• No results found

Den afrikanska feministen KrönIKA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Den afrikanska feministen KrönIKA"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvinnor och flickor för fortfarande samma kamp som sina mödrar.

Någon kanske säger att det finns ju en kvinnlig president nu i Afrika. Javisst, men det är bara en när de faktiskt borde vara 25. Men, får man då höra, det finns ju kvinnliga läkare och kvinnliga piloter och kvinnliga direktörer. Visserligen, men bara det faktum att vi måste sätta ordet kvinn- lig framför yrkesbeteckningar som tidigare var förbehållna män, är bevis nog på att de är undantag och inte regel.

JAg MåSTE MEDgE att kvinnor har kom- mit en bra bit på väg. Kvinnor gör sin när- varo hörd och inte bara sedd. Kvinnor hit- tar en röst de inte haft tidigare.

Varje gång en kvinna står upp för sig själv eller för sina barn, mot övergrepp och förtryck, borde hon få en feministisk ut- märkelse och bära den med stolthet. För varje menlig kulturell vana som hon vägrar att delta i är hon feminist. Varje dag, över- allt i Afrika, föds det feminister.

Här i Namibia har vi två feministiska organisationer, Women’s Leadership Centre och Sister Namibia. De är inte rädda för att stå i rampljuset som starka kvinnor med åsikter, med ett budskap och ett upp- drag. Det är inte lätt att vara en afrikansk feminist men inga större förändringar i samhället kan ske utan motstånd.

Vi måste uppmuntra afrikanska femi- nister. De finns överallt och de behövs, de måste bara förstå att deras styrka och roll som kvinnor finns och är på riktigt.

ShEENA MAgENyA Journalist på Sister Namibia fINNS DET AfRIKANSKA feminister?

Fler än du kan räkna. Vet de om att de är feminister? Troligen inte.

Om du frågar min mamma eller någon i hennes generation om de är det skulle de- ras svar troligen bli ett rungande NEJ.

”De där dumheterna”, skulle min mam- ma säga, ”det är inte nyttigt för kvinnor att tala om feministiska dumheter. Det är inte naturligt. Låt männen göra det de förvän- tas göra och kvinnorna sitt”.

Men det är denna kvinna som uppfost- rade mig till att tro att det inte var någon skillnad mellan min bror och mig, att han inte var speciell för att han var pojke. Den- na kvinna lärde sonen att diska och laga mat och dottern att laga saker och rensa i trädgården. Jag frågar: Är hon feminist.

Hon vet det inte men det är hon.

våRA AfRIKANSKA MöDRAR förde en delvis annan kamp än den som unga kvin- nor för idag. Vi har hiv och aids förutom en stigande inflation, de kämpade för att få gå i skolan och skaffa sig ett yrke, vilket bara pojkar skulle göra. De tvingades käm- pa mot tidiga äktenskap och påtvingade äktenskap och kvinnlig könsstympning. På min mors tid syntes kvinnor överallt men de hördes inte. Deras roll begränsades till köket, gården och sovrummet. Resten av utrymmet tillhörde männen.

Jag hade tur. Jag gick i skolan och fick aldrig höra att jag var mindre viktig än nå- gon man. Men världen utanför behandlade mig annorlunda. Om en flicka får bra be- tyg säger man att hon är ful, om hon blir läkare är det något uppseendeväckande.

KrönIKA

Den afrikanska feministen

47

Ur tidskriften Södra Afrika nr. 3 2008

References

Related documents

Att Bombi Bitt gör på detta vis visar på att han vill särskilja sig från länsmannen och inte för- knippas med de egenskaper som hans manlighet står för.. Denna ovilja mot

Min egen erfarenhet utifrån att ha träffat många våldsutsatta kvinnor säger mig att rädslan för mannen och för vad som skulle kunna hända många gånger är så stark att det

Samtliga respondenter har erhållit ett informerande brev före intervjutillfället och gett sitt muntliga samtycke till att delta i studien. Respondenterna har utlovats

Debatten kretsar kring om man bör ta hänsyn till sociala- och familjerelat- ioner i analysen av genusfrågor eller inte (Mottier, 2004). Medan klassiska och moderna forskare

Personalen från Kvälls- och helgmottagningen tycker att deras verksamhetschef inte har varit tillräckligt närvarande vid förändringen, då denne sitter på en annan

Detta skulle kunna vara en förklaring till varför pojkar hörs mer i klassrummet, alltså genom det heteronormativa samhället som medier inspireras av och inspirerar till genom

tionell konferens, i vilken 38 länder deltogo. Där fattades beslut om att 21 år, i stället för 20, skall vara den ålder vid vilken handel med kvinnor och barn är straffbar;

Något om könsroller” (aa, s. I detta kapitel kan en läsa om Wahlgrens uppfattning angående män och kvinnor: ”…vad gäller det manliga/kvinnliga, så finns nog skillnaderna