UPPSATSER
Kulturgeografiska institutionen
Landsbygden och den urbana normen
- Föreställningar om landsbygden i svensk dagspress
2015 - 2019
Emma Wikman
SAMMANFATTNING
Wikman, E. 2020. Landsbygden och den urbana normen – Föreställningar om landsbygden i svensk dagspress 2015 - 2019. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Masteruppsats i kulturgeografi 30hp VT20
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka framställningar som finns av landsbygden och glesbygden i svensk nyhetsmedia. Den metod som används för att undersöka detta är diskursanalys av 60 artiklar från åtta svenska tidningar, lokaliserade i både större städer och mer lantligt. De 60 artiklarna har organiserats efter teman som identifierats och samlats i en tabell för att få översikt över hur vanliga de olika temana är och för att underlätta analysen. Artiklarna har sedan analyserats med hjälp av diskursanalys, som teori och metod, och teorier om andrefiering, urban norm och periferi. Det jag kommer fram till i analysen är att landsbygden och glesbygden framställs som beroende av staden och som en plats som inte kan klara sig på egen hand. Dessutom beskrivs landsbygden och glesbygden som den andra utifrån en urban norm och den får inte heller skapa sina egna representationer, utan beskrivs utifrån en urban blick. Hur landsbygden och glesbygden framställs är likartat oberoende av var tidningsredaktionerna är lokaliserade.
Nyckelord: Diskursanalys, Rural, Urban, Maktförhållande, Andrefiering
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 1
1.1 Syfte och frågeställning 2
1.2 Disposition 3 2 DISKURSIVA MAKTFÖRHÅLLANDEN 4 2.1 Diskursanalys 4 2.2 Andrefiering 8 3 GEOGRAFISKA MAKTDIMENSIONER 12 3.1 Periferi 12 3.2 Urban norm 16 4 METOD 18
4.1 Material och avgränsningar 19
4.2 Undersökningens angreppssätt 20
4.3 Etiska problem 24
4.4 Min position 24
5 EMPIRI OCH ANALYS 25
5.1 Landsbygdsdiskurs i svenska dagstidningar 25
5.2 Landsbygden som den andra 41
6 EMPIRI OCH DISKUSSION 47
6.1 Stad och land i media 47
6.2 Stads- och landsortstidningars landsbygdsframställningar 51
7 SLUTSATSER 52
7.1 Framtida forskning 53
REFERENSLISTA 55
1
1 INLEDNING
Landsbygd och glesbygd är något som de senare åren har blivit ett ämne som intresserar och engagerar fler människor på olika sätt (Lundgren & Johansson, 2016, s. 73). Det går inte minst att se i både tv-tablån med den allt större mängden program av typen ”En plats på landet”, ”Farmen”, ”Mandelmans”, ”Hundra procent bonde” och ”Hjälp, vi har köpt en bondgård” och Facebookgrupper som ”Glesbygdsgirls”, ”Jag räddade ett ödehus” och ”Glesbygdsgirls snackar urban norm”. Samtidigt som den här typen av positivt intresse för landsbygden finns och frodas, så finns det också en bild av landsbygden och glesbygden som kan personifieras av Anna Kinberg Batras kända citat från valrörelsen 1998 som löd ”Stockholmare är smartare än lantisar” (Svenska Dagbladet, 2014). Dessa olika bilder av landsbygden och glesbygden som något fantastiskt eller som något dåligt verkar samexistera i vårt kollektiva medvetande och kommer till uttryck när landsbygd och glesbygd blir omskrivna i media.
2
Gerd Enequists klassiska definition av geografins forskningsuppgift var att svara på frågan ”varför så just här?” (Eneqvist, 1949). För att kunna svara på den frågan kan diskurser vara lika viktigt som topografin. För det är inte bara topografin som styr varför människor bor på en viss plats eller att de väljer att lämna den för en annan, utan det styrs av saker som inte går att fånga upp genom att enbart studera topografin. För att komplettera de topografiska studierna av en plats bör även de strukturer som råder på platsen studeras, för det geografiska rummet består av mer än vad som kan mätas och ritas upp på en karta. Några begrepp som påverkas av rådande strukturer och är relevanta för denna uppsats är den urbana normen och det förhållande som råder mellan centrum och periferi, vilka kommer att presenteras i kapitel 3 Geografiska maktdimensioner, dessutom är andrefiering ett viktigt strukturellt begrepp för denna uppsats och kommer att presenteras tillsammans med diskursanalys i kapitel 2 Diskursiva maktförhållanden. Dessa strukturella förhållanden bidrar till att påverka synen av landsbygden och glesbygden, om de får skapa sina egna representationer av sig själva eller om deras representationer bestäms utav någon annan. Människor har många föreställningar av platser och rum och vilka platser som är attraktiva, vilka som är farliga, vilka som är önskvärda och så vidare. Alla dessa föreställningar om platser påverkar hur vi förhåller oss till dem. Det finns en viss självförstärkande effekt i vilka ord som används för att beskriva en plats. Beskrivs platsen som vacker eller framgångsrik, vill människor gärna besöka eller flytta till den platsen. Medan om en plats beskrivs som avfolkningsbygd eller som laglöst land, är det inte många som vill flytta dit utan det blir snarare en plats som människor undviker eller lämnar för att vill en leva det goda livet måste en flytta. För att undersöka dessa förställningar om platser är diskursanalys ett bra hjälpmedel. Genom att göra en diskursanalys går det att undersöka hur de föreställningar som finns om stad och land påverkar hur människor förhåller sig till platsen och rummet. Att studera diskurser hjälper också till att göra det tydligt om och hur staden formar landsbygden och glesbygden till sin andra. Det går också genom att undersöka de diskurser som finns om stad och land ta reda på om landsbygden och glesbygden får stå på egna ben eller om de alltid framställs utifrån sitt förhållande till staden. De diskurser som finns av landsbygden och glesbygden kan vara främst positiva eller negativa, oavsett vilken som är den dominanta diskursen som kommer den ha inverkan för hur platsen ses och vilken typ av representation av platsen som reproduceras.
1.1 Syfte och frågeställning
3
• Hur representeras landsbygden eller glesbygden i nyhetsmedia? • Hur framställs relationen mellan land och stad i nyhetsmedia?
• Vilken betydelse har tidningsredaktionens lokalisering för hur landsbygd och glesbygd framställs i nyhetsmedia?
1.2 Disposition
Kapitel två innehåller de två första teorierna som har bedömts vara relevanta för analysen och beskrivs närmare. De teorierna är, i den ordning som de presenteras i kapitlet: diskursanalys, där teoretiska begrepp som makt och agens diskuteras. Dessa begrepp används sedan för att strukturera uppsatsens analys. Därefter kommer andrefieringsteori att presenteras med fokus på förhållandet mellan andrefiering och landsbygd och glesbygd, samt vilken inverkan andrefiering kan ha på landsbygd och glesbygd.
Kapitel tre beskriver de andra två teorierna som ansetts vara relevanta för analysen. Först introduceras begreppet urban norm, samt geografisk narcissism och vilken inverkan den urbana normen har på livet på platser som är mer glest befolkade och som avviker från den urbana normen. Avslutningsvis kommer förhållande mellan centrum och periferi att tas upp, med fokus på periferi och hur periferin påverkas av centrum.
I kapitel fyra, som är uppsatsens metodkapitel, presenteras material och avgränsningar med motiveringar till varför just dessa avgränsningar har gjorts och urval av material. Då denna uppsats är en diskursanalys är material och avgränsningar nära sammankopplade eftersom alla avgränsningar har stor påverkan på vad det slutgiltiga materialet blir. Därefter kommer en kapiteldel där jag beskriver hur jag har gått tillväga när jag har gjort min analys liksom tabeller över materialets fördelning. Här återges också hur jag har gått tillväga för att hitta olika teman i materialet. Slutligen är det en presentation av min positionering.
Kapitel fem är ett empiri- och analyskapitel där citat representerar de analyserade artiklarna. Dessa citat ligger sedan till grunden för den analys som görs i kapitlet. Kapitlet är uppdelat i två delar där den första är en analysdel som främst utgår från artiklarna och vad som gått att hitta i dem. Den andra delen av kapitlet utgår istället från teorikapitlet och hur en del av det som tagits upp där går att hitta i artiklarna och utifrån det görs en analys av materialet. I detta kapitel ligger fokus främst på den första och andra frågan i frågeställningen.
4
Slutligen i kapitel sju försöker jag att besvara uppsatsens syfte och framför några tankar om framtida forskning inom området. I kapitlet presenterar jag tre slutsatser som jag har dragit av den undersökning som jag har gjort när jag undersökt hur åtta olika tidningar skriver om landsbygd och glesbygd i sina nyhetsartiklar.
2 DISKURSIVA MAKTFÖRHÅLLANDEN
Under denna rubrik kommer två av de fyra teorier som bedömts vara relevanta för analysen att presenteras, nämligen diskursanalys och andrefiering. Först kommer diskursanalys som teori att beskrivas. Att diskursanalys presenteras i detta kapitel och inte i metodkapitlet har att göra med att diskursanalys är både en teori och en metod. Diskursanalys är en teori för att den fokuserar på de maktaspekter som finns i språket, både muntligt, skriftligt och bildligt. Samtidigt är diskursanalys en metod eftersom den inbegriper materialinsamling. Både som teori och metod är diskursanalys användbart för att analysera text och identifiera diskurser. Efter att diskursanalys som teori presenterats kommer andrefiering att presenteras. I den delen av kapitlet ligger fokus det binära förhållande och beroendet som finns mellan stad och land och hur detta är en form av andrefiering, en andrefiering som ofta är intern inom landet men som även går att se på en global skala. Något som är gemensamt för de båda teorierna är makt och hur olika maktförhållanden ser ut, att det är den med störst makt som är den som kan sätta agendan och bestämma vilken representation som är den ”riktiga”.
2.1 Diskursanalys
5
2.1.1 Språkets betydelse
Diskurs kan ytligt förklaras som en process som genom olika uttryck och sätt att beskriva världen hjälper till att forma de objekt som den uttalar sig om (Neumann, 2003, s. 17; Backvall, 2019, s. 47). Diskursanalys är en metod som kan användas för att analysera skrivna texter av olika slag, bilder och samtal. Metoden kan också användas för att synliggöra olika sociala relationer på ett teoretiskt sätt, som exempelvis det förhållande som råder mellan stad och land. Den bild av landsbygden som närande eller tärande på samhället i stort, som är möjlig att hitta i nyhetsartiklar, är något som skapats genom en process. En process där de diskurserna har skapats, genom interaktion mellan text och kontext (Neumann, 2003, s. 22), och genom interaktion mellan avsändare och mottagare (Bergström & Boréus, 2000, s. 223) Denna interaktion kan påverkas av de ordval och det språk som journalister väljer att använda sig av (Conboy & Eldridge, 2018, s. 172). Genom det språk som journalisterna använder sig av kommer de kunna påverka hur mottagaren tolkar den text de läser. På så sätt skapas socialt reproducerade fakta, eftersom dessa bygger på den tolkning som läsaren gör av en text. Exempelvis så går det i den digitala värld vi nu lever i få människor att klicka sig in och läsa en artikel genom vilken rubrik som sätts och genom att snabbt i inledningen av artikeln fånga läsarens intresse få den att läsa klart, men det kan lika gärna bli så att den presumtiva läsaren endast läser rubriken och bildar åsikter om innehållet och reagerar utifrån dessa åsikter. Språk är inte alltid ett neutralt kommunikationsinstrument utan det kan användas för presentera den verklighet som avsändaren vill (Bergström & Boréus, 2000, s. 233). Hur språket används, både genom ordval, vilka formuleringar som används och var i meningen orden placeras, etcetera, kommer att påverka hur mottagaren ser på texten.
6
2.1.2 Makt
Att media har makt att styra vilka normer som råder och därmed också genom de diskurser som de väljer att reproducera därigenom också kan bidra till vad som ses som norm. Det urbana kan ofta ses som den rådande normen i Sverige och i världen i stort medan det rurala kan ses som mer avvikande (Backvall, 2019, s. 38; Woods, 2011, s. 35). Detta går i sin tur att koppla till det
vad både Neumann (2003, s. 57) och Bergström och Boréus (2000, s. 233) säger om kulturell hegemoni för i förhållandet mellan den dominanta parten och den underlägsna parten är det den dominanta parten som har störts möjlighet att påverka och styra hur diskurser utvecklas. I den här uppsatsen ses stad och land som är den dominanta respektive underlägsna parten, och därmed kan staden påverka landsbygden i större utsträckning än vad landsbygden kan påverka staden. Neumann (2003, s. 57) och Bergström och Boréus (2000, s. 233) menar att diskursanalys är en bra metod för att studera denna typ av kulturell hegemoni. En viktig aspekt av diskursanalyser är maktförhållanden, det vill säga hur språket och den diskurs som språket hjälper till att skapa påverkar vem som är i en maktposition och vem som inte är det. Genom den språkliga framställningen kan en plats eller persons maktställning förstärkas eller försvagas. Därför menar Bergström och Boréus (2000, s. 255) att makt är en utgångspunkt för och ett intresse i diskursanalyser. Eftersom genom att studera diskurser kommer det bli tydligt vem det är som har makten och hur den används eller vad som görs för att bevara makten hos den som har makten. Dessutom är det så att den grupp som har mest makt och därmed mest kan styra diskursen, kan skapa en mer långvarig diskurs än vad en grupp som är utan eller har mindre makt kan göra (Goddard & Carey, 2017, s. 99). Här går det återigen att koppla till diskussionen ovan om norm eftersom det oftast är den grupp som har makten klassas som norm och för att koppla det till ämnet för den här uppsatsen, landsbygden som den andra, det går att se staden som normen och den med makt och landsbygden som den avvikande och den som har mindre makt. Att landsbygden är den som har mindre makt går att hitta långt tillbaka i historien, där de personer, exempelvis kungligheter och adeln, som hade makt bodde i städer och att dessa urbana centrum därmed också blev maktens centrum. Media har, vilket tidigare nämnts, makt över sina läsare hjälper de till att upprätthålla rådande normordning med det urbana i maktposition i förhållande till det rurala. Genom den nyhetsdiskurs som medierna väljer att använda styr de också den bild som läsarna får av ämnet och därmed även vad som ses som norm och vad som ses som avvikande (Krzyżanowski & Machin, 2018, s. 63). Nyhetsmedia används till viss del av läsarna som ett sätt att skaffa sig kunskap om ett ämne, om än på en ganska ytlig nivå, och den kunskapsproduktion som sker i nyhetsmedia är genomsyrad av maktrelationer genom den vinkling som görs ämnet (Neumann, 2003, s. 137).
2.1.3 Agens
Goddard och Carey (2017, s. 135 – 137) och Krzyżanowski och Machin (2018, s. 67 - 68) menar att genom hur meningarna i nyheterna formuleras kommer de personer eller grupper som nyheterna handlar om ges en aktiv eller passiv röst, vilket kan stärka eller försvaga deras agens. I båda böckerna ges exempel på hur rubriker formuleras för att förstärka eller försvaga agens och vem som har agensen. Goddard och Carey (2017, s. 136) ger följande exempel på hur en rubrik kan förstärka eller försvaga subjektens agens:
7 2. Demonstrators are shot by soldiers 3. Demonstrators are shot
4. Demonstrators shot
5. The shooting of demonstrators
Även Krzyżanowski och Machin (2018, s. 67 - 68) ger liknande exempel på hur rubriker används för att skapa eller ta bort agens hos subjekten i artikeln. Gemensamt för både Goddard och Carey (2017) och Krzyżanowski och Machin (2018) är att de menar att genom att hur orden i rubriken placeras så kommer de ändra vilken diskurs som läsaren kan finna och ordens placering spelar också roll för att ge eller ta bort agens. I den första rubriken i exemplet ovan är det soldaterna som är de som har störst agens och är de som är i en maktposition som gör att de har rätten eller har tagit sig rätten att skjuta mot demonstranterna, medan demonstranterna är mer passiva och påverkas av soldaternas handling. I det andra exemplet har fokuset flyttats från att soldaterna har skjutit demonstranterna till att demonstranterna har blivit skjutna, här har skett en förflyttning av agens. Det är fortfarande soldaterna som har utfört skjutningen men eftersom meningen är utformad på ett mer passivt sätt än den första gör det att inte är lika tydligt som i den första versionen av rubriken att det är soldaterna som har gjort fel. I version tre blir demonstranterna skjutna av någon okänd och soldaterna är inte längre med i bilden, men det är fortfarande en aktiv handling som har skett när demonstranterna blev skjutna. I den fjärde versionen är det bara ett passivt konstaterande att demonstranter har skjutits och det är implicerat att det inte är så viktigt vem som sköt dem. I den sista versionen av rubriken verkar det nästan som att det är demonstranterna som ”äger” skjutningen, inte att det är något som görs mot dem utan att de är orsaken till att de själva blir skjutna och att det inte finns några skyldiga som sköt dem. I det här exemplet från Goddard och Care (2017) är det rubriksättning som är i fokus, men den här typen av förflyttning av agens går även att återfinna i den löpande texten i artiklar, där formuleringar gör att agensen tas ifrån den som egentligen bör ha agens och därmed framstår också denne som mindre trovärdig och på motsattvis går det även att genom hur formuleringar väljs ut öka någons agens och trovärdighet. Inget av dessa sätt kanske blir lika extrema i löpande text som i rubriksättning, men samma tankesätt går att ana även där. Ett exempel på hur det kan kännas konstig med vissa formuleringar är där de inte stämmer överens med hur vi som läsare är vana att se dom exempelvis land och stad, ruralt och urbant, kvinnligt och manligt, eller hon och han. Det jag har gjort här är att vända på motsatsparen och låta den part som oftast är den med minst makt vara den som står först istället för den med mest makt får göra det. När läsaren möter en text där begreppspar står i ”fel” ordning kommer en att reagerar för att det inte ser ut som en är van vid att det gör.
2.1.4 Tolkningsmodell
8
så skapar de en starkare diskurs än när de står själva och ska bevisa något. Representationerna av verkligheten bidrar delvis till att skapa de diskurser som människor kan se och känna igen sig i och representationerna som presenteras hjälper till att skapa grupperingar (Neumann, 2003, s. 83 - 84; Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 52 - 54). Eftersom människor känner igen sig i olika representationer och de diskurser som medföljer kan representationerna leda till att grupperingar bildas och dessa grupperingar kan leda till en känsla av ”vi och dom” (något som kommer presenteras närmare under rubriken 2.2 Andrefiering). När känslan av olika grupperingar inom samhället förstärks eller när stereotyper befästs eller skapas, görs det ofta genom upprepning av en viss diskurs med en viss representation. Några sådana sanningar, i en svensk kontext, som alla känner till men ingen är riktigt säker på var de kommer ifrån är till exempel att smålänningar är snåla och att norrlänningar är tystlåtna. Utöver att upprepning av olika diskurser kan användas för att befästa olika grupperingar eller fördomar så skapar inte upprepningar av en redan befäst ”sanning” någon större uppståndelse hos mottagarna av upprepningen (Neumann, 2003, s. 49). Eftersom upprepningar inte skapar någon större uppståndelse är upprepningar ett sätt för personer med en ideologisk agenda att stärka sin egen ideologi (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 69).
2.2 Andrefiering
En grundsten i teorier om andrefiering är Edward Saids verk Orientalism från 1978. Där han beskriver Orienten som den negativa andra, medan västvärlden är den positiva normen som allting utgår från (Backvall, 2019, s. 31 – 32). Genom att fördela egenskaper i binära par blir den andra den som får stå för allt negativt för att få vi:et att framstå som bättre och ägare av alla positiva egenskaper. Dessa binärer är ett sätt att både visa maktförhållanden och markera på skillnaden mellan vi och dom. När grupper delas in i det hierarkiska vi och dom sker processen andrefiering (Staszak, 2020, s. 25). I den processen är skillnaderna mellan grupperna viktigt för att kunna definiera vem som tillhör vilken grupp. Mellan de båda grupperna finns en asymmetrisk maktfördelning, där den grupp som definierar vem som är den andra är den grupp som innehar mest makt. I resten av denna kapiteldel kommer fokus ligga på hur andrefieringsprocessen kan se ut när den sker mellan det urbana och rurala.
2.2.1 Motsatspar
9
kommer från en liten by eller är bosatt utanför någon liten by och besöker samma stad så kommer denne att uppleva platsen som urban. Detta är något av en beskrivning av extremer, men samma tendenser går att hitta innanför extremerna. Dessutom kan ens perspektiv förändras över tid, exempelvis upplevde jag Bollnäs som en stor stad när jag som liten besökte staden, medan jag numera ser Bollnäs som en liten småstad.
Den binära bilden återkommer i hur ruralt och urbant betraktas. Enligt Agyeman och Neal (2020, s. 43) ses det urbana som något som står för förändring på ett positivt sätt och för ett framtidstänk medan det rurala antingen ses som en tidlös idyll för de urbant levande människorna att besöka på sin fritid eller som något som fastnat i tiden och som inte riktigt hänger med och som behöver hjälp av det urbana för att kunna ta sig framåt och överleva. Det här att landsbygden är något som inte har någon egen agens utan är något som endast finns för att staden ska kunna visa sig från sin bästa sida, som det enda rätta alternativet är något som Rönnblom (2014, s. 4) diskuterar i sin studie som handlar om makt och urbant tolkningsföreträde. Vidare menar Rönnblom att fenomenet landsbygd är något som görs, det är inte något som finns av sig själv utan landsbygden skapas i förhållande till staden och får representera allt det som det urbana inte är. Staden är framtiden – Landsbygden är fast i historien, Staden är trång och smutsig – Landsbygden är rymlig och ren, Staden klarar sig själv – Landsbygden behöver stadens hjälp för att överleva, med mera. Ibland, eller till och med oftast, står det urbana för det positiva, men vid vissa tillfällen kan det rurala vara det positivt laddade alternativet medan det urbana är något negativt.
10
Broomes (2018, s. 32) resonemang betonar att det är staden som definierar landsbygden och att det är staden som är har mest makt i förhållandet mellan stad och land. Därför definieras landsbygden utifrån stadens premisser. Definitionerna stad och land har svårt att finnas utan varandra, på grund av att de är beroende av den motpol som den andre utgör, därför kommer det urbanas närvaro att ha betydelse för hur det rurala ses (Stenbacka, 2011). Broome (2018, s. 32) menar att det urbana genom upprepning och skapandet av stereotyper om landsbygden förstärker det binära förhållandet mellan stad och land samt bilden av landsbygden som den andra. Ett exempel på en sådan fördom som Broome (2018, se exempelvis s. 31 och 34) nämner ett flertal gånger i sin avhandling är antagandet att landsbygden är en homogen plats där mångfald ses som något negativ och något som inte bör få finnas. Utifrån den tanken som Broome resonerar kring, där landsbygden ses som en homogen plats kommer också idéen om landsbygden som en rasistisk plats som inte tolererar människor av annan nationalitet än den inhemska eller som avviker på något annat sätt. Här går det att återkoppla till Erikssons (2010) artikel där denna bild delvis återfinns, hennes resonemang om hur landsbygden ses som en homogen plats behandlar inte hela Sveriges landsbygd utan hon har enbart Norrland som sitt fokus medan Broome (2015) beskriver en mer generell landsbygd, som inte är platsspecifik på samma sätt som i Erikssons beskrivning. Den här typen av stereotyper bidrar till en negativ bild av landsbygden som ytterligare förstärks av den typen av politiska strategier som Rönnblom (2014, s. 16) har analyserat, därigenom att det tas fram speciella strategier för landsbygden förstärker dess ställning som avvikande. När något ses som avvikande är det också lättare att exploatera det och se det som en resurs och beroende på vilka resurser som finns påverkas platsens värde. Broome (2015, s. 33) beskriver hur landsbygden genom sin möjlighet att vara en attraktiv plats för stadsbor att besöka som turister kan höja sitt värde och bli viktigare. Turism är ett exempel på hur landsbygden blir viktigare att bevara och utveckla landsbygden om den har ett värde för stadsbor som resursen besöksmål. Ett besöksmål som dels kan vara av det positiva slaget, ett besök i en rural idyll (se nedan), dels som ett besök till något som är lite farligt och exotiskt, i en anti-idyll (se nedan). Andra exempel som Woods (2011, s. 50) tar upp är att landsbygdens värde finns i dess möjlighet att försörja staden med livsmedel, byggmateriel och el utöver att erbjuda en avkopplande plats för turister. För det rurala förklaras ofta utifrån dess förhållande till det urbana centrat, vilket det kan återfinnas exempel på i gamla klassiska modeller som von Thünens ringar och Christallers centralortsteori (Woods, 2011, s. 6). I de båda modellerna är det det urbana som allt utgår från och som landsbygden förhåller sig till staden som planeter förhåller sig till solen.
2.2.2 Rural idyll och rural anti-idyll
11
fallet ses som det bättre alternativet har att göra med just ordet idyll, en idyll verkar alltid vara bättre än vad det andra alternativet är för annars så hade det inte sett som en idyll. En rural idyll är en idé som enbart tar hänsyn till en plats positiva sidor och ignorerar dess negativa sidor eller de sidor som inte passar in i idyllen. Ett annat sätt att se på rural idyll är att landsbygdens värde skapas utifrån hur de stadsbor som besöker landsbygden uppfattar den och det som stadsborna oftast uppskattar är inte den produktiva delen av landsbygden utan snarare den sceniska delen (Creed och Ching, 1997, s. 20 - 21). Att stadsbor enbart vill se den sceniska delen av landsbygden gör att den kan bli sedd som någon form av ”levande museum” som är fruset i tiden och som stadsborna kan besöka när de vill få sin bild av landsbygden bekräftad och den är som sagt en sorts hopkok av gamla tiders jordbruk, moderna bekvämligheter och ”orörd” natur, allt anpassat för turistens blick. Broome (2015, exempelvis s. 82 och 66) för ett liknade resonemang, även om han inte direkt resonerar om vilken blick som ser på landsbygden och definierar den, där han menar att det finns en nostalgisk och romantisk syn på landsbygden. Där landsbygden får stå för traditioner och praktiker ärvda från anfäder och ses som en motpol till stadens stress där det är möjligt att finna lugn och ro. Också Woods (2011, s. 102 - 110) diskuterar hur andras, främst turisters, blick är det som får ge landsbygden dess värde och styr vad besökarna vill och får se när de besöker landsbygden. Woods menar att människor bara vill se den idylliska sidan av landsbygden och, precis som Creed och Ching (1997, s. 20 – 21) också skriver, de vill inte se hur ett modernt jordbruk bedrivs och producerar alla livsmedel som är nödvändiga för mänsklighetens överlevnad, men inte heller produktion av andra råvaror som behövs för vidare förädling eller tillverkning av andra produkter. Men att det enbart är den rurala idyllen som är värdefull för besök och därför är det bara den landsbygd som uppfyller idyllens krav som är värd att besöka eller bevara. Som både Creed och Ching (1997) och Woods (2011) skriver vill människor som flyttar till eller besöker landsbygden bara vill ha de sidor av landsbygden som de ser som positiva och vill slippa se resten. De vill att hela landsbygden uppfyller den rurala idyllen annars så bör den förändras så att den passar in i deras föreställningar om en rural idyll, med vacker natur och lugn, utan otrevliga ljud, lukter och synintryck.
12
I en annan av Erikssons (2010) artiklar diskuterar hon bilden av Norrland i filmen Jägarna och hur Norrland blir skådeplats för den sorts laglösa beteende som Broome (2015) nämner. Den analys som Eriksson (2010) gör är att Norrland är en bakåtsträvande plats som är hård att leva på för de som inte passar in, och är en plats som behöver ”räddas” av en stockholmspolis som flyttar hem. Just att polisen har lämnat orten och kommit tillbaka gör att han ses som en bättre hjälte i filmen än vad han skulle ha setts som om han hade stannat kvar hela livet som filmens ”skurkar” har gjort. Just det här att en person ses som mer kompetent och som en bättre invånare om den kommer tillbaka och därför blir hen också mer lämpad att lösa ortens problem än en som bott där hela sitt liv. Det går att se en liten alternativ tvist på hur filmens hjälte framställs och det vore om hen inte hade bott på orten alls tidigare utan flyttat dit från staden. Att det anses bättre att ha ett stadsperspektiv framkommer ganska tydligt i artikeln och filmen och att genom att ha ett stadsperspektiv blir ens åsikter och idéer mer värda. I den här typen av resonemang blir det tydligt att det finns saker som kommer igen i de olika teoretiska perspektiven. Resonemanget att landsbygden och glesbygden är den andra, och en annan som inte riktigt passar in går att återfinna i de resonemang som finns i teorier om bland annat urban norm, som kommer presenteras under rubrik 3.2.
3 GEOGRAFISKA MAKTDIMENSIONER
Under denna rubrik kommer de två sista av de fyra teorierna som sett som relevanta för analysen att presenteras, vilka är periferi och urban norm. Först kommer periferi presenteras, i den delen av kapitlet fokuserar på att det finns olika typer av periferi, att det finns en paradox runt begreppet periferi att det samtidigt som det ses som något dåligt kan vara en faktor som höjer värdet på olika produkter. Slutligen diskuteras hur bristen på offentlig service i perifera områden påverkar de boende. I kapitlets andra del är det urban norm som är i fokus och speciellt ett begrepp som heter geografisk narcissism. Som är inriktat på att de som bor i städer ser sig som centrum och att de som inte bor i städer bör anpassa sig efter dem. Dessa två begrepp, periferi och urban norm, går delvis ihop med varandra eftersom de är närbesläktade och båda berör det förhållande som finns mellan det urban och rurala och hur detta ser ut maktmässigt. Dock använder de sig av lite olika ingångar till maktförhållandet mellan det urban och det rurala. Därmed går de att använda på ett sätt som kompletterar varandra och gör det möjligt att fånga upp fler aspekter av hur förhållandet mellan stad och land framställs i media.
3.1 Periferi
13
organisatoriska periferin har att göra med hur bland annat myndigheter och politiker prioriterar olika områden och därmed utser vissa områden till centrum och andra till periferi. I den typen av prioriteringar antas centrum och periferi ha olika förutsättningar och därmed också olika behov och därför också olika organisatoriska krav. Detta kan i sin tur kan leda till att den geografiska periferin inte får sina behov uppfyllda till samma nivå som centrum får. Den organisatoriska periferin behöver inte vara speciellt långt från centrum rent geografiskt sett utan det kan vara en stadsdel som har fått lägre prioritet hos myndigheter och politiker. Denna typ av tankesätt kan användas som ett sätt att se den asymmetri som kan uppstå i resursfördelningen mellan centrum och periferi (stad och land).
Det går enligt Friedmann att klassificera allt som inte är vad han kallar för kärnregioner som periferi (Friedmann i Kühn, 2014, s. 370). Det vill säga allt som inte är centrum för innovationer av ekonomisk, teknologisk, eller social karaktär. Dock behöver inte en periferi alltid vara av rural karaktär, en periferi kan också vara urban, för periferi är inte alltid främst långt bort utan den kan också vara nära i det fysiska rummet men inte ligga på samma innovativa nivå. Vidare menar Friedmann att periferi och kärna kan ses som de två polerna på en skala där ena änden är låginnovativ och den andra änden höginnovativ. Dessa poler är till viss del självförstärkande, bland annat av att det med en högre population som det är i städer också blir fler möten mellan människor där idéer bollas. Det kan vara lättare att få reda på information om olika saker i och med att det finns fler människor samlade på en och samma plats, eller att resurser flyttas från perifera områden till kärnområden. Denna bild som presenteras i Kühns (2015) artikel där periferin ses som underordnad till kärnan går att återfinna i Svenssons (2006, s. 147) avhandling där hon menar att de platser som ses som perifera kan ses som mindre värda än de som är centrum. Därmed ses de också som platser som bör lämnas för att kunna skapa sig en bättre tillvaro, ett liv som bättre följer samhällets norm där en tillvaro i en urban miljö ses som grundläggande för att kunna skaffa sig ett framgångsrikt liv.
14
räknas som centrum har ett större inflytande än periferin, även över periferin själv, när det gäller vilka värderingar som ses som bättre än andra (Svensson, 2006, s. 45 - 46). Ett sätt som maktrelationen mellan centrum och periferi kan ses är hur olika platser anses ge dom som bor där har vissa gemensamma egenskaper enbart på grund av att de bor på samma plats (Svensson, 2006, s. 47). Det kan vara både positiva och negativa egenskaper som tillskrivs den andra parten, detta kan leda till att människor som bor i centrum får mer positiva och högre värderade egenskaper tillskrivna sig medan människor i periferin istället får mer negativa och mindre värderade egenskaper tillskrivna sig. Men det betyder inte att människor boende i periferin inte får positiva egenskaper tillskrivna sig.
Trots att det kan se ut som att maktförhållandet mellan centrum och periferi är ett spatialt förhållande så är det snarare mer av en social konfiguration där den ojämna maktfördelningen har lett till ojämn utveckling på ett rumsligt plan (Kühn, 2014, s. 375). I den här ojämna maktfördelningen spelar politiken roll för om den fortsätter vara ojämlik eller om den kommer att bli mer jämlik och att centrum och periferi kommer att få mer lika förutsättningar. Den rurala periferin är en plats där beslut fattade någon annanstans ska genomföras. Forsberg (2020a, s. 38 – 39) exemplifierar detta med vargens bevarande, ett beslut om hur mycket var som ska finnas för att bevarandestatusen ska vara gynnsam är fattat på central nivå utan att de perifera områden som är de områden där vargen finns har fått vara med och ha åsikter. Detta leder till att de boende i perifera områden känner sig överkörda och att deras åsikter och liv inte värderades trots att det var de som skulle bli påverkade av hur vargstammen ökar eller minskar.
15
3.1.1 Periferin och marknadsföring
I litteraturen om rural periferi finns ett begrepp som kallas för periferins paradox (Mayer med flera, 2016, s. 751 – 752). Det innebär periferin representerar för en romantisk idyll som är motsatsen till allt som är dåligt med det urbana och därmed blir tillskriven egenskaper som säkerligen kan finnas där men som kanske blir övervärderade. Samtidigt som det naturliga, traditionell hantverksskicklighet och hållbarhet är positiva aspekter som tillskrivs periferin så är det detta som ligger till grunden för periferins paradox. För dessa egenskaper bidrar till att höja värdet på produkter som är producerade i periferin, en periferi som i sig ofta ses som något negativt i sig själv men som här blir till det som höjer värdet på produkterna. I artikeln (Mayer med flera, 2016) ges bland annat exempel på en bonde som när han är i en närbelägen stad berättar att han är bonde i en bergsby får till svar ”oh nice, in the mountains” vilket visar att periferin ibland kan vara till fördel för en ort. På så sätt kan också företagare utnyttja ett geografiskt läge för att kunna driva sitt företag på ett framgångsrikt sätt (Mayer med flera, 2016, s, 751).
Detta inbegriper en maktrelation som är av det politiska slaget, där periferin ges rollen som resurs och inte som en agent. En perifer plats uppfattas som tillgång och möjlighet till regional utveckling när det gäller turistsektorn och det perifera blir något exotiskt som går att exploatera (Stenbacka & Heldt Cassel, 2020, s. 13 – 14). En sak som kommer med att vara en perifer plats som vill syssla med turism är att på de perifera platserna är det inte lika troligt att det är någon större turistindustri som har etablerat sig, utan den turism som sker där är mer småskalig och därmed kan de också ha ett annat utbud än de bolag som finns på större orter (Biddulph, 2015, s. 100). Här får periferin stå för det mer okända och den turism som inte är lika tillgänglig som den är i centrum och på så sätt kan den också bli mer intressant för vissa turistgrupper som är ute efter en mer unik upplevelse, en upplevelse som inte delas med så många andra. Detta kan vara bra för företag i periferin som vill ha ett sätt att sticka ut på både marknadsföringsmässigt och produktmässigt. Exempel på sådana företag som har använt sig av sin lokalisering i periferin är Treehotel utanför Luleå eller konceptet ”Bo på lantgård”. Där har de företag som håller på med den typen av turistverksamhet hittat en nisch som de kan fylla där deras lokalisering på en ort i periferin kan vara en förutsättning för att företaget ska kunna drivas eftersom de använder sig av sin lokalisering i ett område som ofta i reklamen framställs som vackert och att det erbjuder lugn eller spännande utmaningar för den som bestämmer sig för att turista där.
16
miljöer som passar sig för marknadsföring mot turister, eller som resursen naturtillgångar, (Eriksson, 2020, s. 78) och att den urbana normen blir något som får ligga till grund för definitionen av framgång (Eriksson, 2020, s. 86).
3.1.2 Organisatorisk periferi
En svårighet som finns i de perifera områden är att statens närvaro där har minskat i takt med en ökad urbanisering av samhället. Detta är en orsak till effektivisering av myndigheters kontakter med allmänheten. Människors kontakt med myndigheter har gått från att skötas mest på ett personligt plan med möten på lokalkontor eller i någon närliggande ort, till att främst ske över internet (Stenbacka, 2020, s. 109). Att myndighetskontakter främst sköts över internet gör visserligen att det går att argumentera för att myndigheter har blivit tillgängligare, eftersom det då går att kontakta dem när som helst och inte behöver anpassa sig efter öppettider. Samtidigt som myndighetskontakterna har flyttat ut på nätet har de lokala kontoren stängts och tillgången till offentlig service har försämrats på mer perifera orter. Detta kan i sin tur ses som en del i processen som skapar och bibehåller perifera områden. Eftersom periferialisering är en process som har pågått under en lång tid och fortfarande sker genom många olika delprocesser, varav detta tillbakadragande av offentlig service är en del av periferialiseringsprocessen, går det inte heller att kalla periferi för något statiskt (Stenbacka, 2020, s. 112). En sak som är gemensamt för alla områden som anses vara perifera är att de alla är perifera i förhållande till något annat som anses vara centralt och att ett område som från en synvinkel är perifer kan vara central ur en annan synvinkel. Det är dessutom i de centrala områdena som makten oftast återfinns och där det finns möjligheter att påverka makten (Stenbacka, 2020, s. 112 – 113). Att avståndet till offentlig service spelar roll för hur människor känner inför myndigheter, hur villiga de är att vända sig till dem när de får problem och hur uppgivna de är inför statens agerande, något som Stenbacka (2020, s. 122 – 123) exemplifierar med hur människor kan dra sig för att rapportera brott eller misstänkta brott, eftersom polisen ändå inte kommer. Vilket visar att avståndet till myndigheter och offentlig service i sin fysiska form spelar roll för vilket förtroende människor har för dem. Detta visar att det finns en ojämn maktfördelning mellan centrum och periferi, där periferin oftast blir den med minst makt, minst att säga till om och minst möjlighet att påverka något, även sitt eget öde.
3.2 Urban norm
17
rural (Forsberg & Stenbacka, 2013, s. 11). Att det är olika status i att ses som urban eller som rural påverkar människor att försöka till att stilla motarbeta den urbana normen kan ses som ett sätt att göra uppror och själv få definiera hur en ska representeras (Lundgren & Johansson, 2016, s. 80).
3.2.1 Geografisk narcissism
Människor har i alla tider velat se sig själv som centrum i världen, eller åtminstone ser de sig så i sin egen världsbild (Fors, 2018, s. 446). I sin artikel har Fors (2018) fokuserat på den urbana delen av geografisk narcissism och hur den påverkar synen på landsbygden och glesbygden med utgångspunkt från sin roll professionell psykolog och sina kollegor. Redan under antiken fanns det en uttalad geocentrisk världsbild som fanns kvar till någon gång under 1500-tal - 1600-talet, där människorna trodde att solen kretsade runt jorden (Broome, 2015, s. 47). På samma sätt kan stadsbor se sig som centrum och att landsbygdens liv, problem, lösningar och produktion roterar runt staden, och i och med det bli ignoranta om landsbygden i deras närhet och ser inte att de som bor där lever under andra förutsättningar (Fors, 2018, s. 446). Dessutom kan stadsbor utan att tänka på det, eftersom de ser sig som centrum, ha en något nedvärderande syn på landsbygden och anse att den som bor där får skylla sig själv för att den inte har lika bra förutsättningar för exempelvis utbildning eller sjukvård som stadsbor har, för hade hen velat ha tillgång till bättre förutsättningar hade hen ju kunnat flytta till staden. Detta bidrar till att det går att se det urbana och det rurala som en skala där en stadsnära landsbygd kan ses som bättre än en gles landsbygd på den urban-ruralaskalan. Fors (2018, s. 447) ger ett exempel som är talande på hur stadsbor ser på icke-stadsbor och sin egen roll som universums centrum, “When a talk is in Stockholm, often the street address is given, but not the city, as if no significant events occur outside the publicizers’ axis mundi.”. Det urbana privilegiet gör att landsbygden ses som ett undantag från den urbana normen (Fors, 2018, s. 448).
18
inte vill samarbeta med dem, detta kallar Fors (2018, s. 450) för en motståndshandling mot stadens kolonialisering av landsbygden. Genom att inte samarbeta och genom att göra saker på sitt eget sätt genomför landsbygden en tyst protest mot kolonialiseringen och visar staden att landsbygden kan klara sig själv utan att ständigt styras av staden.
Vidare menar Fors (2018, s. 450 – 451) att det urbana är centrerat vid sig själv och ser sig själv som navet för allt, därför kan en del saker bli fel anpassade för att passa in i mindre urbana miljöer. Detta exemplifierar Fors (2018) med att de professionella som arbetar på landsbygden eller i mindre städer blir bättre på att kontakta andra för att få hjälp med olika saker medan de som arbetar i städer förutsätter att allt ska finnas i närheten. En urban specialisering av professionella gör att det skapas en smalare blick för var saker är möjliga att utföra och det antas att för att kunna vara en expert måste en vara verksam i staden och inte på landsbygden. Detta trots att de som är verksamma på landsbygden i många fall måste vara mer flexibla och villiga att pröva nya saker än de som verkar i städer, den vinkel som Fors (2018) presenterar detta i är från psykologers synvinkel, men det är något som med mer forskning även kulle kunna hittas i andra yrkeskategorier.
Ytterligare en sak som är en del av geografisk narcissism och det är hur synen på avstånd och tid skiljer sig mellan stadsbor och landsbygdsbor (Fors, 2018, s. 451). För att återkoppla till citatet ”The rural was not even a destination; it was just “far away.”” (Fors, 2018, s. 449) så i de fall då landsbygden är en destination upplevs det som längre dit än för den som ska åka från landsbygden in till staden. Detta gör att det oftast är den som bor utanför staden som får åka in till staden när människor med olika arbets- eller bostadsorter ska mötas, istället för att de som bor i staden åker ut till landsbygden. Detta gör att stadsbors ovilja att resa kan tolkas som geografisk narcissism, eftersom de förutsätter att alla ska komma till dem medan de sällan tar sig till andra.
4 METOD
19
bild över vilka teman som hittats i materialet och hur dessa har hittats. Några av de svårigheter som finns med att använd sig av diskursanalys presenteras också i detta kapitel. Avslutningsvis förklara jag min positionering och hur denna kan tänkas påverka analysen, eftersom utförarens bakgrund spelar roll för hur analysen görs.
4.1 Material och avgränsningar
Avgränsningar handlar om tematik och omfång. Urvalet och avgränsningar av materialet är avgörande för genomförande och innehåll av analysen. Det är dessutom inte möjligt att kunna läsa allt som finns publicerat om det utvalda ämnet, vilket gör avgränsningar till något väldigt viktigt, trots att när avgränsningarna dras finns en viss risk att material som kan vara intressant för analysen lämnas oläst (Neumann, 2003, s. 51). I denna uppsats finns en given avgränsning, när det gäller ämne och material, som gjorts i och med syftets och frågeställningens utformning. De avgränsningar som går att finna där är att det material som studerats hämtats från skrivna nyhetsartiklar, det vill säga artiklar som någon gång publicerats i tryckta tidningar och som på något sätt handlar om landsbygden. Tidsomfånget är avgränsat till en femårsperiod, 2015 – 2019 de tidningar som ingår i urvalet har avgränsats till är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan, Västerbottens-Kuriren och Ljusnan. De sex första har valts ut för att de ofta räknas till de stora nyhetstidningarna som ges ut i Sverige på mer eller mindre daglig basis. De två sista tidningarna har valts ut för att dessa är tidningar som har sin huvudsakliga målgrupp i mer lantliga områden. Västerbottens-Kuriren och Ljusnan har dessutom valts ut med tanken att de i egenskap av sin lokalisering i mer lantliga områden eventuellt kan presentera en annan bild av landsbygden och glesbygden än de övriga tidningarna. Trots att de båda är hemmahörande i Norrland och därmed inte har fokus på landsbygd och glesbygd i södra Sverige, menar jag att de är bra representanter för landsbygden och glesbygden då de representerar lite olika typer av svensk landsbygd. Ljusnan är en lokaltidning som har tre landsbygdskommuner i södra Hälsingland som sin målgrupp och Västerbottens-Kuriren är en länstidning för Region Västerbotten med både Umeå och olika typer av landsbygd representerade i sin målgrupp. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten, och Sydsvenskan har alla sina huvudredaktioner i Södra halvan av Sverige där de större städerna och den största befolkningsmängden finns. Därmed blir de också bra representanter för ett urbant perspektiv på landsbygd i och med sin placering, dock så är deras läsarkrets inte bara finns i urbana miljöer utan de täcker också delvis rurala områden. Ljusnan och Västerbottens-Kuriren har båda sina huvudredaktioner placerad norr om Dalälven. Detta gör att de två tidningarna ensamma får vara huvudrepresentanterna för den största delen av Sveriges yta, men deras målgrupper är i områden som är långt ifrån varandra vilket gör att de täcker in en stor yta där landsbygd och glesbygd är en majoritet
20
med i analysen, eftersom dessa utgår från premissen att det är någons egen åsikt som framförs och att de publicerade texterna är vinklade för att få läsaren på sin sida och i viss mån väcka känslor hos läsaren som gör att debatten förs vidare. En nyhetsartikel förutsätts på ett annat sätt att framföra sitt innehåll på ett neutralare sätt och rapportera om en händelse, inte för att väcka debatt utan för att händelsen har ett nyhetsvärde i sig själv. Emellertid har kulturnyheter, det vill säga nyheter som presenterats på kultursidorna, tagits med i genomgången av artiklarna, dock har inte så många av dessa nyheter tagits med i det slutgiltiga urvalet. Ytterligare ett skäl till att det är nyhetsartiklar från dagstidningar är att tidningar och magasin som exempelvis Land eller Lantliv, har riktat in sig på en målgrupp som är positivt inställda till landsbygden och har en mer begränsad syn på landsbygden.
Jag har analyserat totalt 60 artiklar från de åtta tidningarna, med en fördelning över år och tidningar som visas i tabellen nedan. Att det är olika många artiklar från både de år som är med i tidsspannet och från de olika tidningarna är inte ett medvetet val utan det har till stor del att göra med att databasens sökfunktions inte placerat sökresultatet i kronologisk ordning utan har sorterat sökresultatet efter relevans för sökorden. En sak i som gjorts medvetet i urvalet är att försöka begränsa så att det inte skulle vara överdrivet många artiklar från Ljusnan och Västerbottens-Kuriren, då det skulle kunna skapa en snedvridning i analysen eftersom dessa tidningars främsta funktion är att fånga upp de eventuella skillnader som kan finnas beroende på var tidningens redaktion är lokaliserad.
Tabell 1. Artiklar fördelat över tidningar och år.
Tidning/År 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt Aftonbladet 0 1 1 1 2 5 Dagens Nyheter 0 1 3 6 9 19 Expressen 0 1 2 2 0 5 Göteborgs-Posten 0 1 1 0 1 3 Ljusnan 0 0 1 1 1 3 Svenska Dagbladet 1 0 3 2 6 12 Sydsvenskan 0 0 2 1 2 5 Västerbottens-Kuriren 0 1 3 1 3 8 Totalt 1 5 16 14 24 60
4.2 Undersökningens angreppssätt
21
en stor mängd artiklar som kan vara av intresse för en diskursanalys om hur landsbygd och glesbygd representeras i media. Dock kan sökorden till viss del fånga upp samma artiklar. Sökorden glesbygd och glesbygden fångar upp mer av de nyheter som handlar om satsningar som sker utanför urbana områden och det missnöje från främst urbant håll som kan komma med dessa satsningar, än vad sökorden landsbygd och landsbygden gör.
Dessa sökord gav 9 316 träffar för landsbygd och landsbygden respektive 2 486 träffar för glesbygd och glesbygden träffar med en begränsning till de utvalda tidningarna, en del av artiklarna kommer upp för båda sökordsparen. Fördelningen mellan stadstidningarna och de mer perifera tidningarna för sökordsparen är som följer: glesbygd och glesbygden har 1 545 artiklar i stadstidningarna och 941 i de mer perifera tidningarna; landsbygd och landsbygden har 6 978 artiklar i stadstidningarna och 2 338 i de mer perifera tidningarna. I dessa närmare 12 000 träffar ingår det allt som är publicerat i de utvalda tidningarna som innehåller sökorden och inte bara nyhetsartiklar vilka är de som har valts ut. Av dessa artiklar har en del kunnat sållas bort utan att de läst på grund av att de inte handlar om landsbygd eller glesbygd i Sverige utan i något annat land. Andra artiklar har valts bort för att de inte upplevts som relevanta för uppsatsens syfte och frågeställning eller för att de inte är nyhetsartiklar. Ytterligare andra artiklar har valts bort för att de inte tillför analysen något nytt utan de teman som går att finna i dem redan finns representerat på en tillfredställande nivå i urvalet för att visa på den typ av upprepning i en diskurs som både Goddard och Carey (2017) och Neumann (2003) nämner som ett sätt att förstärka en befintlig diskurs eller arbeta in en ny diskurs och en mättnad i materialet uppnåtts. De artiklar som finns med i urvalet belyser de teman, med den fördelning som presenteras i tabell 1 nedan. Där de utvalda artiklarna alla finns representerade i flera av kategorierna.
Det första urvalet bestod av närmare 12 000 artiklar. Dessa minskades sedan ner till 218 artiklar, i en andra urvalsomgång, efter en översiktlig genomgång av alla 12 000 artiklarna. Den översiktliga läsningen gick till på så sätt att först lästes rubrikerna och om rubrikerna såg lovande ut, lästes även den del av artikeln som presenterats av databasen Retrivers algoritmer som den mest relevanta biten utifrån de angivna sökorden. Många av de 12 000 artiklarna valdes bort enbart på grund av att rubriken inte verkade lovande. De artiklar där landsbygd eller glesbygd bara nämndes i förbifarten valdes bort i detta skede. Om denna artikeldel verkade vara det som eftersöktes fick den följa med i urvalet, på 218 artiklar, till nästa genomgång. I den tredje och sista urvalsgenomgången lästes alla kvarvarande artiklar något noggrannare för att välja ut de 60 som är underlaget till den analys som görs i denna uppsats. Alla dessa 60 artiklar kommer inte att vara citerade i uppsatsen utan de har fått bidragit till analysen på en underliggande nivå även om de i sig inte alltid varit av det slag som gjort att det gick att plocka ut användbara citat från dem. En förteckning över alla artiklarna återfinns i Bilaga 1. Artikelregister.
22
förbestämda temana. För under läsningen av artiklarna har en del återkommande teman uppkommit och dessa har fått ligga till del i hur analysen av artiklarna har utformats. Dock hade jag i förväg bestämt två huvudteman: Positiv bild av landsbygd och glesbygd samt Negativ bild av landsbygd och glesbygd. De teman som har varit återkommande i den översiktliga genomläsningen har fått ligga till grund för den tabell, som finns nedan, som artiklarna sedan har placerats in i. Dessa teman har som främsta syfte att hjälpa mig att dela upp artiklarna i grupper för att underlätta analysen av dem. I alla artiklar har flera olika teman gått att hitta, totalt hittade jag 20 olika underteman som återkom i flera artiklar varav några var vanligare än andra. Om ett tema bara fanns i en av artiklarna har detta tema valts bort. Det finns ett tema som bara återfunnits i två av artiklarna, detta tema har trots det fått vara med eftersom det är ett tema som visar på intressanta konflikter mellan centrum och periferi.
Tabell 2. Förteckning över teman i nyhetsartiklarna.
Tema Antal artiklar
Positiv bild av landsbygd och glesbygd 34
Negativ bild av landsbygd och glesbygd 34
Utsatthet 26 Idyll 14 Beskrivning 36 Avstånd 29 Resurs 24,5 Varg/rovdjur 2 Oro 17 Tar resurser 10 Föredöme 8 Samhällsservice 36 Avfolkning 28 Sammanhållning 11 Politik 37 Livsmedel 8,5 Landsbygdslösningar 21 Engagemang 17 Aktivt val 13 Turism 7
Ta emot städers oönskade problem 4
TT 11,5
23
mig att hitta vilka artiklar som vilka teman har gått att hitta i. Som går att se om en slår ihop antalet artiklar i den positiva och negativa kolumnen finns det artiklar som har passat in i de båda huvudkategorierna. På samma sätt har samtliga artiklar också figurerat i fler än en av underkategorierna. Dock kommer inte alla kategorier i tabellen bli helt tydligt representerade i empiri- och analyskapitlet då kategorierna går in i varandra och den bästa analysen möjliggörs om kategorierna inte hålls isär utan tillåts att blandas.
Alla artiklar som är underlag till analysen i uppsatsen har lästs i både en ytlig läsning och djupare läsning. Där den ytliga läsningen ger en överblick av vilka ämnen som artikeln berör och vilka gemensamma teman som går att hitta i de olika artiklarna. Alla artiklar faller givetvis inte in i alla teman och en del teman är vanligare än andra. Dessutom finns det de artiklar som passar in under de båda huvudtemana för att artiklarna i fråga visar upp både positiva och negativa bilder av landsbygden eller glesbygden och de underteman som går att hitta i artiklarna har placerats under den huvudkategori där de passar bäst in. Den djupare läsningen är den som legat till grund för analysen och där passande citat har valts ut. Analysen har genomförts med hjälp av de teoretiska begrepp som presenterats ovan i teorikapitlet och är fokuserad på de andemeningar som går att hitta i texterna och inte så mycket på textens innehåll utan som sagt på de diskurser som går att hitta i artiklarna. Med hjälp av de teoretiska begreppen har de teman så hittats i artiklarna problematiserats och urval av temana har lyfts upp i analysen, medan de övriga temana finns med på ett underliggande plan. Eftersom det inte finns något sätt att presentera alla artiklar som ligger till grund för analysen på ett sätt som inte påverkar innehållet kommer ingen artikel att presenteras enskilt utan endas som en del av analysen och där genom citat eller hänvisningar till artikelns rubrik, alternativt endast i bilaga 1 om artikeln om artikeln inte varit av sådan sort att det funnits talande citat i den.
4.2.1 Svårigheter med metoden
Diskursanalys är en metod som inte alltid är helt oproblematiskt och det kan finns problem hur det material som analyseras tolkas (Bergström och Boréus, 2000, s. 255 - 256). Ett av de främsta problemen som kan ses med diskursanalys som metod är hur bilden av makt hanteras i analysen. Vad ses som makt? Är allt olika maktförhållanden eller bara en del typer av förhållanden? Detta är exempel på sådant som kan vara problematiskt med att använda sig av diskursanalys. Ett annat problem som kan finnas är hur trovärdig en diskursanalys ses, då den kan ses som relativistisk, eftersom det är tolkningar av analysobjektet som görs och dessa tolkningar görs av en person med dennes erfarenheter och förkunskaper som grund för analysen (Bergström och Boréus, 2000, s. 257 - 258). Dessutom går det att säga att diskursanalys inte är en optimal metod för att analysera saker på individnivå utan är bättre att använda när analyser ska göras av ett större perspektiv.
24
på i den här uppsatsen. Att vara tydlig med hur urvalsprocessen av de tidningsartiklar som är föremål för analysen är något som är viktigt för att någon annan ska kunna upprepa min studie för att se om det resultat jag kommit fram till är ett rimligt resultat. Ytterligare en åtgärd som jag vidtagit för att försöka göra det lättare att upprepa min studie så gott det går är att göra min positionering tydlig (se nedan), med vilken typ av bakgrund och vilka förkunskaper jag har som har påverkat hur jag genomför min analys och vilka slutsatser jag drar. Dessutom har jag också så tydligt som möjligt redogjort för hur jag har gått tillväga när jag gjort både datainsamling och analysen av denna, återigen för att göra det så transparent som möjligt och möjliggöra för en upprepning av min studie.
4.3 Etiska problem
De etiska riktlinjer som vi fått till oss inför uppsatsen har rört levande människor och inte tryckt material. Allt material som ligger till grunden för analysen är redan publicerat någon annanstans och ligger öppet för alla att hitta om de söker efter det. Alla artiklar kanske inte ligger tillgängliga för icke-prenumeranter på tidningarnas egna hemsidor, men de finns tillgängliga i fysisk form via Kungliga Bibliotekets pliktsamlingar. Inte heller är innehållet i artiklarna av sådan karaktär att det kan betraktas som känsligt. Därför ser jag inga etiska problem med denna uppsats, dess material eller genomförande.
4.4 Min position
25
5 EMPIRI OCH ANALYS
I detta kapitel presenteras innehållet i artiklarna tillsammans med en analys. Kapitlets första del utgår från talande citat som hittats i artiklarna, vilka får ligga till grund för analysen som görs med hjälp av teorierna som presenterats i teorikapitlet. De teman som presenterats i tabell 2 i metodkapitlet har fått ligga till grund till de analyser och den indelning som har gjorts i detta kapitel. I kapitlets första del har materialet fått vara drivande i analysens utveckling. Den andra del av kapitel utgår från tre av teorierna som presenteras i teorikapitlet, nämligen andrefiering, periferi och urban norm. I den delen av kapitlet är teorierna som är drivande i analysen och citaten från artiklarna får exemplifiera hur det som finns i teorierna går att hitta i verkliga exempel. När detta kapitel läses finns det några begrepp som är viktiga att ha med sig. Ett av dem är makt och hur förhållandet mellan den som har mest makt och den som har mindre makt ser ut. Makt är något som återkommer i alla teorier som tagits upp i teoriavsnittet och är något som är närvarande genom hela detta kapitel. Ett annat begrepp som är bra att ha med sig är idyll och anti-idyll, som visar antingen en bild av landsbygden och glesbygden där endast de positiva och vackra sidorna syns eller en bild där endast de negativa och fula sidorna får plats. Ytterligare ett begrepp att ha med sig är urban norm, där det urbana alltid anses vara det normala och allt som inte är urbant är avvikande. Förhållandet mellan periferi och centrum är ännu ett begrepp som är bra att ha med sig. Ett förhållande som till stor del bygger på maktförhållanden som kommer med den urbana norm som följer med fokuset på centralitet.
5.1 Landsbygdsdiskurs i svenska dagstidningar
”Varför så just här?” som Eneqvist (1949) skrev är något som är relevant när en undersöker vilka diskurser och representationer som finns av landsbygden och glesbygden i nyhetsmedia. De representationer som nyhetsmedia hjälper till att reproducera kan påverka självbilden på landsbygden och glesbygden samtidigt som den kan styra hur landsbygden och glesbygden ses av de som bor i städer.
5.1.1 Landsbygdsstöd och urbanitet
26
underliggande ton är återkommande i flera av artiklarna, där det är någon som flyttat ut till landet som får representera platsen och framställs som den drivande. Att tolkningen av den här typen av artiklar, som denna representerar, är att även om det inte står skrivet rakt ut i texten, så går det att tolka de formuleringar som gör som att det, likt Fors (2018) beskriver i sin artikel, behövs stadsbor som kommer och drar igång något för att det ska bli gjort på rätt sätt och vara värdefullt för andra att lyssna på. ”Slumpen styrde dem hit. Nu säljer hon ägg, tar konsultuppdrag som arkitekt och hittar på olika sätt att få byn att leva.” (Sydsvenskan, 20190526). Att skapa en levande landsbygd är inget som landsbygdsborna själva kan göra utan hjälp från någon som har erfarenhet av att leva i staden.
Det aktiva valet av stadsbor att flytta ut till landsbygdskommunerna gör att de personerna som gör det valet kan ses som mer attraktiva invånare än de som redan bor i kommunen. Även om de personer som bor kvar på landsbygden enligt intervjuade i artikeln Ödehus ska locka fler till
landsbygden gör det av eget aktivt val och inte för att de inte tagit sig ifrån landsbygden.
”Jennifer Erlandsson säger att stadsbor ofta inte förstår att många som bor på landet har gjort ett aktivt val att göra det.” (Dagens Nyheter 20190408a). Det här är något som gör att andrefieringen av landsbygden blir synliggjord från den andres sida, för som citatet ovan visar kan det vara ett aktivt val att bo på landet. I och med att det är ett aktivt val är det troligen också ett val som har gjorts med insyn i hur det är att leva på landet och att det är något som är det som passar bäst för individen. I citatet finns antagandet med att staden ska vara det bättre bostadsalternativet för alla och att det är ett sämre val att bo på landsbygden, trots att den i den här artikeln framställs på ett väldigt idealiskt sätt, dock inte riktigt på det idealiska sättet som en rural idyll (se teorikapitlet ovan) som bland annat Broome (2015), och Woods (2011) framställer det. Utan artikeln framställer det snarare som att det är en bra plats att bo på om en vill leva på landet och inte är en plats vars främsta egenskap är som en plats som är till för stadsbor att besöka. För det är ingen romantiserad bild av landsbygden som presenteras i artikeln utan det är en tämligen realistisk bild av hur livet på landet är. Det här är något som skiljer sig från teorin, men med tanke på att den ena intervjupersonen flyttade dit för att starta ett bed and breakfast och den andra för att driva en hästgård och att det finns en viss närhet till Göteborg och det stora varuhuset Gekås gör att det ändå är en plats som kan ses som ett turistmål. Som artikeln är utformad så är den inte riktad mot besökande turister utan för att väcka intresse hos människor som kan tänka sig att flytta till landsbygden.
Ytterligare en artikel som handlar om ödehus och hur dessa kan påverka landsbygden är artikeln
Ruckelhus (Svenska Dagbladet, 20191027). Också i den här artikeln ses ödehus på landsbygden
27
möjligheten att kunna köpa billiga bostäder som är större än de som finns tillgängliga i städerna. Detta gör att rurala områden med närhet till städer kan ses som potentiella bostadsorter för stadsbor som kan tänka sig pendla lite längre eller har möjligheten att arbeta hemifrån helt eller delvis att få en bättre bostadsmiljö, och kanske även livsstil än som varit möjlig i en stad. Den här typen initiativ av den typ som i artiklar som analyserats ovan, där kampanjer mot stadsbor förs. Kampanjer där de tomma husen och låga boendekostnaderna används som argument för att locka stadsbor att flytta ut till landet.
En tolkning av ovanstående artiklar innebär att de kommuner som har inventerat hur läget med ödehus i kommunen ser ut och där initiativ som det beskrivs i artikeln Ödehus ska locka fler till
landsbygden med hjälp av hur media presenterar denna typ av initiativ nyskapar eller delvis
förändrar redan existerande diskurser om landsbygden (Woods, 2011, s. 35). Den här typen av artiklar bidrar till en diskurs där landsbygden ses som en plats som ska kunna erbjuda resurser av olika slag till staden, i de här artiklarna är det bostäder och ett bättre liv som är resursen vilken erbjuds staden. Det går att läsa båda artiklarna som någon sorts annonser som visar att det finns gott om billiga bostäder på landsbygden för den som vågar och vill flytta från staden. Även om artiklarna är skrivna på ett sätt som förmedlar att det här är positivt för bygden och att det kommer kunna vara en lösning på problemet med avfolkning och tomma hus så ger det inte mig som läsaren känslan av att artiklarna vänder sig till landsbygden utan snarare är ett sätt att visa att det behövs stadsbor för att få landsbygden att leva igen och att det inte är något som landsbygdsborna klarar av på egen hand.
5.1.2 Landsbygdsstöd och agens
En annan typ av lösning för att skapa en levande landsbygd står artikeln Norråker kämpar för
sin överlevnad - på norska sidan blomstrar byarna för. ”Nej, vi tänker inte lägga oss ner och
dö. Vi tänker växa…” (Dagens Nyheter 20180819) I denna artikel finns det drag av både kampvilja som citatet visar men även på en viss uppgivenhet då de boende känner sig motarbetade av kommunen som stänger ner dagis, inte hjälper till att bygga ut så att finns tillgång till pålitligt internet eller el i Norråker. De boende menar att genom att kommunen inte hjälper till så bidrar de till den avfolkning av landsbygden som sker över hela Sverige, inte heller riksdagspolitikerna gör något för att hjälpa landsbygden utan de initiativ som görs i byn kommer från de boende själva och de verkar tycka att politiker överlag lovar stort men håller tunt när det gäller bevarandet av den svenska landsbygden. Skillnad mellan den här artikeln och artikeln Ödehus ska locka fler till landsbygden (Dagens Nyheter 20190408a) är att även om den första försöker presenterar en positiv bild av landsbygden och livet där så går det inte riktigt fram, medan den senare artikeln ger läsaren en mer positiv bild av hur det är att leva på landsbygden. Dessa lite olika vinklingar är en av anledningarna till att jag valt att placera
Norråker kämpar för sin överlevnad - på norska sidan blomstrar byarna under båda
