Dnr KS/2020:578-035 2020-11-06 1/3
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Svar på interpellation ställd av Pia Steensland (KD) om tryggheten vid kommunens LSS-boenden
Pia Steensland (KD) ställde på kommunfullmäktiges möte 2020-10-26 en interpellation till socialnämndens ordförande Bodil Mellgren (S) om tryggheten vid kommunens LSS-boenden.
Fråga: Har samtlig personal vid kommunens LSS-boenden en aktuell individuell kompensutvecklingsplan, erbjuds personalen
kompetensutveckling inom Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) och får all personal kontinuerlig handledning?
Svar: I samband med medarbetarsamtal upprättar enhetschef i överenskommelse med medarbetare en kompetensutvecklingsplan.
Utvecklingsplanen kommer att utgöra underlag bl a till gemensamma satsningar för samtliga LSS- bostäder men också för individuella behov. Planerade
aktiviteter under året och som ska genomgås i alla verksamheter, syftar till att höja kunskapen om arbetssätt som är särskilt viktiga för att ex förebygga utmanande beteenden.
Exempel på detta är Socialstyrelsens kunskapsstöd ” Att förebygga och minska utmanade beteende i LSS – verksamhet.” Vissa verksamheter har också
genomfört bokcirklar utifrån Bo Hejlskovs bok om att -Förebygga utmanande beteende genom lågaffektivt bemötande.
Personalen erbjuds kontinuerligt kompetensutveckling i AKK.
Flera av verksamheterna har anställt stödpedagoger som är utbildade med särskilt fokus på kunskap utifrån målgruppen som bor på LSS – boenden.
Funktionshinderomsorgen har sen 7 år tillbaka anställda medarbetare med högskoleutbildning och erfarenhet av målgruppen för att kunna handleda och stödja verksamheternas medarbetare i att hitta fungerande arbetssätt.
Viktigt är att poängtera att alla verksamheter har olika behov beroende av vilka individer som bor i verksamheten.
Fråga: Hur många LSS-boenden är en verksamhetsföreståndare i Strängnäs kommun ansvarig för?
Svar: Tre.
2/3
Fråga: Hur många av de boende svarar ”ja” på frågan "Känner du dig trygg med personalen?”
Svar: Under 2019 svarade 74 % av brukare på gruppbostäder att de känner sig trygga med alla i personalen. Enkäten besvarades av 27 av 39. På Servicebostäder har 11 av 18 besvarat enkäten och 44 % uppger att de är trygga med alla i
personalen.
Fråga: Hur många av de boende svarar ”ja” på frågan "Brukaren är aldrig rädd för något hemma"?
Svar: Se ovan för antal och andel svarande. Gruppbostäder: 57 %, Servicebostäder 44 %
Fråga: Har kommunen upprättat specifika rutiner för hur kommunen ska agera vid indikationer på våldsutsatthet för personer med
funktionsnedsättning?
Svar: Socialkontoret arbetar utifrån avvikelsehantering och LEX Sarah som en viktig del i att fånga upp arbetssätt som inte är förenliga med gällande
värdegrund och arbetssätt.
Myndighetsavdelningen planerar att under året skapa ett Operativt team bestående av medarbetare från verksamhetsområdet som regelbundet träffar samordnaren för Våld och ledningen(Våldsgruppen), vilka kan utgöra ett stöd och vägleda övriga medarbetare i ärenden som rör våld i nära relation.
Gruppen består av representanter från Utredning Barn och Unga, Utredning Äldreomsorg samt Utredning Vuxen och familj (där LSS handläggarna ingår).
Material framtas för att kunna användas som underlag vid utredning/
uppföljning i syfte att fånga upp indikationer på våldsutsatthet hos brukaren.
Fråga: Hur arbetar kommunen för att säkerställa tryggheten för personer som bor på ett LSS-boende?
Svar: Arbetet sker utifrån olika perspektiv. Exempel följer.
Tydlig avvikelserutin finns för hur man som anställd ska agera om man ser eller hör något som kan leda till missförhållanden
Egenkontroll genomfördes under våren inom Funktionshinderomsorgen i syfte att fånga upp utvecklingsområden som arbetssätt med avvikelse och synpunktshantering. Handlingsplan upprättades som följs upp 2021.
Innebörden av Lex Sarah gås regelbundet igenom på arbetsplatsträffar.
Brukarmöten genomförs regelbundet på enheterna där förbättringsförslag diskuteras med brukarna ex trivselregler, hur agera vid brand, faktorer som är avgörande för att känna trygghet.
Alla tillsvidareanställda medarbetare har genomgått utbildning i Våld i nära relationer.
3/3
Delaktighetsmodellen(DMO) som går ut på att utjämna maktförhållanden mellan personal och brukare används.
Riktlinje kring skydds och begränsningsåtgärder är upprättad och gäller för samtliga verksamheter inom vård och omsorg. Anvisning för riktlinjen är i skrivande stund ute på remiss.
Fråga: Hur arbetar kommunen för att främja en god arbetsmiljö och en låg personalomsättning på LSS - boendena?
Svar: Det goda medarbetarskapet är viktigt för att skapa en god arbetsmiljö.
HME enkäten utgör ett viktigt redskap för att fånga arbetsplatsens förbättringspotential. Att identifiera risker i ett tidigt skede genom Socialkontorets ledningssystem för kvalitét och via det Systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggör förbättringar.
Det innebär framförallt:
Att identifiera risker och upprätta handlingsplaner för situationer som kan föranleda en risk i arbetsmiljön ex utmanande beteende, i syfte att ge stöd till medarbetare i bemötandet med brukaren.
Verksamheterna har chef i beredskap utanför kontorstid.
Medarbetares schema ses över för att ge bättre förutsättningar till återhämtning.
Planeringsdagar med arbetsgrupperna.
Regelbundna arbetsplatsträffar och brukarfokuserade möten för att diskutera arbetsmetoder, ge stöd och handledning.
Bodil Mellgren (S)
Ordförande socialnämnden
Till Kommunfullmäktige i Strängnäs 2020-10-26
INTERPELLATION
TRYGGHETEN VID KOMMUNENS LSS-BOENDEN
Ingen som såg Uppdrag Granskning program ”Dicks rop på hjälp” den 14 oktober kan vara oberörd.
Programmet beskrev hur en vuxen med en funktionsnedsättning som gör att han är på ett litet barns intellektuella nivå, utsätts för missförhållanden, vanvård, samt hot och kränkningar ifrån personal. Detta i en miljö som är hans eget hem. Han utsätt för en omänsklig situation som är fullständigt oacceptabel.
Det finns tack och lova många LSS-boenden som har en fantastisk personal och en god verksamhet. Men när det gäller kvalitetsaspekter som kompetens och fortbildning vid LSS-boenden visar Socialstyrelsens nationella kartläggning följande:
•I 67 procent av verksamheterna har samtlig personal en aktuell individuell kompetensutvecklingsplan.
•I 44 procent av verksamheterna erbjuds personalen kompetensutveckling inom Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK).
•I 44 procent av verksamheterna erbjuds personalen kontinuerlig handledning
Det förekommer med andra ord stora brister i inte minst kompetensutveckling och handledning vid många av landets LSS-boenden. Bristerna kan vara kopplade till det faktum att var femte
verksamhetsföreståndare för boenden för barn ansvarar för fyra eller fler verksamheter (nationell sett).
Socialstyrelsen kartläggning visar vidare att mellan 71 – 78 procent (beroende på kön och boendeform) av personer som bor på ett gruppboende eller i en servicebostad enligt LSS svara de ”ja” på frågan
"Känner du dig trygg med personalen?". Det innebär att var fjärde person känner sig otrygg med personalen i sitt hem. På frågan "Brukaren är aldrig rädd för något hemma" svarade mellan 59-68 procent av de boende ”ja”. Det innebär att ungefär fyra av tio av de boende känner sig rädda i sitt eget hem. Det är svårt att ta in.
Det är avgörande att all LSS-verksamhet präglas av trygghet. Det är därför grundläggande att all personal har kunskap för att upptäcka utsatthet och inte minst att det finns tydliga rutiner att agera utifrån om det skulle finnas misstanke om våldsutsatthet. Vid en interpellation ifrån oss kristdemokrater under våren 2019 svarade ordförande i socialnämnden att det saknades specifika rutiner för hur
kommunen ska agera vid indikationer på våldsutsatthet för personer med funktionsnedsättning. Istället behandlades denna målgrupp tillsammans med den övergripande rutinen för ”Våld i nära relationer”.
Med tanke på att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade i statistiken för våldsutsatthet och att det dessutom finns en stor risk för beroendeställning är det angeläget att det finns specifika rutiner för denna grupp. Under debatten som följde vår interpellation svarade ordförande glädjande nog att hon var villig att verka för att sådana rutiner skulle upprättas.
Med anledning av ovanstående önskar jag att Bodil Mellgren (S) i egenskap av ordförande i socialnämnden svarar på följande frågor:
1. Har samtlig personal vid kommunens LSS-boenden en aktuell individuell
kompensutvecklingsplan, erbjuds personalen kompetensutveckling inom Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) och får all personal kontinuerlig handledning?
2. Hur många LSS-boenden är en verksamhetsföreståndare i Strängnäs kommun ansvarig för?
3. Hur många av de boende svarar ”ja” på frågan "Känner du dig trygg med personalen?"?
4. Hur många av de boende svarar ”ja” på frågan "Brukaren är aldrig rädd för något hemma"?
5. Har kommunen upprättat specifika rutiner för hur kommunen ska agera vid indikationer på våldsutsatthet för personer med funktionsnedsättning?
6. Hur arbetar kommunen för att säkerställa tryggheten för personer som bor på ett LSS-boende?
7. Hur arbetar kommunen för att främja en god arbetsmiljö och en låg personalomsättning på LSS- boendena?
Kristdemokraterna i Strängnäs kommun genom Pia Steensland
