• No results found

Förstörda hem väntar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förstörda hem väntar"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetaren 34/2008

6 Utrikes

Hundratusentals tvingades på flykt till följd av konflik- ten i södra Kaukasus. När striderna nu upphört varie- rar möjligheten att återvän- da mellan georgiska och ossetiska byar.

Enligt FN:s flyktingkommissa- riat UNHCR beräknas 118 000 människor ha lämnat sina hem i samband med att striderna i Sydossetien bröt ut i början av augusti. Ännu fler har berörts av konflikten och behovet av mat och vatten, sjukvård och sani- tetsmöjligheter är enligt FN mycket stort.

– Även om den mest akuta våldfasen tycks vara över måste vi – tills det råder en stabil fred – vara beredda att bemöta en kritisk och föränderlig humani- tär situation, sade FN:s biträ- dande generalsekretare Catheri- ne Bragg i ett uttalande.

Nu kommer också uppgifter om att förstörelsen kan vara betydligt större i etniskt geor- giska byar än i deras etniskt ossetiska motsvarigheter och att detta påverkar möjligheten för flyktingar att återvända.

– Vi såg fruktansvärda exem- pel på plundrig och förstörelse, där hus sattes i brand av sydos- setisk milis sedan de tömt husen på möbler.

– När vi talade med repre- sentanter för milisen var de väl- digt tydliga med att de ville garantera att georgierna inte skulle ha några hem att återvän- da till, sade Tatiana Lokshina på Human Rights Watch i en intervju med tevekanalen Al- Jazeera English på måndagen.

UPPGIFTERNA OM att förstörelsen är större i georgiska områden bekräftas av Sveriges Radio, vars korrespondent Maria Persson Löfgren har rest genom Sydos- setien tillsammans med ryska förband.

Georgien vände sig i förra veckan till den internationella domstolen i Haag med ankla- gelser om att ryska styrkor ska ha genomfört etnisk rensning av georgier i Sydossetien och Abchazien. Inlagan gäller tre till- fällen från 1990 till 2008 och Georgien har begärt att domsto- len ska använda sin möjlighet att ge provisoriska utslag i akutlägen.

Ryssland anklagar å sin sida Georgien för folkmord i Syd- ossetien och talat om uppemot 2 000 döda. Dessa uppgifter till- bakavisas av Human Rights Watch som i stället uppskattar antalet dödsoffer till ett femtiotal.

Organisationen riktar dock kritik mot båda sidor för att ha använt otillåtna metoder i konflikten.

KRISTINA LINDQUIST kristina.lindquist@arbetaren.se

Förstörda hem väntar

Redaktör: Shora Esmailian, 08-522 456 65, utrikes@arbetaren.se

Kvinnor, från både Georgien och utbrytarprovinserna Syd- ossetien och Abchazien, har sedan länge träffats för att samarbeta och bygga en be- stående fred. Men kvinnor riskerar att bli uteslutna från beslutsfattande organ i kom- mande förhandlingar.

– Vi har inte hört att det ska ha förekommit några våldtäkter, men det är svårt att säga eftersom det kan vara så att det inte anses vara värt att rapportera om, säger Stina Magnuson som är fältkoordinator för organisationen Kvinna till Kvinna i Georgien.

När striderna bröt ut på fre- dagsmorgonen den 8 augusti befann hon sig i Tbilisi och evaku- erades inte förrän på tisdagen, då det började gå rykten om att ryska trupper var på väg mot den geor- giska huvudstaden.

– Våra georgiska och sydosse- tiska partners säger att det kändes precis som innan kriget 1991, med propagandaspridning och stora svårigheter att veta vad som var sant, säger Stina Magnuson.

Sexuellt våld mot kvinnor är annars vanligt förekommande i krig och konflikter, där systematis- ka våldtäkter ofta används som ett vapen mot fiendesidan. Problemet

är så omfattande att FN:s säker- hetsråd i början av juni enhälligt antog en resolution som definierar våldtäkt som en krigsförbrytelse.

Hittills har Stina Magnuson inte fått några uppgif- ter om att kon- flikten i södra Kaukasus ska ha inneburit militärt våld riktat speci- fikt mot kvinnor.

– Men generellt påverkar väp- nade konflikter män och kvinnor på olika sätt – särskilt i ett samhäl- le som Georgien där det finns väl- digt traditionella könsroller och patriarkala strukturer, säger Stina Magnuson.

DETTA KAN BLAND ANNAT ta sig uttryck genom att mäns våld mot kvinnor ökar även i nära relationer i samband med väpnade konflikter.

I fallet Georgien har många kvinnor enligt Stina Magnuson också rollen av familjeförsörjare, vilket innebär att konflikten kan komma att sätta särskild press på just dem. Hon tillägger också – med tanke på den FN-mission som finns i den andra georgiska utbrytarrepubliken Abchazien – att närvaron av utländska trupper i

en region också kan leda till ökad sexhandel.

FN:s medlemsstater uppmanas genom resolution 1 325 att se till att ”kvinnor i ökad utsträckning deltar på alla beslutsnivåer i natio- nella, regionala och internationel- la institutioner och mekanismer för förebyggande, hantering och lösning av konflikter”. Stina Mag- nuson menar att det finns en stor risk att kvinnorna i Georgien och Sydossetien stängs ute från det fredsuppbyggande arbete som väntar i området.

HON BERÄTTAR att kvinnornas utrym- me i det offentliga rummet gene- rellt är väldigt begränsat och att det på den georgiska sidan funnits någon enstaka kvinna som uttalat sig som expert, men att detta i övrigt varit en uteslutande manligt domän. Ändå finns det kvinnor som sedan länge arbetat för fred i områ- det, där stämningen under våren blivit alltmer spänd. Kvinna till kvinna har i flera år samarbetat med en kvinnoorganisation i Sydosseti- en, vilket har resulterat i fredskon- ferenser och andra aktiviteter med både sydossetiska och georgiska kvinnor bland deltagarna.

– Det handlar om kvinnor som på 1990-talet förlorade sina män eller andra nära anhöriga i konflik-

ten, men som ändå bestämt sig för att de känner en stark solidaritet med varandra och vill samarbeta och jobba för fred, säger Stina Magnuson.

– I Sydossetien har det på grund av rädsla och vanföreställ- ningar i vissa fall inte varit möjligt att till exempel åka till sin grannby, men det här projektet har kunnat sammanföra georgiska och sydos- setiska kvinnor i Sydossetien, fort- sätter hon.

DET FINNS EN dubbelhet i den roll som kvinnor tilldelas både i Georgi- en och på andra platser, då de på grund av sitt kön upplevs som mindre hotfulla än män och därför får större handlingsutrymme gent- emot den andra sidan i en konflikt.

Samtidigt avfärdas deras fredsfrämj- ande aktiviteter som att ”kvinnor bara träffas lite”, vilket leder till att deras kapacitet inte tas tillvara.

– När man ifrågasätter varför kvinnor inte deltar i officiella för- handlingar så blir svaret att det inte ”finns några kvinnor”. Men genom flera projekt i regionen har kvinnor utbildats för att delta i fredsförhandlingar, så det finns absolut kvinnor som är redo, säger Stina Magnuson.

KRISTINA LINDQUIST kristina.lindquist@arbetaren.se

Kvinnors fredsarbete avfärdas

Stina Magnuson

Kvinnor kan ha en viktig roll i fredsarbetet – men deras kunskap avfärdas ofta. På bilden: Sydossetiska kvinnor i ett flyktingläger nära staden Alagir.

FOTO: VASILY FEDOSENKO/SCANPIX

References

Related documents

In short, the data from the present study show that tunnel walls in a light colour yield a higher traffic safety than dark walls and are more appreciated by the drivers, as long as

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

– Att det blir så likt tror jag beror dels på att for- maten är lika, men också att vi på något sätt är sko- lade i samma skola allihop, säger Margaretha Er- iksson som är

När elever ges möjlighet att uttrycka sig multimodalt, till exempel genom att välja om de vill rita, färglägga, skriva eller använda digitala resurser, synliggörs också behovet

Jag kanske borde sträva mer efter att få till uttryck för betraktaren att fångas av och ge efter lite på kontrollen av vad som blev uttryckt.. Även om jag inspirerats av

Genom att läraren exempelvis introducerar ett material för barnen kan de utveckla kunskaper som gör det möjligt för barnen att använda materialet i sitt fria skapande och där

Når det gjeld den internasjonale orienteringa, merkjer og John Lindow seg positivt ut med å ha oversyn også over den russiskspråklege litteraturen, der det

prioritering av de grupper med komplexa och sammansatta vårdbehov för vilka dessa har ett gemensamt ansvar. Snarare tycks dessa grupper ha sämre tillgång till vård och omsorg än