Yogaretreatens roll i ett sekulärt samhälle: En kvalitativ studie över den nyandliga verksamheten inom svenska yogaretreat

Full text

(1)

Yogaretreatens roll i ett sekulärt samhälle

En kvalitativ studie över den nyandliga verksamheten inom svenska yogaretreat

Författare: Simon Dyberg Handledare: Johan Adetorp Examinator: Torsten Löfstedt Termin: HT20-VT21

Ämne: Religionskunskap

Kandidatuppsats

(2)

Abstract

In the following essay, I have studied a relatively new spiritual phenomenon in Swedish society, yoga retreats, through interviews with eight representatives. I have examined how these representatives perceive their participants' needs and motives, and how these are answered. I have also studied whether the activities within the retreats are compatible with the historian of religion, Anne-Christine Hornborg's research regarding coaching. My research has shown that in addition to a need for recovery, there is also a perception that participants are looking for tools and methods to deal with a stressful everyday life. Furthermore, I have also

distinguished a tendency that these tools and methods were being used as means for personal development. This tendency, along with a similar target group, a shared use of language and attitude regarding the concept of religion, was something that was comparable with coaching. Despite the fact that both activities point to the individual's inner spirituality, which can be retrieved through different methods, the goal of each activity differs. While coaching focuses on a non-religious goal, often aimed at the personal career, the goal of yoga retreats is to answer to participants existential needs, expressed in words of purpose, meaning and longing. Thus, the representatives prescribe one solution (tools and methods for personal development) for both worldy and spritual/religious needs within their participants. I have also shown that there is an ambivalence among the representatives regarding how the offered methods should be used. While there is a perception that the goal is

achieved through methods, several representatives show dissatisfaction with the fact that their participants overly fixate on these methods, as this may distract the participants from the expressed goal.

Nyckelord

Nyandlighet, spiritualitet, yoga, coaching, the subjective turn

Tack

Ett stort tack till min handledare Johan Adetorp. Jag vill även tacka mina närmsta kurskamrater, Johan Erlandsson och Albin Karlsson, vilka ständigt funnits där för mig. Slutligen vill jag tacka min kära sambo som hjälpt till med såväl

korrekturläsning som transkribering av intervjuer.

(3)

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

2 Bakgrund ... 2

3 Tidigare forskning ... 3

3.1 Yoga i en global värld ... 4

3.2 Yogaturism ... 5

4 Teoretiska utgångspunkter... 7

5 Material och metod ... 10

6 Resultat och analys ... 12

6.1 Yogaretreatets roll i samhället ... 13

6.2 Målgrupp ... 17

6.3 Synen på religion och spiritualitet ... 22

6.4 Vad är det för vara som erbjuds? ... 27

7 Diskussion ... 33

8 Didaktisk reflektion ... 36

9 Käll- och litteraturförteckning ... 37

9.1 Litteratur ... 37

9.2 Elektroniska resurser ... 38

9.3 Intervjuer ... 38

9.4 Bilagor ... 39

(4)

1 Inledning

”Jag tror att det är det vi behöver just nu. Första tanken är att jag tror att världen behöver yoga mer och mer”

1

. Så svarade en yogainstruktör på min fråga gällande det ökade intresset för yoga. Som religionsvetare är detta uttalande intressant. Hur ska vi kunna förstå detta? Att yoga, som en form av nyandlighet, har blivit en allt större del av det svenska samhället är ingen större nyhet. Detta har vi bland annat kunnat se i en växande skara yogastudios och praktikens integrering i fitnessvärlden. Utvecklingen går även att spåra i ett växande intresse för yoga i skolan i form av bland annat barnyoga,

2

men också som utskriven medicin mot stress.

3

Denna utveckling har lett till ett växande forskningsfält där fenomenet har studerats från en mängd olika perspektiv. Till exempel har man i religionsvetenskapliga studier försökt förstå vilken påverkan den globala yogapraktiken haft på hinduisk religion. Man har med postkoloniala teorier även lyft frågor kring appropriering, exotifiering och autenticitet. I denna studie har jag däremot närmat mig yoga som ett uttryck för vad som i forskningsläget beskrivits som holistisk turism, vilket har definierats utifrån att resans fokus inte ligger på resemålet, utan på jaget.

4

Ett växande uttryck för denna gren av turism är yogareatreat, en plats där svenskar erbjuds avkoppling genom nyandliga metoder. I mitt arbete att närma mig detta nyandliga fenomen har jag använt mig utav religionshistorikern Anne-Christine

Hornborg. I sin avhandling gällande svenska coachingverksamheter har hon studerat hur även coaching kan förstås som ett uttryck för nyandlighet i det svenska samhället. Med mycket utav Hornborgs teorier i bagaget har jag tagit mig an arbetet att förstå de svenska

yogaretreatens nyandliga verksamhet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att bredda kunskapen kring det växande fältet holistisk turism genom att studera svenska yogaretreats. Genom kvalitativa intervjuer ämnar jag undersöka hur retreatsen kan förstås utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och således öka kunskapen om en växande industri som agerar på den spirituella marknaden.

1 Intervju med Sabina 2021-01-06.

2 Håkansson, Johanna & Johanna Larsson, “Positiva hälsoaspekter i samband med barnyoga i skolan”, kandidatuppsats, Högskolan i Skövde, 2017.

3 1177 Vårdguiden, uppdaterad senast 2017-04-03, https://www.1177.se/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/far-- fysisk-aktivitet-pa-recept/, [2021-02-05].

4 Smith, Melanie & Kelly, Cathrine. (2006) ”Holistic holidays: Tourism and the reconciliation of mind, body and spirit”, Tourism Recreation Research 28(1), s. 15.

(5)

Frågeställningar:

◼ Vilka förklaringar lyfter retreatens representanter fram gällande deltagarnas motiv och behov? Hur besvarar man dessa behov?

◼ Hur förenlig är verksamheten i svenska yogaretreats med begreppet coaching? Hur kan en möjlig nyansering se ut?

Redan här vill jag vara tydlig med att jag har behandlat begreppen ”nyreligiös”, ”andlig”,

”nyandlig”, ”spirituell” och ”new age-sympatisör” som synonymer. Detta val har gjorts med hänvisning till begreppens vaga definitioner. Denna språkliga problematik är något som religionshistorikern Olav Hammer har poängterat i sitt verk På spaning efter helheten - New age, en ny folktro? (2010). Hammer, som har använt begreppet new age, hävdar att det krävs en medvetenhet hos forskaren gällande svårigheten med att använda en gemensam term.

5

I min uppsats har jag däremot valt att använda två begrepp, nyandlighet och spiritualitet. Detta eftersom det nyandliga begreppet varit återkommande i den svenska forskningslitteraturen, till skillnad från det spirituella i den engelsktalande. Således har det varit svårt att begränsa sig till ett begrepp.

2 Bakgrund

För att kontextualisera följande uppsats har jag detta kapitel översiktligt redogjort för nyandlighetens framväxt i det västerländska samhället. Jag har också kort redogjort för dess koppling till den personliga hälsan. Mycket av detta har jag utvecklat i mitt teoretiska avsnitt.

I sitt verk The spiritual revolution – Why religion is giving way to spirituality (2005) har sociologerna Paul Heelas och Linda Woodhead förklarat varför spiritualitet ökat i popularitet i det västerländska samhället. En av de viktigaste förklaringarna som presenteras beskriver de som ”the subjective turn”

6

. Med denna brytning syftar de på en kulturell övergång i det moderna västerländska samhället. Från en tidigare traditionell syn på individen, vilken förstods i ljuset av yttre eller objektiva plikter och roller, menar Heelas och Woodhead att vi istället har rört oss mot ett samhälle där individers egna preferenser och erfarenheter utgör fundamentet för dennes meningsskapande.

7

Heelas och Woodhead skriver att:

5 Hammer, Olav, På spaning efter helheten: New Age, en ny folktro?, [Ny utg.], Dejavu, Stockholm, 2010, s. 21.

6 Heelas, Paul & Linda Woodhead, The spiritual revolution: why religion is giving way to spirituality, Blackwell, Malden, Mass., 2005 s. 2f.

7 Heelas & Woodhead, 2005 s. 2f.

(6)

The goal is not to defer to higher authority, but to have the courage to become one’s own authority. Not to follow the established paths, but to forge one’s own inner-directed, as subjective, life. Not to become what other want one to be, but to ‘become who I truly am’.

Not to rely on the knowledge and wisdom of others (‘To the other be true’), but to live out the Delphic ‘know thyself’ and the Shakespearian ‘To thine own self be true’.8

Som vi kan urskilja i citatet menar författarna att individen blir den nya auktoriteten för sanning och meningsskapande och således också ansvarig för sin egen kultivering av erfarenheter och kontroll över sina känslor.

9

Tidigare nämnda Hammer menar att en stor del av den västerländska nyandligheten, eller New Age som Hammer själv har valt som begrepp, ofta har tydliga rötter i österländsk tradition, inte minst från Kina och Indien. Exempel på sådana traditioner är yoga, ayurveda, meditation och kinesisk medicin. Enligt Hammer tycks det även finnas en koppling mellan denna gren av nyandlighet och personlig hälsa och utveckling.

10

Ett typiskt drag för den nyandliga synen på hälsa är att den ofta är holistisk, det vill säga att det finns ett helhetstänk där kropp och själ hör samman.

11

Hammer har även kopplat det växande fältet gällande

”självhjälp” till nyandlighet. Här hänvisar han till den populära kategorin av

självhjälpslitteratur som han menar använder ett återkommande nyandligt språkbruk.

Exempel på ett sådant språkbruk kan enligt Hammer vara fraser som: ”Sök ditt inre jag” och

”Tro på din inre kraft”.

12

Tidigare nämnda Heelas och Woodhead använder termen

”subjective wellbeing culture”

13

och menar att det nyandliga fokuset på självhjälp kan förstås i enlighet med deras tidigare nämnda teori om individens auktoritet över sin livskvalité.

14

3 Tidigare forskning

I detta kapitel har jag redogjort för forskningsläget kring yoga i en globaliserad värld. Här har jag visat på hur det finns en stark koppling mellan praktiken och globalisering, vilket inte sällan används för att förklara yogans utveckling under 2000-talet. Därefter följer en presentation av forskningen kring holistiskt resande i form av yogaturism.

8 Heelas & Woodhead, 2005, s. 4.

9 Ibid, s. 4.

10 Hammer, 2010, s 188.

11 Ibid, s. 205f.

12 Hammer, s. 216.

13 Heelas & Woodhead, 2005 s. 84.

14 Ibid, s. 84.

(7)

3.1 Yoga i en global värld

Som vi ska se har studieobjektet yoga intresserat såväl antropologer och religionsvetare som forskare inom turism och kommunikation. Något som flera forskare tycks ta fasta på är att yogan är starkt påverkad av globalisering. Detta är något som antropologen Peter van der Veer belyst i sin artikel ”Global breathing – Religious utopias in India and China” (2007).

Van der Ver menar att den växande globala marknaden haft en direkt påverkan på hur yoga har spridits och etablerats i väst. Han syftar framför allt till hur praktiken, genom

kommodifiering, allt mer tagit formen av västerländsk wellness-kultur för att tilltala en västerländsk konsument.

15

Detta är även något som antropologen Allison Fish hävdar när hon i en artikel visar hur samma utveckling påverkar österländsk traditionell kunskap.

16

I sin bok Selling Spirituality – The silent takeover of religion (2005) har Jeremy Carrette och Richard King, bägge professorer i religionsvetenskap, beskrivit denna nya marknad som spirituell.

Med detta åsyftar de hur praktiker med ett i grunden religiöst innehåll privatiseras och individualiseras. I denna process menar de att praktiken kan paketeras till en produkt vilken svarar på efterfrågan hos en konsumerande västerländsk publik.

17

Carrette och King förklarar denna utveckling med att idén om en individualiserad spiritualitet, med individen i fokus, ligger i linje med ett neoliberalt kapitalistiskt samhälle där individen själv måste ansvara för sin mening.

18

I en artikel från 2011 har Amanda Huffer, professor i religionsvetenskap, studerat ytterligare en konsekvens av en globaliserad yoga. Genom att analysera diskursen hos flera transnationella guruer och yogalärare med rötter i Indien, hävdar Huffer att det finns en tendens att hinduisk ideologi och praktik spiritualiseras. Genom denna process menar hon att guruers läror ofta presenteras som universella, egalitära och inkluderande i syfte att

marknadsföra sig till en växande publik i väst.

19

Vidare skriver Huffer att en sådan diskurs riskerar att sudda ut partikulära och lokala olikheter då dessa marginaliseras till illusioner av en och samma spirituella gudom.

20

Denna utveckling kopplar hon bland annat till en växande

15 Van der Veer, Peter, 2007 ”Global breathing: religious utopias in India and China”, Anthropological Theory 7: 315–328, s. 325.

16 Fish, Allison, 2006 ”The Commodification and Exchange of Knowledge in the Case of Transnational Commercial Yoga”, International Journal of Cultural Property 13: 189–206, s. 189.

17 Carrette, Jeremy R. & King, Richard, Selling spirituality: the silent takeover of religion, Routledge, London, 2005, s. 170.

18 Carrette & King, 2005, s. 79.

19 Huffer, Amanda J. 2011 ”Hinduism without religion: Amma’s movement in America” Crosscurrents 61:

374–398, s. 374f.

20 Huffer, 2011, s. 379f.

(8)

debatt inom hinduiska kretsar. Samtidigt som det finns de som menar att spiritualiseringen bidragit till en global blomstring av indisk kultur, belyser Huffer en växande oro inom den indiska diasporan där spiritualiseringen snarare förknippas med en kapning av en kulturell identitet. Huffer menar att liknande tankar återfinns inom hindunationalistiska kretsar, vilket har lett till ett ökat intresse av att återta denna praktik.

21

En annan viktig konsekvens av denna utveckling är, enligt Huffer, att hinduism som begrepp enbart kokas ner till det som är

traditionellt, stagnerande och ritualistiskt, medan spiritualitet istället förknippas med de delar som är mer tilltalande för en västerländsk publik.

22

Mycket av Huffers studie går att koppla till vad tidigare nämnda forskare sagt om yoga i förhållande till globalisering och

kommodifiering.

3.2 Yogaturism

I en artikel från 2006 belyser turistforskarna Melanie Smith och Cathrine Kelly en växande trend i det västerländska samhället, holistisk turism.

23

De har valt att definiera denna typ av turism genom att betona självet som det centrala fokuset för resan och därmed inte objektet eller resmålet. Således konstaterar de att den holistiska turisten har för avsikt att konfrontera sådant som andra turister tenderar att vilja komma ifrån.

24

Tillsammans med wellness- och spirituell/religiös turism menar författarna att även yogaturism hamnar inom ramen för holistisk turism.

25

Smith och Kellys artikel är även intressant utifrån ett kronologiskt perspektiv. Detta då de menar att holistisk turism ännu befinner sig i ett begynnande stadie, varpå de uppmanar till vidare forskning.

26

Till exempel beskriver de den holistiska turismen till Indien vid tiden som löst organiserad och illa anpassad för gemene turist.

27

Denna iakttagelse är intressant eftersom den ger oss en översiktlig historisk utgångspunkt för att studera yogaturism som ett växande globalt fenomen. Här kan vi till exempel konstatera att det på senare tid växt fram ett rent ekonomiskt intresse från indiskt håll gällande en

utbyggnad av den spirituella turistverksamheten.

28

I ett konferensbidrag från 2008, betonar indiske Ardash Aggarwal, professor i entreprenörskap, möjligheterna med att marknadsföra

21 Huffer, 2011, s. 375f.

22 Ibid, s. 376.

23 Smith & Kelly, 2006, s. 17.

24 Ibid, s. 15.

25 Ibid, s. 18.

26 Ibid, s. 23.

27 Ibid, s. 23.

28 Aggarwal, Adarsh K., Guglani, Meenal & Goel, Raj K. (2008) ”Spiritual & yoga tourism: A case study on experience of foreign tourists visiting Rishikesh, India”, Health, Spiritual and Heritage Tourism 1(9): s. 462.

(9)

Indien som ”The gateway to the heavens”,

29

syftande på landets tusenåriga tradition av traditionella praktiker som yoga och auyurveda.

30

Vidare uppmanar Aggarwal till en

expansion av den indiska yogamarknaden.

31

Denna uppmaning är intressant då den tycks fått gehör. Till exempel menar kommunikationsforskaren Mary Grace Antony i en artikel från 2018 att Indiens aggressiva marknadsföring av yoga har lett till en urvattning av praktikens i grunden religiösa innehåll. Antony menar att yogan istället har blivit en exklusiv, spirituell wellness-produkt, tillgänglig genom konsumism för en västerländsk elit. Följaktligen menar Antony att denna form av modern yoga, starkt påverkad av neoliberalism och kapitalism, allt mer tagit formen av en individualiserad praktik med fokus på personlig utveckling.

32

Antonys artikel kan kopplas till en tidigare artikel från 2012, skriven av Sören Askegaard och Giana M. Eckhardt, professorer i kultur och konsumtion respektive marknadsföring. I denna artikel menar författarna att yogan, i en indisk kontext, tycks ha sanktionerats efter den

västerländska konsumtionskulturen. Från att tidigare betraktats som en ”grandmothers’

practice”

33

har yogan istället blivit en trendig aktivitet bland en växande indisk medelklass.

34

Genom en postkolonial lins vill Askegaard och Eckhardt belysa hur den växande moderna yogan och yogaturismen i mångt och mycket bygger på den västerländska omtolkningen av praktiken.

35

Typiskt för denna, enligt författarna ”reapproprierade yogan” är att den töms på mycket av sitt religiösa innehåll och, liksom andra forskare har vittnat om, omformats till en sekulär wellness-produkt. Författarna menar även att det finns ett ökat intresse av att genom vetenskapliga metoder belysa yogans hälsofördelar.

36

När det kommer till den typiske yogaturisten tycks vi kunna ta fasta på några viktiga kategorier. I en studie över amerikansk yogaturism har turistforskarna Xinran Lehto och Alastair M. Morrison kunnat peka på en högutbildad kvinna i medelåldern. Dennes arbete innefattar ofta en hög social interaktion och ett hektiskt arbetsschema. Viktiga preferenser för val av destination var vacker miljö och närhet till naturen. Lehto och Morrison menar att deltagarnas motiv för resan handlade om mental, fysisk och spirituell hälsa.

37

29 Aggarwal, 2008, 459f.

30 Ibid, 459f.

31 Ibid, s. 462.

32 Antony, Mary G. 2018 ”That’s a Stretch: Reconstructing, Rearticulating, and Commodifying Yoga”, Frontiers in Communication 3:47, s. 9.

33 Askegaard, Sören, & Giana M. Eckhardt, 2012 ”Glocal yoga: re-appropriation in the Indian consumptionscape”, Marketing Theory 12: s. 47f.

34 Askegaard & Eckhardt, 2012, s. 47f.

35 Ibid, s. 48.

36 Ibid, s. 57.

37 Lehto, Xinran Y., Brown, Sally & Morrison, Alastair M. 2006 ”Yoga tourism as a niche within the wellness tourism market”, Tourist recreation research 3: 1, s. 32f.

(10)

Avslutningsvis har vi sett hur yogaturism bör betraktas inom ramen för holistisk turism, vilket kan förstås som ett växande fenomen. Likväl kan den holistiska turismen inte skiljas från globaliseringen. Detta märks bland annat i hur marknadsliberala krafter tycks sätta sin prägel på utformningen av verksamheterna. I detta fall rör det sig om en kommersialiserad yogapraktik vilken individualiseras och omdefinieras efter en västerländsk standard.

Som vi har sett finns det ett växande intresse av att studera yogaturism. Detta forskningsfält befinner sig däremot i ett begynnande stadium och tåls därför att vidare undersökas. Genom att fokusera på en svensk kontext, samt att förstå fenomenet utifrån en religionsvetares ögon, har jag haft för avsikt att bidra till detta fält.

4 Teoretiska utgångspunkter

Som vi kunnat se i föregående del finns det ett växande intresse av att studera just yoga och yogaturism utifrån flera olika aspekter. För att möjliggöra denna studie har det därför varit nödvändigt att redogöra för några teoretiska utgångspunkter. En central sådan är att yoga kan studeras utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv som ett uttryck för nyandlighet. Likt Hammer menar jag att praktiken har en direkt koppling till spridningen av österländska idésystem under den så kallade New age-vågen.

38

Jag har även utgått från Heelas och Woodheads teori om den subjektiva vändningen. Således har jag i studien tolkat personliga preferenser och erfarenheter, uttalade i nyandliga termer, som subjektiva sanningar, vilka upprätthåller individers världsbilder.

39

Likaså tar jag utgångspunkt i Carrette och Kings teori om att nyandlighet blivit en vara på en växande spirituell marknad i västvärlden. Således har praktiker som yoga omformulerats efter en marknadsliberal modell, vilken privatiserar och individualiserar praktiken och därigenom tömmer den på mycket av sitt ursprungliga religiösa innehåll.

40

Därmed har jag förstått yoga som en praktik vilken står under en

spiritualisering. Här utgår jag från Amanda Huffers teori om att spiritualiseringen har lett till en språklig skiftning hos dem som utövar och förespråkar nyandliga praktiker. Genom att beskriva praktiker som yoga som mer inkluderande, egalitära och universalistiska, gör man sig själva till motvikt mot religion, vilket man menar är stagnerande, ritualiserande och traditionellt.

41

Utifrån denna teori har jag studerat representanterna för yogaretreatens förhållande till religionsbegreppet.

38 Hammer, s. 89.

39 Heelas & Woodhead, 2005 s. 2f.

40 Carrette & King, s. 170.

41 Huffer, 2011, s. 374f.

(11)

Jag har förhållit mig till deltagande i yogaretreat som ett uttryck för västerländsk holistisk turism, vilket kan förstås som en konsekvens av ett alltmer moderniserat samhälle där

individen är den yttersta auktoriteten för sitt eget meningsskapande. På denna front har jag ställt mig i samma läger som Smith och Kelly, vilka menar att det moderna samhället, genom en kapitalistisk materialism, bidragit till en ökad känsla av alienation från spirituella och religiösa behov hos den västerländska befolkningen.

42

Genom en förståelse för den holistiska turismens kopplingar till den västerländska New age-vågen har studien, i enlighet med Hammer, utgått från att denna aktivitet i synnerhet intresserar kvinnor i medelåldern. Det kvinnliga intresset av nyandliga aktiviteter förklarar Hammer med nyandlighetens tendens att betona subjektivitet och intuition. Vidare menar han att denna betoning tilltalar en kvinnlig publik, vilka i högre utsträckning än män känner ett behov av frigöring från yttre auktoriteter. Därigenom kan även nyandlighetens nära koppling till terapier och självutveckling förstås.

43

Då jag har studerat huruvida yogaretreatens verksamheter är förenliga med coaching, har en teoretisk utläggning för detta begrepp varit nödvändigt. Här har jag utgått från

religionshistorikern Anne-Christine Hornborgs avhandling, Coaching och Lekmannaterapi – En modern väckelse (2012). Utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv har Hornborg studerat en växande skara lekmannaterapeuter och jobbcoacher, vilka riktar sig mot såväl privatpersoner som offentliga institutioner. Inom dessa verksamheter har hon kunnat identifiera ett individcentrifierat, nyandligt språkbruk, där coacher pekar på kundens inre potential vilken ska leda denna till personlig utveckling och framgång i livet.

44

Mycket av Hornborgs teoretiska utgångspunkter kan härledas till mycket av den tidigare presenterade forskningen. Till exempel tar hon fasta på att moderniteten bidragit till att individen själv ansvarar för sin mening.

45

Likaså har hon ställt sig i samma läger som Carrette och King gällande kommodifieringen av nyandlighet,

46

här med referenser till coaching och lekmannaterapi som en dyr vara som i hög utsträckning konsumeras av kvinnor från en medelklassbakgrund. Hornborg har även visat att den svenska coachingarenan domineras av kvinnor, såväl när det gäller kunder som terapeuter.

47

Med dessa teoretiska utgångspunkter menar Hornborg att coaching delvis svarar på en efterfrågan hos en publik där den mentala

42 Smith & Kelly, 2006, s. 16.

43 Hammer, 2010, s. 27f.

44 Hornborg, 2012, s. 205.

45 Ibid, s. 19.

46 Ibid, s. 27.

47 Ibid, s. 148ff.

(12)

ohälsan ökat drastiskt under 2000-talet.

48

Hon hävdar även att ett nyandligt språkbruk strategiskt brukas inom verksamheten, vilket kopplas till ett framgångskoncept där konsumenten kan öka sitt sociala kapital i form av djupare insikt, självutveckling och framgång.

49

Ett annat viktigt inslag i coaching, menar Hornborg, är dess fixering vid vetenskaplighet.

Detta förklarar hon med att ett vetenskapligt språkbruk underlättar etableringen och legitimeringen av verksamheten i ett sekulärt samhälle.

50

Hon skriver att:

Om nyandlighetens budskap ska bli en eftertraktad handelsvara, måste det strategiskt paketeras så att den på bästa sätt kan omvandlas och säljas inte bara till privatpersoner utan även till samhällets sekulära institutioner.51

Följaktligen menar Hornborg att mer religiöst laddade ord, som till exempel healing och själ, fått lämna plats åt ord som bättre lämpar sig i ett sekulärt landskap. Exempel på sådana ord och termer är kraft, inre potential och energi.

52

I linje med Amanda Huffer menar Hornborg att det inom coachingvarksamheter finns en tendens att definiera begreppet ”religion” i mer negativt laddade termer. Hon har bland annat visat på en återkommande föreställning inom coachingversamheterna där religion förstås som dogmatisk och traditionell. Andlighet förklaras däremot i mer positivt ingivande termer som ”individuell frihet” och med en stor betoning på egna erfarenheter, bortkopplade från kollektivet och rituella praktiker.

53

Att nyandliga verksamheter använder vetenskapliga termer i sin legitimering är även något som tidigare nämnda Olav Hammer har tagit fasta på.

54

Mycket av den coachingverksamhet som förekommer i Hornborgs avhandling är riktad mot näringslivet i form av ledarskap- och managementkurser. I följande studie har jag däremot prövat samma begrepp fast på en annan form av verksamhet, nämligen yogaretreat.

Avslutningsvis har jag även utgått från David Thurfjells teori om att mycket av det nyandliga fältet blivit en del av den svenska mainstreamkulturen. I sitt verk Det gudlösa folket – De postkristna svenskarna och religionen (2015) menar han att fenomen som till exempel mindfullness, yoga, akupunktur, chakran, tarot, astrologi och aikido inte

nödvändigtvis betraktas som nyandliga hos den svenska befolkningen. Med detta argument

48 Hornborg, 2012, s. 47.

49 Ibid, s. 67f.

50 Ibid, s. 206.

51 Hornborg, 2012, s. 31f.

52 Ibid, s. 32f.

53 Ibid, s. 22f.

54 Hammer, 2010, s. 241f.

(13)

förklarar Thurfjell den låga statistiken över antalet svenskar som anser sig vara nyandliga.

Således menar Thurfjell att forskarens gränsdragning för studier på nyandlighet kan ha en avgörande påverkan på resultatet.

55

Denna kunskap har jag varit medveten om när jag studerat yoga som ett uttryck för nyandlig praktik.

5 Material och metod

Materialet i följande studie kommer uteslutande bestå utav enskilda intervjuer. Urvalet för studien har gjorts utifrån följande kriterier.

1. Den intervjuade är en praktiserande yogalärare.

2. Den intervjuade beskriver och marknadsför sin verksamhet som ett yogaretreat.

3. Den intervjuade är den som är ansvarig eller delvis ansvarig för retreatet. Således har jag inte intervjuat eventuella yogalärare vilka endast arbetar på ett retreat.

4. Den intervjuade marknadsför sitt retreat via en webbsida.

För att lokalisera yogaretreats i Sverige har jag använt sökningen ”yogaretreat” i Google Maps. Med detta verktyg har jag, utifrån kriterierna ovan, försökt att urskilja så många yogaretreat som möjligt. En svårighet har varit att webbläsarens zoomfunktion haft en

påverkan på antalet träffar i min sökning. Detta har däremot inte varit några större problem då dessa träffar har hamnat längre ifrån mitt intresseområde. Därmed var dessa i högsta

utsträckning lokala yogastudios, vilka inte levde upp till mina urvalskriterier. Således har jag kunnat urskilja 15 etablerade yogaretreat i Sverige, varav åtta tackat ja till att ställa upp på en intervju. Till följd av rådande pandemi har samtliga intervjuer genomförts på distans.

Beroende på svarspersonernas preferenser har sju intervjuer skett via videosamtal respektive en via telefonsamtal. Med hänsyn till 2018 års dataskyddsförordning, GDPR, är uppsatsen förankrad i lärosätets policy för studentuppsatser med behandling av personuppgifter.

56

Som student har jag därför varit tydlig med hur jag behandlar informanternas uppgifter. Därtill har jag inför intervjuerna bett om ett skriftligt godkännande för användning av personuppgifter.

För extra säkerhet har samtliga svarspersoner givit ett muntligt godkännande, vilka finns inspelade på ljudfiler. Utöver studiens förankring i dataskyddsförordningen är samtliga

55 Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, Molin & Sorgenfrei, Stockholm, 2015, s. 117ff.

56

Linneuniversitetet, Universitetsbiblioteket, GDPR för studenter, [2020-12-18]

https://lnu.se/ub/skriva-och-referera/Skriva-akademiskt/gdpr-for-studenter/.

(14)

svarspersoner, tillsammans med verksamheten de representerar, anonymiserade. Samtliga personuppgifter kommer att lagras så länge uppsatsskrivandet fortgår, för att sedan raderas.

Mer om detta går att läsa i den utskickade blanketten, vilken finns som bilaga.

Gällande mitt metodval har samtliga intervjuer utgått från en löst strukturerad

intervjuguide. Detta val av metod har motiverats med hänsyn till intervjuns dynamiska aspekt av att vara en mellanmänsklig interaktion. Därmed har jag avsiktligt undvikit en strikt

intervjuguide med färdigformulerade frågor, vilka kan trigga en låsning hos informanterna.

57

Istället har jag strävat efter att följa upp intressanta trådar i samtalet med frågor som ”vad?”,

”hur?” och ”varför”, då svaren på dessa frågor kan leda till mer spontana och detaljerade beskrivningar.

58

Detta förhållningssätt gör intervjun mer flexibel, då informanterna tillåts nyansera sina svar utan att behöva oroa sig för att hamna utanför ramen för frågorna. En annan fördel med en mer flexibel guide har varit att jag i högre grad tillåtits ändra innehållet i denna när det uppkommit nya relevanta ämnen för studien.

59

Ett sådant ämne har till exempel varit hur representanterna för yogaretreaten ser på auktoritetsbegreppet.

Istället för specifika frågor ska min intervjuguide förstås utifrån en tematisering.

60

Denna tematisering har förankrats i mina frågeställningar men också utformats efter en inledande pilotintervju. I denna, betydligt mer flexibla, intervju kunde jag bland annat se hur mina teman fungerade i praktiken, men också utforska vilka begrepp och termer från det rådande forskningsläget som kunde integreras i övriga samtal. Det visade sig till exempel att

informanten, likt forskningsläget, vittnade om en spänning i förhållandet mellan spiritualitet och religion. Denna metodprocess kan förstås som en form av kategorisering.

61

Detta förarbete har resulterat i studiens slutgiltiga tematisering, vilken ska förstås utifrån fyra huvudkategorier där frågor kring behov, målgrupper, religionsbegreppet, och tjänster varit centrala. Därtill har flera underkategorier skapats utifrån informanternas olika svar. Vidare har jag tagit fasta på empirins autonomi genom ett förhållningssätt inspirerat av grounded theory. Med detta belyser jag en medvetenhet om att empirin är konstruerad och således inte statisk.

62

57 Repstad, Pål, Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, s. 86.

58 Rennstam, Jens & Wästerfors, David, Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015, s. 29f.

59 Repstad, 2007, s. 87.

60 Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 29, Metod är löst inspirerad av Steinar Kvales metod för en konstruktiv intervjustudie.

61 Ibid, 2015, s. 31. Denna metod är inspirerad av Kvale.

62 Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 33.

(15)

För att möjliggöra en analys av mitt cirka åtta timmar långa intervjumaterial har jag arbetat med kodning. Genom att transkribera relevanta delar i materialet för att sedan identifiera framträdande eller avvikande trender, har kodningen synliggjort ny data, vilken analyserats och tolkats. Min metod för analys kan därigenom förstås som en variant av fokuserad kodning, vilken ofta tillskrivs sociologen Kathy Charmaz.

63

Studiens resultat har inte frikopplats från mina analytiska tolkningar. Istället har samtliga utdrag ur materialet kommenterats i ett analytiskt syfte. Med denna framskrivning, vilken också fyller en stilistisk funktion, har jag satt materialet i centrum för studien. Detta arbetssätt kan förstås som en form av excerpt-commentary units.

64

Den kvalitativa intervjun som metod kan givetvis kritiseras. Det är till exempel

ofrånkomligt att materialet består av enskilda personers uppfattningar och erfarenheter, något som kan resultera i att mer omfattande strukturer förbises. En annan kritik riktad mot

intervjumetoden är att svaren tenderar att bli för idealistiska och inte speglar verkligheten.

65

Här vill jag däremot förtydliga att jag inte har analyserat intervjuerna utifrån ett naturalistiskt perspektiv. I enlighet med etnologen Carolyn D. Baker har jag betraktat intervjuerna som ett samtalsförlopp vilket i sig reproducerar omvärlden. Således blir det fullt möjligt att använda intervjun som en observation.

66

6 Resultat och analys

Som nämnt i föregående del är min empiri inte frikopplad från min analys. Således har jag i denna del utforskat och nyanserat de svenska yogaretreatsens roll i samhället. Följande kapitel är uppdelat i fyra delar beroende på min tematiska kategorisering. I den första delen har jag undersökt hur yogaretreatsens representanter förhåller sig till sin egen samtid. Här har jag i synnerhet undersökt vilka behov det finns i samhället för yogaretreat. I det andra

delkapitlet har jag studerat vilka det är som intresserar sig för det som yogaretreaten erbjuder.

I det tredje delkapitlet har jag analyserat deltagarnas uppfattning om religion och spiritualitet.

Denna del följs av det fjärde och sista delkapitlet i vilket jag har undersökt hur

63 Ibid, s. 35.

64 Ibid, s. 51f.

65 Repstad, Pål, Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, s. 83.

66 Rennstam, Jens & Wästerfors, David, Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015, s. 46.

(16)

representanterna förhåller sig till den erbjudna varan. Med hjälp av en doktorsliknelse bör arbetsgången förstås enligt följande:

1. Representanten diagnostiserar vad som är fel med dennes samtid (behov).

2. Representanten redogör för vem som är i behov av, eller söker dennes hjälp (målgrupp).

3. Representanten förklarar vad som tidigare brukats men hur detta inte längre är aktuellt (förhållande mellan religion och spiritualitet).

4. Representanten skriver ut rätt medicin (den erbjudna varan).

Genom följande presentation av empirin har jag möjliggjort för ett besvarande av mina frågeställningar. Resultatet av detta finns presenterat i uppsatsens avslutande diskussion.

Följande empiri baseras på svaren hos åtta representanter för åtta olika yogaretreats. För att underlätta läsningen har jag nedan återgett en kort personbeskrivning av varje representant utifrån kön, uppskattad ålder och huruvida retreatet är en heltid eller deltidsyssla. Jag vill återigen förtydliga att jag har brukat pseudonymer.

1. Sabina: Ung kvinna. Driver verksamheten på deltid.

2. Katja: Äldre kvinna. Driver verksamheten på deltid.

3. Niclas: Medelålderns man. Driver verksamheten på deltid.

4. Petra: Medelålders kvinna. Driver verksamheten på heltid.

5. Anja: Yngre medelåldern. Kvinna. Driver verksamheten på deltid.

6. Camilla: Medelålders kvinna. Driver verksamheten på heltid.

7. Freja: Yngre medelåldern. Kvinna. Driver verksamheten på heltid.

8. Karin: Medelålders kvinna. Driver verksamheten på heltid.

6.1 Yogaretreatets roll i samhället

När jag i mina intervjuer kartlade anledningar till yogaretreatens ökade popularitet, lyckades jag identifiera tre olika förklaringar i representanternas svar. Det första behovet gällde återhämtning. Samtliga representanter pekade nämligen på en ökad stress hos sina deltagare, vilken knöts an till samhällets utveckling. Till exempel menade Karin att:

Det är sådant tempo ute i samhället idag. Att bara få landa i sig själv och få släppa alla måste och bli medveten om sina tankar och supplera dem.67

67 Intervju med Karin 2021-01-20.

(17)

Ett liknande behov av återhämtning, om än med ett annat språkbruk, presenterades av Katja när hon beskrev fenomenet yogaretreat på följande sätt:

Det är det mest vettiga sättet att ha semester på. Man kommer hem från ett retreat med energi, med klarhet, man är totalt utvilad. Med bättre perspektiv på det som verkligen lyfter upp oss.68

På vidare frågor gällande detta behov uppträdde ett nytt mönster, vilket kan ställas i relation till behovet av återhämtning. Detta var något som uppdagades i intervjuerna med Sabina, tidigare nämnda Katja, Camilla, Freja, Petra och Karin som alla menade att det finns ett ökat behov av verktyg eller redskap, vilka kan appliceras på en påfrestande vardag. Här tycks det finnas en tilltro till att det är yogapraktiken som erbjuder dessa verktyg. Till exempel menade Sabina att:

Jag tror att det är det vi behöver just nu. Första tanken är att jag tror att världen behöver yoga mer och mer. Att man märker att fler och fler blir utbrända och inte har några som helst verktyg för att hantera sig själva och liksom går in i väggen och har för lite tid och är för stressade och mår psykiskt dåligt och sen eller har ont i kroppen för att de sitter för mycket, som är det vanliga nu. Och yogan är ju liksom både ett verktyg för att hitta stresshanteringstekniker som meditation. Men också den fysiska aspekten som är att man blir lite skönare i kroppen efter att man har yogat.69

I Sabinas uttal kan vi se att begrepp som verktyg och tekniker direkt kopplas till ett behov av att ”hantera sig själva”. Denna uppfattning återkommer som sagt och tåls därför att ytterligare exemplifieras. Anja beskrev det som att:

yogan har liksom alla delar, både fysiskt och mentalt verktyg för att behandla, för att förstå hur vi ska vara med vårt sinne och tankar och känslor.70

Återigen möter vi begreppet verktyg, samt hur detta kan kopplas till välmående. I delkapitel fyra återkommer jag till behovet av verktyg och hur dessa ska förstås. Inledningsvis vill jag först och främst belysa att det enligt representanternas uppfattning tycks finnas ett behov av återhämtning till följd av ett stressigt samhälle, samt redskap och tekniker för att bearbeta denna tillvaro.

Det andra behovet som framkom, framför allt i intervjun med Camilla, Anja, Freja, Karin och Sabina, var av en betydligt mer existentiell, för att inte säga religiös, art. I dessa

68 Intervju med Katja 2021-01-11.

69 Intervju med Sabina 2021-01-06.

70 Intervju med Anja 2021-01-14.

(18)

intervjuer framgick en uppfattning om att det råder en avsaknad av mening i samhället och att deltagande i yogaretreat kan kopplas till detta fenomen. Någon som förklarade detta på ett målande sätt är Anja som uttryckte följande:

Man behöver komma tillbaka till något annat liksom ”finns det något mer i livet?”, än det här fysiska presterandet som har ett mål. När målet inte går att uppnå längre. Eller det kan vara så hemska saker som att ett barn dog. Alltså sånt som absolut inte ska hända. Det finns ingen tröst på ett sätt i den här vanliga världen. Det finns ingen förklaring som är tillräcklig.71

Trots att Anja uppfattar ett behov av återhämtning blir det här tydligt att hon också ser en avsaknad av religion som ytterligare en orsak till varför folk söker sig till hennes retreat. I Frejas fall har hon valt att använda begreppet ”introspektion” när hon menade att:

Det finns inte mycket plats i samhället till introspektion. Sen så tror jag att om man inte har introspektion i sitt liv då kan det vara svårt att veta vad ens syfte är, varför är man här?72

På frågan gällande en utveckling av begreppet ”introspektion” nämnde hon att detta tidigare låg inom den religiösa sfären, varpå hon syftade på en tid då vi var religiösa.

73

Ännu en gång ser vi alltså att retreatens representanter både uppfattar ett behov av återhämtning, men också av existentiella frågor. Den andra kategorin kommer däremot i en större variation av begrepp.

Utöver avsaknad av mening och introspektion, menade tillexempel Camilla att det finns en

”längtan” i oss, medan Sabina pratade om att människor saknar ”gemenskap”.

74

Den sista anledningen till yogaretreatens popularitet möttes jag av i intervjuerna med Niclas och Petra. Här rörde det sig inte om ett behov, utan snarare om en kulturell utveckling.

Trots att deras förklaringar till verksamheternas popularitet också handlade om återhämtning, mentala verktyg, och i Niclas fall även om existentiella behov, menade de även att

yogautövning har blivit en trend. Niclas beskrev det till exempel med att:

Jag tror dock att yoga i hög grad är en trend idag och att det inte kommer att ha mycket långvarigare effekter än vad aerobics hade en gång i tiden.75

Petra beskrev detta på ett liknande sätt:

71 Intervju med Anja 2021-01-14.

72 Intervju med Freja 2021-01-14.

73 Intervju med Freja 2021-01-14.

74 Intervju med Sabina 2021-01-06.

75 Intervju med Niclas 2021-01-12.

(19)

Jag tror att det är trendigt. Och så är det ju kombinationen av en vacker plats.76

Här vill jag klargöra att jag i samtliga intervjuer belyste kommersialiseringen av den västerländska yogan med hänvisning till den tidigare forskningen. Detta var en utveckling vilken inte var främmande för svarspersonerna, vilka upplevde detta inom sina egna verksamheter, om än i olika hög grad. Till exempel vittnade Camilla enligt följande:

Ja det är ju nästa lite sexigt liksom. Ja men jag ser ju många som kommer med alla dom rätta grejerna. Det är ofta ett kamouflage.77

Som det går att ana i Camillas ord verkar det finnas en uppfattning om att detta är en negativ utveckling. Framför allt när hon använde ordet ”camouflage”, vilket syftar på att man som yogautövare vill dölja någonting bakom ”dom rätta grejerna”, för vilket man kan anta att hon menade dyra kläder och utrustning. Detta kan kompletteras med Niclas ord:

Yoga har ju blivit, framför allt för kvinnor något som… det är ju status. Du ska ha en yogamatta under armen när du dyker upp på jobbet, gärna en Prada-matta om det finns.

Det är ju supertramsigt.78

Det bör tilläggas att det i Niclas uttalande rådde en humoristisk ton. Däremot anser jag att det inte råder några större tvivel om dennes tankar gällande yogans kommersialisering. Hur representanternas vara nyttjas av deltagarna behandlas vidare i delkapitel 4. Här har jag endast visat på att det bland representanterna finns en föreställning om att yogaretreatens popularitet delvis beror på att yoga har blivit en trend i det svenska samhället.

Som redogjort för ovan har jag i svarspersonernas uttalanden lyckats identifiera tre återkommande teman gällande yogaretreatens roll i samhället. I det ena fallet handlar det om ett behov av återhämtning med ett fokus på den egna hälsan. Det kan förefalla banalt att detta inte skulle ligga i representanternas intresse, då detta kan uppfattas som huvudsyftet för en retreatverksamhet. Jag vill däremot, med hjälp av Hammer, förtydliga att kombinationen av yoga och retreat inte ska förstås som en slump. Här vill jag betona de nyandliga praktikernas tendens att ha ett stort fokus på den egna hälsan och självhjälp.

79

I det andra fallet handlar det om ett uppfattat existentiellt behov om gemenskap, mening, introspektion och längtan. Här är det relevant att lyfta in tidigare nämnda Smith och Kellys tes om att holistisk turism, yogaretreat, beror på en religiös alienation i det västerländska

76 Intervju med Petra 2021-01-13.

77 Intervju med Camilla 2021-01-14.

78 Intervju med Niclas 2021-01-12.

79 Hammer, 2010, s. 288f.

(20)

samhället, direkt kopplad till en ökad kapitalistisk materialism.

80

Vi bör däremot vara vaksamma på att denna intervjustudie inte har studerat deltagarnas egentliga behov, utan enbart representanternas uppfattning om dessa. Jag hävdar däremot att även dessa föreställningar kan bära viss validitet om verkligheten. Därtill kan även Heelas och Woodheads teori om en subjektiv vändning, i vilken individen har blivit den yttersta

auktoriteten för meningsskapande till följd av en nedgång inom organiserad religion, lyftas in som förklaring till denna uppfattning.

81

I det tredje fallet har jag visat på en föreställning om att intresset för yogaretreat är en konsekvens av en yogatrend. Således bör detta förstås utifrån den tidigare nämnda

kommersialiseringen av nyandliga praktiker, vilket Carette och King utförligt har studerat.

82

Jag vill däremot kombinera detta synsätt med Thurfjells påstående om att nyandliga praktiker har integrerats i den svenska mainstreamkulturen.

83

Följaktligen hävdar jag att dessa delar mycket väl kan ligga till grund för yogautövningens trendstämpel.

Trots att det går att urskilja en viss konsensus gällande representanternas föreställning om retreatens roll i det svenska samhället har jag i detta delkapitel visat på en viss variation.

6.2 Målgrupp

I denna del har jag kartlagt målgruppen för studiens yogaretreat. Jag har här studerat vilka det är som intresserar sig för denna typ av verksamhet och hur representanterna når ut till sin publik. För att få svar på detta har jag i intervjuerna ställt frågor där representanterna fått måla upp en ungefärlig bild över sina deltagare. I vissa fall har några haft statistik, vilket helt klart har underlättat min förståelse. Jag vill dock poängtera att detta inte är en kvantitativ studie och således har inte sådana resultat värderats högre än andra. Jag har även ställt frågor kring representanternas marknadsföring och hur de tror att denna tas emot av deltagarna.

Vad som har varit slående gällande retreatens målgrupp har varit den uppvisade

homogeniteten. I samtliga intervjuer har jag, mer eller mindre, mötts av en liknande målgrupp sett till kön och ålder, nämligen kvinnor i åldrarna 30-60 år. Ett återkommande svar på frågan gällande en målgruppsbeskrivning kan exemplifieras genom följande uttalande från Anja:

80Smith & Kelly, 2006, s. 16.

81 Heelas, Paul & Woodhead, 2005 s. 2f.

82 Carrette & King, 2005, s. 170.

83 Thurfjell, 2015, s. 117ff.

(21)

Medelålders eller övre medelålders kvinnor kommer. Många har kanske varit utbrända eller, ja många har haft någon typ av utbränddiagnos. Men det behöver inte vara det. Jag tror att många har känt att livet har varit, dom har behövt någon slags läkning.84

Som vi kan urskilja målas den typiska målgruppsbeskrivningen upp i Anjas citat. Här bör även flikas in att vi återigen kan skönja två olika behov. I ena fallet handlar det om fysisk återhämtning, respektive ett mer obskyrt behov av ”någon slags läkning”, men mer om detta i nästa del. I intervjuerna med Katja och Niclas framgick det att bägge hade en stor andel manliga deltagare, men att det däremot rådde en kvinnlig majoritet. Niclas förklarade bland annat att:

På yogaundervisningen har vi mer män än kvinnor i det sättet som vi undervisar, men på retreaten är det fortfarande lite fler kvinnor.85

Niclas, som vid sidan av retreatet undervisar yoga, menar alltså att det skulle vara en större andel män på hans yogalektioner. Denna fråga hade säkert kunnat utvecklas i intervjun men då jag först och främst har fokuserat på retreaten har ämnen rörande övrig verksamhet lämnats utanför. Citatet blir däremot eggande när det ställs i relation med Frejas målgruppsbeskrivning:

Ja, alltså det är mest kvinnor, 95% kanske. Vi har några män men det är inte många. (…) Jo men det är flest kvinnor som kommer och det tror jag primärt beror på yogan. Det är ju fler kvinnor som använder yoga. Sen så är de flesta sådär 30 till 45 år.86

Inte bara att vi kan anta att den stora majoriteten av Frejas deltagare är kvinnor, hennes svar vittnar även delvis om en föreställning att yogautövning har blivit en kvinnans praktik. Detta tycks rimligtvis vara en bild som Niclas inte delar. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara den ökade kommodifiering av yoga vilken kan tyckas vara mer riktad mot kvinnor. Som vi minns ifrån föregående del menade Niclas att yogan har blivit en kvinnlig statussymbol.

Av denna anledning har det varit av intresse att skapa en uppfattning av deltagarnas sociokulturella bakgrunder. För att ta reda på detta har i synnerhet frågor gällande

sysselsättning ställts. I intervjuerna med Anja, Petra, Niclas och Freja möts jag av svaret att det rör sig om högutbildade människor. Anja svarade till exempel att:

84 Intervju med Anja 2021-01-14.

85 Intervju med Niclas 2021-01-12.

86 Intervju med Freja 2021-01-14.

(22)

Ja många är utbildade personer som har haft ett yrke. Det är inte så många outbildade, alltså många har en högskoleutbildning tror jag.87

En liknande beskrivning delas som sagt av flera representanter. Jag vill däremot lyfta in Petras svar som visar på ytterligare en aspekt:

Målgruppen är ju kvinnor mellan 30 och 50. Mycket högutbildade kvinnor som unnar sig och har råd då att åka iväg på någonting sånt här.88

Enligt Petra kan vi alltså bilda oss en uppfattning om att deltagande i dennes retreat kräver en viss ekonomi. Detta blir extra tydligt när hon vid ett annat tillfälle beklagar sig enligt

följande:

Även om man kanske ville att den här sjukskrivna, ja vad ska man säga, vanliga kvinnan, men den har ju inte riktigt råd att komma heller.89

Beskrivningen av yogaretreat som en kostsam semester kan kompletteras med en passage i intervjun med Sabina. Sabina breddar denna förståelse och menade att yoga överlag har blivit en kostsam vara.

90

I intervjun utspelade sig följande monolog mellan henne och en

yogaintresserad vän som av ekonomiska skäl drar sig från yogastudios:

Då frågar jag ””varför yogar du bara hemma?” Och då är det alltid fråga om kostnad liksom. Då är jag såhär, ”ja, men du borde ändå gå till min lärare”. Och frågar hon ”vad kostar det att gå till henne?” Och jag bara: ”Ja men det kostar 1500 i månaden”, ”Jävlar liksom, aldrig i livet!”91

Jag vill däremot uppmärksamma retreatens variation när det kommer till kostnader. Studiens urval av retreat speglar nämligen en mängd olika förhållande sett till vad som ingår i

retreatpaketen, vilket naturligtvis påverkar prislappen för deltagande. Med det sagt har jag presenterat att denna uppfattning tycks existera.

Bilden att den typiske deltagaren har en högskolebakgrund målades, å andra sidan, inte upp av samtliga representanter. I mina samtal med Katja, Camilla och Karin belyste de istället mångfalden av sin målgrupp. I en direkt fråga till Karin gällande huruvida ett sociokulturellt mönster var påtagligt blev svaret nej, varpå hon menade att:

87 Intervju med Anja 2021-01-14.

88 Intervju med Petra 2021-01-13.

89 Intervju med Petra 2021-01-13.

90 Intervju med Sabina 2021-01-06.

91 Intervju med Sabina 2021-01-06.

(23)

Till vårt retreat så kommer alla från, vad ska vi säga, man kanske jobbar på dagis till att man driver eget eller att man har en hög position någonstans. Det är väldigt brett.92

Med avstamp i Karins citat har jag vidare nyanserat yogaretreatens målgrupp. I exemplen av yrken som Karin återgav är det rimligt att anta att samtliga kräver en hög social interaktion.

Detta är något som jag även har identifierat i intervjuerna med Katja, Petra, Anja och Camilla. I Katjas fall beskrev hon det som:

de flesta har på något sätt ett jobb som har med människor att göra. Alltså många psykologer många lärare många socialarbetare.93

Ett lika övertygande svar möttes jag av i intervjun med Camilla. När frågan ställdes om huruvida hon tror att hennes målgrupp befattar sig med yrken, i vilka en hög social interaktion är påtaglig, blev svaret:

Jag tänkte just säga det. Det kan jag tro. Ja. Absolut. Helt klart.94

I samtliga intervjuer där detta mönster dök upp menade representanterna, inte oväntat, att detta beror på dessa yrkens större behov av återhämtning.

Vidare har jag fokuserat på några intressanta upptäckter gällande hur representanterna når ut till sin målgrupp, för att inte säga marknadsför sig. Detta har varit av intresse för att belysa huruvida representanterna brukar ett nyandligt språkbruk. Ett sådant språkbruk har förvisso redan synliggjorts i flera redan presenterade citat. Min avsikt har däremot varit att förstå huruvida ett sådant språkbruk tar sig uttryck i syfte att locka deltagare. Till att börja med har jag kunnat konstatera att natur och omgivning spelat en avgörande roll i verksamheternas marknadsföring. Ett vanligt svar har varit att man genom löften om en vacker natur i

anslutning till retreatet, velat attrahera potentiella deltagare. När det däremot kommer till ett nyandligt språkbruk var detta något som blev synligt hos Sabina, Katja, Niclas, Anja, Camilla och Karin. På frågan om nyckelord för verksamheten svarade Anja:

Det jag har haft tidigare har varit balans, harmoni och kraft. Välmående brukar jag använda rätt mycket, återhämtning och stressreducerande.95

Utöver balans, harmoni och kraft, nämnde även Anja ord som ”fullkomlig” och ”från

hjärtat”.

96

Som vi ska se i sammanfattningen är dessa ordval nära besläktade, om inte typiska,

92 Intervju med Karin 2021-01-20.

93 Intervju med Katja 2021-01-11.

94 Intervju med Camilla 2021-01-14.

95 Intervju med Anja 2021-01-14.

96 Intervju med Anja 2021-01-14.

(24)

för den nyandliga arenan, på vilken yogaretreaten agerar. Det bör däremot poängteras att ett sådant språkbruk inte genomsyrar samtliga retreat. I intervjun med Petra fick jag till exempel förklarat för mig att:

Jag är ju inte såhär spirituell och jag tycker inte om det flummiga i yogan. Utan jag är en väldigt praktisk person.97

Således hävdade Petra att hon inte använder termer likt, ”hitta dig själv”, utan snarare lägger större vikt vid begrepp som ”återhämtning” och ”naturen”. Vid ett senare tillfälle i intervjun frågade jag Petra ifall hon ser sin verksamhet som sekulär, till vilket hon svarar jakande.

98

Som vi har sett råder det viss homogenitet gällande retreatens målgrupp. Likt mycket av det omfattande, nyandliga fältet tycks även yogaretreat tilltala en kvinna i åldern 30-60.

Denna iakttagelse bekräftar således en nyans vilken har varit dominerande inom det

nyandliga forskningsfältet. Det tycks även finnas ett mönster i målgruppsbeskrivningarna sett till socioekonomiska förhållanden. Här är det relevant att relatera till Hornborg som har visat att vissa delar inom det nyandliga fältet (inte minst coaching), lockar en specifik

socioekonomisk grupp av kvinnor, den från medelklassen.

99

Detta tycks vara fallet i såväl denna studie. Det är däremot viktigt att belysa variationen av målgrupper som jag här har presenterat. Likaså att det inte finns något direkt likamedstecken mellan högskoleutbildning och medelklass, även om dessa bär en viss resonans.

I mitt vidare arbete att nyansera retreatens målgrupp har jag lyckats identifiera att den typiske deltagaren tenderar att ha ett yrke som kräver en hög social interaktion. Som jag tidigare har presenterat, med hänvisning till Letho och Brown, har detta förklarats som en återkommande bakgrund för den typiske yogaturisten.

100

Eftersom denna studie är fokuserad på det svenska klimatet, till skillnad från Letho och Brown, kan man här hävda att det finns fog för viss generaliserbarhet.

Som vi har sett i retreatens marknadsföring finns det här tydliga tendenser av att använda ett nyandligt språkbruk. Här lyfter jag återigen in Hornborg som menar att ett nyandligt språkbruk är mer tilltalande till den svenska publiken, och fortsättningsvis enklare att sälja.

101

I nästa delkapitel har jag visat hur retreatens val av språkbruk delvis bygger på en

föreställning om vad religion är i förhållande till den utövade spirituella praktiken.

97 Intervju med Petra 2021-01-13.

98 Intervju med Petra 2021-01-13.

99 Hornborg, 2012, s. 169.

100 Lehto & Brown, 2006, s. 32f.

101 Hornborg, 2012, s. 67f.

(25)

6.3 Synen på religion och spiritualitet

Bortsett från Petra, som varken uppfattar sin verksamhet som spirituell eller religiös, är denna relation något som övriga sju tycks ha flera olika föreställningar om. Jag har i denna del presenterat dessa föreställningar och därtill vidareutvecklat hur dessa kan förstås. Genom denna kunskap har jag närmat mig en djupare förståelse för den vara som verksamheterna erbjuder, vilket har presenterats i nästa delkapitel.

På frågan gällande hur representanterna ser på förhållandet mellan religion och spiritualitet, samt hur de förhåller sig till sin egen verksamhet, uppdagades flera trender.

Sabina, Katja, Anja, Camilla, Freja och Karin, menade att de såg sin verksamhet som spirituell och inte religiös. Sabina valde tillexempel att belysa hur yogafilosofi kan fungera som guidelines för alla, oberoende om man är spirituell, kristen eller sekulär.

102

Således menade hon att ord som ”upplysning”, vilket hon beskrev som målet med yoga, inte behövde tolkas som något religiöst, utan att det är upp till var och en att bestämma vad detta skulle kunna innebära.

103

En liknande syn på spiritualitet återgavs av Freja som sa att:

Det är inte så att vi är buddhister. Man kan säga att det är spirituellt men det är inte religiöst. Det är inte för att vi tror på någon gud eller någon religion eller någonting sånt.[…] Det är spirituellt i att vi tror att man kan förbättra sig […] vi är alla en del av någonting större.104

Även här möts vi av en spirituell förståelse där man inte lägger någon större vikt vid en extern gudsuppfattning, utan att detta är något som är upp till var och en att ansvara för. I intervjuerna med Katja och Camilla blev denna uppdelning mellan religion och spiritualitet ännu tydligare. Samtidigt som Katja menade att hon inte är religiös, hävdade hon att yoga är ett verktyg för att komma i kontakt med sin egen gudom, något som vi alla besitter.

105

Katja tog däremot ett stort avstånd från organiserad religion. Tillexempel framgick följande:

Jag lovade mig redan som sjuåring att jag ska aldrig låta en präst stå mellan mig och gud […] Det är så lätt att religioner blir politiska partier där man pratar illa om dom andra.106

Bilden som Katja målar upp, där religion beskrivs som en delande kraft, påträffades även i intervjun med Camilla. I följande citat ställer hon sin uppfattade spiritualitet i relation mot religion:

102 Intervju med Sabina 2021-01-06.

103 Intervju med Sabina 2021-01-06.

104 Intervju med Freja 2021-01-14.

105 Intervju med Katja 2021-01-11.

106 Intervju med Katja 2021-01-11.

(26)

Det här tror jag då är mindre infekterat, förstår du? För religion har ju skapat mycket krig och mycket bråk, och mycket ”Jag är katolik och du är kristen och därför kan inte vi mötas”.107

Camilla anser inte bara att religion skapar motsättningar, utan även att den spiritualitet som hon själv utövar fungerar som en enande kraft, vilket hon vid ett senare tillfälle

förtydligade.

108

I sin egen beskrivning av vad religion är i förhållande till spiritualitet, kan Camillas uppfattning likställas med mycket av det som tidigare nämnts gällande det nyandliga fältets syn på denna relation. Här åsyftar jag på en föreställning om att religion förstås som en transcendent kraft, medan spiritualitet har en större betoning på individens inre gudom. Camilla beskrev det som att:

Man kan liksom be om olika saker, man kanske lutar sig in i en extern famn och någon slags trygghet. Man kanske skulle kunna tänka sig, i negativ mening, att man fråntar sig själv kraften och lägger den i Guds armar eller vilja. Medan Buddhan mer pekar på att gud finns i dig. Det räcker.109

Utifrån Camillas citat tycks nästan en dikotomi uppstå, där den religiösa människan ses som passiv och oförmögen att påverka sitt liv, medan den spirituella människan symboliseras av det motsatta. Vidare kan vi i Sabinas, Frejas och Camillas svar se ett annat intressant samband. Här syftar jag på en ovilja att förknippa den egna praktiken med dess underförstådda religiösa rötter. Till exempel valde Sabina att använda begreppet

”yogafilosofi”, medan Freja menade att verksamheten utgår från ”östliga traditioner”, vilka grundar sig i en andlighet.

110

Camilla pratade om Buddha som en sorts motvikt mot religion, trots att buddhism uttryckligen beskrivs som en världsreligion. Här kan vi även lyfta in Anjas idé gällande förhållandet mellan religion och spiritualitet, vilken uppvisar en liknande

tendens. Anja beskrev detta på följande sätt:

En religion är något som man blint tror på och vedan har en didaktik och en metodik som gör att vi stegvis kan förstå intellektuellt vad det handlar om.111

Som i fallet med Camillas Buddhareferens använder Anja veda-litteraturen, vilken

okontroversiellt kan antas spela en central roll inom hinduisk religion, som en motvikt mot

107 Intervju med Camilla 2021-01-14.

108 Intervju med Camilla 2021-01-14.

109 Intervju med Camilla 2021-01-14.

110 Intervju med Freja 2021-01-14.

111 Intervju med Anja 2021-01-14.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :