Att tala eller inte tala, är det frågan?: En studie i användarupplevelser av att se teater med hjälp av talteknologi.

Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp Digital medieproduktion

SPB 2019.27

ATT TALA ELLER INTE TALA, ÄR DET FRÅGAN?

En studie i användarupplevelser av att se teater med hjälp av talteknologi.

Axel Fjellborg

i

Abstract

The aim of this study is to examine if a service that directly translates actors dialogue into different languages during a theatre performance could lead to inclusion of a broader audience. A secondary aim is to examine what is demanded of a service like this in order to generate a good user experience. To examine the aim of this study a qualitative method was chosen. Interviews were conducted with the two developers of the service, a tech company and a theatre institution, to gather information about the service. A prototype was then developed based upon the information gathered from the interviews. The prototype was tested on seven users.

After the tests they answered questions about their experience with the service. The result of the study showed that the service is perceived as a useful aid but that the usability of the service needs further improvements to generate an even better user experience. In particular improvements related to the speech synthesis needs to be improved. The users did not like the sound of it, they felt it sounded inhuman and monotone. When it comes to the subject of inclusion the interviews with the users did not provide a clear answer. But when compared with earlier research the study showed that the service has the possibility to lead to inclusion, but further research needs to be conducted in this area.

ii

Förord

Jag vill tacka min handledare Joakim Lidström för alla råd och den positivitet han bidragit med under handledningstillfällena. Jag vill även tacka alla som ställde upp på att bli intervjuade. Er medverkan och era åsikter var avgörande föra att ro detta arbete i land. Er medverkan uppskattas verkligen!

iii

Innehållsförteckning

Abstract ... i

Förord... ii

Innehållsförteckning ... iii

1. Inledning ...1

1.1 Bakgrund talteknologi ... 2

2. Relaterad forskning ... 3

2.1 Användarupplevelse ... 3

2.2 Textad översättning ... 4

2.3 Uppfattningen av talsyntes kontra mänskligt tal ... 5

2.4 Inkludering ... 6

2.5 Sammanfattning... 6

3. Syfte och frågeställning ... 7

4. Metod ... 8

4.1 Urval ... 8

4.2 Intervjuer ... 9

4.3 Observation ... 10

4.4 Prototyp ... 10

4.5 Metod för analys ... 11

4.6 Tillvägagångssätt ... 12

4.7 Forskningsetik ... 13

4.8 Metodkritik ... 13

5. Resultat ... 14

5.1 Varför ska Teatertolken utvecklas... 14

5.2 Observationer ... 15

5.3 Teatertolkens funktion ... 15

5.4 Textad översättning kontra Talsyntes ... 17

5.5 Användarupplevelsen med talsyntesen ... 18

5.6 Användarupplevelsen med textad översättning ... 20

iv

6. Analys och diskussion ... 22

6.1 Användarupplevelsen av Teatertolken ... 22

6.1.1 Tillgänglig ... 22

6.1.2 Användbar och värdeskapande... 22

6.1.3 Smidig och effektiv användning ... 23

6.1.4 Önskvärd ... 24

6.1.5 Trovärdig och sökbar ... 24

6.2 Inkludering ... 25

6.3 Framtida forskning ... 25

7. Slutsats ... 27

Referenser ... 29

1

1. Inledning

"Babelfisken, sa Liftarens Guide till Galaxen lugnt, är liten, gul och påminner om en igel.

Det är förmodligen det knepigaste djuret i Universum. Den lever på hjärnvågor, inte från sin bärare utan från folk runtomkring. Den suger i sig alla omedvetna psykiska frekvenser ur denna form av energi och avger sedan i sin bärares hjärna ett slags telepatisk matris bestående dels av medvetna tankefrekvenser, dels av nervsignaler från samma hjärnas talcentrum. De språkliga mönster du faktiskt hör dechiffreras av den matris av hjärnvågor som skapats hos dig av din babelfisk. Må det vara hur det vill – den praktiska nyttan av det hela är att om du stoppar en babelfisk i örat så kan du omedelbart förstå allt vad som säjs till dig, på vilket språk det än säjs.” (Adams, 1982, s.51)

I den skönlitterära boken En liftares guide till galaxen (Adams, 1982) förekommer Babelfisken som, om den stoppas i örat, kan översätta alla språk i hela universum så att personen som bär den förstår dem. Att förstå ett främmande språk är något de flesta säkert någon gång har drömt om. Det har länge varit en ouppnåelig dröm utan att först lära sig språket på vanligt sätt. Men de senaste decennierna har utvecklingen inom automatisk översättning utvecklats drastiskt. Ett tydligt exempel är Google Translate som är en webbaserad översättningstjänst. Google translate kan översätta över 100 olika språk (Google, u.å).

Denna framgång inom översättning har även lett till att översättning och talsyntes har kunnat kopplas samman. Olika företag världen över har börjat släppa produkter som liveöversätter konversationer mellan människor som talar olika språk. Det är fortfarande inte en komplett och felfri teknologi men utvecklingen går ständigt framåt. Ett exempel är Googles egna Google Assistant som under 2019 kommer lansera en ny tjänst som direktöversätter talat språk till vilket annat språk de som använder tjänsten än väljer. Vid lanseringen kommer 27 olika språk finnas tillgängliga (Nieva, 2019, 8 januari). De tester som finns tillgängliga på tjänsten visar dock att den är långt ifrån felfri. Ofta felöversätter den vissa ord och en väldigt märkbar fördröjning i översättningen mellan språken förekommer. Det är med andra ord fortfarande svårt att leverera en tjänst som direktöversätter mellan olika språk utan att stöta på problem när det kommer till användarupplevelsen.

Teatertolken är en tjänst som kan direktöversätta skådespelares repliker under teaterföreställningar till svensk text med hjälp av röstigenkänning. Systemet kan även översätta texten till andra språk samt presentera dialogen i talat format i realtid med hjälp av en talsyntes. Tjänsten utvecklas av ett talteknologiföretag i samarbete med en teater. I projektet har talteknologiföretaget utvecklat en ”demonstrator” som i en realistisk miljö kan tolka flera skådespelares tal samtidigt och presentera text, översättning och tal i realtid.

Teatern vill inkludera en större publik till sina föreställningar och vill med hjälp av denna nya tjänst nå personer som inte kan svenska. Den tänkta målgruppen är nyanlända, turister och personer som är döva eller har en hörselnedsättning. Tjänsten riktar sig med andra ord främst till personer som har problem med att uppfatta det talade språket i en föreställning. Syftet hos teatern är alltså att möjliggöra för denna målgrupp att få en så god upplevelse av teater som möjligt utifrån de begränsningar som finns idag. Genom att

2

utveckla en tjänst som denna hoppas även teatern nå en kostnadseffektiv metod för att översätta teater. Alternativet är att översätta pjäserna med skådespelare som kan andra språk eller med en teckentolk. Dessa alternativ leder till högre kostnader och Teatertolken skulle kunna spara teatrar den kostnaden om tjänsten blir framgångsrik.

1.1 Bakgrund talteknologi

När det kommer till talteknologi finns det en rad olika tekniker. De relevanta teknikernas funktion kommer att beskrivas nedan. Språk är än idag svårt att koppla ihop med teknik.

Människor uppfattar mening och intentioner i akustiska ljud med hjälp av komplexa kognitiva processer. Medan tal för en dator bara är digitala värden som kopplas ihop med den mest liknande, redan inprogrammerade ordet (Ehsani & Knodt, 1998).

Röstigenkänning fungerar på så vis. När en människa säger något spelar en programvara in rösten och tolkar vad som sägs. Denna teknik har flera användningsområden. Ett exempel är Apples programvara Siri. Siri är en s.k. Smart Assistant som med hjälp av röstigenkänningsprogramvara kan hjälpa användare genom att svara på frågor, ge rekommendationer och utföra vissa handlingar så som att skriva sms, föra in uppgifter i användarens kalender o.s.v. (Apple.se, 2019).

Dutoit (1997) förklarar begreppet talsyntes eller text to speech (TTS) som ett system vars syfte är att skapa artificiellt tal som ska efterlikna en människas röst. Talsyntesen läser upp en inmatad text, därav namnet. Texten kan antingen introduceras direkt i programvaran av en operatör, skannas och föras in i systemet eller genom att mänskligt tal spelas in och sedan omvandlas till text. Uppläsningen hos talsyntesen ska vara naturlig och begriplig, alltså gå att förstå. Talsyntes är dock inte bara en maskin som kan spela upp tal, som t ex en TV eller högtalare, utan en maskin/programvara som kan skapa automatiserade nya meningar.

Tekniken är idag avancerad och det finns ett flertal olika tillvägagångssätt. Enligt Nationalencyklopedin (u.å) har Gunnar Fants insatser, vid Tekniska högskolan i Stockholm, ända sedan 50-talet varit otroligt viktiga inom tekniken för talsyntesens utveckling. Just talat språk är svårt att efterlikna än idag. I avancerade TTS-system är artificiell intelligens inprogrammerat. AIn lär sig ständigt och förfinar allt ifrån grammatik, uttal och språkliga regler till talstil samt hur olika känslor och attityder kan förmedlas med olika ljud (Nationalencyklopedin, u.å).

3

2. Relaterad forskning

Denna studies syfte och frågeställning går att relatera till en rad olika forskningsfält. Nedan kommer forskning från de viktigaste och mest relevanta fälten i förhållande till denna studie att beskrivas. Efter det följer en sammanfattning av den relaterade forskningen och en beskrivning av hur den knyter an till denna studie kommer även att ges.

2.1 Användarupplevelse

Användarupplevelse eller user experience (UX) är ett begrepp som syftar till hur en tjänst eller produkt upplevs eller beter sig när den används av människor (Preece et al., 2016). En annan, men liknande, förklaring till vad UX är ges av Nielsen och Norman (u.å). De säger följande ”slutanvändares alla aspekter av interaktion med företaget, dess tjänster och produkter” (översatt av Preece et al., 2016, s.34). De menar vidare att om en produkt eller tjänst ska ge användaren en exemplarisk användarupplevelse måste den uppfylla de exakta behoven hos användaren utan några som helst störningar eller problem. För att undersöka användarupplevelsen hos en specifik produkt eller tjänst finns ingen ensam metod som ger ett korrekt resultat. Vilka metoder som genererar användbara data gällande UX beror på hur produkten eller tjänsten är utformad och vilka användarna är. Men ett effektivt sätt är att låta användarna uttrycka vad de känner om produkten eller tjänsten på en gång. På så sätt går det enkelt ta reda på vad som stör dem mest under upplevelsen av produkten.

Laugwitz, Held och Schrepp (2008) menar att enkla frågor som ”Hur kändes interaktionen med produkten, hur var upplevelsen av användningen?” (s.64, min översättning) kan leda till viktig information om effektivitet, användbarhet och en rad andra aspekter när det kommer till UX. Vilka olika infallsvinklar som ska tas i beaktning när design för god UX görs varierar beroende på produkt eller tjänst. En för studien användbar modell att utgå från är den så kallade Honungskakan för användarupplevelse (User experience honeycomb), skapad av Peter Morville (2004). Den kommer fortsättningsvis benämnas som UXHC.

Figur 1 Honungskakan för användarupplevelse av Peter Morville (2004, min översättning från ursprunglig figur).

4

De sju olika delarna som ingår i Morvilles UXHC kan kortfattat beskrivas på följande vis:

• Användbar: Är produkten användbar för användaren och i så fall på vilket sätt?

• Smidig och effektiv: Hur smidigt och effektivt uppfyller produkten sitt syfte?

• Sökbar: Är produkten lätt att hitta och är innehållet i en digital produkt lätt att lokalisera?

• Trovärdig: Litar användaren på att produkten gör det den utsäger sig kunna göra?

• Tillgänglig: Hur bra är produkten på att generera en upplevelse åt så många olika målgrupper som möjligt?

• Önskvärd: Är produkten önskvärd för användaren?

• Värdefull: Genererar produkten värde? Med denna del menas inte bara värdeskapande för användarna utan också för dem som skapat produkten.

Trots att UX design är ett stort och ständigt framåtsträvande forskningsfält så har UXHC stått kvar som en grundpelare. Många andra modeller som beskriver UX har även funnit inspiration ifrån Morvilles skapelse (Morville, 2016, 11 oktober).

Det Morville (2004) själv menar gör UXHC så användbar är att den har tre olika användningsområden. Dels kan den användas som ett verktyg för att identifiera vilka delar som är viktigast att fokusera på under utvecklandet av en tjänst eller produkt. Dels kan den vara kostnadseffektiv ifall en produkt eller tjänst ska designas om för att skapa bättre förutsättningar till en god användarupplevelse. Då kan nämligen utvecklaren eller kunden välja vilken del ur UXHC som är viktigast och lägga budgeten på att förbättra just den delen.

Den kan även användas till att utvärdera en redan befintlig produkt eller tjänst utifrån de sju olika delarna för att få en fördjupad förståelse över vad som är bra och dåligt hos den valda produkten eller tjänsten.

Giguere et al. (2012) använder sig av UXHC i sin studie. De ville med hjälp av patienter och läkare utveckla vad de kallar för Beslutsrutor (Decision boxes). Beslutsrutor är ett ramverk för att läkare enklare ska kunna förmedla vilka risker och fördelar som finns när en patient måste genomgå någon form av behandling. Dess syfte är att hjälpa patienten fatta ett beslut gällande medicinska frågor som inte har ett ensamt rätt svar. De undersökte med hjälp av UXHC vilka hinder och hjälpmedel som fanns i deras kommunikationsdesign för produkten. Ett resultat deras studie visade med hjälp av Morvilles (2004) modell var bland annat att om de spred ut informationen över en större yta upplevdes produkten som mindre rörig, den blev mer sökbar. De gjorde även forskningsinstitutionerna som var delaktiga i utvecklingen av produkten mer synliga för användaren. Detta för att öka produktens trovärdighet, delen trovärdig förbättrades.

2.2 Textad översättning

Det finns redan många forskningsstudier kring ifall en textad översättning stör upplevelsen av något en person tittar på t.ex. en film eller en operaföreställning.

När det kommer till just opera framförs de ofta på ett annat språk än vad merparten av publiken förstår. Detta har lett till att deltagare från operapubliker i nästan 300 år tagit med sig libretti till föreställningen för att bättre förstå handlingen. Libretti är ett texthäfte med alla ord och scenregi från en opera eller balett. Även italienare har använt sig av libretti

5

trots att de kan språket p.g.a. den ibland svårtolkade artikulationen som operasång kan ha (Germano, 2010). Med andra ord så har behovet av en textad översättning eller tolkning funnits länge.

Att projicera text under opera- samt teaterföreställningar var en teknik som började användas på 80-talet med argumentationen att det skulle ge publiken en bättre förståelse för handlingen och på så vis ge dem en bättre upplevelse (Griesel, 2017). Det har dock genom alla tider även funnits motståndare till textningen. De som är emot menar att textningen tar fokus från och stör upplevelsen av det som utspelar sig på scenen (Mateo, 2007).

Ett exempel på en studie som undersöker upplevelsen av opera med en textad översättning är en artikel skriven av Silveira & Diaz (2014). De ville undersöka hur lyssnare uppfattade uttrycksförmågan under en opera beroende på om sången var textad så deltagarna förstod orden de lyssnade till eller inte. De ville även se ifall opera med textad översättning ledde till större fokus hos lyssnaren eller inte. Ett resultat deras studie presenterade var att de deltagare i studien som fick lyssna och se en opera med text hade störst fokus. Men de deltagarna med en textad översättning visade sig även vara de som uppfattade minst uttrycksförmåga under operastycket. Vad det berodde på är inte säkerställt. Silveira och Diaz (2014) antyder att det kan bero på att det textade operaklippet krävde större fokus från deltagarna för att läsa texten vilket kan ha bidragit till att de tappade fokus från själva musiken.

I en artikel av Lång (2016) undersöks uppfattningen av förmedlad information via text kontra röst. Det undersöktes genom att deltagare i en studie fick titta på en kort dokumentär på ryska med finsk textning. Hälften av deltagarna var finska och kunde inte ryska, vilket var språket som talades i dokumentären. Den andra hälften var ryska deltagare som kunde både finska och ryska. Det visade sig att de finska deltagarna inte hade några problem med att hänga med i vad bilden visade samtidigt som de läste den textade översättningen. Lång (2016) menar att studien bevisar att textad översättning kan vara ett effektivt sätt för tittaren att få information om innehållet utan att störa informationen som ges via de visuella intrycken. Dock visade studien även att de finska deltagarna hade mindre problem med att läsa texten än vad de ryska deltagarna hade. Detta menar artikel- författaren beror på att i Finland är de flesta vana vid att titta på textade TV-program och filmer. I Ryssland är det däremot vanligare med dubbade filmer och TV-program. Att vara van vid textade TV-program eller film skulle kunna påverka hur enkelt det går att hänga med i det visuella innehållet (Lång 2016).

2.3 Uppfattningen av talsyntes kontra mänskligt tal

Forskning har visat att mänskligt tal är enklare och går snabbare att uppfatta och tolka än tal genererat av talsyntes (Logan, Greene & Pisoni, 1989).

Syntetiserat tal är mer svårbegripligt än mänskligt tal menar även Papadopoulos och Koustriava (2015). Deras studies syfte var att undersöka ifall det fanns någon skillnad mellan personer som var synskadade kontra personer utan synskador när det kom till uppfattningen av både syntetiserat tal och mänskligt tal. Resultatet de fick visade inte på någon skillnad mellan de synskadade deltagarna kontra deltagarna utan synskador. Både gällande uppfattningen av syntetiserat tal och uppfattningen av mänskligt tal. Studien

6

visade också att personer med större erfarenhet av talsyntes var bättre på att uppfatta vad som sades när de fick lyssna till texten via den. De kom även fram till att om texten som lästes upp gav lyssnaren någon sorts kontext kunde de enklare förstå vad den handlade om.

I och med det menar Papadopoulos och Kousriava (2015) att användningen av talsyntes för att läsa upp en text inte påverkar syftet med att läsa. Syftet med att läsa är enligt dem att nå någon sorts förståelse. Alltså påverkar inte användningen av en talsyntes syftet med att läsa för individer med en synnedsättning, att nå förståelse. Detta är viktigt att notera för flera andra studier visar att enstaka ord (Winters & Pisoni, 2004) och meningar (Koul, 2003) som läses upp av en talsyntes kan ta längre tid att uppfatta och tolka kontra ord som läses upp av en mänsklig röst.

2.4 Inkludering

Begreppet inkludering kan definieras som att samhället anpassas till dess individer, till skillnad från integrering där individen ska anpassas till samhället. Inkludering eller inkludera beskrivs enligt Nationalencyklopedin (u.å) på följande vis ”låta ingå som del i viss grupp”.

I en rapport som handlar om inkluderande undervisning i skolan beskrivs skillnaden mellan integrering och inkludering på följande vis. ”Om man såg integreringsdiskussionen som att någon knackade på dörren och ville komma in, ville flera att diskussionen i stället skulle handla om något helt annat: Hur ska vi kunna bygga ett hus där alla har en självklar plats?” (Nilholm & Göransson, 2013, s.26).

Forskning visar att inkludering och språkinlärning går hand i hand. Genom inkludering främjas en individs språkinlärning och ju mer av ett nytt språk en individ lär sig desto större förutsättningar för inkludering skapas (Nilsson Folke, 2015).

2.5 Sammanfattning

Enligt Nilsson Folke (2015) går inkludering och språkinlärning hand i hand. Genom inkludering främjas en individs språkinlärning. Detta är av intresse för den del i studies syfte som undersöker ifall Teatertolken kan leda till inkludering. Vad leder tillgängligheten som skapas för individer som inte kan svenska eller har en hörselnedsättning till när Teatertolken används? Kan det resultera i att de blir mer inkluderade i samhället?

Eftersom Teatertolken också möjliggör en textad översättning kan den vara användbar för personer med en hörselnedsättning. En textad översättning kan givetvis även vara användbar för personer som inte kan språket i föreställningarna. Teatertolken kan alltså även erbjuda textning på samma språk som pjäsen framförs på. Genom att erbjuda en s.k.

inomspråklig textning kan döva och hörselskadade personer förstå vad som sägs under en teaterpjäs. En inomspråklig textning kan även vara användbar för nyanlända/invandrare som vill öva sin förståelse av språket (Gambier, 2003). Därför är det viktigt att undersöka hur pass mycket en textad översättning stör upplevelsen av teater. Ytterligare störningsmoment i den textade översättningen för Teatertolken kan vara fördröjningen i presentationen av texten samt att texten presenteras via användarens telefon.

7

3. Syfte och frågeställning

Syftet med den här studien är att undersöka om en tjänst som Teatertolken kan leda till inkludering och ifall teater i så fall kan nå en större målgrupp med hjälp av tjänsten. Syftet är även att undersöka vad som krävs för att tjänsten ska generera en god upplevelse för användare

samt att ge fallföretaget användbar information de kan applicera under sin vidare utformning av tjänsten.

Syftet har undersökts med hjälp av dessa frågeställningar:

• Vad tänker möjliga användare av Teatertolken om tjänsten?

• Vad tycker användare om tjänstens funktion i dagsläget?

• Vad krävs för att en tjänst som direktöversätter skådespelares dialog under en teaterföreställning ska generera en god användarupplevelse?

8

4. Metod

Syftet med den här studien är att undersöka om en tjänst som Teatertolken kan leda till inkludering och ifall teater i så fall kan nå en större målgrupp med hjälp av tjänsten. Syftet är även att undersöka vad som krävs för att tjänsten ska generera en god upplevelse för användare

samt att ge fallföretaget användbar information de kan applicera under sin vidare utformning av tjänsten

.

Därför valdes kvalitativ metod. För att beskriva den kvalitativa metod som använts i denna studie kan det vara en fördel att först förklara vad kvalitativ forskning innebär. Ryen (2004) förklarar kvalitativ forskning genom att citera

Denzin och Lincoln (1994) som menar att kvalitativ forskning använder sig av ”en mängd olika metoder och närmar sig sitt ämne på ett tolkande och naturalistiskt sätt” (s.14). Ryen (2004) fortsätter att förklara att forskare som använder kvalitativa metoder vill utforska ett ämne genom att närma sig det i en naturlig miljö och göra fenomen förståeliga genom att tolka dem via den mening som människor ger dem. Med andra ord hur en människa upplever fenomenet i fråga, vilket var denna studies syfte. Det finns ingen ensam metod som all kvalitativ forskning använder sig av, det finns ett flertal. Den vanligaste är dock intervjun men även observation, analys av texter och användning av visuella medier är exempel på metoder inom kvalitativ forskning. Många kvalitativa forskare menar också att en djupare insikt gällande sociala fenomen kan uppnås med hjälp av kvalitativa data kontra kvantitativa (Ryen, 2004).

De kvalitativa metoder som använts för att samla in data till denna studie var: intervjuer med experter och användare samt observationer av användarna. För att genomföra intervjuerna och observationerna av användare utvecklades en prototyp. Prototypen baserades på hur Teatertolken kommer fungera eftersom tjänsten inte är redo att användas ännu. Det var alltså prototypen användarna fick utvärdera.

4.1 Urval

Vid valet av deltagare till kvalitativa intervjuer är inte det primära målet att jämföra de olika deltagarnas svar med varandra. Inte heller att räkna ut hur många som ser på studiens problemställning lika eller olika, utan snarare att få relevant data gällande den enskilda personens sätt att se på världen och den presenterade problemställningen (Ryen, 2004).

Experterna som valdes för intervjuerna var de som var insatta och delaktiga i projektet.

De experter som deltog var: projektledaren på teatern, en ljudtekniker/ljudansvarig på teatern, projektledaren på talteknologiföretaget samt en programmerare på talteknologiföretaget. De valdes på grund av sin kunskap om Teatertolken när det kom till teknologin, projektet i stort och tjänstens funktion och förväntade syfte. Den data som samlades in från dessa intervjuer användes som grund för utvecklingen av prototypen.

För att hitta användare till prototypen användes ett bekvämlighetsurval. Med det menas att användare valdes utifrån deras vilja att medverka snarare än ifall de uppfyllde ett visst, eller flera, kriterium (Preece et al., 2016). Tjänstens syfte och funktion riktar sig till användare som inte kan svenska eller på något annat sätt inte kan höra eller förstå vad som sägs på scenen under en teaterföreställning. Dessa deltagare valdes inte att basera denna studie på just på grund av de hinder som kan uppstå när intervjuer ska genomföras över olika kulturella gränser. I detta fall ansågs språkbarriären som det främsta hindret. För att

9

genomföra intervjuer med intervjuobjekt som inte talar samma språk som intervjuaren bör en tolk vara närvarande under intervjun. Tolken måste vara kulturellt acceptabel och kunnig inom de båda språken (Kvale & Brinkmann, 2009). Eftersom ett bekvämlighetsurval applicerades för att hitta användare valdes istället att designa prototypen utifrån detta. Samma kriterier försökte uppfylldas i den mån det var möjligt som ifall deltagarna hade varit personer som inte kunde svenska. Språket i materialet de fick titta på blev alltså ett de inte förstod. För att variera urvalet av deltagare försökte en spridning mellan kön, ålder och sysselsättning tas i beaktning.

Under användartesterna av prototypen deltog totalt sju personer mellan åldrarna 21 – 54 år.

Fyra av deltagarna var män och tre var kvinnor. Fem av deltagarna studerade och två av dem jobbade inom handel.

Samtliga deltagare fick svara på 13 förutbestämda, öppna och stängda frågor samt ett flertal följdfrågor.

Tabell 1 visar en samanställning av deltagarna från användartesterna av prototypen, deras ålder, kön och sysselsättning.

Ålder Kön Sysselsättning

Deltagare 1 21 Man Studerar

Deltagare 2 27 Kvinna Studerar

Deltagare 3 22 Man Studerar

Deltagare 4 54 Man Arbetar

Deltagare 5 53 Man Arbetar

Deltagare 6 25 Kvinna Studerar

Deltagare 7 26 Kvinna Studerar

Att just sju deltagare valdes till användartesterna samt de uppföljande intervjuerna berodde på att faktorer som tid och hantering av insamlat material togs i beaktning. Nielsen och Landauer (1993) menar att fem användare är optimalt när det gäller att få ett trovärdigt resultat under användartester. Antalet kan dock variera beroende på de rådande omständigheterna.

4.2 Intervjuer

När människor samtalar med varandra får de lära sig om varandras erfarenheter, den värld de lever i och känslorna de känner. På samma sätt får en intervjuare lära sig om den intervjuades levda värld genom att ställa frågor och lyssna till svaren (Kvale & Brinkmann, 2012). Kvale och Brinkmann (2012) menar att den kvalitativa forskningsintervjun bland annat eftersträvar att fånga intervjuobjektens syn på världen samt samla in relevanta insikter om deras erfarenheter, vilket var syftet med intervjuerna i denna studie. Vad tycker och tänker intervjuobjekten om Teatertolken. Intervjuer kan delas in i fyra huvudtyper:

strukturerade, semistrukturerade, ostrukturerade och gruppintervjuer. De tre första intervjutypernas namn syftar till hur mycket kontroll intervjuaren har över intervjun (Preece, Rogers & Sharp, 2016). Intervjuerna som genomfördes under denna studie var semistrukturerade. En semistrukturerad intervju kan börja med frågor som är förplanerade för att sedan följas upp med frågor som uppmuntrar den intervjuade att berätta mer (Preece et al., 2016).

10

Expertintervjuer genomfördes med de anställda på talteknologiföretaget och teatern.

Expert- eller elitintervjuer kallas intervjuer som genomförs med personer som är experter inom sitt fält, eller ledare inom ett samhälle (Kvale & Brinkman, 2009). I detta fall är det experter och inte ledare som menas. Respondenterna är experter gällande utvecklingen av Teatertolken och har även en stor kunskap gällande talteknologi och hur det fungerar.

Expertintervjuer är ett bra sätt att införskaffa sig bra och trovärdiga data om ämnet i fråga.

Det kan även vara så att den utvalda experten, om hen har en betydande position inom företaget/organisationen, kan bidra med vidare rekommendationer gällande potentiella nya intervjuobjekt som har stor kunskap inom ämnet och även låta intervjuaren få tillgång till fältet i fråga (Bogner, Litig & Menz, 2009).

Syftet med dessa intervjuer var främst att samla in användbara data gällande tjänstens funktion och nuvarande problem men också dess syfte. Utifrån den data som samlades in från dessa intervjuer skapades en prototyp för tester på användare, samt frågor till intervjuerna med användare av prototypen.

4.3 Observation

Medan användarna testade tjänstens funktioner observerades deras beteende. Detta för att undersöka ifall det gick att urskilja hur de kände inför tjänsten genom kroppsspråk eller kommentarer. Det var direktobservationer i kontrollerade miljöer som genomfördes vilket innebär att individer observeras när de utför specifika uppgifter i en miljö som är kontrollerad av observatören. Att observera användare kan bidra med viktiga data som inte går att få fram via intervjuer eller enkäter. Hur en person beter sig i en viss situation kan vara svårt för denne att själv återberätta. Precis därför kan observationer hjälpa till att fylla i de detaljerna, hur användare interagerar med en produkt eller hur de beter sig under själva användandet (Preece et al., 2016).

4.4 Prototyp

För att få en djupare förståelse över hur applikationen kommer att upplevas av användare utvecklades en prototyp utifrån den insamlade data som kom från expertintervjuerna.

En prototyp är ett uttryck av en design som tillåter användare att interagera och testa en viss eller flera funktioner av den tänkta färdiga produkten (Preece et al., 2016). Den prototyp som användes i denna studie hade som syfte att samla in data från användare gällande hur de upplevde applikationens huvudfunktion, alltså direktöversättningen av teater. Fokus låg inte vid applikationens framtida gränssnitt eller utseende över huvud taget när det kom till översättningen med talsyntes.

Prototypen är en så kallad Lo-fi prototyp (low fidelity) den liknar alltså inte den slutgiltiga produkten och erbjuder inte heller samma funktionalitet. Lo-fi prototyper, eller

”prototyper med låg verklighetsgrad” som Preece et al. kallar det (2016, s. 485), är oftast gjorda av endast papper eller kartong och representerar de tänkta funktionerna snarare än att de kan utföra dem. Lo-fi prototyper är användbara på så sätt att de är kostnadseffektiva enkla att förstå och går snabbt att tillverka. Det är vanligt att lo-fi prototyper används tidigt i designstadiet vilket är fallet hos applikationen som denna studie baseras på. Tanken är att prototypen ska användas för att utforska och leda till modifiering och framsteg under produktens utveckling (Preece et al., 2016).

11

Prototypen bestod av ett användargränssnitt (UI) som var uppskisserat på pappersbitar och användes tillsammans med ett filmklipp med dialog som var på ett främmande språk för användaren. Tanken var att användaren skulle använda sig av skisserna för att navigera fram till funktionen som översätter dialogen i filmklippet till ett språk som går att förstå.

När användaren gjorde det byttes språket i filmklippet manuellt av observatören som medverkade under användartestet. Den översatta dialogen var fördröjd med samma tid som den nuvarande Teatertolkens uppskattade fördröjning under översättningen av dialogen, ca 1–2 sekunder. Detta för att undersöka hur ifall fördröjningen påverkade användarens upplevelse. Rösterna i den simulerade översättningen var skapade med en gratis talgenerator som hittades på internet. Talgeneratorn valdes på grund av dess tillgänglighet, men även för att den innehåller fyra olika svenska röster som var till stor hjälp för att urskilja de olika skådespelarnas röster. Olika röster kommer även att användas i den riktiga Teatertolkens talsyntes.

Figur 2. Illustration av Lofi-prototypen användarna fick se och använda för att få en svensk översättning av dialogen.

4.5 Metod för analys

För analysen av den data som samlats in användes en kvalitativ analysmetod. Preece, Rogers och Sharp (2016) menar att nästan all analys av data börjar med de första reaktionerna eller observationerna som upptäcks i den data som samlats in. Detta oberoende av om det är kvalitativ eller kvantitativ analysmetod som används. I denna studies fall var det första steget att identifiera återkommande mönster och teman från deltagarnas svar under intervjuerna. För att finna återkommande teman och mönster skapades ett affinitetsdiagram. Ett affinitetsdiagram är inom kvalitativ analys en frekvent använd metod. Genom att gruppera punkter som är lika varandra växer teman fram.

Grupperna av punkter växer fram ur den insamlade data som gås igenom (Preece et al., 2016). Analysmetoden var deduktiv. Det innebär att analysen utgick ifrån förutbestämda teman (Ryen, 2004), vilket i denna studie var de olika delarna i Morvilles (2004) UXHC.

12

De svar som deltagarna under användartesterna gav kopplades till de olika delarna och rangordnades efter vilken ordning de ansågs viktiga för Teatertolkens syfte och funktion.

4.6 Tillvägagångssätt

Samtliga intervjuer inleddes med en s.k. orientering där intervjuaren informerade respondenterna om intervjuns och studiens syfte. Deltagarna fick även veta att intervjun spelades in, med hjälp av en mobiltelefon samt av en laptop. De fick också veta att deltagandet var helt frivilligt och kunde avbrytas när som helst ifall det kändes nödvändigt.

Detta informerades deltagarna om med hjälp av en projektbeskrivning de fick läsa igenom innan intervjun började (se bilaga 1). Att de som deltog i intervjuerna skulle hållas anonyma meddelades också, samt ifall de hade någon inledande fråga innan intervjun började (Kvale

& Brinkmann, 2009). Efter intervjuerna genomförts kompletterades de med en s.k.

uppföljning där intervjupersonen fick frågan ifall de hade något mer att tillägga samt hur de hade upplevt själva intervjun. Detta gjordes för att möjligen få in ytterligare relevant data men även för att intyga att den intervjuade inte kände någon oro eller osäkerhet i och med att de öppnat upp sig men inte fått veta så mycket om intervjuaren. Eller ifall de kände osäkerhet gällande studiens syfte. Detta är nämligen en vanligt förekommande känsla efter en intervju enligt Kvale & Brinkmann (2009) men kan motverkas med just en uppföljning.

Det var även viktigt att själva frågorna under intervjun var neutrala så att de intervjuade inte uppmanades att svara på ett visst sätt. Det lades även stor vikt vid att utforma frågorna både tematiskt och dynamiskt. Tematiska frågor är frågor som genererar relevant kunskapsproduktion och dynamiska frågor är frågor som genererar en god interaktion mellan intervjuaren och den intervjuade. För att utforma frågor som är både tematiska och dynamiska bör studiens syfte och frågeställning omvandlas till intervjufrågor, alltså vara korta och anpassade till talspråk (Kvale & Brinkmann, 2009).

Tre olika semistrukturerade intervjuer togs fram, alla med frågor som grundade sig i UX samt forskning gällande inkludering med hjälp av språk. Det blev tre intervjuer p.g.a. att det var tre olika målgrupper som intervjuades. Dels utvecklarna av Teatertolken, dels kunden, alltså anställda på teatern samt användarna som testade prototypen. De första intervjuerna var expertintervjuer för att samla in viktiga data om Teatertolkens funktion och önskade syfte. Utifrån expertintervjuerna utvecklades prototypen och den senare intervjun med användarna.

Prototypen testades på användare. Samtidigt som de använde prototypen observerades användarna. Observationen följdes sedan upp av ytterligare semistrukturerade intervjuer med just användarna. Användarna fick testa en lo-fi-modell av applikationen, bestående av skärmskisser på papper i kombination med ett filmklipp på en dator. Detta för att de skulle kunna ge viktig information om vad de tyckte om applikationens funktion snarare än dess utseende. Preece et al. (2016) skriver att användare ofta inte kan tala om vad de vill att en produkt ska innehålla. men om de får se något och använda det kan de mycket enklare tala om vad de inte vill ha, vilket var en del av denna prototyps syfte.

Intervjuerna spelades in med en mobiltelefon och en laptop för att minska risken för databortfall. Sedan transkriberades samtliga intervjuer. Under transkriberingen valdes vissa ord och ljud bort för att intervjuerna skulle bli mer lättolkade i övergången från talat-

13

till skriftligt språk. En dataanalys av insamlade och transkriberade rådata genomfördes för att identifiera mönster och teman i materialet.

4.7 Forskningsetik

Under samtliga intervjuer blev deltagarna informerade om studiens syfte och deras rätt att avbryta sitt deltagande när som helst. De fick också veta att deras deltagande var frivilligt och att de hade rätt att få se resultatet under studiens gång. De fick veta detta genom en projektbeskrivning som delades ut inför intervjuerna och användartesterna (se bilaga 1).

Alla deltagare anonymiserades och allt insamlat material från deltagarna behandlades endast inom studiens ramar. Personuppgifter och insamlade data kommer inte att användas i något annat sammanhang än för just denna studie om inte ett ytterligare samtycke utdelas av deltagarna. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor är något som har tagits hänsyn till under denna studie. Det är dock inte ett krav enligt lagen

§ 2 när ett arbete utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2003:460).

4.8 Metodkritik

Det är viktigt att ta hänsyn till faktumet att alla olika delar i denna studie kan ha blivit färgade av författaren. Eftersom analysen och resultatet har vuxit fram genom tolkning av insamlade data finns risken alltid att materialet kan bli påverkat på något sätt. För att motarbeta detta har så mycket egna värderingar och åsikter försökts lämnas utanför studien. Detta med hjälp av både handledare och deltagare i studien samt utomstående individer som ifrågasatt materialet. En så stor förkunskap om det aktuella ämnet har även försökt införskaffats genom att läsa en mängd vetenskapliga artiklar samt metodlitteratur.

14

5. Resultat

Resultatdelen är indelad i sex teman. Först beskrivs varje tema för att därefter följas av citat som hör till respektive tema. De teman som presenteras är; Varför ska Teatertolken utvecklas, Observationer, Teatertolkens funktion, Textad översättning kontra talsyntes, Användarupplevelsen med talsyntesen och Användarupplevelsen med textad översättning. Notationsmall som använts är [...] som betyder att ovidkommande text runt citatet plockats bort, [] vilket betyder att text är information från författaren. Vidare har () använts som betyder att alla ord inom parentesen är yttrade av intervjuaren och slutligen

“...” vilket betyder att informanten citerar sig själv eller någon annan.

5.1 Varför ska Teatertolken utvecklas

Under intervjuerna med både teatern och talteknologiföretaget fick intervjuobjekten beskriva varför de ville utveckla en tjänst som Teatertolken. De svar de anställda på teatern gav handlade om att de ville skapa en större tillgänglighet för fler människor. Dels personer med funktionsvariationer som t.ex. syn-, hörsel- och andra nedsättnigar. Men också för personer som bor i Sverige men inte kan svenska eller håller på att lära sig. De vill utforska på vilket sätt de kan bidra till det.

”Att optimera tillgängligheten till det vi gör till alla människor oavsett. Sen är det så att de hindren kan bestå av olika saker. Funktionsnedsättningar eller språk eller annat. Men syftet är att ta bort de hindren helt enkelt.”

-Projektledare på teatern

Ljudteknikern på teatern kunde även bidra med viktiga erfarenheter om hur teater kan hjälpa individer att lära sig ett främmande språk men även få inblick i en annan kultur.

Hen kommer nämligen själv från ett annat land och beskrev att möjligheten att se teater på svenska hade hjälpt väldigt mycket:

”Det är också väldigt bra för oss som inte är svenskar att se svensk kultur som till exempel teater. Jag har kunnat se Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf och annan svensk kultur och det hjälper jättemycket för att kunna lära sig språket. Men också för att få kontakt med människor. För till exempel Astrid Lindgren är det många som refererar till. Alla hennes karaktärer, till exempel från Bröderna Lejonhjärta.

I en konversation jag var med i så refererade de andra till Katla och nu vet jag vem det är och det hjälper jättemycket för att hänga med. Det här är också en viktig grej för teatern. Att inkludera och presentera kultur till dom som är under processen att lära sig svenska.”

-Ljudtekniker på teatern

Från talteknologiföretagets sida så var anledningen till att de ville utveckla Teatertolken snarare att det såg att det var möjligt och en idé som kommer att fungera även om det finns en del hinder på vägen. En av de anställda på talteknologiföretaget fick frågan vad hen tyckte var det bästa med Teatertolken och svarade då:

15

”Ja det är tillgängligheten. Både om du har en hörselnedsättning eller om du skulle gå på en teaterföreställning utomlands. Då kan du ha svårt att hänga med i vad som sägs. Även om du är skaplig på ett språk kan det ändå vara svårt. Och då tror jag det skulle vara ganska bra att kunna få en översättning i realtid faktiskt.”

-Projektledare på talteknologiföretaget

5.2 Observationer

Under observationerna fick deltagarna endast veta att observatören tänkte observera dem under själva användartesterna. Syftet med observationerna var att notera ifall deltagarna uttryckte något särskilt under användartesterna och hur de hanterade mobiltelefonen som de användes under den textade översättningen. Det resultat som kunde sammanställas av observationerna visade att 5 av 7 deltagare upplevde rösten hos talsyntesen som komisk inledningsvis. De började helt enkelt skratta när de hörde rösten. Observationerna visade även att tre av deltagarna flyttade runt mobiltelefonen som visade den textade översättningen. De gjorde det på ett sätt så det skulle vara enklare att se både vad som hände i scenerna och kunna läsa texten samtidigt. En av deltagarna blev även märkbart ofokuserad när hen använde sig av den textade översättningen.

Tabell 2 visar deltagarnas reaktioner under användningen av prototypen.

Anv. av talsyntesen Anv. av textad översättning Deltagare 1 Skrattar åt rösterna Håller telefonen stilla. Noterar

fördröjningen.

Deltagare 2 Koncentrerad Flyttar telefonen framför

videomaterialet. Koncentrerad

Deltagare 3 Skrattar åt rösterna Flyttar telefonen framför

videomaterialet. Koncentrerad

Deltagare 4 Skrattar åt rösterna Håller telefonen stilla.

Koncentrerad

Deltagare 5 Koncentrerad Flyttar telefonen ett flertal

gånger, närmre

videomaterialet varje gång.

Ofokuserad.

Deltagare 6 Skrattar åt rösterna Lägger telefonen framför sig.

Koncentrerad.

Deltagare 7 Skrattar åt rösterna Håller telefonen stilla.

Koncentrerad.

5.3 Teatertolkens funktion

När det kommer till Teatertolkens funktion i stort, att översätta skådespelares dialog under en teaterföreställning, så var samtliga deltagare positivt inställda till idéen. Sex av deltagarna menade att de hade använt tjänsten om de fick möjligheten. Chansen att de gick på teater utomlands hade även ökat för dessa sex deltagare. En deltagare menade att hen inte hade använt tjänsten oavsett om hen fick välja text eller talsyntes. Men mest för att hen inte gillade att gå på teater. De som menade att de hade använt tjänsten motiverade det på följande vis:

16

”Ja. Helt klart så hade den varit bra för alternativet vad är det? Att inte förstå någonting över huvud taget. Så på så sätt är det ju en jättebra grej.”

-Deltagare 4

”Det skulle vara kanonbra faktiskt. […] Du vill gå och se en bio eller teater eller vad som helst, att då ha en sån här översättning till den hade ju varit kanonbra.

Antingen text eller höra en röst.”

-Deltagare 5

”Det hade varit kul. Om jag tänker teater så verkligen. En stor anledning till varför man inte går på teater är för att om man jämför internationellt så, det kan ju dock vara en gissning. Men då mäter det sig inte riktigt med de största teatrarna i världen och Europa. Så en sån grej, att få en mer positiv teaterupplevelse och se bättre skådespelare och bättre produktioner och sånt. Alltså om den möjligheten fanns när man var utomlands hade det varit väldigt kul.”

-Deltagare 1

”Om man föreställer sig att det är en tjänst som funkar på alla sorters teatrar hade jag ändå tyckt att det var coolt. Man kan ju då mer ta del av en kultur som annars inte har varit möjlig om man inte kunnat språket. För det finns ju engelskspråkiga teatrar utomlands som man kan gå på men det känns inte lika genuint. Det känns som att det då är mer riktat till turister än vad det är till själva befolkningen. Så det kan nog hjälpa en att få nya upplevelser som inte varit tillgängliga förut.

-Deltagare 3

”Jag hade nog tänkt att det är bra. För om vi säger att en superkänd teater som jag inte har möjlighet att se i Sverige spelas i Paris och jag är där men inte kan franska. Då är det så här, ska vi gå på fransk teater och ändå förstå handlingen.

Det är ändå ett bra alternativ tänker jag.”

-Deltagare 6

”Jag hade tyckt att det var jättebra. För det är det som är problemet om man vill gå på typ bio i Tyskland. Det är inte säkert att dom har undertexter och ibland i Tyskland så dubbar dom filmerna. I vissa sydamerikanska länder också. Så då får man ju se det på spanska utan text och det går ju inte. Så det hade varit bra om man hade haft en egen tjänst.”

-Deltagare 7

Den deltagare som svarade att hen inte hade använt tjänsten sa följande:

”Det hade ju varit bra verkligen. Jag kan mycket väl tänka mig att folk skulle använda det också. Men jag skulle nog inte gå till en teater och bara, ja vi ska gå och använda den här tjänsten och lyssna på en översatt teater. Det hade jag nog inte gjort. Men jag är inte så mycket för teater. Men om det var bio kanske.

17

-Deltagare 2

5.4 Textad översättning kontra Talsyntes

Samtliga deltagare fick testa både den textade översättningen via en mobiltelefon och översättningen via talsyntes. De fick själva välja vilken översättning de ville börja med genom att navigera i det simulerade användargränssnittet (UIn). Fem av deltagarna valde initialt att få en översättning via talsyntes och två deltagare valde den textade översättningen. När de sedan fick motivera vilken metod för översättning de föredrog och varför var resultatet mer uppdelat. Tre av deltagarna föredrog talsyntesen. De motiverade valet med resonemang som att det inte tog lika mycket fokus från teaterscenen, den textade översättningen krävde att användaren tittade ner på sin mobilskärm hela tiden vilket krävde större fokus och en av deltagarna menade att hen inte ville använda mobilen när hen gick på teater utan ville bara sitta ner i en stol och slappna av.

”Jag gillade den med talsyntes bäst. Den tog inte lika mycket uppmärksamhet från själva teatern. Jag tror ändå det är viktigt, man måste kunna kolla på själva teatern för att njuta av den.”

-Deltagare 3

”Ja det är ju den med rösten, med talet. Betydligt bättre. Du kan fokusera på det du tittar på för du har en röst som berättar. Det är som en ljudbok ungefär.”

-Deltagare 5

”Att lyssna. Jag gillade att lyssna mer […] Det hade känts såhär. Men varför ska jag ha en text, ska jag ta fram texten i min mobil? Jag hade nog tänkt så. Ska jag inte bara få sitta ned i en stol och typ relaxa och kolla på teater?”

-Deltagare 6

Den textade översättningen föredrogs av fyra deltagare. De motiverade sina val med resonemang som att känslan skådespelarna förmedlade genom hur de sa saker försvann med talsyntesen. Med den textade översättningen kunde dessa deltagare fortfarande höra hur skådespelarna pratade. De fick mer känsla för språket med den textade översättningen och de flesta i Sverige är mer vana med textad översättning. På frågan vilken version av översättning de gillade mest svarade de:

”Då tror jag faktiskt texten därför att det var mer naturligt. Det tror jag beror på att vi svenskar är mer vana vid det, textning. Men ljudet alltså det här robotliknande, det är det som man reagerar på. Men själva texten det är ju precis som vilken film som helst man ser i Sverige så det är man ju van vid.”

-Deltagare 4

”Text. Därför att som jag sa speciellt med teater att det är så viktigt med skådisarna. Man måste ju kunna se hur skådisarna säger saker med känsla och

18

sådär. Det försvann med talsyntesen. Med texten kunde man fortfarande höra lite hur de pratade och hänga med i texten istället.”

-Deltagare 1

”Ja men det var den med texten. Då fick man mer känsla för språket också. Så ifall de befinner sig i México vill man höra spanska. Annars kan jag lika gärna kolla på svensk film. Alltså man får ju känslan mer så därför väljer jag text.

-Deltagare 2

”Textningen. Jag tyckte det kändes mer naturligt. Det kändes mer som någonting man är van vid, att kolla på ”subtitles”. Det var ett mindre störningsmoment. För jag tyckte det var lite jobbigt att höra två röster. Dels svenska och dels spanska.

Den här robotrösten kändes som något man reagerade starkare på så jag tyckte textningen kändes bättre än den.

-Deltagare 7

5.5 Användarupplevelsen med talsyntesen

Som tidigare nämnts så uttryckte 5 av 7 deltagare att de kunde tänka sig använda Teatertolkens talsyntes och tre av deltagarna föredrog talsyntesen framför den textade översättningen. Trots detta resultat uttryckte samtliga deltagare även negativa känslor kring rösterna hos talsyntesen. De beskrevs som robotlika, monotona och ”uncanny”.

”Alltså det känns ju fortfarande väldigt nytt och kanske inte så välutvecklat. Så jag hade nog hellre gått och gjort något annat. För det blir ju som, speciellt med teater så försvinner ju så mycket om det blir en sån där röst som tar över skådisarnas egna röster.”

-Deltagare 1

”Just på grund av att det är lite ”uncanny” så tar det bort lite från hur dom verkar känna sig för det talet är väldigt monotont. Så då får man som enbart gå på hur dom ser ut. Man får inte så mycket hjälp av själva ljudet.”

-Deltagare 3

”Ja det var väl att det lät som någon robot som pratade och det här blir inte lika mjukt som när människa pratar.”

-Deltagare 4

”Rakt spontant så kändes det robotlikt […] Man fokuserade mer på den här mekaniska robotliknande rösten än att fånga historien. Det upplevde jag.”

-Deltagare 5

”Det här med den robotaktiga känslan i själva rösten var lite, ja det gav ingen känsla och då blir det lite jobbigt att lyssna på. Då blir det jag som verkligen måste tolka hur dom känner.”

19

-Deltagare 6

Deltagarna fick svara på om det var något de skulle vilja ändra eller förbättra med Teatertolken. När det kom till talsyntesen var det främst kommentarer om att förbättra hur rösten lät:

”Kanske en behagligare dataröst. För det är verkligen en dataröst.”

-Deltagare 2

”Det ska inte vara en robot utan försöka få det lite mjukare.”

-Deltagare 4

”Ja det är röstläget. Rakt av bara där. Kanske få lite tydligare klang på det där.”

-Deltagare 5

”Få en mer skådespelarkänsla i rösten.”

-Deltagare 6

Även andra kommentarer om vad som kunde upplevas jobbigt och behöva förbättras kom från tre av deltagarna:

”Men det kommer ändå vara lite konstigt att sitta med hörlurar. Men då kan man ju ha typ en hörlur eller något.”

-Deltagare 3

Två av deltagarna upplevde att fördröjningen i översättningen var ett störningsmoment och önskade att det skulle förbättras:

”Ja det är ju synkningen då. Att det karaktärerna säger och det man hör följs på ett annat sätt.”

-Deltagare 4

”Ja men jag tänker att man är på teater och så är det skrik från scenen och så sitter du där och hör det fast du ligger efter i öronen. Jag undrar hur man kommer jobba med ljudupptagningen.”

-Deltagare 6

När det kom till förståelsen av handlingen uttryckte fyra av deltagarna att de hade problem med det inledningsvis. Det var svårt att höra vem som sa vad och den monotona rösten gjorde att de tappade fokus på handlingen inledningsvis. På frågan om de hände med i handlingen och vem som sa vad löd några svar på följande vis:

20

”Det var kanske lite svårt att höra ibland. Eller i början fast man fattade sen vem det var som pratade. För man hör inte när dom pratar och så ser man ibland inte vem som rör på munnen. Men man fattade liksom kontexten. Man behövde inte fatta direkt för man förstod sen ändå.”

-Deltagare 2

”Ja efter en liten stund. Inte direkt i början men en bit in i filmen så. Det var lite ovant i början. Man fick som vänja sig vid ljudet.”

-Deltagare 4

”Man fokuserade mer på den här mekaniska robotliknande rösten än att liksom fånga historien. Det upplevde jag.”

-Deltagare 5

5.6 Användarupplevelsen med textad översättning

När det kom till den textade översättningen var det som sagt fyra av deltagarna som föredrog den framför talsyntesen. Fyra av deltagarna var även positivt inställda till användning textöversättningen hos tjänsten om de hade haft möjlighet. Två deltagare svarade att de mest troligt inte skulle använda den om möjligheten fanns och en deltagare svarade bestämt nej på frågan om hen kunde tänka sig att använda tjänsten. 5 av 7 deltagare upplevde det som ett störningsmoment att behöva titta ner på mobilen för att kunna läsa texten:

Men det var väl det att man får titta upp och ner också. Det är väl det som är det jobbiga. Men det är väl det eller att inte förstå så då kanske man väljer det, eller det gör man ju om man vill se.”

-Deltagare 2

”Det funkar inte för mig att ha texten på ett ställe och sitta och titta på ett annat ställe.”

-Deltagare 6

Två av deltagarna upplevde det däremot inte som ett problem. En av dem sa:

”Det funkade ändå bra. Ja du får kolla upp och kolla ner men man är ju van att kolla på sin telefon. Jag tror det skulle vara bra för folk som ändå alltid kollar på sin telefon. Det är en van rörelse.”

-Deltagare 7

En av deltagarna påpekade att hen störde sig på fördröjningen under den textade översättningen:

21

”Att texten var lite efter kanske. Men det är kanske inte så sen. Fast det blir ju kanske lite så när den översätter direkt. Men det funkade ändå bra när man tänker på förutsättningarna.”

-Deltagare 2

Att hänga med i handlingen om vem som sa vad upplevdes av tre deltagare som svårt när de använde den textade översättningen:

”Det var just den första scenen. I början på den när dom pratade så mycket och sprang runt då kände jag att nu vet jag inte riktigt vad det är som händer eller vem som säger vad.”

-Deltagare 3

”Nej den här gången gick det sämre för att jag ville som titta samtidigt så ville jag titta på vad texten sa också. Så det blev som att jag kände mig lite distraherad.”

-Deltagare 6

När det kom till den textade översättningen hade 6 av 7 deltagare tankar och åsikter om vad som kunde förbättras för att upplevelsen skulle bli mer effektiv och behaglig. De uttryckte åsikter gällande på vilket sätt texten presenterades för användaren. Två deltagare menade att det kunde förbättras på ett sätt så texten fortfarande presenterades via telefonen:

”Ja det skulle vara om dom kanske satte bindestreck så att man ser att det är dialog. Att man kanske har två textrader istället om det är två som pratar.”

-Deltagare 7

”Att man till exempel har olika färg på texten för att se vem som pratar. Eller att när en pratar så är texten lite högre upp på skärmen och den andra lite längre ner.

Så man skulle fatta att det var en annan röst.”

-Deltagare 1

Två andra deltagare menade att det hade varit bättre om man presenterade texten på ett annat sätt än i en telefon:

”Det är väl om dom fixar så att man har smarta glasögon med text.”

-Deltagare 2

”Fanns det virtuella glasögon att låna och ha texten i dom och se allting genom dom, det skulle funka.”

-Deltagare 5

22

6. Analys och diskussion

Syftet med denna uppsats var att undersöka om en tjänst som Teatertolken kan leda till inkludering och ifall teater i så fall kan nå en större målgrupp med hjälp av tjänsten. Syftet var även att undersöka vad som krävs för att tjänsten ska generera en god upplevelse för användare

samt att ge fallföretaget användbar information de kan applicera under sin vidare utformning av tjänsten.

Frågeställningarna var: Vad tänker möjliga användare om Teatertolken? Vad tycker användare om tjänstens funktion i dagsläget? Vad krävs för att en tjänst som direktöversätter dialog under en teaterföreställning ska generera en god användarupplevelse? Totalt intervjuades 11 personer, fyra av dem var experter och 7 var tänkta användare, därefter analyserades svaren. Ur materialet växte följande teman fram:

Användarupplevelsen av Teatertolken samt Inkludering.

6.1 Användarupplevelsen av Teatertolken

Nedan kommer Peter Morvilles (2004) UXHC’s olika beståndsdelar som är av betydelse för Teatertolkens möjlighet att ge användare en god upplevelse att rangordnas. Den viktigaste delen kommer att beskrivas först och därefter i fallande ordning av hur viktiga de är för att Teatertolken ska ge sina användare en god upplevelse:

6.1.1 Tillgänglig

Deltagarna kunde med hjälp av prototypen förstå handlingen i scenerna de fick se.

Teatertolken kan alltså möjliggöra för användare att förstå dialogen under en teaterpjäs på ett främmande språk och det kan leda till att en större målgrupp kan se teaterpjäsen.

Eftersom tjänsten både möjliggör en textad översättning och en översättning via talsyntes kan även användare välja vilken metod för översättning de föredrar eller har möjlighet att använda. Även detta leder till att teater blir mer tillgängligt. Teatertolken möjliggör för turister och invånare som inte förstår språket att se på och förstå teaterpjäser på ett främmande språk. Även döva personer och personer med hörselnedsättning kan få en översättning de kan förstå. Så Teatertolken har tydligt UXHC-delen tillgänglig som en grundpelare i sin utformning. Den genererar en upplevelse åt personer som kan läsa eller lyssna trots att de inte förstår det språket skådespelarna talar. Denna del av Morvilles UXHC (2004) är Teatertolkens viktigaste del att uppfylla. Vilket även styrks av de svar anställda på teatern och talteknologiföretaget gav. Att det bästa med tjänsten är att den förhoppningsvis kommer leda till att teater blir mer tillgängligt och att det är det viktigaste syftet med tjänsten.

Detta resultat hade dock kunnat styrkas betydligt bättre om användartesterna hade genomförts på den tänkta målgruppen, nämligen personer som inte kan svenska samt personer med en hörselnedsättning.

6.1.2 Användbar och värdeskapande

Sex av de totalt sju deltagarna uttryckte att de kunde tänka sig att använda Teatertolken för att gå på teater där språket är ett som de inte kan. Detta visar att tjänsten är användbar för dessa användare. Den hjälper dem att förstå dialogen som annars hade varit omöjligt för dem. Genom att Teatertolken anses vara användbar för dessa deltagare leder det till att den

23

skapar ett värde. Dessa två delar i UXHC (Morville, 2004) är givetvis viktiga för att en produkt eller tjänst ska lyckas. Varför skulle en användare vilja använda en produkt eller tjänst ifall den inte var användbar och värdeskapande. Teatertolkens funktion verkar redan nu uppfylla dessa två delar enligt deltagarna men kan givetvis bli ännu bättre. Inledningsvis genom att förbättra de delar som kommer beskrivas nedan.

6.1.3 Smidig och effektiv användning

När det kommer till hur smidigt och effektivt Teatertolken uppfyller sitt syfte, att kunna översätta dialog så användaren förstår, uttryckte samtliga deltagare att det fanns utrymme för förbättring. Detta gällde för både den textade översättningen och översättningen via talsyntes. För tre av deltagarna var det enkelt att förstå handlingen både via text och via talsyntesen. Tre deltagare upplevde problem med förståelsen under vissa delar och en deltagare uttryckte att hen hade problem med förståelsen under hela testen med den textade översättningen. När det kommer till den inledande förvirringen över vem som sa vad när användarna lyssnade till talsyntesen går det att koppla till studien av Logan, Green och Pisoni (1989). Den visade att tal genererat av talsyntes är svårare att uppfatta och tolka än mänskligt tal. Att syntetiserat tal är mer svårbegripligt än mänskligt tal menar också Papadopoulos och Koustriava (2015). Deras studie visade också att personer med större erfarenhet av att lyssna till syntetiserat tal var bättre på att uppfatta vad som sägs via en talsyntes. Just den delen kan kopplas till att vissa användare hade problem inledningsvis under testet men sedan ”kom in i det” och förstod vem som sa vad. De vande sig helt enkelt vid att lyssna till talsyntesen. Vissa av deltagarna menade att de uppfattade vem som sa vad direkt vilket kan kopplas till att de möjligtvis hade erfarenhet av talsyntes sedan innan.

Ett annat störningsmoment som påverkade Teatertolkens effektivitet för fem av deltagarna var att den textade översättningen var jobbig att titta på. Detta menade de berodde på att den lästes i telefonen. De var tvungna att flytta fokus från scenen ner på telefonen. Två av deltagarna menade att detta bidrog till att de mest troligt inte skulle använda Teatertolkens textade översättning medan en deltagare bestämt uttryckte att hen inte skulle vilja använda den. Det här stämmer överens med den studie Silveira och Diaz (2014) genomförde. Den undersökte hur stor påverkan en textad översättning hade på lyssnarens förmåga att uppfatta uttrycksförmågan under en opera. Samt ifall den textade översättnigne ledde till större fokus hos lyssnaren. Deras resultat visade att de deltagare som hade fått lyssna till en opera med en textad översättning hade haft störst fokus men att de uppfattade uttrycksförmågan under operastycket sämre än de deltagare som inte hade tillgång till en översättning. Silveira och Diaz (2014) antydde att det kan bero på att texten krävde ett större fokus från deltagarna just för att läsa den. Det kan ha bidragit till att de tappade fokus från själva musiken.

Två av deltagarna upplevde det däremot inte som ett störningsmoment att behöva läsa texten i telefonen. En av dem uttryckte till och med att det var positivt och motiverade sitt svar med att många faktiskt är vana vid att ofta titta på sin telefon. Trots att de resterande fem uttryckte att det var jobbigt att läsa texten via mobilen var det ändå fyra av deltagarna som föredrog den textade översättningen och menade att det kändes mer naturligt. Det resultatet kan kopplas till studien av Lång (2016). Studien undersökte uppfattningen av förmedlad information via text kontra röst. Deltagarna fick se en dokumentär på ryska med