utdelas 12,5 Mkr Ti Il skuldregleringsfonden

a vs ätts 6,7 ,,

l ny räkning överförs 30,7 "

49,9 Mkr Efter genomförandet av föreslagna disposi- tioner kommer moderbolagets egna kapitc{)

att bestå av:

--=

Aktiekapital 125,0 Mkr

Reservfond 25,0 ,

skuldregleringsfond 22,5 , Balanserade vinstmedel 30,7 ,

203,2 Mkr Beträffande moderbolagets ställning och re- sultat hänvisas till moderbolagets bokslut på sid 26-30.

Koncernens bokslut återfinns på sid 20-25.

Divisionernas verksamhet beskrivs i efter- följande avsnitt på sid 5-11.

södertälje den 1omars 1976 Sten Gustafsson

Styrelsens ordförande

Börje Alm, Ingmar Eidem, Bengt ju/in, Vema Lindberg, Herrman Nachmanson, J .

Peder Sager, Roland Svensson, Lars Werko·- K Arne Wegerfelt

Verkst direktör

FARMACEVTISKA DIVISIONEN

UTLANDET • SVERIGE

DEN SVENSKA LÄKEMEDELSMARKNADEN MARKNADSANDELAR

uu•nd,Q

föm.tg

1965

i '--.

1 "-~-

i

,. i \

. . ^·-

l m.

1

-·~.tsvmsb

föm•g

1975

FORSALJNING: 946 MKR INVESTERINGAR: 58 MKR

FORSKNING OCH UTVECKLING: 122 MKR ANTAL ANSTALLDA: 4.991

Forskning och utveckling bedrivs i Sverige vid Astra Läkemedel, Hässle och Draco, i USA och i begränsad omfattning i Frankri- ke. De huvudsakliga produktområdena är lokalbedövningsmedel, hjärt/kärlmedel, astma medel, antibiotika och neurofarmaka.

Marknadsföringen sker via dotterbolag i 1 7 länder och genom agenter och licenstagare i ytterligare ca 1 00 länder. Produktionen för de flesta europeiska länderna samt för di- rektexport är koncentrerad till Sverige, medan bolagen i övriga länder har egen t i Il verk n i ng.

Årets verksamhet

Försäljningen uppgår totalt till 946 (f å 785) Mkr, en ökning med 21 procent. Utlands- försäljningen har ökat 26 procent och sva- rar nu för 55 procent av divisionens försälj- ning.

Resultatet har i utlandet utvecklats snab- bare än försäljningen. Detta beror på en

mer lönsam produktsammansättning och på att de nya produkterna nu på flertalet marknader har passerat den resurskrävande introduktionsfasen. l Sverige har lönsamhe- ten försämrats till följd av otillräcklig pris- kompensation för de snabbt stigande råva- ru-och lönekostnaderna. En fortsatt ut- byggnad av internationell marknadsföring och av forskningsenheterna har liksom tidi- gare varit prioriterad.

Försäljning per Föränd-

marknad (Mkr) 1975 1974 ring%

Sverige 422 368 + 15

Danmark, Finland

och Norge 117 98 + 19

Övriga Europa 162 128 + 26

Nordamerika 112 90 + 24

Latinamerika 68 62 + 11

Övriga marknader 65 39 + 67

Divisionens försäljning på den svenska marknaden har ökat i samma takt som den totala marknaden. Speciellt har Draco och Hässle stärkt sina positioner. Dessutom har Astra-Syntex visat en gynnsam utveckling.

sedan .1965 har de utländska industrierna successivt ökat sin andel av den svenska marknaden från 43 till 49 procent. Trots den allt kraftigare konkurrensen från ut- ländska företag behåller divisionen en marknadsandel på över 20 procent.

l övriga Norden har försäljningen utveck- lats enligt planerna. Den kraftigaste försälj- ningsexpansionen uppvisar bolagen inom EG där Belgien, Holland, England och Väst- tyskland visar ökningstal på över 30 pro- cent. l Frankrike har utvecklingen inte varit tillfredsställande de senaste åren. Lanse- ringen av hjärt/kärlmedlet Aptin Duretter förväntas förbättra situationen men även under 1976 beräknas bolaget redovisa för- lust.

Försäljning per Föränd-

produktgrupp (Mkr) 1975 1974 ring%

Lokalbedövningsmedel 223 197 +13 Hjärt/kärl medel 162 105 +54

Astmamedel 88 48 + 83

Antibiotika 83 74 + 12

Magitarmmedel 43 34 + 26

Neurofarmaka 40 36 + 11

Övriga produkter 184 153 + 20

Agenturprodukter 14 14

Grossistförsäljning 109 124 - 12

Astra USA har länge enbart arbetat med loka/bedövningsmedel. Det nya astmamed- let Bricanyl är det första steget mot ett bred- dat produktprogram i USA. Astra bygger därför successivt ut sin fältorganisation.

5

Astmamedlet Bricanyl godkändes den 22 april av den amerikanska kontrollmyndig- heten Food and Drug Ad mi n istration (FDA).

Bricanyl är det första astmamedlet i sitt slag i tablettform som är tillgängligtför den ame- ri kanska marknaden. Lanseringen påbörja- des vid halvårsskiftet 1975 samtidigt av Astras amerikanska dotterbolag och - på licensbasis-av Ciba-Geigy. Sedan Brica- nylunder året även godkänts i Kanada finns preparatet på alla de ca 50 marknader där Astra har för avsikt att marknadsföra prepa- ratet. Inom något år beräknas Astra svara för l O procent av försäljningen av astmamedel i världen, vilket motsvararen försäljning på 125 Mkr.

Hjärt/kärlmedlet Seloken, ett nytt origi- nalläkemedel vid behandling av högt blod- tryck- enligt den s k betablockerarprinci- pen-har under året registrerats i bl a Sveri- ge, Danmark, England och Holland. Prepa- ratet har mottagits väl. Under de närmaste åren kommer seloken att introduceras på de flesta av koncernens utlandsmarknader.

Aptin-Astras första betablockerare-har under 1975 haft en mycket god utveckling och svarar nu för mellan 15 och 20 procent av försäljningen inom denna sektor av hjärt/kärlmarknaden. Aptin och Seloken bedöms under de närmaste åren få en fort- satt hög tillväxt.

Astra har en dominerande ställning på antibiotikamarknaden i Norden med en

marknadsandel på 25 procent. Astras senast utvecklade antibiotikum-det semisyntetis- ka penicillinet Penglobe-blir det första penicillinet Astra lanserar utanför Norden.

Därmed går Astra ut på den internationella marknaden inom en av de största enskilda produktgrupperna i världen. Penglobe har under året registrerats i Danmark, Belgien och Holland.

Lokalbedövningsmedel är fortfarande di- visionens största produktgrupp. Försälj- ningen av Xylocain visar fortsatt gynnsam utveckling. Nya beredningsformer-salvor och geler- för smärtlindring på slemhinnor och vid diagnostiska undersökningar svarar för huvudparten av tillväxten. För det nya långtidsverkande lokalbedövningsmedlet Duranest- som hittills lanserats i Mexiko och Belgien - har erhållits förhandsbesked

På Astras toxikologiska laboratorium r sö- dertälje genomgår det blivande preparatet noggranna undersökningar. l vävnad från behandlade djur kan man med hjälp av elektronmikroskopet undersöka bråkdelar av den enskilda ceffens struktur i hög försto- ring.

Förstärkt med expertis från företagshälso- vården i Södertälje och lasarettet i Umeå löste skyddskommitten vid Umeåanlägg- ningen problemet med den dammande pås- fyflningsmaskinen. Hela maskinen byggdes in i ett eget rum. Pulvret sugs från behålla- ren i ett närbeläget rum in i påsfyffaren.

Detta är ett praktiskt exempel på samarbetet i arbetsmiljöfrågor mellan företaget och personalorganisationerna. Den nya Centra- la skyddskommitten j södertälje förenar skyddskommitteverksamheten och före- tagshälsovården.

Forskning och utveckling

FoU-kostnaderna inom divisionen uppgår till122 (f å 97) Mkr, vilket motsvarar cirka 16 procent av försäljningen (exklusive gros- sist-och agenturprodukter). Kostnaderna ~'·

för kvalitets-och produktionskontroi l, son( 1 uppgår till 36 (f å 30) Mkr, är inte inräknad~=

i FoU-kostnaderna.

Forskning och utveckling är idag kon- centrerad till följande områden:

Astra Läkemedel: lokalbedövningsmed~"' (ytanestesi}, antibiotika och antivirusmedel t< J

neurofarmaka.

Hässle: hjärt/kärlmedel och medel för behandling av magsår.

Draco: medel mot astma och allergier.

Astra, USA: lokalbedövningsmedel och medel för behandling av hjärtarytmier.

Forskningen har under de senaste åren varit inriktad i första hand på produktgrup- perna hjärtlkärlmedel, antibiotika och ast-

mamedeL Detta förhållande kommer att vara bestående även under den kommande femårsperioden. Samtidigt har emellertid flera projekt inom andra produktområden utvecklats gynnsamt och befinner sig i av- slutande forskningsfaser i laboratorier eller i tidig klinisk prövning.

Inom neurofarmakaområdet prövas för närvarande ett medel mot depressioner.

Det nya medlet har en annan verkningsme-~

'kanism än nu använda läkemedel vid dep- ressioner. De första kliniska studierna som nu genomförs på flera sjukhus i Sverige motsvarar förväntningarna.

Astra har sedan lång tid erfarenhet av 1\ forskning med injicerbart järn. 1961 intro- ducerades Jectofer. Nu är ett nytt järnprepa-

rat under klinisk prövning såväl i Sverige som utomlands. Behovet av injicerbart järn är uttalat framför allt i många u-länder-t ex vid behandling av grava anemierorsakade bl a av parasitsjukdomar.

'·····~Den långsiktiga satsningen på framtag- -,.Jngen av antivirusmedel kommer att acce-

lereras. Under 1976-77 kommer ett nytt vi- rus laboratorium att uppföras i Södertälje.

Investeringen beräknas till 7 Mkr.

· ·~Nya anläggningar

· ·dnder 1976 är den nya produktionsan- läggningen Gärtuna, Södertälje i full drift.

Anläggningen har kostat totalt 87 Mkr och innebär en fördubbling av divisionens pro- duktionskapacitet. Astra, USA har under

1975 avslutat en utbyggnad av fabriksloka- lerna i Worcester, Mass. Bolaget har vidare förvärvat en administrations- och laborato- riebyggnad i den närbelägna orten Fram- ingham till vilken kontors-och forsknings- lokaler flyttat.

l Sverige har en utbyggnad av den för Astra och Kabi gemensamma produktions- anläggningen för penicillinberedningar vid AB Fermenta i Strängnäs tagits i bruk. l Ju- goslavien har Astra i samarbete med läke- medelsföretaget Bosnalijek uppfört en syn- _!esfabrik. liran har Astra i samarbete med )kemedelsföretaget Darou-Pakhsh påbör- -jat uppförandet av en fabrik för tillverkning

av tandbedövningsmedel och injektions- sprutor.

Avtal

)en l maj l 97 5 överfördes Astras läkeme-

·aelsdistribution Sverige till Apoteksbola-

•

get. Köpeskillingen uppgick till 37 Mkr.

Överenskommelse har också träffats om överlåtelse av Astras grossistverksamhet i Finland till detfinska grossistföretaget Tam- ro Oy. Överenskommelsen trädde i kraft den l januari 1976.

Astra har sålt 80 procent av aktierna i sitt colombianska dotterbolag. Detta beräknas inte påverka Astras försäljning i landet.

Vid halvårsskiftet 1975 börjadeAstras hälftenägda dotterbolag i japan, Fujisawa- Astra sin verksamhet. Under 1976 börjar det nybildade dotterbolaget i Österrike sin verksamhet.

För att möjliggöra en snabb introduktion av Bricanyl på den amerikanska marknaden tecknade Astra under 1975 ett samarbetsav- tal beträffande marknadsföring med Ciba- Geigy. Detta innebär att såväl Astra som Ciba-Geigy har rätt att sälja produkten i USA. Redan tidigare har till Ciba-Geigy li- censierats rätten att marknadsföra seloken 1 vissa länder utanför Norden.

Prognos

Divisionens försäljning beräknas öka 20 procent till ca 1.130 Mkr. Expansionen be- döms bli avgjort snabbare i utlandet än i Sverige.

De under l 975 genomförda löneförhand- lingarna slår igenom med full kraft 1976.

De ökade lönekostnaderna utgör resultat- dämpande faktorer i Sverige. Utvecklingen i utlandet är mer gynnsam och totalt be- döms resultatet för 1976 kunna öka i sam- ma takt som försäljningen. Investeringarna är planerade till 75 Mkr.

Vid mätning av extremt låga koncentratio- ner av läkemedel i biologisk vävnad är gas- kromatografi-masspektrometri den enda metodik som har tillräcklig noggrannhet.

Den förfinade tekniken är också lämplig vid identifieringen av kemiska strukturer.

FOU KOSTNADER

M k

-

r

~

;

~

~

f-

~

140 120 1()()

80

60 1-

,_ - r

l'l '

_ [

^H

t ^-

^p~

40 20

1966 1%9 1972 1975 76

Astra startade ett virusprojekt p~ grund- forskningsniv~ 1970. Man kan idag i prov- rörsförsök med hjälp av en?ymer, som iso- lerats fr~n virus eller virusinfekterade celler, studera ett av stegen i virusförökningen.

M~let är att finna en substans som förmår hämma denna selektivt.

7

UTlANDET . SVERIGE

KEMISK-TEKNISKA DIVISIONEN

FORSALJNING: 223 MKR INVESTERINGAR: 9 MKR

FORSKNING OCH U1VECKLING: 7 MKR ANTAL ANSTALLDA: 583

Kemisk-tekniska divisionen utvecklar, till- verkar och marknadsför produkter inom föl- jande områden; kropps- och munhygien, rengöring- Wallco, djurnäring- Ewos, sport och fritid- Swix Sport International, växtodling (jordbruk och hemträdgård)- Plantex, humannäring- Sunco.

Divisionen har egna marknadsorganisa- tionerförutom i de nordiska länderna även i England, Västtyskland, Kanada och USA.

Årets verksamhet

Försäljningen under 1975 ökade 7 procent till 223 (f å 209) Mkr. Utomlands uppgick försäljningen till99 (f å 90) Mkrvilket inne- bär en tillväxt på 1 O procent.

Försäljning per Föränd-

marknad (Mkr) 1975 1974 ring%

Sverige 124 119 + ⁴

Övriga Norden 84 76 + 11 Övriga utlandet 15 14 + ⁷

En översyn av divisionens produktsorti- ment har genomförts. Produkter med låg lönsamhet har avvecklats för att ge plats åt nya och mer lönsamma. Divisionens för- sälj ni ngsökning, som är något lägre än prognosen, ska ses mot denna bakgrund.

Resultatet har dock utvecklats enligt pla- nerna.

Försaljning per Föränd-

produktgrupp (Mkr} 1975 1974 ring% Kropps- och mun-

hygien, ren-

göri ng- Wallco 92 91 + 1 Djurnäring- Ewos ⁶¹ 53 + 15 Sportprodukter

- Swix Sport lnt. 27 25 + ⁸ Växtodling- Plantex 23 21

+

+

Inom de olika produktområdena kan föl- jande noteras;

jordan tandborste har en marknadsle- dande position i Norden. l Sverige svarar )ordan för 50 procent av tandborstförsälj- n ingen, vilket motsvarar 9 Mkr.

Försäljningen av sötningsmedlet Bit- sacketter har ökat 37 procenttill 7 Mkr.

5

Swix skidvallor har ytterligare förstärkt sin position som marknadsledare. Speciellt gynnsam har utvecklingen varit utanför Norden.

Karlsons Klister är en av de mest välkända produkterna i Sverige. Klistret och symbo- len, åsnan, gjorde sitt intåg i svenska hem redan 192 5. M in d re känt är att Karlsons Klister sedan 197 4 ingår i Astras kemisk- tekniska sortiment.

Under det välkända märkesnamnet Blom- stra säljs en inom Astra vetenskapligt utprö- vad växtnäring. Det är marknadens enda '""

patenterade växtnäring. Marknadsandelen~

var 1975 omkring 30 procent.

Swix är världens ledande tillverkare av skidvalla. Andelen av världsmarknaden är 45 procent. Försäljningen sker i så vitt skil- da länder som Australien, Nya Zeeland, Grönland och Mexiko. Totalt säljs Swix i 19 länder.

Produktion

Divisionens nya anläggning i Falun, . -~stra-Gemaverken, färdigställdes i början

~-~'" 1976. Anläggningen består av fabrik, la- boratorier, kontor och lager. Den samman- lagda ytan uppgår till18.140 kvadratmeter.

Till Astra-Gemaverken har koncentrerats divisionens tillverkning av produkter för

!roppshygien, hårvård, rengöring och hus- -llållsändamål. Successivt överförs liknande

produktion från övriga företag inom kon- cernen.

Fabriken har byggts med speciell hänsyn tagen till framtida krav på produktionshy- gien, säkerhet och ventilation för tillverk- ning av kemisk-tekniska produkter. Stor hänsyn har dessutom tagits till personalens totala arbetsmiljö.

l anläggningen har investerats 22 Mkr varav 6 Mkr under 1975.

Det andra halvåret 1975 såldes i Sverige cirka 6,7 miljoner förpackningar hårvårds- produkter. Glimor hårvårdsserie är en av de ledande på marknaden. J början av 1976

lanserade Astra-Wallco en vidareutvecklad och förbättrad Glimorserie.

Redan 1947 startade tillverkningen av Svin- to två/u/l, som därmed är en av Walleos äldsta produkter. Svinto finns i 80 procent av landets hushåll.

Forskning och utveckling

Divisionens forskning och utveckling är väl utbyggd inom samtliga produktområden . Utvecklingen av hygien- och rengörings- produkter sker vid den nya anläggningen i Falun. Forskning och utveckling inom övri- ga produktområden sker vid divisionens la- boratorier i södertälje.

Det största pågående forskningsprojektet inom divisionen gäller utveckling av en me- tod för effektivare uppfödning av nötkrea- tur. Projektet rymmer goda möjligheter till ett förbättrat näringsupptag för djuren.

Funktionen kvalitetskontroll är samordnad med den farmacevtiska divisionen.

Företagsförvärv

Under 1975 har avtal träffats om förvärv av 60 procent av aktierna i Trygve Liljedahls Skistavfabrikk A/S i Lillehammer i Norge.

Företagets produkter marknadsförs genom Swix Sport International.

Prognos

Under 1976 beräknas divisionens försälj- n i ng öka 1 9 procent t i Il ca 265 Mkr. Res u 1- tatet beräknas öka betydligt snabbare än försäljningen.

9

VARIA DIVISIONEN

F O RSALJNING : 103 MKR INVESTERINGAR: 3 MKR

FORSKNINC OCH UTVECKLING: 4 MKR ANTAL ANSTALLDA: 407

FÖRSÄIJNING Pro nos

---~~ Verksamheten bedrivs i bolagen Astra-Di- nol- rostskyddsprodukter och rostskydds- system, Astra-Sjuco-sjukvårdsmateriel och Astra Nutrition- livsmedelsprotein.

Divisionens försäljning har ökat 15 procent till 103 (f å 89) Mkr. Resultatet har inte motsvarat förväntningarna främst beroende på en väsentligt sämre utveckling än plane- rat inom Astra Nutrition.

Astra-Sjuco

Andel .n koncern- fördliningen 197S

UTLANDET . SVERIGE

/'

..

Astra-Dinol

Under 1975 ökade försäljningen av rost- skyddsprodukter och rostskyddssystem 22 procent till 54 (f å 44) Mkr. l utlandet har försäljningen ökat 29 procent. Sl)abbast har utvecklingen varit i USA, där försäljningen ökade 37 procenttill18 Mkr.

Råvarukostnaderna, vilka ökade kraftigt i samband med oljekrisen 1973/74, ligger kvar på en oförändrat hög nivå. Detta i kombination med den svaga utvecklingen på flertalet stora bi l marknader har verkat dämpande på efterfrågan av rostskyddspro- dukter och rostskyddssystem. Resultatet har, trots detta, utvecklats i snabbare takt än omsättningen. Lönsamheten har dock ännu inte nått en tillfredsställande nivå.

Astra-Dinol har ett väl utbyggt nät av auk- toriserade servicestationer, Di nitroi Centers. Utanför Sverige finns över 2.000 sådana stationer.

Försäljning Föränd-

per marknad (Mkr) 1975 1974 ring%

Sverige 12 1 T + 10

Övriga Norden 10 8 + 30

Övriga utlandet 32 25 +29

Företaget utvecklar, tillverkar och mark- nadsför sjukvårdsmateriel inom områdena kirurgi, hygien samt röntgenkontrast-och näringsmedel. Försäljningen ökade 1975 20 procent till 43 (f å 35) Mkr. Utomlands

\Ö

har försäljningen ökat 26 procent till22 (f å' · 17) Mkr.

Försäljning Föränd-

per marknad (Mkr) 1975 1974 ring%

Sverige 21 ¹⁸

+ 1 ~·.

Övriga Norden 12 10 + 18 ^:-·

Övriga utlandet 10 ⁷ + 39 Under 1975 har utvecklingen mot mer avancerade sjukvårdsprodukter av engångs- typ fortsatt. En omfördelning av produkt- sortimentet har också genomförts i syfte att förbättra lönsamheten.

Astra-Sjuco har tillförsäkrat sig exklusiv försäljningsrätt i Norden för Uni-Temp- en febertermometer för engångsbruk. Termo- nietern bygger på en helt annan princip än den vanliga kvicksilvertermometern.

Kroppstemperaturen markeras på en grade- rad skala med hjälp av en kemisk substans.

Lanseringen påbörjades under senare delen av 1975.

En kvinnlig 64-~rig patient med reumati- kerknä opereras av docent Anders Wigren vid Uppsala Akademiska Sjukhus. Knäle- den förstärks med en protes av stM och plast, som ing~r i Astra-Sjucos kirurgi-sor- timent. Kvinnan som tidigare var rullstols- bunden kunde redan efter fyra dagar g~

f ;

med hjälp av käppar och var d~ så gott som smärtfri.

T l

l

Specialredskap för sprutning av Dinitrol, sprutningsmanualer för enskilda bilmodel- ler, utbildning och auktorisation ingår i det rostskyddssystem som Astra-Dinol utveck- lat för bilbranschen.

Uni-Temp är en engångs muntermometer.

· "ermometem underlättar väsentligt rutinar- . Jetet på sjukhusens vårdavdelningar och

bidrar till att eliminera smittoriskerna.

Astra Nutrition

Försäljningen av livsmedelsprotein uppgick under 1975 till 6 (f å 1 O) Mkr. Resultatet av verksamheten har varit klart otillfredsstäl- lande. Huvudparten av leveranserna har som tidigare förmedlats genom FN s livsme- delsprogram- World Food Program me.

Proteinet används för berikning av vete- mjöl.

Under 1975 -liksom under föregående år- har långtgående förhandlingar förts med intressenter i flera länder om betydan- de leveranser av livsmedelsprotein. Bl a har Iran och Indien visat stort intresse. Ingen av dessa förhandlingar har emellertid lett till resultat. Beslut har därför fattats att ti Ils vi- dare anpassa verksamheten till en lägre ni- vå. bet innebär i första hand en koncentra- tion på marknadsbearbetning. Leveranska- paciteten på fiskproteinkoncentrat (FPC) kan- efter lageruppbyggnaden under 1975 -hållas intakt. Produktionen kan med kort varsel återupptas i full skala.

Prognos

Divisionens försäljning beräknas öka 29 procenttill ca 132 Mkr. Resultatet beräknas bli väsentligt förbättrat.

11

Lars Werkö Gustaf von Platen K Arne Wegerfelt Roland Svensson

LAKEMEDELS l N DUSTRI N EN BRANSCH ATT

SATSA PÅ?

Den svenska läkemedelsindustrin är åter föremål för en statlig utredning.

På den socialdemokratiska partikongressen i höstas restes som bekant krav på dess förstatligande. Det skedde i sju olika motioner men med i stort sett samma

motivering, vare sig motionäre rna kom från Svängsta, Borås, Lidköping eller Vindeln uppe i Norrland. Det är, ansåg de alla, orimligt att "kapitalägarklassen tjänar stora pengar på andras sjukdomar".

Hotet mot läkemedelsindustrin var inte ensamt. Till kongressen hade rörelsen skickat en lång rad yrkanden om att olika industrigrenar skulle "överföras i samhällets ägo''. Och i påfallande många fall var motiven i hög grad moralistiska.

Anledningen är enkel nog. Socialiseringsivrarna kan ju inte med fog säga att industrierna är illa skötta eller ineffektiva. Men de kan lätt nog påstå att det är "orätt"

att tjäna pengar på en företeelse eller en viss form av verksamhet Det är t ex orätt att tjäna pengar på njutningsmedel som sprit vin och öl, det är orätt att göra profit på kärnkraft olja och elektricitet , liksom på försäkringar, bankrörel se, naturtillgångar, basindustri och markinnehav.

Genom att verksamheten genomgår e tt samhälleligt reningsbad blir det däremot omedelbart inte bara oantastligt utan rentav principiellt uppmuntransvärt , om staten kan göra samma profit- eller rentav en högre profit- på just dessa samma verksamheter. Privata bryggerier är en styggelse, statsägda bryggerier , som tillverkar exakt samma öl, är samhälleligt gagnerika. Privata vinimportörer är ruskiga

figurer, medan Systembolaget liksom för övrigt Tobaksbolaget utgör -lyckligtvis starkt lönsamma -bevis på den statliga företagssektorns effektivitet

Vad är mer naturligt än att skjuta in sig på hälsovården? Och eftersom läkemed el utgör en viktig d el av denna kommer läkemedelsindustrin i centrum

för uppmärksamheten. Man kritiserar i det sammanhanget r eklamen och marknads- föringen, den påstått ofria forskningen, det skenbara överflödet av läkemedel och medicine r med exakt samma verkningar, risken för nya läkem edelskatastrofer etc.

Men vad är riktigt rätt och vad är överdrift i propagandan? Hur upplever man situationen i läkemedelsindustrins direktionsrum, laboratorier och persona/klubbar?

Kring dessa aktuella problem har jag och tre representanter för Astra samlats till ett rundbordssamtal. Det är Astras verkställande direktör Arne Wegerfelt

chefen för farmaceutiska divisionen, professor Lars Werkö, och en av de anställdas representanter i Astras styrelse, Roland Svensson.

På följande sidor r edovisas i mitt tycke de väsentligaste r eplikskiftena från det drygt två timmar långa samtalet

Gustaf von Platen

DEN POLITISKA FRAMTIDEN

von P/aten:

l höstas undgick socialdemokratiska parti- styrelsen med knapp nöd att kongressen tog ett beslut om att förstatliga läkemedelsindu- strin. Målsättningen blev i stället att "i sam- hällets regi sammanföra den svenska läke- medelsindustrins verksamhet'/. Hur uppfat- tar Astra detta krav?

Wegerfelt:

Det finns många tolkningar-även i rege- ringspartiet- om vad som menas med sammanföra. Industriminister Rune Johans- son har sagt i riksdagen att han egentligen menar en samordning av läkemedelsindu- stri!). De skiftande tolkningarna visar klart att detta är en politisk fråga-inte en sam- hälls-eller företagsekonomisk.

von P/aten:

Om detta är en politisk fråga- vågar ni då hoppas att den utredning- Delegationen för samordning av läkemedelsindustrin (LIND)-som industriministern tillsatt/ ska arbeta utifrån strikt rationella grunder?

Wegerfelt:

Hoppas kan vi ju alltid men säkra kan vi inte vara. Samhällets inflytande över läke- medelsindustrin ska öka1 heter det i social- demokraternas läkemedelspolitiska pro- gram. Det ankommer bl a på oss som repre- senterar läkemedelsindustrin i LIND att se till att detta ¹¹inflytande¹¹ blir till nytta för företag och samhälle. Det får absolut inte vara rent politiska skäl som avgör.

Internationellt seglar Astra i medvind nu.

Jag har svårt att tro att ansvariga politiker vill bryta den utvecklingen.

von P/aten:

Men stordriftsfördelar måste det väl finnas i en samordning eller ett förstatligande?

Wegerfelt:

Det finns inga påfallande fördelar av att vara stor. Däremot kan man ha vissa margi- nella fördelar av samarbete inom ett spe- ciellt område. Ett exempel är penicillin- samarbetet Astra-Kabi i hälftenägda Fermenta.

l Koncentrationsutredningen om läkeme- delsindustrin hette det bl a att läkemedels- industrin beträffande stordriftsfördelar i produktionsledet, framstår som mindre be- tydelsefull än flertalet andra industribran- scher. Detsamma konstaterades om forsk- ningen. Vi tycker oss vara ett bevis för detta.

Vår forskning är decentraliserad och har med internationella mått nått aktningsvärda framgångar.

Werkö:

Vad jag menar är att så länge ägarna inte lägger sig i driften spelar det inte så stor roll om det är Wallenberg eller staten som sitter på aktierna. Huvudsaken är att företaget lik- som nu får skötas rationellt. Vi Il någon äga företaget för att lägga sig i driften blir det en helt annan fråga. Vi är inte intresserade av att bli styrda av folk som inte kan verksam- heten.

Svensson:

Jag instämmer. Om vi som hittills får be- stämma vår inriktning spelar det ingen roll vad ägaren heter. Men den politiska vilja som drev fram kongressbeslutet och direk- tiven tillliND om attöka centralstyrningen, vänder vi anställda oss emot. Precis som vi gjorde J debatten före kongressen.

von P/aten:

Ni menar alltså att ett Astra i privat ägo är en större garanti för att ni inte ska bli styrda än ett statligt ägt? Vad säger ni då om att AP-fonden äger 4,5 procent av aktierna?

Wegerfelt:

Vi upplever inte AP-fondens ägande som negativt. Vill AP-fonden sitta med i styrel- sen är det en helt annan fråga. Med 415 procent av aktierna kan man normalt inte begära plats i styrelsen. Det finns aktieägare med fler aktier som inte sitter i styrelsen.

Och vi måste ha experter, s k professionella styrelsemedlemmar-t ex de anställda. Ett absolut krav på en styrelserepresentant för AP-fonden skulle vara att han eller hon verkligen tillför oss ett kunnande vi inte har i dag.

von P/aten:

Hur ska aktieägarna se på hotet om förstat- ligande?

Wegerfelt:

Det finns ingen anledning till oro. l de fall staten köpt upp företag har den alltid beta- lat marknadspris. Ser man långsiktigt på sitt innehav föreställer jag mig att de flesta ak- tieägare gärna vill behålla sina aktier därför att de tror på vårt företag.

SAMHÄLLSAN SVAR

Werkö:

Man kan hålla med om att man ska inte framkalla sjukdomar hos andra för att tjäna pengar, som det statliga tobaksbolaget utan tvivel gör. Vi har tvärtom den uppfattningen att vi genom att göra verksamma läkemedel hjälper till att lindra och ökar möjligheterna att förhindra uppkomsten av allvarliga sjukdomar av olika slag. Jag anser inte att vi tjänar pengar på sjukdomar mer än t ex de som gör sänglinne till sjukhusen eller läkar- na, tandläkarna och sjuksköterskorna.

Svensson:

Jag har en bestämd känsla av att en del av glädjen att jobba i ett läkemedelsföretag är

1\i

att man tycker sig bekämpa sjukdomar och "l lidande. Vi tycker att vi gör en samhällsin- sats. Det är därför inte underligt att de an- ställda reagerade hårt mot beskyllningar som riktades mot oss.

Man siktade på kapitalägarna, men kom • även att träffa oss.

von P/aten:

Är det rätt att av kommersiella skäl satsa på lönsamma preparat? För Astras del t ex lo- kal bedövningsmedel och antibiotika. Vore det inte riktigare ur samhällets synpunkt att starta en behovsprövning av vad som är mest angeläget-ur patientens synpunkt?

Werkö:

Jo, men det är faktiskt vad vi gör. Målsätt- ningen är ju att ta fram produkter som kan hjälpa till i sjukvården. Vem vill vara utan lokalbedövningsmedlen och antibiotika i dag? Vi satsar också på t ex hjärt/kärlmedel som är en stor och växande del av verk- samheten. Det finns ett mycket stort behov ..

av nya läkemedel inom det området. Ast-

f ·,:

ma-medel är ett annat område. - Vi satsar också på att ta fram nya läkemedel mot vissa typer av psykiska sjukdomar- depressioner- och det är inte primärt för att det är lönsamt utan för att det finns ett be-

&

hov och en ide hur man kan lösa proble- ~ men. l och med att behovet finns kommer det förmodligen att bli lönsamt om man lyckas.

Det förefaller ofta i debatten som om man trodde någon bankmänniska säger att det eller det skulle man kunna tjäna pengar på, uppfinn någonting. Det är ju inte alls så det går till. Man måste ha ett ordentligt kun- nande/ förutsättningar för att klara proble- men och ett uppslag hur de ska angripas.

Det är så nya läkemedel växer fram och det är därför det tar så lång tid.

von P/aten:

Vad betyder läkemedlen i sjukvården?

av hjärnblödningar och antalet personer som dör i hjärnblödningar. Och det är en mycket stor tillgång för samhället. l förhål- ("ande till detta kostar läkemedlen väldigt

-... litet. Läkemedelskostnaderna vid ett stort regionssjukhus uppgår ti Il knappt 5 procent av driftskostnaderna.

. , - Wegerfelt:

'~~-.ben här frågan är mycket aktuell och före- mål för närmare studier av en gT!Jpp natio-- nalekonomer i Lund, under ledning av pro-- fessor Ingemar Ståhl. Allt talar för att de stora kostnadsbesparande åtgärderna inom sjukvården kommer genom utvecklingen av nya läkemedel. Vi vet historiskt att de flesta medicinska framstegen är en följd av nya läkemedelssubstanser eller vacciner. Ex- empel på detta är justantibiotika och medel mot svåra mentala sjukdomar.

Svensson:

Huvuddelen av läkemedelsutvecklingen äger ju rum i nom de forskande farmacevtis- ka företagen. Om det fanns ett beräknings- sätt som visar hur stor minskning av drifts- kostnaderna för ett lasarett det innebär att vi

f, -

"'.,_. delsdebatten hade en mer positiv inrikt- ning.

von P/aten:

-~Samhällsansvaret-för att fortsätta på den --'tråden- omfattar ju också biverkningar av

läkemedlen.

Werkö:

Tyvärr är det så att man inte kan veta allt om biverkningarna på människan inte ens när flera människor har tagit medlen. När det gäller sällsynta biverkningar kanske ett

enda fall uppmärksammas på många tiotu- sentals användare. Det innebär att man ald- rig kan hundraprocentigt utröna biverk- ningsmönstret förrän ett läkemedel är ute i marknaden. Det här är ett problem och det finns en utredning-initierad av läke- medelsindustrin-som lagt fram ett för- slag om ersättning för icke förutsedda ska- dor av läkemedel. Vi hoppas det skall leda till en lag som träder i kraft om något år.

Wegerfelt:

Det är en ny form av ansvarsförsäkring-en sorts obligatorisk olycksfallsförsäkring för skador som orsakats av läkemedel. Det finns inga försäkringsformer som ger detta skydd. Tidigare måste man-ofta efter långdragna utredningar-först påvisa vem som vållat skadan. Nu försvinner det kravet.

Den skadade får ersättning direkt om man kan visa på ett samband mellan läkemedlet och skadan.

Svensson:

Utvecklingen under det senaste årtiondet har lett fram till en kraftigt utökad säker- hetsprövning som myndigheter och läke- medelsbolag världen över numera är över- ens om inför registrering av nya läkemedel.

Vi har en effektivare biverkningsrapporte- ring. Alla har en nödvändig respekt för lä- kemedlen och övertron på läkemedel har minskat.

MARKNADSFÖRING

von P/aten:

Övertro- det ordet leder över ti Il mark- nadsföringen, och där har läkemedelsindu- strin kritiserats i hög grad. Jag undrar hur ni reagerat på den här kritiken?

Wegerfelt:

Marknadsföringen innefattar ti Il övervä- gande delen den information om nya pro-- dukter som arbetas fram och förs ut tilllä- karna för att de ska känna till de behand- lingsformer läkemedlen erbjuder. Det är ett nödvändigt led inte bara i vår verksamhet utan också för läkarna och sjukvården. Våra kritiker kallar detta reklam och försöker på så vis misskreditera oss. Reklamen är en liten del och motsvarar ca 1,5 procent av de totala marknadsföringskostnaderna.

von P/aten:

Ni gör inget åt kritiken då?

Wegerfelt:

Vi l;lar medvetet skurit ner kostnaderna för marknadsföring och reklam. Detta har på- gått i flera år och det kommer att fortsätta som ett led i en pågående process för att effektivisera och förbilliga verksamheten.

Werkö:

Kritiken mot läkemedelsindustrin drabbar egentligen mest läkarkåren. Man tycks utgå från att läkarna låter sig övertygas av vem som helst och av vad som helst. Det förvå-

nar mig att inte läkarkåren har reagerat mycket starkare än vad den har gjort. Det är ju egentligen deras omdöme man ifrågasät- ter när man påstår att läkarna köper prepa- rat från de företag· som gör mest reklam.

Sedan är det ju som_Arne Wegerfelt säger, nödvändigt med nya läkemedel -och lika

nödvändigt är det att de läkare som ska använda dem får reda på hur de fungerar.

Med de effektivare läkemedel som nu finns är det inte bara att sälja ett läkemedel utan att sälja ett behandlingssystem, där läke- medlet ingår. Det är inte fråga om att göra reklam för ett preparat utan att tala om hur man kan behandla en sjukdom på ett nytt sätt och hur läkemedlet påverkar eller på- verkas av andra faktorer vid behandlingstill- fället

l denna vidareutbildning av läkare spelar våra konsulenter en viktig roll. Staten har sannerligen inte gjort särskilt mycket för att läkarkåren ska kunna bibehålla sina kun- skaper eller kunna följa med i den mycket snabba utveckling som medicinen genom- går.

Svensson:

Alla våra konsulenter har akademisk ut- bildning. De är specialutbildade och aukto- riserade av ett särskilt utbildningsråd. Vi sät- ter kvalitet i första rummet.

Wegerfelt:

Det man glömmer bort i diskussionen om läkemedelsinformation är att även på detta område har socialstyrelsen en uppgift som kontrollmyndighet. Grunden för informa- tionen om ett läkemedel är vad som står om läkemedlet i läkemedelskatalogen FASS.

Den texten godkänns av socialstyrelsens lä- kemedelsnämnd i samband med registre- ringen.

Svensson:

Industrin har själv vidtagit en rad "etiska"

åtgärder innefattande speciella regler för läkemedelsinformation, en nämnd för be- dömning av läkemedelsinformation som bevakar att reglerna följs, vi har en Läke- medelsindustrins i nformationsgransk- ningsman, och vi har träffat överenskom- melse med olika organisationer om gemen- samma bidragsbestämmelser för industrins stöd ti Il kongresser, symposier m m.

von P/aten:

Ni instämmer alltså inte alls i propagandan om att "den höga läkemedelsförbrukningen här i landet beror på en intensiv reklam"?

Wegerfe/t:

Nej. Landets ledande expert på frågor som rör läkemedelskonsumtion och biverkning- ar, docent Barbro Westerholm på Apoteks- bolaget- tidigare socialstyrelsen-har nyli- gen publicerat en artikel om de nervlug- nande medel som tillhör just den typ av preparat sorn man speciellt påstår har varit föremål för överkonsumtion. l artikel n visas att överförbrukningen av läkemedel, alla

skriverier till trots, ändå är ett litet problem jämfört med underkonsumtionen. Den an- ser hon vara farligare än överkonsumtio- nen.

von P/aten:

Det sägs ofta att det finns alltför många likadana läkemedel som saluförs under olika namn. Är det sant eller osant?

Wegerfe/t:

Två medarbetare på Kabi och Apoteksbola- get har nyligen gjort en gemomgång av alla svenska registrerade specialiteter. Om man utgår från att det är rimligt att det finns två konkurrerande synonympreparat-men in- te fler än två- skulle drygt 100 av de ca 2 600 specialiteterna kunna försvinna ut ur marknaden. Mer rör det sig alltså inte om.

FORSKNING

von P/aten:

Lars Werkö, du har ofta hävdat forskning- ens frihet. Får jag fråga dig hur stor frihet forskaren har i ett kommersiellt företag?

Werkö:

Som vi var inne på tidigare kan det inte bli någon forskning, om inte det finns en miljö där forskarna trivs, och om inte forskarna har ett uppslag att bearbeta. Även om vi har målinriktad forskning i de grupper. som ar- betar direkt på medel mot vissa sjukdomar, så är forskningen alltså lika fri i våra labora- torier som på en universitetsinstitution, där chefen eller institutionsledningen vi Il tackla ett visst problem. Det är fel att tro att man här på Astra styrforskningen hårdare än på andra håll. Det vi framför allt försöker få fram är uppslag som verkar kunna leda vi- dare och som verkar så lovande att vi kan satsa resurserna på dem. På det viset styr man forskningen i viss mån- men inte mer än t ex vid behandlingen av anslagsfram- ställningar i statens forskningsråd.

von P/aten:

Men det bedrivs väl mera produktforskning än grundforskning i en läkemedelsindustri?

Werkö:

Både ja och nej. Om vi helt och hållet avstår från den fria grundforskningen så kan

Svensson:

Om man vill få fram egna originalläkeme- del så fordrar det en avsevärd del grund- forskning. Vi kan inte komma någonstans inom ett område som centrala nervsystemet om vi inte äger gedigna grundkunskaper. Så länge jag har varit på Astra har vi haft en grupp inom företaget som sysslat med grundforskning på detta område. Vi har dessutom kontakter med världsauktoriteter inom området. Det gör att vi idag börjar komma fram till ett stadium där forskningen kan göras mer målinriktad. Nu är det på väg att bli läkemedel av grundforskningen inom just psykofarmakaområdet

von P/aten:

Dubbelforskningen ... ? Svensson:

Virusforskningen erbjuder ett bra exempel på debatten om dubbel forskning. Astra har ett virusprojekt och Kabi har ett annat. Det låter ju lika och man kan tycka att det är fråga om en onödig dubbelforskning-men problemet angrips på två så i grunden olika sätt att det inte finns någon som helst dub- belforskning i projektet.

Wegerfelt:

För att göra en jämförelse kan man säga att sk i linaden mellan deras virusforskning och vår är så fundamental att man lika gärna kunde slå ihop produktutvecklingen för Volvos bilar med Monarks cyklar. Det är ju transportmedel båda två. Det visar hur ba- rock debatten i stora stycken är.

von P/aten:

Aptin, Seloken, Bricanyl och Penglobe är nu på väg ut på världsmarknaden, vad är förklaringen till att ni lyckats så bra?

Wegerfelt:

jag tror att förklaringen är den att vi har haft framgång i rekryteringen av medarbetare till våra laboratorier. Vi har bland vår forsk- ningspersonal, nästan 900, många goda forskare. Det framgår väl av att vi har fem adjungerade professorer och tre professorer -inklusive Lars Werkö. Dessutom har vi

intemindre än 28 docenter- jag tror det är få institutioner i Sverige som har så stark bemanning när det gäller ledande forsk- n i ngspersonal.

Många har utfört sina doktorandarbeten in- om företaget på projekt som vi arbetar med inom våra laboratorier.

Framgången har att göra med kvaliteten på våra forskare och den miljö som vi lyckats skapa för dem. De kommer inte bara hit, de stannar kvar. Ett av skälen till att miljön har blivit stimulerande för forskarna är att vi har decentraliserat vår forskning. Vi har inte gjort ett enda jättestort laboratorium med 900 människor, något som ger kommunika- tionssvårigheter och föder främlingskap. Vi har delat upp vår forskning i fyra laborato- rier, tre i Sverige och ett i USA, vilket med- fört att vart och ett av dem inte blivit större än att de har kunnat arbeta smidigt och effektivt i smärre grupper. Och det betyder mycket för både trivsel och resultat.

DEN

KOMMERSIELLA FRAMTIDEN

von P/aten:

Ni har ett laboratorium i USA och

dotterbo-~

lag i många länder. Ett av de påståenden man hör i debatten är att läkemedelsindu- strin är multinationell och att det därför är svårt för ett litet företag i ett litet land att klara sig. Är det riktigt?

Wegerfelt:

På läkemedelssidan sker större delen av vår försäljning- i år knappt 60 procent och siffran stiger snabbt mot 75 procent-utan- för Sverige. Enda möjligheten för oss att växa och tillföra landet exportintäkter och bibehålla sysselsättning i Sverige är att ex- pandera utomlands. Sverige är med sina 8 miljoner en alldeles för liten marknad för den stora forskningsorganisation vi har. För oss är världen marknaden annars kan vi inte finansiera forskningen vi bedriver.

von P/aten:

't

Hur stor del av er verksamhet finns kvar i Sverige?

Wegerfelt:

Vi investerar mer i Sverige än vi gör i utlan- det, trots att vi har större försäljningsvolym " ' utanför gränserna. Vi lägger våra basinves- teringar i Sverige både när det gäller forsk- ning och produktion. Cirka 70 procent av produktionen ligger i Sverige, men bara 40 procent av försäljningen. Vi ska ha produk- tion i andra länder bara om Jagar, tullar eller andra handelshinder tvingar oss till det.

Svensson:

Det är en policyfråga som de fackliga före- trädarna driver hårt och hittills fått gehör för.

Werkö:

När detgäller forskning vill vi inte flytta ut den bl a av den anledningen att vi har så

von P/aten:

Ni satsar och investerar mycket, ni har en snabb tillväxt- har ni fortfarande möjlighet att växa?

Wegerfelt:

Enligt vår senaste femårsplan kommer vi att fortsätta vår tillväxt i minst den takt som vi haft den senaste femårsperioden och vi an- ser att vi har chanser att öka den, eftersom de nya produkterna först nu är på väg ut på utlandsmarknaden.

Vad som skulle kunna hämma utvecklingen är främst risken för statliga ingrepp inte bara i Sverige utan även i andra länder. Och

·" naturligtvis att vi inte får rimlig kompensa- ( tion för de kraftiga

kostnadsst~gringar

ekonomin vår fiende nr l. Anledningen är att läkemedel är speciellt utsatta för prisreg- leringar och priskontroll.

(~ )En inflation av 60-talstyp på? till 5 procent

\~-' ligger

Priserna låg stilla under hela 60-talet. Men 70-talets väldiga kostnadsstegringar är en helt ny situation.

von P/aten:

Ni medger alltså att inflationen kan slå hårt.

Hur är det med Astras konjunkturkänslig- het?

Wegerfe/t:

l förhållande till många andra branscher påverkas vi väldigt lite av konjunkturen. Vi är dock inte helt okänsliga det har vi märkt på vissa marknader. Tag t ex tandbedöv- ningsmedel där vi är störst i världen. Inom den sektorn märker vi en lågkonjunktur.

Människor väntar helt enkelt med att gå till tandläkaren. Inte minst i USA men även på vissa andra marknader har vi märkt ned- gång.

Konstigt nog märks det också på de rena läkemedlen, främst i sådana länder där samhället står för en stor del av läkeme- delskostnaderna. Uppenbarligen får de be- talande instanserna, myndigheterna, mind- re anslag i en dålig konjunktur och det gör att de helt enkelt drar in på anslagen till läkemedel. Inom den icke-farmacevtiska delen av verksamheten har vi däremot flera produktgrupper som är påtagligt konjunk- turkänsliga. Ett exempel är rostskyddsmedel för bilar. Den försämrade bilmarknaden slog direkt på försäljningen och resultatet.

von P/aten:

Du nämnde de icke-farmacevtiska divisio- nerna- hur ser ni på frågan om ytterligare diversifiering?

Wegerfelt:

För närvarande är det inte aktuellt med nå- gon ytterligare diversifiering. Vi arbetar nu vidare med de produktgrupper vi har och ser till att de håller en tillfredsställande lön- samhet.

För några decennier sedan då Astra främst var Xylocain fanns det anledning att diversi- fiera. Astra är inte längre beroende bara av lokalbedövningsmedeL Nu har vi preparat inom hjärt/kärlområdet som går internatio- nellt, vi har preparat inom astmaområdet som går internationellt, vi börjar gå ut med antibiotika utanför Sverige. Det ger en till- räcklig riskspridning att diversifiera inom den farmacevtiska divisionen.

von P/aten:

Till slut vill jag gärna ställa frågan: Har ni intressanta saker som kommer de närmaste åren, läkemedel eller andra produkter som ni tror mycket på?

Werkö:

De medel vi har nu kommer att fortsätta att användas och växa under 70-talet. Vi har i forskningsledet produkter som är under kli- nisk prövning och som kommer att ge resul- tat under 80-talet, medel mot depressioner t ex som är bättre än de som finns nu. Sedan räknar vi med antiviruspreparaten i mitten av BO-talet. Där fordras en grundforsknings- satsning och vi kan därför knappast få fr~~

något läkemedel förrän om 8-10 år .. Det ror sig om en mycket långsiktig planerrng.

von P/aten:

Flera produkter som utvecklas snabbt.

Många lovande forskningsprojekt. Framti- den ser ljus ut!

Wegerfe/t:

ja, det viktigaste är att vi har bra produkter.

Läkemedel spelar en nyckelroll för sjukvår- den-och sjukvården är en fråga som blir allt viktigare för både politiker och allmän- het i alla länder. Jag tror att vi fårfinna oss i att det politiska intresset och bevakningen blir läkemedelsindustrins eviga följeslagare.

På sätt och vis är det en fördel för oss om vi gått igenom den tid av kärvt, politiskt klimat som läkemedelsindustrin i alla länder har att gå igenom. Vi är mitt uppe i händelseför- loppet-de har sitt framför sig.

17

Gärtuna tillverkar tabletter och läkemedel ^t pulverform för de nordiska och europeiska länderna. Under 1976 beräknas produktio- nen uppgå till 800 ton granulat, vilket mot- svarar cirka l miljard tabletter. De moderna drageringsmaskinerna är inbyggda för att dämpa buller och förhindra drageringslös- ning, som sprutas på tabletterna, att spridas utanför maskinerna. Varje maskin har en kapacitet på l 50-200 kg tabletter/timme.

ASTRA GÄRTUNA

Ventilationssystemet gör det möjligt för per- sonalen att arbeta utan speciell skyddsut- rustning. Astra har egna hygieniska gräns- värden för cirka 700 substanser. Kraftiga fläktar vid de 12 uppvägningsstationerna suger upp substansdamm som virvlar upp vid vägningen. luftridåer hindrar dammet att sprida sig utanför uppvägningsstationer- na.

Övervakningen av Gårtuna-anläggningen sker via dator. Ett avancerat system av kän- selceller, sammanlagt 700, kontrollerar samtliga driftsmaskiner och hela ventila- . tionsan läggningen. Autornati k en, som är ett (:

led i den inbyggda kvalitetsstyrningen, · 1

medverkar till en hög och jämn kvalitet på produkterna.

l