Policy för Gatubelysning i Hörby Kommun

Policy för Gatubelysning i Hörby

Kommun

Innehållsförteckning

1. SYFTE OCH RIKTLINJER 3

2. GRÄNSDRAGNING KOMMUNEN, TRAFIKVERKET OCH ENSKILD

VÄGHÅLLARE 4

3. JURIDIK OCH FORMALIA 5

4. ASPEKTER ATT TA HÄNSYN TILL 6

4.1 Trygghet och trivsel 7

4.2 Trafiksäkerhet 7

4.3 Drift och underhåll 7

4.4 Miljö 8

4.5 Jämställdhet 8

4.6 Tillgänglighet 9

4.7 Historia, Kulturmiljö, Estetik 10

4.8 Sammanhang och orienterbarhet 10

5. NULÄGE 11

5.2. Gatubelysningsnät Hörby 14

5.3. Belysning Slagtofta motionsslinga 15

5.4. Belysningscentraler 16

5.5. Övergångsställen med Crosslight 17

5.6. Fasadbelysning 18

5.7. Övrig belysning 18

6. RIKTLINJER OCH UTFORMNING 18

7. ÅTGÄRDER 19

8. KÄLLOR 20

1. Syfte och riktlinjer

Belysningspolicy för Hörby kommun:

Väg- och gatubelysningen i Hörby kommun ska bidra till nollvisionen, ett jämställt transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Det sker genom att prioritera belysning för gång-, cykel- och kollektivtrafik, mötesplatser och komplexa trafikmiljöer.

Ny belysning utanför planlagt område ska vara motiverad utifrån denna policy.

Belysningen skall ha låg energiförbrukning, vilket är fördelaktig både med avseende på driftskostnader och även miljöbelastningen.

Uppdragets syfte är att ta fram en policy för gatubelysningen i Hörby kommun som ger riktlinjer för vilken belysning som bör finnas inom kommunens

driftsansvar. Energiförbrukningen kan minskas genom att välja en energieffektiv ljuskälla,reducera effekten nattetid (dimning), undvika överdimensionering samt användning av belysningsstyrning.

Policyen är tänkt att ge svar på hur gatubelysningen skall utformas och var det skall finnas gatubelysning där Hörby kommun är huvudman. Den skall också redogöra för var man eventuellt kan ta bort belysning eller överlåta driften av belysningen till samfälligheter, eller annan väghållare.

2. GRÄNSDRAGNING KOMMUNEN, TRAFIKVERKET OCH ENSKILD VÄGHÅLLARE

Kommuner brukar i allmänhet vara väghållare för gator och vägar inom

planlagda områden, medan Trafikverket ansvarar för skötseln av statliga vägar.

Vägnätet i Sverige omfattar omkring 40 000 mil, varav 4 000 mil kommunala gator och 10 000 mil statliga vägar. Väg- och gatubelysningen uppgår till drygt 2 miljoner ljuspunkter. Av dessa är omkring 200 000 ljuspunkter i Trafikverkets ägo och ytterligare 75 000 ljuspunkter tillhör kommunala

belysningsanläggningar längs statliga vägar. Resterande är i stort sett kommunal belysning på kommunalt vägnät. (Källa: Trafikverket)

Väghållare för en enskild väg är oftast en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Det kan också vara en privatperson eller en ideell förening, t.ex. en tomtägareförening.

Enskilda vägföreningar är skyldiga att se till att vägen håller en acceptabel standard så att trafikanter och fordon inte råkar ut för skador. Det finns inget krav att enskilda vägar ska förses med belysning, vare sig om den enskilde väghållaren får statsbidrag eller inte. Belysningen längs enskilda vägar är betydligt mindre omfattande än på statliga och kommunala vägar.

Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting i gemensam studie

Just nu pågår många diskussioner om Trafikverket eventuellt ska ta över mer av den befintliga belysningen. Inom flera kommuner pågår dessutom liknande diskussioner om att eventuellt ta över befintlig belysning längs allmänna vägar.

Därför genomför Trafikverket och Sveriges kommuner och Landsting en gemensam studie kring hur denna fråga ska tas omhand på ett enhetligt sätt utifrån gemensamma principer för hela landet. Resultatet av arbetet kommer att redovisas under hösten 2017.

Diskussionerna om vilken part som tar ansvaret för en befintlig belysning kan fullföljas först när resultatet av den gemensamma studien är klart.

3. JURIDIK OCH FORMALIA

Enligt plan och bygglagen PBL 2012:900 ska gatubelysning utföras i enlighet med för området gällande praxis. I övrigt finns inga tvingande bestämmelser om

väg- och gatubelysning. Kommunen har ingen grundläggande skyldighet att sörja för gatubelysning i tätorter och på landsbygden.

Alla väghållare löper risk att bli skadeståndsskyldiga om någon trafikant eller ett fordon skadats på grund av bristande väghållning. Detta gäller även

vinterväghållningen. Däremot finns ingen skyldighet att ordna med belysning längs en väg, vilket innebär att en väghållare inte kan bli skadeståndsskyldig för bristande belysning.

Det finns få krav på belysning längs statliga vägar enligt Trafikverkets skrift Vägar och gators utformning, VGU. Några punkter som tas upp i VGU.

Nedanstående punkter där det är krav och som ska belysas är:

• trafiksignalreglerade korsningar,

• cirkulationsplatser,

• genomgående vägar i trafikplatser,

• busshållplatser vid belysta vägar på landsbygd

• bryggor och färjelägen

• övergångsställen (på belyst väg)

Utöver dessa punkter beskriver VGU mer hur belysning ska utformas än när det ska användas.

I Trafikverkets skrift Vägar och gators urformning, delen Råd finns det en del ytterligare kring belysning på landsbygd (TRV publikation 2015:090). Där anges att de flesta vägar på landsbygd inte har behov av vägbelysning. I vissa speciella fall är det dock motiverat att ha vägbelysning till exempel då

trafikflödet för tvåfältsväg utan och med gång- och cykeltrafik är över 7 000 respektive 5 000, eller någon av nedanstående punkter förekommer:

• Plankorsning med stor komplexitet

• Planskild trafikplats med stor komplexitet, t.ex. stor andel anslutande, avvikande och växlande trafik i mörker där bilförarna utsätts för störande ljus i stor omfattning

• Cirkulationsplatser ska alltid belysas

• Signalreglerade korsningar ska alltid belysas

• Övergångsställen med stort antal fotgängare och tät fordonstrafik

• Busshållplatser med stort antal fotgängare och tät fordonstrafik

• Rastplatser

• Färjelägen, bryggor och rörliga broar

• Vägtrafiktunnlar och långa vägportar

• Vid hög andel mörkerolyckor

• Vid störande eller missledande ljus i stor omfattning

• Vid stor gång- och cykeltrafik i mörker

Bortsett från någon enstaka sträcka, uppfylls varken gränsen för

årsdygnsmedeltrafik eller någon av punkterna ovan, på de belysningar som inventerats och beskrivs i denna rapport.

4. ASPEKTER ATT TA HÄNSYN TILL

Kommunernas gatu- och vägbelysning har ofta getts flera syften: att bidra till trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och orienterbarhet är viktiga inslag. Därutöver kan gatu- och vägbelysningen minska brottslighet och vandalisering, skapa estetiska värden och minska människors rädsla för mörker.

Belysning längs vägar som går genom små samhällen har ofta stor betydelse för de boende i samhället. Här finns aspekter som trafiksäkerhet och

trygghet, men även mer känslomässiga argument som handlar om att

samhället ska upplevas som betydelsefullt; en ort som kommunen satsar på.

I Trafikverkets skrifter VGU kopplas belysning samman med trygghet, gång- och cykeltrafik, korsningar, portar, viss utformning av vägar (radier, kantstolpar, räckesreflektorer) samt

busshållplatser.

4.1 TRYGGHET OCH TRIVSEL

Belysning ger större möjlighet att överblicka ett område och att förutse händelser. Det gör området säkrare.

Belysta miljöer skapar också en känsla av trygghet och därmed ökad trivsel. Detta innebär däremot inte att miljön med nödvändighet verkligen är tryggare. Det fins en diskrepans mellan upplevd och verklig trygghet.

4.2 TRAFIKSÄKERHET

Säkerhet och hälsa ingår i transportsektorns överripande hänsynsmål.

Belysning på gång- och cykelbanor underlättar för de oskyddade

trafikanterna att förutse händelser och att se underlaget bättre. Samtidigt innebär belysningen i sig att många trafikanter undervärderar betydelsen

av att själva synas. Användningen av cykelbelysning, ficklampor och reflexer är högre där gatu- och vägbelysning helt saknas, eftersom trafikanterna då tar ett större ansvar för sin egen synbarhet och för att själva se området och vägen framför sig.

Enstaka belysningspunkter på sträckor med högre hastigheter signalerar för trafikanterna att något sker i trafikmiljön. Därför är punktbelysning vid komplicerade trafikmiljöer, vägkorsningar, större avfarter och viktiga målpunkter bra.

På samma sätt är enstaka belysningspunkter viktiga vid busshållplatser (linjebuss och skolbuss). De synliggör väntande passagerare och skolbarn och underlättar för busschaufförerna att se både busshållplatsen i sig och de väntande passagerarna. Det innebär också en ökad säkerhet för de väntande passagerarna genom minskad risk för påkörning.

4.3 DRIFT OCH UNDERHÅLL

Drift och underhåll av belysningsanläggningar är en betydande del av drift- och underhållskostnaderna för en kommun. Kostnaderna för belysning uppgår normalt till mellan en fjärdedel och en tredjedel av kommunens drift- och underhållskostnader.

4.4 MILJÖ

Miljö ingår i transportsektorns överripande hänsynsmål.

Väg- och gatubelysning har betydelse för val av färdmedel. Samhället måste minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från transportsektorn. Då måste samhället underlätta för människor att gå, cykla och åka kollektivt i större utsträckning. Genom att förse gång- och cykelbanor samt

busshållplatser med belysning, underlättar vi på ett konkret sätt för människor att välja dessa färdmedel. Detta oavsett om de använder egen belysning och reflexer, eller inte.

Gatubelysningens energiförbrukning är en annan miljöaspekt.

Energimyndigheten har undersökt möjligheten att med kort varsel hushålla med el vid en framtida elenergikris. Energimyndigheten har då sett väg- och gatubelysningen som en möjlig åtgärd för att snabbt spara el.

Genom att byta ut lampor mot nya och mer energisnåla, kan

energiförbrukningen och därmed utsläppen av koldioxid också minska.

Flera olika försök i Sverige på senare tid har visat att energibesparingen kan bli så stor som 30 procent.

Bättre styrning och möjlighet att dämpa belysning är ytterligare en möjlighet för att spara energi och minska utsläppen av växthusgaser.

Försök i Sverige visar att styrning, dämpning och byte av armaturer

tillsammans kan minska energiförbrukningen med cirka 60 procent. (Källa:

Sveriges Kommuner och Landsting, Ny gatubelysning på gång, en sammanställning av goda exempel)

4.5 JÄMSTÄLLDHET

Ett jämställt transportsystem ingår i transportsektorns funktionsmål, och utgår bland annat från kön, ålder och funktionshinder.

Det finns konstaterade skillnader mellan hur kvinnor och män reser.

Generellt sett använder män bil i högre utsträckning medan kvinnor väljer cykel och kollektivtrafik.

Barn och unga är hänvisade till gång-, cykel- och kollektivtrafik när de ska resa på egen hand. I ett miljöanpassat transportsystem är det önskvärt att barn och unga kan resa själva i hög utsträckning, i stället för att bli skjutsade i bil.

Det finns en stor variation inom gruppen funktionshindrade i trafiken. Barn och gamla betraktas i viss utsträckning som funktionshindrade. Det finns synskadade och rörelsehindrade samt människor med kognitiva

funktionshinder. Alla har olika svårigheter och olika behov av stödjande

trafikmiljöer. I vissa fall kan en stödåtgärd för en grupp försämra för en annan grupps framkomlighet.

Sverige har särskilda lagar och regler som bland annat omfattar krav på enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättningar. Dessa krav gäller även utomhusbelysning på offentliga platser.

För att bidra till ett mer jämställt transportsystem bör belysning finnas på gång- och cykelbanor, vid parkeringsplatser reserverade för rörelsehindrade och vid cykelparkeringar, vid tågstationer, busshållplatser och andra

bytespunkter, vid torg, utanför servicelokaler och andra offentliga platser.

I ett jämställt transportsystem ska alla människor ha samma rätt och möjlighet att utnyttja transportsystemet – att gå, cykla, åka kollektivt eller köra bil. Att gå och cykla där både trottoar och belysning saknas, upplevs som otryggt och farligt. Sett ur den aspekten bidrar belysning till ett jämställt transportsystem.

4.6 TILLGÄNGLIGHET

Tillgänglighet ingår i transportsektorns övergripande funktionsmål.

God tillgänglighet säkerställs bland annat genom ökad robusthet och tillförlitlighet i kollektivtrafiken, ett väl utbyggt nät av

kollektivtrafiklinjer och god turtäthet, garanterad framkomlighet mellan viktiga målpunkter för cyklister, avhjälpta hinder för funktionshindrade och att miljöer upplevs som så trygga och säkra att alla kategorier människor vågar röra sig i miljön. Här har belysningen en viktig funktion.

4.7 HISTORIA, KULTURMILJÖ, ESTETIK

Belysning av kulturhistoriska byggnader och miljöer bidrar till att göra dessa attraktiva och synliga. Belysningen i sig kan tillföra nya estetiska

dimensioner, och är därför önskvärd. Belysning av kulturhistoriska byggnader ingår i fastighetens drift och underhållskostnad.

Väg- och gatubelysning till kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer kan ingå i gestaltningen. Omfattning och placering av denna väg- och

gatubelysning måste bedömas från fall till fall, då varje miljö är unik.

4.8 SAMMANHANG OCH ORIENTERBARHET

Gatubelysning kan skapa sammanhang och orienterbarhet för trafikanterna under dygnets mörka del. Belysning i en tätort syns på håll och ger en indikation på att här kan oskyddade trafikanter finnas. Den ger också visuell

ledning och orienterbarhet i ett mörkt landskap

5. Nuläge

I Hörby kommun finns cirka 3 240 belysningspunkter längs gator och vägar och gc- vägar. Drygt 20 procent av ljuspunkterna cirka 900 stycken – finns längs gator och vägar där kommunen inte är väghållare huvudman. Här är det framför allt

Trafikverket som är väghållare, men enskilda och samfälligheter, vägföreningar förekommer också.

Hastigheter källa NVDB

Väghållar e källa NVDB

Ort

40 km

70

km TRV Kommunal

Samm-

fällighet Enskild

Belysninga r som kantas bort

Kommenta r

Askeröd 27 1 27 0 1 På 70 km

Askeröd 10 10

Askeröd 8 8

Dala 38 38 38 På 70 km

Gummastorp 8 4 4

Hagasta 5 5 5 På 70 km

Kosrsholm 9 9 9 På 70 km

Kölleröd 7 7 7 På 70 km

Norrto 10 10 10 På 70 km

Oderup 19 19 På 70 km

Satserup 15 10 25 10 På 70 km

Satserup 11 11

Södra

Rörum 21 4 25 4 På 70 km

Södra

Rörum 10 10

Södra

Rörum 5 5

Västerstad 17 12 29 12 På 70 km

Äspinge 13 14 27 På 70 km

Östraby 45 37 5 3

Osbyholm 89 17 72

Älmhult 24 14 38 14 På 70 km

Killhult 7 7

Lyby 40 4 44 4 På 70 km

Lyby 5 5

Ludvigsborg 42 56 42 32 64

Långaröd 8 8

Råby-Vång 18 6 12 12 70 km

Önneköp 25 25

Önneköp 40 40

Summa 423 174 437 135 67 109 127

(Tabell 1 visar var som finns belysning på landsbygden och hur dessa är fördelade på väghållare)

Karta med hastighetsgränser Dala och Västerstad.

Exempel på gatubelysning som kan tas bort i Dala och Västerstad. Aktuella sträckor är på trafikverkets väg med hastighet 70 km. Det finns inga kriterier för att här skall vara gatubelysning enligt VGU.

Detta kan eventuellt tas bort när det finns behöv av upprustning av anläggningen eller överlåta anläggningen till väghållaren. Det finns krav på eftergivliga

belysningsstolpar om hastigheten är över 50 km när de skall bytas ut. Det finns även några trästolpar.

Karta med hastighetsgränser Killhult och Älmhult.

Exempel på gatubelysning som kan tas bort i Älmhult. Aktuell sträcka är på

trafikverkets väg med hastighet 70 km. Det finns inga kriterier för att här skall vara gatubelysning enligt VGU.

Detta kan eventuellt tas bort när det finns behov av upprustning av anläggningen eller kan den överlåtas till väghållaren. Det finns krav på eftergivliga

belysningsstolpar om hastigheten är över 50 km när de skall bytas ut. Sedan finns det även en stor del trästolpar. Större delen av belysningen är direkt kopplad på elnätet.

Detta innebär att när det behöver göras åtgärder så måste det byggas ett nytt belysningsnät och ny belysningscentral medhöga investeringskostnader. Enligt nya Elinstallationsreglerna - 2017, SS 436 40 00 så kommer man inte att få ha det inkopplat direkt på elnätet.

5.2. Gatubelysningsnät Hörby tätort

Belysningsnätet i Hörby tätort är huvudsakligen på kommunala gator. Det är bara några vägar kring Vandrarhemet i Råby som det finns samfällighetsvägar och enskild mark,samt delar av Västervångvägen där det är enskild mark och vägsamfällighet.

Karta på gatubelysningsnätet med belysningscentralsområden.

5.3. Belysning Slagtofta motionsslinga

Denna belysning ingår inte i gatubelysningsnätet, det är Kultur och fritids

ansvarsområde i nuläget. Denna belysningsanläggning har byggts i syfte att endast belysa motionsslingan. Skicket är inte det bästa, stolparna är av trä och armaturer av kvicksilver som bör bytas ut. Belysningen är endast tänd till kl. 22:00.

Numera används denna sträckningde till gata och gång- och cykelväg. Därför borde denna anläggning övergå till gatubelysningsnätet efter upprustning av anläggningen.

Karta på kultur och fritids belysning motionsslinga.

.

5.4. Belysningscentraler

Det finns totalt 55 stycken belysningscentraler varav 16 stycken kvar att flytta ut från nätstationer. Det finns möjligen några som går att ta bort genom att koppla om till andra belysningscentraler och koppla bort ljuspunkter som ligger inom fastigheter

Ort Hörby Bc namn Gatunamn Nätägare Befintliga

Antal BC som skall

flyttas ut Styrning

Ambulansstationen Medicingatan Kraftringen 1

Byggmästargatan Byggmästargatan Kraftringen 1

Brandstationen Kraftgatan Kraftringen 1

Gelbgjutargatan Gelbgjutargatan Kraftringen 1

Georegeshill Ystadsvägen Kraftringen 1

Luciagatan Luciagatan Kraftringen 1

Norrepark Utgårdagatan Kraftringen 1

Slagtofta 3 Kraftringen 1

Slagtoftagård Kraftringen 1

Norrto Kraftringen 1

Oderup Kraftringen 1

Satserup Kraftringen 1

Hörby Tätort Kraftringen 23 23

Landsbygd Kraftringen 10

Ludvigsborg AP Kleens väg Eon 1

Ludvigsborg Tvärgränd Eon 1

Ludvigsborg

Kvarndammsvägen Eon 1

Långaröd Eon 1

Landsbyggd Eon 6 2

Antal 39 16 25

Tabell 2 över belysningscentraler

5.5. Övergångsställen med Crosslight

För att öka trafiksäkerheten och minimera antalet olyckor på trafikerade vägar som korsas av gående finns belysningskonceptet CrossLight, som är skräddarsytt för övergångsställen.

Övergångsställen med Crosslight

NR Gatunamn övrigt

1 Ringsjövägen Preem

2 Ringsjövägen Kyrkan

3 Kristianstadsvägen 4 Slagtoftavägen

5 Råbyvägen Vårdcentralen

6 Ystadsvägen Nya korsningen

Tabell över Crosslight

Bild på belysning med crosslight Ringsjövägen

5.6. Fasadbelysning

Befintlig fasadbelysning finns på Råbygatan och Gamla torg som belyser privata fastigheter. Detta är inget som skall belysas med allmänt gatubelysningsnät, utan detta får vara inkopplat på fastighetsägarens elnät om de önskar belysa sin fasad.

5.7. Övrig belysning

Förutom gatubelysning på gator och vägar finns det också annan belysning som belyser allmän platsmark, parker och torg.

Där kan man ha belysning på konstverk, träd eller någon gestaltning för att göra torget eller parken mer attraktiv och trivsam.

Men i dagsläget finns det gatubelysning inne på fastigheter som är privata eller kommunägda. Det är totalt fem fastigheter som är inkopplade och större delen står i park eller trädgård. På en fastighet finns det ett exploateringsavtal, detta bör omförhandlas så inte gatubelysning och ytterbelysning till fastigheterna ingår.

Det är inte Hörby kommuns ansvar att hålla belysning här. Sedan är det även en elsäkerhetsrisk och enligt nya Elinstallationsreglerna - 2017, SS 436 40 00 får man inte koppla på annan belysning än vad huvudsyftet är.

6. Riktlinjer och utformning

 Utbyggnad av nya gatubelysningsanläggning görs endast där Hörby kommun är huvudman.

 Projektering av ny eller ombyggnader av gatubelysningsnätet skall följa gällande VGU standard. Det skall alltid finnas en ljusberäkning på anläggningen.

 Driftsbidrag för gatubelysning till vägsamfälligheter eller andra föreningar utgår inte. Det finns ingen skyldighet att belysa dessa vägar enligt

riktlinjerna. Finns det önskemål inom föreningen att ha gatubelysning är detta något som föreningen själva får bekosta.

 Fasadbelysning och övrig belysning som ligger inom fastighetsmark skall vara kopplad på fastighetens elnät. På gatubelysningsnätet skall det endast vara inkopplat gatubelysning på gator, parker och allmän platsmark.

 Belysningsstolpar som är placerade på huvudgata skall ha höjden 8 -12 m beroende på vägens bredd och längd mellan stolpar.

På uppsamlingsgata skall belysningsstolparna ha en höjd på 6-10 m.

På Lokalgata skall belysningsstolparna ha en höjd på 6-8 m.

I Parker och på gång- och cykelvägar skall belysningsstolparna ha en höjd på 4-6 m.

 Belysningsstolpar skall vara galvaniserade på huvudgator, lokalgator och gång- och cykelvägar. I centrum är parker eller kulturhistoriska miljöer undantagna På dessa platser kan det vara lackerade stolpar.

 Armaturen skall vara av led typ

Armaturer bör ha en färgtemperatur på 4000 k på huvudgator om inte huvuddelen är bostadbebyggelse och Industriområde. I villaområden och i

parker samt gång- och cykelvägar skall färgtemperaturen vara 3000 k,.då detta är ett mjukare och behagligare ljus.

7. Åtgärder

 När belysningsnätet ses över tas belysningsstolpar bort eller överlåtes till annan väghållare på vägar med högsta tillåtna hastighet 70 km enligt VGU enligt tabell 1.

Askeröd, Dala, Hagstad, Norrto, Oderup, Satserup, Västerstad, Äspinge, Killhult, Lyby och Råby (Råbyvång).

 Utflyttning av resterande belysningscentraler från nätstationer efter översyn av vilka belysningscentraler som kan tas bort.

 Övertagande av belysningsanläggning från kultur och fritid efter

ombyggnad av belysningsanläggningen och integrera denna med övrigt gatubelysningsnät.

 Omkoppling eller borttagning av fasadbelysningar som går på gatubelysningsnätet.

 Bortkoppling av övrig belysning som är placerade på fastighetsmark. Samt omförhandling av exploateringsavtal angående belysning på fastigheten.

8. Källor Litteratur

VGU Vägar och gators utformning 2015:086 NVDB Nordisk vägdatabas

Trafikverket Vägbelysningshandbok

Hemsidor

VGU http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/utformning-av-vagar- och-gator/vgu/

NVDB https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket Vägbelysnings handbok www.trafikverket.se